Chefskapet medför ett stort ansvar för att medarbetarna ska må bra. Samtidigt är chefspositionen inom vård och omsorg en svår och utsatt situation att arbeta i. Det är flera olika faktorer som gör rollen som chef inom vård och omsorg mer komplex än inom andra organisationer. Forskning visar att dessa chefer är i behov av både socialt och organisatoriskt stöd för att lyckas i sitt chefskap. Studien utforskar vilken roll det organisatoriska stödet spelar för det hälsofrämjande ledarskapet. Syftet var att undersöka hur det organisatoriska stöd enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn får påverkar det stöd de ger sina medarbetare samt resursers inverkan på det stöd chefer ger. Kvantitativ forskningsmetod användes i form av en tvärsnittsstudie där en webb-enkät skickades ut till vård- och enhetschefer i Västra Götalandsregionen. Deltagarna som besvarade enkäten var 52 chefer (45 kvinnor, 6 män) mellan 35 och 65 år. Data har analyserats med hjälp av en serie enkla regressionsanalyser. Resultaten visade att chefer som inte upplevde brist av stöd från specialister (såsom IT- och personalavdelning) upplevde i högre grad att de kunde göra sin medarbetare mer delaktiga. Även att inte uppleva brist på resurser var associerat med att enhetscheferna upplevde sig kunna erbjuda sina medarbetare utvecklingsmöjligheter, som är sammankopplat med arbetsengagemang. Dålig insyn i medarbetargruppen eller anse sig ha otillräcklig tid korrelerade med uppfattningen att anse sig inte kunna strukturera upp sina medarbetares arbete. Således fann författarna fog för att det stöd och resurser chefer inom vård och omsorg har tillgång till, påverkar hur de har möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser.

Introduktion: För att stoppa spridningen av covid-19-pandemin uppmanades alla som hade möjlighet att utföra digitalt distansarbete, att göra det. För att en chef skulle lyckas med chefskapet inom digitala distansarbetet behövde chefen förhålla sig till ett aktivt och stöttande ledarskap, där medarbetaren kände sig delaktiga och inte övervakade. Genom att behålla fokus på ett hälsofrämjande arbete kan arbetsmiljön förbättras. Teorin Self Determination Theory, SDT och Kravkontrollmodellen, användes som förklaringsmodeller, dels utifrån individens motivering och självständighet, dels till förklaring när en chef mötte sina medarbetare och deras enskilda behov av stöd vid digitalt distansarbete. Syfte: Var att ur chefens perspektiv belysa hur hälsofrämjande arbete påverkades av digitalt distansarbete, utifrån ett organisatoriskt och socialt arbetsmiljöansvar. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med sökningar i två databaser genomfördes. Analysen av 14 vetenskapliga artiklar gjordes med Braun och Clarke (2006) sex steg i tematisk analys. Resultat: Analysen genererade fyra teman: hälsofrämjande arbete, digitalt distansarbete, chefperspektiv och arbetsmiljö. Inom varje tema identifierades subteman: hälsofrämjande arbete innefattar, kommunikation, relation och balans. Digitalt distansarbete innefattar: strategi, autonomi och samarbete samt möjligheter. Chefskap innefattar: tillgänglighet, och attityder. Arbetsmiljö innefattar tre subteman: arbetsbeskrivningar, organisationskultur och kommunikationsteknik. Resultatet visade på att kommunikation mellan chefen och medarbetarna var viktigt för att ett hälsofrämjande arbete kunde genomföras med gemensamma insatser och att chefen tar ansvar för arbetsmiljön. Slutsats: Genom att chefen har ett öppet och uppmuntrande ledarskap förbättras det hälsofrämjande arbetet vid digitalt distansarbete. / Introduction: To stop the spread of the COVID-19 pandemic, anyone who had the opportunity to do digital teleworking was encouraged to do so. For a manager to succeed in the management of digital remote work, the manager needed to relate to an active and supportive leadership, where the employee felt involved and not supervised. By maintaining the focus on health promotion work, the work environment can be improved. The theory Self Determination Theory, SDT and the Requirements Control Model, were used as explanatory models, partly based on the individual's motivation and independence, and partly to explain when a manager met their employees and their individual needs for support in digital teleworking. Aim: From the manager's perspective, to highlight how health promotion work was affected by digital teleworking, based on an organizational and social work environment responsibility. Method: A structured literature review with searches in two databases was conducted. The analysis of 14 scientific papers was done with Braun and Clarke (2006) six steps of thematic analysis. Results: The analysis generated four themes: health promotion, digital teleworking, managerial perspective, and work environment. Within each theme, subthemes were identified: health promotion includes communication, relationship, and balance. Digital remote work includes strategy, autonomy and collaboration, and opportunities. Leadership includes accessibility, and attitudes. Work environment includes three subthemes: job descriptions, organizational culture, and communication technologies. The results showed that communication between the manager and the employees was important for health promotion work to be carried out with joint efforts and that the manager takes responsibility for the work environment. Conclusion: By the manager having an open and encouraging leadership, the health promotion work in digital teleworking is improved.

Bakgrund: Hösten år 2019 bröt Covid-19 viruset ut i Kina och kom att klassas som en pandemi. Hela samhället påverkas, men i frontlinjen av pandemin står vårdpersonalen. Deras arbetsmiljö påverkas kraftigt på grund av att patientintaget ökat och de förväntas utföra högklassig vård. Det är chefens ansvarsområde att se till att arbetsmiljön upplevs som god samt att förebygga olycksfall och ohälsa på arbetet. Arbetsmiljöarbetet är lagstadgat och ska utföras planerat och systematiskt, även kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Centrala delar i systematiskt arbetsmiljöarbete är undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera. Föreliggande studie utgår från riskbedömning och åtgärd. Syfte: Studien syftar till att ge en beskrivning av och ökad förståelse för hur chefer inom ett sjukhus i en medelstor stad i Sverige arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete. Fokus ligger på frågor utifrån enhetschefers riskbedömning och åtgärder som påverkar vårdpersonalens arbetsmiljö under Covid-19 pandemin. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamlad empiri utgår från två perspektiv, enhetschefer och vårdpersonal, för att ge studien en ökad trovärdighet. Det genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer, fyra med enhetschefer och fyra med vårdpersonal, på ett sjukhus i en medelstor stad i Sverige. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att chefers arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete inte har ökat under Covid-19 pandemin utan snarare förändrats. Förändringen ligger främst i att den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkas i form av utsatt arbetssituation som chefer haft begränsad möjlighet att påverka. Kommunikationen förändras genom att fysiska möten minimeras som bidrar till att chefer behöver hitta komplement för att bibehålla kommunikationen med vårdpersonalen. Den långsiktiga planeringen förändras i avseendet att riskbedömningar och åtgärd snarare övergår till att göras på kort sikt under Covid-19 pandemin. / Background: In the autumn of 2019,the Covid-19 virus exclaimed in China, which later came to be classified as a pandemic. The whole society is affected, but the care staff is at the forefront of the pandemic. Their work environment has a strong impact due to the increase in patient intake and they were expected to perform high-quality care. It is the managers responsibility to ensure that the work environment is perceived as good and to prevent accidents and ill health at work. The environment work is statutory and must be carried out planned and systematically, also called systematic environment work. Central parts of systematic environment work are investigation,risk assessment, action and control. The study is based on risk assessment and action. Purpose: The purpose of the study is to provide a description of increased understanding of how managers in a hospital in a medium-sized city in Sweden work with systematic environment work. The focus is on external issues, strengthening risk assessment and measures that affect the care staff's work environment during the Covid-19 pandemic. Method: The study is based on a qualitative method and abductive research approach. Collected empirical data is based on two perspectives, unit managers and care staff, for study and increased credibility. Eight semi-structured interviews, four with unit heads and four with care staff, were conducted at a hospital ina medium-sized city in Sweden. Results and conclusion: The results of the study show that managers working with systematic environment work have not increased during the Covid-19 pandemic but rather changed. The change is mainly in the fact that the physical and psychosocial work environment affects in the form of a vulnerable work situation that managers can limit the opportunity to influence. Communication has changed by minimizing physical meetings as a contribution to the managers having to find a complement to maintain communication with the care staff. Long-term planning has changed in the sense that risk assessments and measures have rather shifted to short-term Covid-19 pandemics.

Bakgrund: Det aktivitetsbaserade kontoret blir allt mer vanligt då fler företag och organisationer går från det traditionella kontoret till ett aktivitetsbaserat. Det aktivitetsbaserade kontoret är oftast uppdelat i olika zoner, utan bestämda platser, där medarbetare väljer plats efter arbetsuppgift. Tidigare studier inom ämnet har främst fokuserat på de organisatoriska effekterna och på medarbetares upplevelser av det aktivitetsbaserade kontoret. Genom att utgå från hur chefer upplever det aktivitetsbaserade kontorets effekter på deras möjligheter att leda bidrar denna studie med hur det aktivitetsbaserade kontoret upplevs av och påverkar formella chefer i deras roll som ledare. Syfte: Studiens syfte är att studera om och hur formella chefer i deras roll som ledare upplever att implementationen av ett aktivitetsbaserat kontor har påverkat deras möjlighet att utöva ledarskap. Studien fokuserar på påverkan på kommunikation och motivation. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien bygger på en fallstudie av ett företag i fastighetsbranschen. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med chefer och interna dokument från företaget. Slutsats: Det aktivitetsbaserade kontoret upplevs ha förbättrat möjligheterna att ledasamtidigt som det kommer med vissa utmaningar. Utmaningarna har varit kopplade till hur man bäst leder medarbetare i deras självledarskap och etableringen av de riktlinjer som företaget skapat i samband med förändringen. De naturliga möten som det aktivitetsbaserade kontoret möjliggör upplevs främja ledarskapet, kommunikationen och motivationen, genom att det gör cheferna mer tillgängliga och främjar samarbete mellan medarbetarna. / Introduction: The activity-based office is a growing trend as more businesses and organizations are moving from the traditional office to an activity based. The activity-based office is usually divided into different zones, where employees do not have any allocated seats but chooses their location after the task at hand.  Previous research has mainly focused on the organizational impact and employees’ perceptions of the activity-based office. In order to further develop the theoretical area, there is a need to also consider the impact on the leadership. By examining how the managers perceive the effects on their ability to lead, this study contributes to expand the knowledge on how the activity-based office is perceived by and affects managers in their role as leaders. Purpose: The purpose of this study is to examine if and how managers in their role as leaders experience that the implementation of an activity-based office has affected their ability to exercise leadership. The study focuses on the effect in two aspects: communication and motivation, from a manager’s perspective. Method: The study uses a qualitative research strategy with a deductive approach and is based on a case study of a real estate company. The empirical data has been collected through semi structured interviews and internal documents from the company. Conclusion: The activity-based office is perceived to have improved the managers’ ability to lead at the same time as it comes with some challenges. These challenges have been related to how the managers can lead the employees in their self-leadership and the establishment of the company’s guidelines, which was created for the change. The natural meetings that the acitivty-based office provides is perceived to promote leadership, communication and motivation, in that it allows managers to be more accessible and promotes collaboration within the organization.

Purpose: The purpose of this study is to gain an increased understanding of how emotional work affects the psychosocial work environment within Socialförvaltningen’s child and adolescent care. The aim is also to identify the measures taken to promote a good psychosocial work environment. Method: This study deals with the phenomenon of emotional work and its impact on the psychosocial work environment of child and adolescent care. The starting point of this study is thus qualitative with an abductive research approach. Furthermore, the study has applied a cross-sectional design where the data collection of semi-structured interviews has been used. Conclusion: The results of this study shows that emotional work greatly affects the psychosocial work environment. This study has highlighted various factors that interact with emotional work, which then characterize what efforts are already being taken, and should be taken to promote a good psychosocial work environment. Based on this, we can conclude that the psychosocial work environment is a particularly important part of emotional work, if it is not promoted or maintained, it can instead lead to ill health for the employees.

Önskvärda ledarskapskompetenser är ett väl utforskat område, dock finns det relativt lite forskning som berör ämnet inom industrin i Sverige. Syftet med denna studie var därför att få en ökad förståelse för vad medarbetare som är verkande i en global industriorganisation upplever som viktiga kompetenser för ett optimalt ledarskap. Studien bygger på empiri från nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda från den globala industriorganisationen. Resultatet visar att chefer som besitter både generisk- och yrkeskompetens visar sig tillsammans uppnå det mest optimala ledarskapet. Slutsatsen som dras är att medarbetarna upplever en kombination av generisk- och yrkeskompetens som mest gynnsamt och att de ej går att styrka att den ena kompetensen är viktigare än den andra. Ytterligare en annan slutsats som denna studie kan bidra med är en ny synvinkel till teorin gällande uppdelningen mellan generisk- och yrkeskompetens. Empirin i studien har visat en sammanslagning av både generisk- och yrkeskompetens och menar att om dessa särskiljs helt åt kan det uppvisa en missvisande bild av kompetenserna. / Desirable leadership skills are a well-explored area, however, there is relatively little research on the subject within industry in Sweden. The purpose of this study was therefore to gain an increased understanding of what employees who are working in a global industrial organization experience as important competencies for optimal leadership. The study is based on empirical evidence from nine qualitative semi-structured interviews with employees from the global industrial organization. The result shows that managers who possess both generic and professional competence together achieve the most optimal leadership. The conclusion that is drawn is that the employees experience a combination of generic and professional competence as the most favorable and that they cannot prove that one competenceis more important than the other. Another conclusion that this study can contribute is a new point of view to the theory regarding the division between generic and professional competence. The experience in the study has shown an amalgamation of both generic and professional competences and believes that if these are separated completely, it can present a misleading picture of the competences.

For a long time, the Swedish welfare sector has received criticism, something that has placed great demands on managers within these organizations. The study’s purpose was to investigate how managers shape their leadership in relation to their environment and the demands placed on them. The study used various leadership theories and emotional intelligence research as tools for analysis. Data collection was conducted using 5 semistructured interviews with managers within various human-treating organizations in Dalarna. The data was analyzed through a qualitative thematic analysis method. The results found obstacles that negatively affect managers’ leadership development, such as greater administrative responsibility and streamlining, something NPM encourages. The results also show that staff shortages have a big impact on managers’ leadership. The managers express that there has been a shift in focus from management providing the best quality for users to instead be about cost efficiency. / Under lång tid har den svenska välfärdssektorn fått hård kritik, något som har ställt stora krav på cheferna inom dessa organisationer. Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom människobehandlande organisationer formar sitt ledarskap utifrån förutsättningarna som finns och kraven som ställs. Studien har använt sig av olika ledarskapsteorier samt forskning om emotionell intelligens som analysverktyg. Som datainsamlingsmetod utfördes 5 semistrukturerade intervjuer med chefer inom olika människobehandlande organisationer i Dalarna. Data analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet fann hinder som negativt påverkar chefers ledarskapsutveckling, såsom större administrativt ansvar och fokus på budget samt effektivisering som styrlogiken NPM uppmuntrar. Resultatet visade även att personalbrist har en stor inverkan på chefernas ledarskap. Cheferna uttrycker att det skett ett skifte från att chefskapet handlat om att ge bästa möjliga kvalitet för klienterna till att handla om kostnadseffektivitet.

Titel: Styrmodeller och motivation - En kvalitativ studie som beskriver hur en kommuns utarbetade styrmodell samspelar med motivationen hos kommunens anställda.  Ämne: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi, 30 hp.  Författare: Daniel Johnsson & Jesper Jönsson  Nyckelord: Styrmodell, styrpaket, motivation, kommun, chefskap, självbestämmandeteorin. Inledning: Undersökningar visar att svenska kommuner har haft ett motivationsproblem. Detta är fallet då många kommuner har stött på utmaningar med anställda som säger upp sig och söker sig till nya arbetsplatser. Med detta i beaktning är det viktigt att styrmodellen prioriteras inom kommunen för att utveckla organisationen samtidigt som personalens utveckling, motivation och välmående får stå i fokus.  Forskningsfråga: Hur samspelar styrmodellen inom svenska kommuner med personalens motivation?  Syfte: Då varje kommun behöver hantera olika utmaningar behöver styrmodellen variera mellan kommunerna. För att kunna ge en teoretiskt generaliserad bild kring styrmodellens samspel med motivation hos anställda i Sverige så är det viktigt att förstå hur en kommun fungerar. Därför är syftet med denna studie att beskriva hur styrmodellen inom en specifik kommun i Sverige samspelar med anställdas motivation. Detta görs för att utveckla kunskapen och bidra med nya forskningsinsikter inom ämnet. Därtill är syftet att förklara samspelet och förklara hur olika typer av styrning inom styrmodellen kan ha olika samspel med motivationen.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen studerade styrningen som ett gemensamt paket av Malmi och Brown samt självbestämmandeteorin av Ryan och Deci. Referensramen studerade dessa synsätt utifrån olika typer av styrning som kan användas inom en organisation samt inom olika begrepp som anses tillhöra motivation.  Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats för att besvara forskningsfrågan. Utöver det användes en kvalitativ metod där vi utförde en fallstudie inom en kommun. Genom semistrukturerade intervjuer samlade vi in studiens empiriska data. Denna data analyserades sedan i form av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Det empiriska resultatet hade sin utgångspunkt i ett antal teman som ansågs vara relevanta för att besvara forskningsfrågan. Resultatet presenterade hur studiens respondenter upplevde angiven teori i praktiken, då intervjufrågorna uppkom från den teoretiska referensramen.  Analys: Analysen kombinerade teori och empiriskt resultat för att undersöka samspel begreppen emellan. Detta gjordes genom att ställa tidigare angiven teori och empiriska svar emot varandra. Analysen visade att styrning och motivation samspelar.  Slutsats: Resultatet av denna studie visar att styrningen inom en kommun samspelar med anställdas motivation. Styrning genom planering, cybernetik, kultur och administration samspelar med autonomi, kompetens och tillhörighet. Detta är olika vitala aspekter inom en mer övergripande motivation. Även styrning genom belöning samspelar med motivationen hos anställda, men det samspelar enbart med begreppet kompetens. / Title: Control systems and motivation - A qualitative research study that describes how a municipality and their developed control system interact with the motivation among the municipality employees.  Subject: Master thesis in business economics, 30 hp.   Authors: Daniel Johnsson & Jesper Jönsson  Keywords: Control systems, control systems as a package, motivation, municipality, management, self-determination theory.  Introduction: Research shows that Swedish municipalities have a motivation problem. This is the case since a lot of municipalities have faced challenges with employees who resigns and look for other places to conduct their work. Because of that it is vital that the control system is prioritized to develop the organization at the same time as the employee’s development, motivation, and well-being remains in focus.  Research question: How do the developed control system in Swedish municipalities interact with the motivation among the employees?  Research aim: Since every municipality need to handle different challenges, the control system needs to vary between the municipalities. To be able to present a generalized picture about how the control system interact with employee motivation in Sweden it is essential to understand how one municipality operates. The aim of this thesis is therefore to describe how the developed control system in a specific municipality in Sweden interact with the motivation among the municipality employees. This is done to develop the knowledge and contribute useful insights regarding the subject. In addition, the aim is to explain the interaction and explain how different types of control systems can have different outcomes on the motivation among employees.  Theoretical framework: The theoretical framework has researched control systems as a package by Malmi and Brown as well as the self-determination theory by Ryan and Deci. The framework examines these approaches from different types of control systems that can be used within an organization, as well as different ideas which is considered to belong within motivation.  Method: In this thesis an abductive research approach was used to answer the research question. Beyond that the authors used a qualitative method where a case study was accomplished in a municipality. Through semi-structured interviews we then collected the empirical data for the thesis. This data was later analyzed with a qualitative content analysis.    Result: The empirical result had its starting point in several themes which was considered relevant to the research question. The result presented how the respondents experienced earlier mentioned theory more practically, since the interview questions arose from the theoretical framework.  Analysis: The analysis combined the theoretical framework and the empirical result to see the interplay between the concepts. This was conducted by putting theory and empirical answers against each other. The analysis later showed that control systems and motivation interplays.   Conclusion: The conclusion of this thesis shows that the control system in a municipality interact with the motivation among the employees. Control systems through planning, cybernetic, culture and administration interact with autonomy, competence and relatedness. These are three vital aspects in a larger motivation picture. Even a control system based on rewards interacts with motivation among employees, but only through competence.

Background: Previous research focuses predominantly on the negative aspects that exist in women's careers and organizations have forgotten about the opportunities that exist and that can benefit women in working life. Since the 1960s, the proportion of women in the labor market has increased and today it is largely the same number of women as men who work. For today's women, there are no or few formal obstacles left and women can hold the same education and professions as men in the Swedish labor market. Thus, the essay will be focusing on female managers and the aspects they experience may have influenced the path to managerial positions. Purpose: The purpose of the essay is to describe, interpret and understand various circumstances that have affected women's career development. The authors 'contribution with the essay is to try to give a clearer picture of what female managers' career development can look like. Theoretical reference frame: The theoretical frame of reference highlights aspects that are believed to have influenced female managers' career development. Aspects selected are individual-related and situation-related and under these aspects there are associated categories. The concept of career is also defined in the theoretical frame of reference and a theoretical analysis model is presented. Method: To answer the purpose of the thesis, a qualitative method was chosen with semi-structured interviews that were conducted on five female managers at different hierarchical levels in a laboratory company. Conclusion: The aspects that emerge from all respondents follow the same pattern and the majority of the aspects are seen as opportunities, but challenges have also emerged. There are aspects that are considered to be prerequisites for women to have succeeded, but which have nevertheless been affected by the facilitating aspects. The respondents' personalities and the organization's commitment are two of the aspects that are prerequisites for women to reach a managerial position. Two of the facilitating aspects that have been identified and indirectly influenced and facilitated women's path towards managerial position are early socialization and education. In summary, the women's path to today's managerial position can be described through a collaboration between the various aspects that have influenced each other to varying degrees. / Bakgrund: Tidigare forskning fokuserar övervägande på de negativa aspekter som finns i kvinnors karriärer och organisationer har glömt av de möjligheter som finns och som kan gynna kvinnor i arbetslivet. Sedan 1960-talet har andelen kvinnor ökat på arbetsmarknaden och idag är det i stor sett samma mängd kvinnor som män som arbetar. För dagens kvinnor finns det inga eller få formella hinder kvar och kvinnor kan inneha samma utbildning och yrken som män på den svenska arbetsmarknaden. Därmed kommer uppsatsen riktas in mot kvinnliga chefer och de aspekter som de upplever kan ha påverkat vägen till chefspositioner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva, tolka och förstå olika omständigheter som har påverkat kvinnors karriärutveckling. Författarnas bidrag med uppsatsen är att försöka ge en klarare bild av hur kvinnliga chefers karriärutveckling kan se ut. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen belyser aspekter som tros kan ha påverkat kvinnliga chefers karriärutveckling. Aspekter som valts ut är individrelaterade och situationsrelaterade och under de här aspekterna finns tillhörande kategorier. Begreppet karriär definieras också i den teoretiska referensramen samt att en teoretisk analysmodell presenteras. Metod: För att besvara uppsatsen syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes på fem kvinnliga chefer på olika hierarkiska nivåer i ett laboratorieföretag. Slutsats: Aspekterna som framkommer från samtliga respondenter följer samma mönster och majoriteten av aspekterna ses som möjligheter men det har även framkommit utmaningar. Det finns aspekter som ansetts vara förutsättningar för att kvinnorna ska ha lyckats men som ändå har påverkats av de underlättande aspekterna. Respondenternas personlighet och organisationens engagemang är två av de aspekter som är förutsättningar för kvinnorna att nå en chefsposition. Två av de underlättande aspekterna som har identifierats och indirekt påverkat och underlättat kvinnornas väg mot chefspositionen är den tidiga socialisationen och utbildning. Sammanfattningsvis kan kvinnornas väg till dagens chefsposition beskrivas genom en samverkan mellan de olika aspekterna som i olika utsträckning påverkat varandra. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Bakgrund: En utmaning som dagens organisationer ställs inför är att behålla sina kompetenta medarbetare och få dem att känna anknytning. Chefers bemötande påverkar relationen till medarbetarna, vilket gör att val av ledarskapsstil kan inverka på anställdas prestationer. Transformativt ledarskap kan förstärka relationerna mellan chefen och kollegorna sinsemellan, vilket således kan påverka den emotionella anknytningen som medarbetaren har till organisationen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns ett positivt samband mellan transformativt ledarskap och affektivt engagemang. Det görs för att hitta ett effektivt sätt att behålla kompetenta medarbetare. Förhoppningen är att studien ska bidra med en förstärkt bild av tidigare forskning genom att undersöka en ny bransch. Metod: För att kunna besvara syftet så användes en kvantitativ metod. Totalt deltog 41 respondenter från fyra olika organisationer i en enkätundersökning. Slutsats: Resultatet av studien kunde påvisa att det finns ett positivt samband mellan transformativt ledarskap och affektivt engagemang. Således kan studien förstärka tidigare forsknings resonemang att transformativt ledarskap kan vara bidragande till att förbättra det affektiva engagemanget även ur den kontext som undersökts. / Background: One challenge that today's organizations face is to retain their competent employees and make them feel committed. Managers' attitudes affect the relationship with employees, which means that choosing a leadership style can affect employees' performance. Transformative leadership can strengthen the relationships between the manager and colleagues among themselves, which can affect the emotional connection that the employee has to the organization. Purpose: The study aims to investigate whether there is a positive relationship between transformational leadership and affective commitment. This is done to find an effective way to retain employees. The hope is that the study will contribute to a strengthened picture of previous research by investigating a new industry. Method: To be able to answer the purpose, a quantitative method was used. A total of 41 respondents from four different organizations participated in a survey. Conclusion: The results of the study were able to demonstrate that there is a positive relationship between transformational leadership and affective commitment. Thus, the study may reinforce previous research's reasoning that transformative leadership can be contributing to improving affective commitment even from the context examined.