The aim was to examinehow managers, based on similar education and policy background, perceive their leadership today, and how it according to them, maybe developed in the future. The sample consisted of younger and older managers within the same organization, with diverse experience in managementand leadership roles. Data were collected by two focus groups interviews and analyzed bya thematic analysis. The results indicated that managers, regardless of age and experience, have similar views on their management role and are in general positive regardingtheir leadership, despite stressand time pressure related issues. They have also suggested similar changes for future management and leadership roles. One such suggestion is that the organization must actively work to attract additional workers in the future, in order to meet increasing competitions against other employers. Competition between employers will increase for new employees who willmake greater demands on their employers interms of working conditions and benefits. / Syftet med studien var att undersöka hur chefer; med utgångspunkt i en genensam utbildnings- och policygrund upplever hur ledarskapet rent praktiskt fungerar idag och hur det enligt dem, kan komma att utvecklas i framtiden. Urvalet bestod av chefer inom organisationen med varierande erfarenhet inom chef- och ledarskapsrollen. Data samlades in genom två fokusgruppsintervjuer och analyserades med en tematisk analys. Resultatet från det insamlade materialet indikerar att cheferna, oavsett erfarenhet, har en samstämmig syn på sin chefsroll och generellt en positiv bild av sitt ledarskap trots att det förekommer stress och tidspress. De har även lämnat likartade förslag på förändringar inför framtiden. En slutsats är att organisationen aktivt måste arbeta med att attrahera kommande arbetstagare för att i framtiden kunna möte den ökande konkurrensen gentemot andra arbetsgivare. Konkurrensen mellan arbetsgivare kommer att öka för att nya medarbetare kommer att ställa högre krav på sin arbetsgivare när det gäller arbetsvillkor och förmåner.

As the modern business environment becomes increasingly dynamic, businesses have had to become more responsive to changes in the marketplace. This has led to the increasing prominence of employment agencies which is organizations that help businesses manage their shifting labor requirements by sourcing labor based of their clients’ needs. Consultant managers work for employment agencies to manage both the sourced labor the agency provides and the labor needs of the client organization. Managing the dual stakeholder interests of these two groups is an integral part of the consultant manager’s role. The purpose of this study is to analyze the role of a consultant manger and to identify if conflicts exist because of the dual interests of the two stakeholder groups and if so what these conflicts are and how consultant managers handle them. This study is qualitative and semi-structured, interviews were conducted with five consulting managers who are working in three different employment agencies in Stockholm. To analyze the empirical material Sennett’s (2000) theory about flexibility, parts of Goffman's (2009) dramaturgical perspective and the concept of "dual commitment" has been used as analytical tools. The result of the study has mainly shown us that consultant managers find it difficult to effectively manage the needs of their contracted labor force due to the separation of workplaces. We have also identified that it is hard for consultant managers to manage both of the interests of the clients and the workers since they sometimes conflict with each other. The study shows that in incidences of conflicts of interests, resolution is in most case biased towards the interest of the client organization to the detriment of the contracted labor.

Syftet med denna studie är att kartlägga viktiga faktorer för ett pedagogiskt ledarskap vid större förändringsarbeten. 14 personer i ledande ställning inom två olika organisationer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning: Hur beskriver chefer faktorer av betydelse för ledarskapet vid större förändringsarbeten? Syfte och frågeställning har valts utifrån tesen att större förändringsarbeten är en komplicerad pedagogisk praktik vid vilken ledarskapet är ett av de viktigare verktygen för genomförande och framgång. Studien grundas på en kvalitativ ansats och vid intervjuerna har använts ett semistrukturerat intervjuunderlag. Studien visar att intervjuade chefer anser att kommunikation är den viktigaste faktorn för ett ledarskap vid tider av större förändringsarbeten. Kommunikation rankades högst med betyget 4,3 av 5 möjliga, tätt följt av delaktighet som gavs betyget 3,9. På tredje plats rangordnas transparens/öppenhet (betyg 2,7) och på fjärde plats rangordnas tydlighet (betyg 1,9). Övriga framröstade faktorer, vilka rankades lägre, var coachning/handledning, chefs tilltro till de anställda, chefs egen tro på förändringen m.m. Samtliga intervjuade personer med ett undantag gav uttryck för samstämmiga ledarskapsfilosofier som grundar sig i det transformativa ledarskapet. Detta faktum  skulle kunna förklara det samstämmiga resultatet. Samstämmighet framkom trots att personerna arbetar inom två skilda organisationer, en politisk och en industriorganisation. Endast en person, som arbetar inom industriorganisationen, bedömdes vara en transaktionell ledare. Samtliga chefer hade någon form av ledarskapsutbildning.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer självskattar sin kompetens inom några av ledarskapets olika områden kommunikation, konflikthantering, motivation, arbetsgruppen samt strategi och mål samt att studera eventuella samband mellan chefernas självskattade kompetens och erfarenhet, ålder och chefsnivå men även att identifiera eventuella utmaningar. Teori: Teorin som har använts i studien är relevant forskning och litteratur kring ledarskap och vad som är viktigt för en chef i sitt ledarskap. Den inledande vetenskapliga forskningen innefattar vad ett effektivt ledarskap innebär. Vidare innehåller den forskning kring hur chefer uppfattar sitt ledarskap. Därefter beskrivs hur ålder sammanhänger med chefers fokus i sitt ledarskap. Slutligen utgår forskningen från diskursen kring egenskapsinriktad forskning och dess antagande om att en ledare ska inneha vissa egenskaper för att blir framgångsrika ledare. Teorin utgår från några centrala områden inom ledarskap utifrån ledarskapslitteraturen som en chef behöver ha med sig i sitt ledarskap. Avslutningsvis lyfts teori kring erfarenhetsbaserat ledarskap fram för att se vad erfarenhet kan ha för inverkan på chefernas självskattade kompetens inom ledarskapet. Metodik: En kvantitativ studie med tvärsnittsdesign har använts där ett frågeformulär skickades ut till 407 chefer inom Västsverige inom olika branscher och sektorer. Sextiofyra chefer besvarade enkäten vilket resulterade i en svarsfrekvens på 16 procent. Resultat: Resultatet av studien visade att cheferna självskattade sin kompetens högt inom samtliga områden och visade inga specifika eller större utmaningar för cheferna inom deras ledarskap. Resultatet tyder på samband mellan erfarenhet som chef och självskattad kompetens när det gäller kommunikation, konflikthantering, gruppdynamik samt strategi och mål men inte gällande motivation. Vidare tyder det på inget samband mellan chefernas självskattade kompetens och chefsnivå gällande motivation, gruppdynamik samt strategi och mål. Gällande kommunikation däremot fanns det medelvärdesskillnader men inget tydligt mönster kunde utläsas mellan de olika chefsnivåerna. Inom konflikthantering fanns det ett samband mellan chefsnivå och hur cheferna självskattar sin kompetens. Vidare tyder resultatet på samband mellan ålder och chefernas självskattade kompetens gällande gruppdynamik. Inom de övriga områdena fanns inget samband mellan ålder och skattad kompetens.

Första linjens chefer utövar det direkta ledarskapet och verkställer organisationers beslut, inriktningar och visioner. Hur denne ser på ledarskap kan vara avgörande för framgång eller misslyckande. Genom en fallstudie med utgångspunkt i Försvarsmakten har denna studie undersökt hur officerare och specialistofficerare med koppling till första linjens chef ser på chefskap. Dessa två officerskategorier har olika bakgrunder avseende utbildning och erfarenhet då officeren ofta tjänstgör som första linjens chef omedelbart efter officersexamen och specialistofficeren bemannar samma typ av tjänst först efter många års tjänstgöring inom organisationen. En liknelse kan göras med en intern befordran respektive externt rekryterad chef där specialistofficeren ofta befordras inom förbandet och officeren påbörjar en anställning efter examen. Studien har med intervjuer som grund skapat ett underlag för hur båda officerskategorierna ur ledarskapssynpunkt ser på områdena Yrkesrollen, Chefen, Individen och Ledaren. Jämförelse mellan kategorierna är kontrollerade mot befintlig forskning och vi har funnit att första linjens chef är en central befattning i alla organisationer som ställer höga krav på individen. Som ”människan i mitten” måste denna hantera komplexa situationer som innefattar både uppgifter och personal genom att utöva chefskap och ledarskap. Vi har funnit att den övergripande skillnaden mellan en chef som blivit internt befordrad och externt rekryterad är mindre än förväntat med hänsyn till de olikheter i form av rekrytering, utbildning och erfarenhet som finns mellan de båda officerskategorierna. Vi ser dock att kategorierna har olika styrkor och svagheter som vi tycker är viktiga att belysa. De internt befordrade har sannolikt en fördel i mer kunskap, erfarenheter och skapade relationer inom aktuell organisation. Utmaningarna är att balansera relation med chefskap och att undvika att fastna i invanda mönster. De externt rekryterade har en närhet till chefskapet, de har (i fallstudiens kontext) större förståelse och perspektiv på helheten samt ett väl utvecklat kritiskt förhållningssätt som grundas i naturlig reflektion. Utmaningar ligger i att finna balans mellan chefskap och ledarskap. Då det ofta föreligger brister i detaljkunskaper vad gäller verksamheten ser vi dessutom en utmaning i att utnyttja underställdas fackkompetens utan att det egna ”medförda” perspektivet förringas. Vi ser att olika förutsättningar för att utveckla sin professionella identitet påverkar hur man tar sig an uppgiften som första linjens chef. En möjlig konsekvens av detta är att då ett högt karriärstempo kombineras med en hög arbetsbelastning finns risk att det uppstår ”luckor” i den professionella identiteten. Ett motsatsförhållande kan uppstå där den professionella identiteten sedan länge är utvecklad i ett lugnare karriärstempo och individen reflekterar inte över innebörden av sin professionella identitet.

Syftet med studien är att undersöka vilka ledarskapsstilar som kommer till uttryck i arbetsmiljölagen. Studien går igenom olika ledarskapsstilars utveckling med ett fokus på den transformativa ledarstilen. En beskrivning av hur den moderna forskningen ser på ledarskapets påverkan på arbetsmiljön görs kortfattat. Studien utgår från en innehållsanalys på arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) samt vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, 2015:4. Innehållsanalysen görs med en deduktiv ansats där texten analyseras utifrån chefskap, transaktionellt samt transformativt ledarskap. Analysen visar på att samtliga tre nämnda begrepp finns i de undersökta texterna. Resultatet visar på att lagen ställer administrativa krav i form av chefskap. Det transaktionella ledarskapet syns tydligt i lagstiftningskravet gällande övervakning och kontroll. Genom att fokusera på medarbetarnas hälsa ställs det krav på ett transformativt ledarskap.

Syftet med vår uppsats är att beskriva, förstå och försöka förklara de erfarenheter och upplevelser som kvinnliga chefer har. Den valda frågeställningen lyder: “Hur uppfattar kvinnliga chefer sig själva i förhållande till sitt chefskap och sin egen väg dit?”. De avgränsningar som gjorts är att de kvinnliga cheferna arbetar i mansdominerade branscher inom den privata sektorn, eftersom det finns andra regler vad beträffar anställning inom den offentliga sektorn. Tidigare forskning behandlar ämnet kvinnligt chefskap, där begrepp som kultur och identitet tas upp, som sedan fortsätter hålla relevans för hela uppsatsen. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer på mellan 30-60 minuter, där de kvinnliga cheferna fick berätta om sin väg till och upplevelser av chefskapet i mansdominerade branscher. Analysen av materialet skedde sedan genom en blandning mellan en narrativ och en tematisk analys, där teman och subteman för berättelserna valdes ut. I resultatet framkom att kvinnorna mött motstånd från både kvinnor och män, vilket kan kopplas till den kultur som finns både i företag och samhället i stort. Det framgick även att det skedde en identitetskonflikt mellan kvinnan som mamma och kvinnan som chef och att det kunde uppfattas som ett hinder för avancemang. Efter tolkning av tidigare forskning och vårt resultat kan vi dra slutsatsen att det finns en tendens att kvinnor själva blir sitt eget hinder, på grund av socialiseringen i samhället, vilket medför till bibehållande av “glastaket”.

Ett rättsväsende som Polismyndigheten finns till för att upprätthålla tryggheten i det svenska samhället genom att skydda oss medborgare. Det har tidigare genomförts organisationsförändringar på Polismyndigheten men inte en lika omfattande som den som skedde 2015. Polismyndighetens omorganisation syftade till att grunda “En sammanhållen svensk polis” vilket innebär att alla Polismyndigheter i Sverige likriktades så att samordningen och ledningen över verksamheten ska fungera mer effektivt. Syftet med denna studie var att få en bild av chefernas ledarskap på Polismyndigheten och se vilken betydelse ledarskapet har inom organisationen enligt cheferna. Dessutom ville vi öka förståelse kring omorganisationens påverkan på ledarskapet inom Polismyndigheten. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi intervjuat fem chefer på Polismyndigheten. Analysen talar för att cheferna uppmuntrar självständighet vilket skapar en relation där cheferna har stort förtroende och tillit till sina medarbetare. Respondenterna uttrycker sin otillfredsställelse med omorganisationen och dess problematik med att ta bort nödvändiga resurser. Vår uppfattning som vi kan få fram genom vår analys är att vi finner tydliga liknelser mellan cheferna och det transformativa ledarskapet, som innebär att medarbetarna delar samma vision som sin ledare. Vi fann däremot även små spår av transaktionellt ledarskap, som innebär att en ledare vill ha mycket kontroll över medarbetarna. Ledarskapets betydelse på den direkta nivån där våra respondenter befinner sig på spelar ingen stor roll i jämförelse med hur cheferna på den högre nivån uppfattar ledarskapets betydelse. Resultatet visar att en omorganisation inte var nödvändig då vissa åtgärder bör utföras då förändringen skedde i för hastig takt. / A judicial system such as the police authority exists to maintain the security of Swedish society by protecting our citizens. Organizational changes have taken place at the police authority before, but not as big as the last one was. The police authority conducted a reorganization in 2015 that was aimed to establish "A coherent Swedish police", which means that all police authorities in Sweden were aligned so that coordination and management of operations would work more efficiently. The purpose of this study was to gain a clearer picture of the leadership of the police chiefs at the police authority and to try to interpret the importance of leadership within the organization according to the chiefs. In addition, we wanted to increase understanding of the reorganizations impact on leadership within the police authority. We have conducted a qualitative study where we interviewed five chiefs at the police authority. The analysis speaks that the chiefs encourage independence among their employees, and that the leadership of the police authority plays a major role, but that it may differ slightly depending on the level within the police authority. Respondents express their dissatisfaction with the reorganization and its problems with removing necessary resources. The conclusion we can get through our analysis is that we find clear similarities between the managers and the transformational leadership, but we also found small traces of transactional leadership. In addition, leadership plays a major role, but for some leadership may not be decisive for the survival of police forces. We can also see that a reorganization was necessary, but that certain measures should be taken, because the change took place at too high and rapid pace. Ett rättsväsende som Polismyndigheten finns till för att upprätthålla tryggheten i det svenska samhället genom att skydda oss medborgare. Det har tidigare genomförts organisationsförändringar på Polismyndigheten men inte en lika omfattande som den som skedde 2015. Polismyndighetens omorganisation syftade till att grunda “En sammanhållen svensk polis” vilket innebär att alla Polismyndigheter i Sverige likriktades så att samordningen och ledningen över verksamheten ska fungera mer effektivt. Syftet med denna studie var att få en bild av chefernas ledarskap på Polismyndigheten och se vilken betydelse ledarskapet har inom organisationen enligt cheferna. Dessutom ville vi öka förståelse kring omorganisationens påverkan på ledarskapet inom Polismyndigheten. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi intervjuat fem chefer på Polismyndigheten. Analysen talar för att cheferna uppmuntrar självständighet vilket skapar en relation där cheferna har stort förtroende och tillit till sina medarbetare. Respondenterna uttrycker sin otillfredsställelse med omorganisationen och dess problematik med att ta bort nödvändiga resurser. Vår uppfattning som vi kan få fram genom vår analys är att vi finner tydliga liknelser mellan cheferna och det transformativa ledarskapet, som innebär att medarbetarna delar samma vision som sin ledare. Vi fann däremot även små spår av transaktionellt ledarskap, som innebär att en ledare vill ha mycket kontroll över medarbetarna. Ledarskapets betydelse på den direkta nivån där våra respondenter befinner sig på spelar ingen stor roll i jämförelse med hur cheferna på den högre nivån uppfattar ledarskapets betydelse. Resultatet visar att en omorganisation inte var nödvändig då vissa åtgärder bör utföras då förändringen skedde i för hastig takt.

Detta är en hermeneutisk studie som undersöker kvinnliga chefers upplevelser av sitt yrkesidentitetsskapande i den manligt präglade chefspositionen. Den hermeneutiska ansatsen har hjälpt oss att nå en djupare förståelse kring detta. Förståelse nås genom djupgående intervjuer med kvinnor i chefspositioner som fokuserat på deras upplevelser i chefspositionen. För att nå förståelse på en högre abstraktionsnivå har vi använt performativitetsteorin, som beskriver hur människor genom handlingar gör kön. Till hjälp i studien har vi har använt oss av litteratur, tidigare forskning och informanternas berättelser för att få en bredare bild av fenomenet. Vi vill med denna studie främja kvinnligt chefskap, vilket kan bidra till ett mer jämställt näringsliv. Det finns en kunskapslucka kring hur kvinnor i chefsposition skapar sin yrkesidentitet som vi avser att fylla. Studiens resultat visar att kvinnorna skapar sin yrkesidentitet genom att balansera de förväntningar som finns på dem som kvinnor och som chefer. För att kvinnorna inte ska tappa sin respekt som chefer eller sitt godkännande som kvinnor av omgivningen. Denna balans innebär en performativ handling, de gör sin kvinnlighet i förhållande till chefspositionen. Samtidigt gör de chefskap på ett nytt icke traditionellt sätt. Det som skiljer resultatet med tidigare forskningen är dess unika sätt att tolka resultatet genom performativitetsteorin, samt upptäckten av denna balans mellan kvinnlighet och chefspositionen.

Syftet med studien är att undersöka hur chefer upplever inkluderande organisationskulturer och sin roll i att skapa en. För att undersöka detta eftersöks svar på frågeställningar som handlar om vad en inkluderande kultur innebär för cheferna, hur de säger sig arbeta för att skapa en inkluderande kultur och hur cheferna upplever detta arbete. Genom en huvudsaklig induktiv ansats och kvalitativa intervjuer framträder nya fynd inom forskningsområdet. Fynden visar att chefer upplever att arbetet för en inkluderande kultur är något som alla behöver hjälpas åt med. Det ses som ett viktigt arbete och cheferna menar att deras roll i detta är att agera som förebilder och skapa förutsättningar för sina medarbetare så att de i sin tur kan skapa denna kultur. Däremot framkommer det att vissa faktorer påverkar hur detta arbete kan genomföras och det dyker upp funderingar kring för vem inkluderingen ska finnas och av vem den skapas. En individs vilja och även skyldighet till delaktighet visar sig vara en komplex men även avgörande fråga för inkluderingen och någonstans i detta hamnar chefens roll i obalans.