Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om förskolebarns lek utifrån hur barnen själva uttrycker sina uppfattningar om lek. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju med en fenomenografisk metodansats. Fenomenografisk inriktning bygger på två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta barn där de under tiden ritar teckningar om sin lek. Resultatet presenteras i olika kategorier som analyserades av intervjuarna och teckningarna. Resultatet visar att samtliga barn uppfattar leken som många olika aktiviteter de sysslar med och där de upplever framförallt glädje. Barnen beskriver lek med olika material, lek med sina vänner och rollek. En del av barnen beskriver medvetenhet om att de lär sig genom att leka och inget av barnen nämner vuxna i samband med deras lek. Barnens föreställningar om lek framställer leken som en artefakt då de använder leken för att kommunicera och samspela med varandra.

Att under en längre period i förskolan uppleva otillräcklig emotionell trygghet kan få konsekvenser förförskolebarns utveckling. Forskningen om vilken relevans och betydelse som barnen tillskriver sina upplevelserav trygghet är mycket begränsad. Denna studie är därför utformad med syfte att utifrån ett fenomenologisktperspektiv visa hur pedagoger kan närma sig barns livsvärld och få förståelse för hur enskilda barn på de olikaavdelningarna upplever emotionell trygghet. Detta genom att undersöka hur en grupp med fem- och sexåringarupplever begreppen tillit och trygg bas. Begrepp som enligt anknytningsteorin är grundläggande för barns totalaupplevelse av emotionell trygghet. Studien är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod och interpretative phenomenological approach (IPA) som analysmetod. Resultatet visar atttillit spelar en central roll i barns livsvärld när det kommer till de relationer som barnen har och skapar iförskolan. Vidare är de känslor som framkallas i en specifik situation avgörande för hur barnen uppleveremotionell trygghet. För att verkligen kunna förstå hur barn upplever tillit och emotionell trygghet behöver merforskning genomföras med utgångspunkt i barns perspektiv. Genom att anta barns perspektiv kan pedagoger fåförståelse för varje enskilt barns livsvärld, och på så sätt öka pedagogernas möjligheter att möta varje barnssocioemotionella behov.

<p>Abstract</p><p>Evidence based research has shown that organized parent support programmes have a good</p><p>effect in strengthening the role of the parent and preventing problems during growth. This</p><p>in turn has a great significance for Public Health.</p><p>Komet is one of the evidence based programmes used in Sweden, based on American</p><p>programmes and adapted to Swedish conditions.</p><p>This qualitative study consists of interviews with six children between six and nine years</p><p>with behaviour problems, whose parents have taken part in the Komet programme.</p><p>With Grounded Theory as research approach the children’s experiences of the programme</p><p>and relations within the family have been looked into and analysed.</p><p>The result of this study suggests that a space for growth of their own is a common need of</p><p>the children, and that this can be achieved by giving them the opportunity to function in a</p><p>family environment where they are seen and understood.</p><p>The Komet programme contributed to this by giving the family tools to strengthen relations</p><p>within the family, create calm and make the children more visible.</p><p>The self image of the children in this study had improved which gave them more room to</p><p>grow in a strengthened family situation. This in turn improved conditions for good feelings,</p><p>and sense of well being, of importance for child development and health.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Evidensbaserad forskning har visat att organiserade föräldrastödsprogram ger god effekt när</p><p>det gäller att stärka föräldrarollen och därmed förebygga problem under uppväxten. Detta har</p><p>i sin tur stor betydelse för den framtida folkhälsan.</p><p>Komet är ett av de evidensbaserade föräldrastödsprogram som används i Sverige idag och</p><p>som utgår från amerikanska föräldrastödsprogram, anpassade till svenska förhållanden.</p><p>Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med sex barn mellan 6 och 9 år med</p><p>beteendeproblem, vars föräldrar deltagit i Komet-programmet. Med grundad teori som ansats</p><p>har barnens upplevelser av programmet och relationerna i familjen undersökts och</p><p>analyserats.</p><p>Resultatet av studien visar att det gemensamma för barnen var behovet av ett eget utrymme att</p><p>växa i, men att förutsättningen för detta var att de gavs möjlighet att fungera i ett</p><p>familjesammanhang där de blev sedda och förstådda.</p><p>Kometprogrammet bidrog till detta genom att ge familjen verktyg för att stärka</p><p>familjerelationerna, skapa större lugn och göra barnen mer synliga.</p><p>Självbilden hos barnen i studien förbättrades vilket gav större rum att växa i en stärkt</p><p>familjesituation. Detta skapade förutsättningar för de goda känslor av glädje och</p><p>välbefinnande, som har betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa.</p>

Abstract Evidence based research has shown that organized parent support programmes have a good effect in strengthening the role of the parent and preventing problems during growth. This in turn has a great significance for Public Health. Komet is one of the evidence based programmes used in Sweden, based on American programmes and adapted to Swedish conditions. This qualitative study consists of interviews with six children between six and nine years with behaviour problems, whose parents have taken part in the Komet programme. With Grounded Theory as research approach the children’s experiences of the programme and relations within the family have been looked into and analysed. The result of this study suggests that a space for growth of their own is a common need of the children, and that this can be achieved by giving them the opportunity to function in a family environment where they are seen and understood. The Komet programme contributed to this by giving the family tools to strengthen relations within the family, create calm and make the children more visible. The self image of the children in this study had improved which gave them more room to grow in a strengthened family situation. This in turn improved conditions for good feelings, and sense of well being, of importance for child development and health. / Sammanfattning Evidensbaserad forskning har visat att organiserade föräldrastödsprogram ger god effekt när det gäller att stärka föräldrarollen och därmed förebygga problem under uppväxten. Detta har i sin tur stor betydelse för den framtida folkhälsan. Komet är ett av de evidensbaserade föräldrastödsprogram som används i Sverige idag och som utgår från amerikanska föräldrastödsprogram, anpassade till svenska förhållanden. Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med sex barn mellan 6 och 9 år med beteendeproblem, vars föräldrar deltagit i Komet-programmet. Med grundad teori som ansats har barnens upplevelser av programmet och relationerna i familjen undersökts och analyserats. Resultatet av studien visar att det gemensamma för barnen var behovet av ett eget utrymme att växa i, men att förutsättningen för detta var att de gavs möjlighet att fungera i ett familjesammanhang där de blev sedda och förstådda. Kometprogrammet bidrog till detta genom att ge familjen verktyg för att stärka familjerelationerna, skapa större lugn och göra barnen mer synliga. Självbilden hos barnen i studien förbättrades vilket gav större rum att växa i en stärkt familjesituation. Detta skapade förutsättningar för de goda känslor av glädje och välbefinnande, som har betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa.

The aim of this study was to analyse how Swedish courts reason about the child's best in custody and access disputes. We have assumed different themes to analyse our empirical data, these themes were the child's best interests, perspective on the child's best interests, child's perspective, children as subjects or objects and finally the right of the child or the child's best interests. Our empirical data have consisted of 15 City Court and Court of Appeal judgments of the Swedish courts handed down in 2015. The study had a qualitative disposition and the selection was made strategically to make sure the empirical data would be relevant to our issues. We have used a discourse analysis where the intention was to study how the court reason about the child’s interests and what statements that gets preference and what gets excluded in the assessment. Our theoretical starting point was extracted from Foucault’s theory about power and his discourse concept. We have used the concept of his theory in our analysis, but also extracted the theoretical concepts from previous research. The result shows that the Court's assessment of what is in the child’s best interest is based primarily on a professional and adult perspective on the child's situation. The individual child's perspective was excluded and the Court was principally talking about children's needs and interests in general. The result also showed that children were seen as objects and not as participants in the majority of the cases.

The purpose of this study is to give an insight into how school children in year six, in Sweden, value and view grades. In Sweden, currently there are many debates on whether schools should have grading systems and if so, in which school year they should be introduced. In the present study seven children (3 boys and 4 girls), attending year six, were divided into two focus groups; that were simultaneously conducted. In the focus groups, the children discussed their views, values and their experiences in regard to grades. The results discerned from the two focus groups were that the seven participating school children felt that there was value and merit in receiving grades because they gained a better understanding of their own academic performance based on the grades they received. Additionally, however, the children acknowledged that they also do experience negative emotional effects from receiving grades, such as stress and the de-evaluation of their capabilities in comparison to their schoolmates. Nevertheless, the participating children perceived that grades were necessary and believed that the grading system should begin to be enforced in either year four, or year five, for the most optimal effect.

This thesis has studied how the decision of the Church of Sweden to introduce Child Impact Assessments has changed the way children and adolescents are mentioned in Pastoral instructions. Using quantitative and qualitative content analysis and the theory of implementation, it has studied how often children and adolescents are mentioned and how the rights of the child are concretized in the latest versions of the Pastoral instructions in the 13 Cathedral Parishes. Central to this study are the three foundational perspectives on the rights of the child: a Child’s-rights perspective, a Children’s perspective, and A Child’s perspective.   The thesis concludes that while the overall frequency of references to children and adolescents in the Pastoral instructions has doubled since the introduction of Child Impact Assessments, the parishes have not satisfactorily considered the rights of the child, since only a few instructions have made use of the three perspectives. The thesis argues that, in order for the parishes to fully implement the Church’s decision, and to better consider the rights of the child in their future work, there is a need for educative efforts towards staff in the parishes.

Aim: The aim of this study was to examine whether and, if so, how the child perspective forms a basis for the social workers work with young people/children who are exposed to honour-related violence/abuse. The following questions are specified; how do social workers describe their work with honour- related violence and oppression? How can the choices the social workers makes in the work with honour-related violence against children be understood in relation to the child perspective? Method: The study is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers at the social services. The results in this study have been analyzed with the help of theory childhood sociology and previous research. Result: The study results show that all interviewees experienced difficulties in the work of handling different cases. Among other things, they considered that with the information they receive, it is difficult to make a correct risk assessment. Interviewees experienced difficulties in the individuals changing their stories. The study also shows that the social workers try to help children become involved in issues that concern them and that they take into account the child's perspective and the child's best interests.

Barn som samhällsgrupp tenderar att vara tämligen osynliga inom ramen för den fysiska planeringen. Därmed är syftet med denna studie att bidra med en ökad förståelse för hur barnperspektivet implementeras i den fysiska planeringen, men även undersöka hur förtätning påverkar barns utemiljöer, specifikt förskole- och skolgårdar. Detta eftersom det i täta stadsdelar föreligger en problematik gällande att allmänna ytor tas i anspråk för bebyggelse. Den empiri som ligger till grund för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt granskning av dokument, vilket sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen har två huvudteman identifierats, integreringen av barnperspektivet i planprocessen och barns plats i den kompakta staden, som belyser det rådande klimatet i den kommunala fysiska planeringen utifrån de studerade fallen. Utifrån denna tematik, med stöd av tidigare forskning, har det kunnat påvisats att barnperspektivet inte implementeras i tillräckligt stor utsträckning. Detta eftersom det finns flertalet problematiska aspekter i arbetet med stadsutveckling, varav två är resursfrågan och intressekonflikter. / To begin with children can be seen as a rather invisible group within the work of spatial planning. Thus, the aim of this thesis is to contribute with an increased understanding regarding how the child perspective is implemented in spatial planning, but also investigate how outdoor environments for children are affected by densification, specifically preschool yards, and schoolyards. Densified areas tend to be problematic regarding the fact that land often tends to be limited, which results in public areas being claimed for buildings. The empirical basis that the study consists of is a thematic analysis, which is based on qualitative interviews and reviews of documents. Two main themes have been identified through the thematic analysis, these are integration of child perspective and children’s place in the compact city. Furthermore, this illustrates the current climate regarding municipal spatial planning based on the cases that have been studied. The findings in this thesis show that the child perspective is not being implemented to a sufficient extent. Reasons for this are that there are problematic aspects, such as resources and conflicts of interests, these aspects need to be dealt with regarding the implementation of child perspective in spatial planning.

The purpose of this study is to research what teachers at the leisure-time center think about the student influence and participation and how they facilitate this in the daily activities.  Previous research about influence and participation has been used to set the scene. To collect empirical data a qualitative method of interviews was used. Four interviews were made with teachers whose education and experience was quite different. The empirical findings were analyzed with the theories of children perspective, children’s perspective and Hart’s ladder of participation (1997). Children perspective and children’s perspective is used to understand if the teachers work is based on what they think is best for the students or on what the students want. The ladder of participation was used to analyze how the teachers facilitate opportunities for student to influence and participation. One finding is that the teachers think that influence and participation is important but that different factors prevent influence and participation from being a part of the everyday activities. One such factor is that group size and another is that teachers have other goals giving the students new experiences which might inhibit influence and participation. The results from the study are that the teachers think that it is important to look from the children´s perspective and to use the students’ thoughts and opinions but that the teachers more often are using the children perspective and therefore are using the teachers’ thoughts and opinions of what is right for the students rather than the students’ own opinions and feelings. Another finding is that the teachers know how to facilitate influence and participation and the positive effects from it, but that they have to work more with this perspective to fully reach its potential benefits. / Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemspersonalens syn på elevinflytande och delaktighet samt hur fritidshempersonalen möjliggör det i verksamheten. Den tidigare forskningen som användas i studien utgår från avhandlingar och rapporter kring elevinflytande och delaktighet. Empirin samlades in via en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personal i fritidshem, där utbildningen och erfarenheten av arbetet på fritidshemmet skilde sig mellan informanterna.  Det empiriska materialet analyserades med hjälp av barnperspektiv, barns perspektiv samt Harts delaktighetsstege. Barnperspektiv och barns perspektiv hjälper att förstå om pedagogerna utgår från elevernas eller de vuxnas åsikter och tankar. Harts delaktighetsstege användes för att analysera hur delaktighet och inflytande möjliggörs av pedagogerna.  Det framkom att pedagogerna anser att inflytandet och delaktigheten var viktiga på fritidshemmet, men att olika faktorer bidrog till att inflytande och delaktighet inte alltid går att genomföra. Gruppstorlekar och andra mål med verksamheten, som till exempel med att ge eleverna nya upptäcker upplevs begränsa möjligheten till elevinflytande och delaktighet. Resultatet är att pedagogerna anser att det var viktigt att se utifrån barns perspektiv och utgå från elevernas synvinkel, men att pedagogerna ofta använder ett barnperspektiv och utgår från vad de tycker är det bästa för eleverna. Det framkommer även att pedagogerna vet hur de kan möjliggöra inflytande och delaktighet och att de känner till dess positiva effekter men att pedagogerna inte alltid använder sig utav det.