Spelling suggestions: "subject:"den andre/a"" "subject:"den undre/a""
81 |
Politiska partier och religiösa elever: en textanalys / Political Parties and Religious Students: a text analysisNilsson, Natalie, Lyngö, Johanna January 2022 (has links)
Detta arbete undersöker hur Riksdagspartiernas uttalanden om religion kan tänkas påverkareligiösa elever i skolan. I huvudsak har tre teorier används: Bronfenbrenners ekologiskasystemteori, Saids teori om Det Annorlunda och Goffmans teori om stigma. Arbetet hargjorts som en textanalys, där material från partierna samlats in och sedan analyserats.Frågeställningarna som guidat arbetet är: ● Kan Riksdagspartierna bidra till stigmatiseringen av religiösa elever?○ Vilka direkta och indirekta budskap finns i partiernas textproduktion gällandereligion och religiösa människor? Undersökningen visar att problemet är väldigt komplext, och att ett enkelt svar inte går attutröna. Det finns dock ett tydligt samband mellan Riksdagspartiernas uttalanden och religiösaelevers vardag i skolan, samt mellan detta arbetes resultat och den tidigare forskningen.
|
82 |
In Between Cultures : Franco-American Encounters in the Work of Edith Wharton / Mellan kulturer : Fransk-Amerikanska möten i Edith Whartons verkSträäf, Maria January 2008 (has links)
This thesis is a study of how the American author Edith Wharton (1862-1937) in a number of novels and short stories written between 1876 and 1937 depicts cultural encounters between Americans and Europeans, mostly Frenchmen. Chiefly concerned with Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, “Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, each of which articulates ideas relevant to the theme investigated, the thesis also contains a supplementary discussion of The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Borrowing terms and theoretical perspectives from Pierre Bourdieu and postcolonial literary criticism, particularly Homi Bhabha’s theories about inbetweenness, mimicry and otherness, the study contends through detailed analyses of single works that Wharton’s descriptions of Franco-American encounters are dynamic processes through which the parties involved are made aware of their own and “the other’s” distinguishing qualities and, in some significant cases, reach a heightened state of consciousness resembling Bhabha’s inbetweenness. Wharton’s cultural encounters often involve people with different levels of education and different economic and social positions, which justifies the use of Bourdieu’s method of analyzing the relationship between educational and social status in terms of different kinds of capital. While in her early works Wharton merely intimates the contours of the cultural encounter, in mature works such as Madame de Treymes and The Age of Innocence she views it as a highly complex process the many stages of which are intimated through the use of subtle narratological techniques. Throughout her work Wharton makes intricate use of imagery and keywords, some of them testifying to her interest in anthropology, to suggest the manifold dimensions of the cultural encounter, which is seen as both tempting and repelling. Her accounts of the Franco-American encounter are complexly related to the different phases of the American political and social situation described in her novels. The American experience of the meeting of the ‘old society’ and the ‘new’ is rendered even more complex by being seen as the background against which Europeans and Americans negotiate transactions of symbolic and economic capital. In most of her works these lead to tragic or tragic-comic misunderstandings; only in her last, unfinished novel does she describe a full-fledged Euro-American identity, a successful fusion of American and European experiences. / Den här avhandlingen är en studie i hur den amerikanska författarinnan Edith Wharton (1862-1937) i ett antal romaner och noveller skrivna mellan 1876 and 1937 skildrar kulturella möten mellan amerikaner och européer, främst fransmän. Avhandlingen behandlar huvudsakligen verken Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, ”Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, som alla uttrycker idéer om kulturmöten; den innehåller även en kompletterande diskussion av verken The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Med termer och perspektiv hämtade från Pierre Bourdieu och postkolonial litteraturforskning, främst Homi Bhabhas teorier om in-betweenness (”mellanskap”), mimicry och otherness hävdar studien genom detaljerade analyser av enskilda verk hur Whartons beskrivningar av fransmäns och amerikaners möten är dynamiska processer där i bästa fall båda parter blir medvetna om sin egen och ”den andres” särart, och i vissa fall även når ett intensifierat medvetande som påminner om Bhabhas in-betweenness. Whartons kulturmöten sker oftast mellan personer med olika bildning samt ekonomisk och social position, vilket gör att Bourdieus perspektiv för analys av relationen mellan utbildning och social status som styrd av olika sorters kapital kommer till användning. I sina tidiga berättelser antyder Wharton konturerna av det kulturella mötet, i mogna verk som Madame de Treymes and The Age of Innocence gestaltar hon det som en mycket komplex process vars många skeden antyds via hennes användning av subtil berättarteknik. Alltigenom sina verk tillämpar Wharton ett komplext bildspråk och nyckelord, varav vissa vittnar om hennes intresse för antropologi, som antyder kulturmötets många dimensioner, framställt som samtidigt lockande och frånstötande/avskräckande. Hennes redogörelser av det fransk-amerikanska mötet är komplext relaterat till de olika faser av den amerikanska politiska och sociala situation som beskrivs i hennes berättelser. Den amerikanska erfarenheten av mötet mellan den ”gamla sociala grupperingen” och den ”nya” skildras som mer komplext genom att ses som den bakgrund mot vilken européerna och amerikanerna förhandlar transaktioner av symboliskt och ekonomiskt kapital. I merparten av hennes verk leder dessa transaktioner till tragiska eller tragikomiska missförstånd; bara i hennes sista, ofullbordade roman beskriver hon en fullt utvecklad euroamerikansk identitet, en lyckad sammansmältning av amerikanska och europeiska erfarenheter.
|
83 |
Det odödas analys : En studie av centralproblematiken i Slavoj Zizeks samhällsanalys / Undead-analysis : Observing the Social Theory of Slavoj ZizekPalm, Fredrik January 2007 (has links)
<p>This thesis examines the social theory of Lacanian philosopher Slavoj Žižek. It focuses on Žižek’s work between 1989 and 2006, and offers an interpretation based on a reading of three central concepts: the Other, fantasy, and the act. All these concepts occupy the intersection between Lacan’s three orders (Imaginary, Real, Symbolic), which in Žižek’s theory means that they express a tension shared by all social order. The first chapter approaches Žižek’s conception of “the social” through an introduction of the Lacanian concept of "the Other." Attention is paid to how (a) the Other is constitutively split between its role as a Symbolic network of signifiers, and its enigmatic (Real and Imaginary) capacity to support this Symbolic network; (b) a similar split marks several of Žižek’s Lacanian and Hegelian concepts. Moreover, the chapter contrasts Žižekian sociality with those of Giddens, Luhmann and Althusser. The second chapter gives an account of the topological place of fantasy in Žižek’s theory. Relating Žižek’s theory to Critical Theory, deconstruction and Deleuzian philosophy, fantasy is presented as a concept countering new forms of “bad infinity” (Hegel) in modern social theory. The third chapter links Žižek’s theory of the act to the theories of Judith Butler, Ernesto Laclau, and Alain Badiou. Commenting on Rex Butler’s brilliant reading of Žižek, the thesis argues that Butler’s definition of the act is too negative. Instead, the thesis proposes a definition which emphasises the act's productive dimension, insisting on how the act ultimately involves the transformation from masculine to feminine enjoyment. The last chapter critically observes the different treatments Lacan and Derrida receive in Žižek’s text. The argument concludes that the Žižekian text relapses into a "masculine logic of exception", insofar as it leaves Derrida’s phallus untouched, while treating Lacan as the only one lacking phallus.</p>
|
84 |
Det odödas analys : En studie av centralproblematiken i Slavoj Zizeks samhällsanalys / Undead-analysis : Observing the Social Theory of Slavoj ZizekPalm, Fredrik January 2007 (has links)
This thesis examines the social theory of Lacanian philosopher Slavoj Žižek. It focuses on Žižek’s work between 1989 and 2006, and offers an interpretation based on a reading of three central concepts: the Other, fantasy, and the act. All these concepts occupy the intersection between Lacan’s three orders (Imaginary, Real, Symbolic), which in Žižek’s theory means that they express a tension shared by all social order. The first chapter approaches Žižek’s conception of “the social” through an introduction of the Lacanian concept of "the Other." Attention is paid to how (a) the Other is constitutively split between its role as a Symbolic network of signifiers, and its enigmatic (Real and Imaginary) capacity to support this Symbolic network; (b) a similar split marks several of Žižek’s Lacanian and Hegelian concepts. Moreover, the chapter contrasts Žižekian sociality with those of Giddens, Luhmann and Althusser. The second chapter gives an account of the topological place of fantasy in Žižek’s theory. Relating Žižek’s theory to Critical Theory, deconstruction and Deleuzian philosophy, fantasy is presented as a concept countering new forms of “bad infinity” (Hegel) in modern social theory. The third chapter links Žižek’s theory of the act to the theories of Judith Butler, Ernesto Laclau, and Alain Badiou. Commenting on Rex Butler’s brilliant reading of Žižek, the thesis argues that Butler’s definition of the act is too negative. Instead, the thesis proposes a definition which emphasises the act's productive dimension, insisting on how the act ultimately involves the transformation from masculine to feminine enjoyment. The last chapter critically observes the different treatments Lacan and Derrida receive in Žižek’s text. The argument concludes that the Žižekian text relapses into a "masculine logic of exception", insofar as it leaves Derrida’s phallus untouched, while treating Lacan as the only one lacking phallus.
|
85 |
Århundradets Kärleksnarcissism : Plats, skrivandet och konsumtionen av den andre i Århundradets kärlekssaga och Århundradets kärlekskrig / The Century of Narcissistic Love : Space, writing and the consumption of the other in Århundradets kärlekssaga and Århundradets kärlekskrigGuldbacke Lund, Linnéa January 2020 (has links)
Den här uppsatsen undersöker hur kärleksrelationen skrivs fram i två poetiska verk; Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga och Ebba Witt-Brattströms Århundradets kärlekskrig. Syftet med uppsatsen är att se till hur plats, blick och skrivandet samverkar i framskrivandet av kärleksrelationen. Jag utforskar hur det narcissistiska, inåtvända subjektet fungerar och hur skrivandet av den egna erfarenheten upprätthåller ett kapitalistiskt och narcissistiskt kärlekssystem där människor gör våld på sig själv och andra. Jag använder mig av Byung-Chul Han och hans verk Eros Agoni för att se hur och vad den andres platslöshet har för betydelse i kärleksrelationen. Jag går i dialog med Han kring hur det inåtvända subjektet fungerar i ett kapitalistiskt system och vad skrivandet av plats gör. Analysen utgår från hur den skrivande blicken gör mannen till den andre genom att skriva fram dennes abstrakta och fysiska plats. I platsbestämmandet finns en maktaspekt där en konsumerande blick utvinner den andre genom att göra, skriva denne. Parallellt med analysen problematiserar jag även mig själv och mitt egna skrivande och de rädslor som finns hos ett instörtat, narcissistiskt, skrivande subjekt. Jag visar på hur skribenten gör våld på text och analys, och hur platsbestämmandet är en illusion av en frigörelse i det kapitalistiska systemet. Jag visar hur det misslyckade skrivandet blir en väg ut ur ett kapitalistiskt samhälle där subjektet strävar efter perfektion. / This essay examines how the love relationship is made in Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga and Ebba Witt-Brattströms Århundradets kärlekskrig. The aim for this study is to analyze how place, and the consumption of “the other” interact in the writing of a love relationship. I explore how a narcissistic, collapsed subject functions and how it is made in the poems. I discuss how and if experience-based writing maintains a capitalistic and narcissistic lovesystem where the subject commits violence on itself and others by determining an abstract and physical place. The book Eros Agoni by Byung-Chul Han discusses the atopic otherness in the love relationship and how the liberalistic and consuming subject exploit the other and itself. I analyze this theory of the other and how the love relationships function in the poems. I also discuss how the others lack of space and how the consuming gaze is made in the writing. In the fixing of place there is an aspect of power where a consuming gaze exploits the other by doing, and writing it. In parallel with the analysis, I also problematize myself and my own writing and the fears that exist in a collapsed, narcissistic, writing subject. I show how the writer violates text and analysis, and how the determination of place is an illusion of liberation in the capitalist system. I show how failed writing can become a way out of a capitalist society where the subject strives for perfection.
|
86 |
Arns makt : Representationer av makt, positivt kapital och livsmål i berättelserna om tempelriddaren Arn / The Power of Arn : Representations of Power, Positive Capital and Aims in Life in the Narratives about Arn the Knight TemplarSärnbrink, My January 2011 (has links)
Uppsatsen behandlar böckerna och filmerna om Arn och undersöker genom berättelserna vilka representationer av makt, positivt kapital och livsmål som gestaltas. Uppsatsen baseras på den teoretiska tanken att populärkultur innehåller representationer med budskap, värderingar, normer och föreställningar gällande vår verklighet och därigenom påverkar vår uppfattning om världen, vår plats i samhället, vår identitet och vår uppfattning om vad som är värdefullt, viktigt och sant. / My Särnbrink hette tidigare My Ravin.
|
Page generated in 0.0553 seconds