Som chef är du föremål för förväntningar på hur du ska utöva ditt ledarskap. Syftet med denna studie var att bidra till en bättre förståelse för hur chefer i arbetslivet upplever förväntningar på deras ledarskap. Syftet besvarades genom en kvalitativ undersökning där sex semistrukturerade intervjuer med chefer i arbetslivet genomfördes och analyserades med fenomenografisk metod. Resultatet visade att cheferna upplever att förväntningar på olika sätt påverkar deras ledarskap och att dessa bör identifieras och hanteras för att inte orsaka problem. Genom att hitta sitt eget ledarskap kan cheferna balansera och styra förväntningarna. Att den tidigare forskningen inom området kan ha påverkat analysen av studiens resultat var en potentiell svaghet med denna studie. Studiens metod ansågs vara en av styrkorna då den möjliggör en bättre förståelse för chefernas upplevelser av fenomenet förväntningar på ledarskap. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med kunskap för utveckling av kommunikationsverktyg och handledarskap för chefer i arbetslivet. / As a manager, you are subject to expectations of how to exercise your leadership. The purpose of this study was to contribute to a better understanding of how managers in work-life experience expectations of their leadership. The purpose was answered by a qualitative investigation where six semi-structured interviews with managers in work-life were conducted and analyzed with phenomenographic method. The result showed that the managers feel that expectations in different ways affect their leadership and that these should be identified and managed in order for them to not cause problems. By finding their own leadership, the managers can balance and control expectations. That previous research in the field may have affected the analysis of the study's results was a potential weakness with this study. The method was considered to be one of the strengths as it enables a better understanding of the managers' perceptions of the phenomenon expectations of leadership. In summary, this study contributes to the basis for development and mentoring for managers in work-life.

Det finns olika sätt och anledning till att arbeta med att skapa en hälsofrämjande arbetsplats i organisationer. Det finns dock många fördelar av att arbeta med hälsofrämjande både för att gynna individen, arbetsgruppen och organisationen till att utvecklas. Eftersom det har funnits en hög andel sjukfrånvaro börjar det nu bli aktuellt att se om den kurvan kan vända med hjälp av att arbeta hälsofrämjande. Cheferna har en viktig roll som ledare för att kunna påverka sina medarbetare i detta arbete. Studiens syfte är därför att undersöka chefers upplevelse om hur de arbetar för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Den teoretiska referensramen utgår från tidigare forskning om hälsofrämjande samt har utgångspunkt från handlingsteorin, chefskap och ledarskap. Empirin som utgör studien har samlats in genom intervjuer med sju chefer, intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes via videosamtal på grund av Covid-19 pandemin. Resultatet analyserades sedan med den teoretiska referensramen med hjälp av en tematisk analys. Studiens slutsats är att hälsofrämjande arbete kan ske både som mål och som medel i organisationen, samt att det hälsofrämjande arbetet och verksamhetens mål är i konstant relation med varandra. Det som styr hur chefer arbetar med en hälsofrämjande arbetsplats är vilka utmaningar som de upplever finns på arbetsplatsen. / There are different ways and reasons for working to create a health-promoting workplace in organizations. However, there are many positive benefits of working with health promotion both to benefit the individual’s and the organization’s development. Since there has been a high proportion of sick leave, it is now becoming relevant to see if that curve can be reversed by working with health promotion. The managers have an important role as a leader in influencing their employees in this work. The purpose of the study is therefore to investigate managers experience of how they work to create a health-promoting workplace. The theoretical frame of reference is based on previous research on health promotion and is based on action theory, managership and leadership. The empirical study is collected through interviews with seven managers, the interviews were semi-structured and conducted through video calls due to the Covid-19 pandemic. The result was then analyzed with the theoretical frame of reference using a thematic analysis. The study's conclusion is that the work with health promotion can be used both as a goal and as a means in the organization, and that the health promotion work and the goals of the business are worked in constant relationship with each other. It is what kind of challenges the managers experiences in the workplace, that controls how they work with health promotion.

En kvalitativ studie har genomförts där vi arbetat utefter baklängesmetoden. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för insamling av empiri. Totalt har tio intervjuer genomförts med olika chefer inom olika organisationer. Studiens syfte är att undersöka hur chefsrollen upplevs och vad rollen innebär utifrån ett chefsperspektiv. Resultaten visar att chefsrollen är en roll som kräver tydligt närvarande och i viss mån situationsbaserat ledarskap. / A qualitative study has been made by using the backwards method. Ten semi structuredinterviews were used as a method of data collection. The interviewed persons have the role as a CEO or manager at different organizations. The main purpose with this study is to examine how their role is being experienced in the perspective of the interviewed persons. The study also aims to find out what the role means in real life. The result shows that the role comprises a leadership with clear goals. It also comprises that it is important to be in contact with the employees by using situational leadership.

No description available.

Den psykiska ohälsan ökar i Sverige och utgör en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro från arbetsplatser. Att hantera anställdas psykiska ohälsa är en krävande uppgift och ett stort ansvar som åläggs chefer, men trots detta saknas chefsperspektivet inom forskningsområdet. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur operativa chefer med personalansvar konkret arbetar med sina medarbetares psykiska ohälsa och vilka organisatoriska förutsättningar som finns för detta. Psykisk ohälsa som fenomen är ett omfattande begrepp och används i studien tillsammans med begreppet CMD (Common Mental Disorders), vilket är ett vedertaget begrepp i internationell litteratur på området. I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med operativa chefer som var verksamma i en stor organisation inom byggbranschen. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och för att karaktärisera chefernas psykosociala situation har resultatet har diskuterats utifrån krav, kontroll och stödmodellen. Studien har visat att arbetsuppgiften att som personalansvarigchef hantera medarbetares psykiska ohälsa är komplicerad och krävande. Psykisk ohälsa har bekräftats vara svårt att hantera på grund av komplexiteten i problemet och organisatoriskt stöd beskrevs som en nödvändighet för att som personalansvarig chef hantera medarbetare psykisk ohälsa. Resultatet visadeäven att det fanns vissa brister i förutsättningarna för att hantera detta, då mer konkret stöd och kunskap för dessa typer av situationer efterfrågades.

Det finns ett behov för organisationer att ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig poängterar Adler och Frössevi (1996) att lärande krävs på alla nivåer. Ett sådant lärande kan vara det organisatoriska lärandet, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens egna lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att förvalta detta organisatoriska lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa anledningar valde vi att studera chefers uppfattningar av lärandeprocesser i ett beslut, samt huruvida det fanns faktorer som påverkade densamma.    Studien har sin teoretiska bas i dels 4I-ramverket som baseras på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), dels senare utvecklingar av ramverket som fokuserar på makt och politik samt barriärer för lärande.  Studien är gjord med en abduktiv ansats och det var i huvudsak det teoretiska ramverket som låg till grund för analysarbetet, vilket gjordes genom en tematisk analys.    Resultaten visade att bakgrunden till insikten för beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg att beslutet var gynnsamt eller ej. Cheferna påvisade dessutom olika taktiker för att nå gemensam tolkning, däribland genom att söka samstämmighet i ledningsgrupp innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli olika, för att nå samstämmighet använde vissa chefer sig av kommunikation, andra utövade makt för att beslutet skulle kunna verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sina kunskaper. Att medarbetarna hade möjlighet att göra detta bidrog till mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen sig åt beroende om beslutet syftar till att få till stånd ändrade rutiner, arbetssätt och system eller ej. / Det finns ett behov av att organisationer ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig menar Adler och Frössevi (1996) att det krävs lärande på alla nivåer. Sådant lärande kan till exempel vara organisatoriskt lärande, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens eget lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att underlätta organisatoriskt lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa skäl valde vi att studera chefers uppfattningar om lärprocesser i en beslutsprocess, samt om det fanns faktorer som påverkade detsamma.   Studien har sin teoretiska grund i 4I-ramverket baserat på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), och delvis senare utveckling av ramverket som fokuserar på makt och politik samt hinder för lärande. Studien görs med ett abduktivt förhållningssätt, och det var främst det teoretiska ramverket som låg till grund för analysen, som gjordes genom en tematisk analys.   Resultaten visade att bakgrunden till insikten till beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller en överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg beslutet gynnsamt eller inte. Cheferna visade också olika taktiker för att nå en gemensam tolkning, flera sökte konsensus i ledningsgruppen innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli annorlunda men för att nå konsensus använde vissa chefer kommunikation medan andra utövade makt för att beslutet skulle verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sin kunskap under processen. Att medarbetarna fick möjlighet att göra detta bidrog till en mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen åt beroende på om beslutet syftade till att åstadkomma förändrade rutiner, arbetssätt och system eller inte.

Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar chefer stött på under pandemin kopplat till distansarbete samt vilka erfarenheter de tar med sig och hur det kan ha påverkat deras ledarskap. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt antagande där semistrukturerade intervjuer var grunden för insamling av empiriskt material. Intervjuer utfördes med sex deltagare. Empirin analyserades med hjälp av Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Resultatet presenteras genom två kategorier, där ena kategorin berörde utmaningar och den andra erfarenheter som bägge delades upp i tre teman. Kategorin rörande utmaningar: kommunikation, sociala sammanhang och arbetsmiljö. Kategorin rörande erfarenheter: ökat medarbetarförtroende, förändrat chefskap på distans och framtidsutsikter. Studiens slutsats visar vilka utmaningar cheferna upplevt under pandemin samt de erfarenheter de tar med sig i det framtida arbetet. Studien belyser chefers betydelse och påverkan vid ett arbete på distans, en arbetsform som mycket tyder på är här för att stanna.

Bakgrund: Under de senaste åren har världen genomgått stora förändringar vad gäller utvecklingen av teknologin samt möjlighet till distansarbete. En faktor till detta är bland annat spridningen av viruset Covid-19 som i sin tur står till grund för coronapandemin samt dess restriktioner viruset bidrog med. Samtliga organisationer påverkades på ett eller annat sätt av viruset och dess medföljande pandemi, däribland banker. Trots en återgång efter coronapandemin har en del organisationer valt att bibehålla en form av distansarbete, bland annat organisationer såsom banksektorn. Genom tillämpning av distansarbete samt implementering av nya teknologier i samband med digitala utvecklingen påverkas chefer i den mån att deras kommunikationsflöde mellan sig och sina medarbetare förändras. Faktorer till kommunikation som förändras i och med distansarbete innefattar bland annat att gå miste om kroppsspråk samt förbindelsen mellan chef och medarbetare.  Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur den digitaliseringens utveckling samt distansarbetet i samband Covid-19 pandemin har påverkat kommunikationsflödet mellan chefen och medarbetarna inom bank. Metod: Den metod som är vald för studien är kvalitativ metod vilket genomförs genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Gentemot andra branscher hanterar bankbranschen samhällets betalningssystem och kapital vilket innebär att det krävs mer försiktighet vid implementering av nya teknologier för banker. Detta resulterar i att det tar längre tid för bankorganisationer att tillämpa ny teknologi och digitala plattformar i jämförelse med andra branscher. Studien visar på att chefer och medarbetare upplever att kommunikationsflödet inte är densamma som för några år sedan. De nya tillvägagångssätten för kommunikation innefattar skapandet av möjlighet för digitala videomöten internt samt externt, snabb och effektivt tillvägagångssätt för utskick av information. De mest förekommande utmaningarna vid distansarbete innefattar att chefen får större ansvar till att vara mer tydlig och noggrann vid utskick av information till sina medarbetare, detta för att minska risken för feltolkningar. Utöver detta skapar distansarbete svårigheter för chefer att hålla koll på medarbetares mående. Detta eftersom det är svårare att se hur en medarbetare som jobbar på distans mår i jämförelse med när de arbetar på plats.

En historisk översikt visar på att det skett förändringar i det svenska samhället när det kommer till arbetsmarknaden. Kvinnor har kommit att ta en större plats och är överrepresenterade i offentlig sektor, även på chefspositioner. Kvinnliga chefer visar en högre grad av stress än vad männen gör. Kvinnor och män upplever stress olika, där kvinnor stressar både över familjelivet och arbetslivet. Därav skapas ett intresse för att undersöka vilka andra faktorer som kan påverka upplevelsen av stress. Studiens syfte är att undersöka om kvinnliga chefer i offentlig sektor upplever en högre grad av stress än manliga chefer, samt om faktorerna arbetsmiljö, oavlönat arbete och chefskap påverkar graden upplevelse av stress. Studiens teoretiska referensram presenterar teorier om könsordningen, stress där obetalt arbete ingår, arbetsmiljö och chefskap. Studien är en kvantitativ undersökning där enkäter skickats ut till 170 chefer i offentlig sektor i Sverige. Lika många kvinnor som män och svarsfrekvensen uppkommer till 44 respondenter. Studiens resultat visar att det inte finns några skillnader när det kommer till kvinnliga och manliga chefers upplevelse av stress i offentlig sektor. Det fanns inte heller något samband med faktorn chefskap. Däremot har det visat sig att arbetsmiljön är en bidragande faktor till upplevelsen av stress. Det finns även en liten indikator på att oavlönat arbete påverkar graden av stress. Studiens resultat bekräftar till viss del tidigare forskning och teorier förutom när det kommer till skillnader mellan kvinnor och män. Studiens slutsats är att chefer i offentlig sektor oavsett kön upplever stress i relation till arbetsmiljö.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur ledarskapet i en chefsroll utövas i specialidrottsförbund och hur chefers arbete på förbunden ser ut för att i slutändan nå sportsliga resultat. Studien baseras på contingency theory och dess tolkning av ledarskap. Idrottens organisering skiljer sig från vinstdrivande organisationer som bygger sin verksamhet kring målet att nå ekonomisk vinst. Idrottens organisationer bygger istället sin verksamhet kring målet att nå idrottsliga resultat. I studien har fyra chefer från tre olika svenska specialidrottsförbund intervjuats, dessa förbund är: Skidförbundet, Simförbundet och Handbollsförbundet. Resultatet i studien visar att specialidrottsförbunden som organisationer är uppbyggda med entydlig hierarki och hög standardisering av uppgifter. Trots att de som intervjuades besitter entydlig chefsroll så framhäver de alla ledarskap som en viktig del i sitt arbete. Studiens resultat visade även på yttre faktorer som påverkar idrottsorganisationernas verksamhet och som de behöver anpassa sig till, idrottsliga resultat var en gemensam faktor som starkt påverkar idrottsorganisationernas arbete. En slutsats som dras i studien är att det inte finns ett bästa sätt att leda på och att det inte finns ett chefskap utan ledarskap. / The purpose of this study is to interpret and understand how the leadership in a managerial role is exercised in special sports federations and what the leadership looks like in order to ultimately achieve sporting results. The study is based on contingency theory and its interpretation of leadership. The organization of sports differs from for-profit organizationsthat base their activities around the goal of achieving financial gain. Instead, sports organizations base their activities on the goal of achieving sporting results. In the study, four managers from three different Swedish sports federations were interviewed, these federationsare: the Ski Federation, the Swimming Federation and the Handball Federation.The results of this study shows that the sports federations as organizations are structured witha clear hierarchy and high standardization of tasks. Despite the fact that those interviewed have a clear managerial role, they emphasize all leadership as an important part of their work. The results of the study also showed external factors that affect the activities of sports organizations and that they need to adapt to, sports results were a common factor that strongly influences the work of sports organizations. One conclusion drawn in the study is that there isno best way to lead and that there is no management without leadership.