This study explores how presidential candidates during the 2020 American election were tied to external others, taking the shape of China and Russia. The study argues that an identity perspective becomes fruitful for addressing the research problem, as it becomes a matter of who "we" as a nation are. In general, identity studies tend to focus on the external other, while this study aims to contribute with an understanding of how the internal and external other can be interconnected.  American exceptionalism - the notion that the US has a unique role to play on the world stage - is a prominent part of American political identity. Nonetheless, the concept of exceptionalism also implies that being an American is an act of choice and not exclusively a birthright, thus individuals and values can be labeled as "un-American". Drawing on and combining the theoretical insights from Michel Foucault, Ernesto Laclau, Chantal Mouffe, and Ty Solomon, politics in itself becomes a narrative war to fill nodal points with a hegemonic substance based on a wish for identity-fulfillment. The study finds that the other candidate is separated from the idea of what constitutes the US by reference to foreign and threatening powers. The other candidate is framed as unfit to be president, and since he does not correspond with the identity of the nation itself, he can not lead and personify the US. Thus, the other candidate is narratively constructed as unable to grant the wish for national identity fulfillment. The substance of the nodal points also does not exhibit a value in themselves but has to be contrasted against something or someone - in this case, an Other.

Den här uppsatsen undersöker de olika sätt på vilka romarna beskrivs behandla sina fiender under den tidiga Romerska republiken (509–290 f.Kr). Med avstamp i Edward Saids post-koloniala teori om framställningen av den Andre, och Erich Gruens arbete om representation under antiken, analyseras beskrivningar av de öden Roms många fiender led som står att återfinnas i Livius, Diodorus Siculus, och Dionysios från Halikarnassos historiska verk om den unga Romerska republiken. I enlighet med uppsatsens hermeneutiska metod är analysen uppdelad i två delar, vilka behandlar uppror och krig mot utländska stater, respektive. De exempel som går att återfinna i källmaterialet förstås också som delar i en helhet, och de undersöks dels i sin egna kontext och jämförs med andra exempel i det stora sammanhanget. De romerska segrarna analyseras för att se hur källorna beskriver de erövrades öden, både materiellt och rent kroppsligt, och uppsatsen undersöker hur dessa framställs, och om källmaterialet representerar olika etniska gruppers behandling på olika sätt.Undersökningen visar att källorna, varken för sig själva eller sedda som en helhet, inte framställer det som att romarna hade tydliga och konsekventa riktlinjer för hur besegrade folk behandlades, men att vissa mönster ändå kan urskönjas, särskilt när det kommer till hur folkgrupper som gjorde uppror mot om behandlades. Olika folkslags etniska härkomst framställs inte som avgörande för hur de behandlades av Rom, trots källornas stundtals nedsättande kommenterar om sådana folkslag. Undersökningen visar att latinare, efter större uppror, kunde visas viss barmhärtighet, men källorna beskriver även hur latinska städer vid tillfällen utplånades tillsammans med deras befolkning av romarna, och även hur andra folkslag kunde skonas, och det blir tydligt att källmaterialets representation inte framställer någon etnicitet, vare sig besläktad med romarna själva eller helt avlägsen, som en garant mot romersk brutalitet.

The aim of this study is to conduct a comparative analysis of the visual representation of the crisis in Iran on Instagram by Swedish and the Persian news accounts. The study analyzes the images through semiotic images analysis and includes 20 images, 10 of which are from two Swedish news accounts and the other 10 are from a Persian news account. The study draws on postcolonial theory, specifically the concept orientalism. The findings of the study reveal notable disparities in the reporting of the crisis between the Swedish and Persian news accounts. Notably, the Swedish visual reporting predominantly portrays women as the sole victims of the crisis, while the Persian news media has highlighted both male and female victims of the crisis. Consequently, the crisis in Iran is portrayed in the Swedish news media as a "women's revolution," implying that only women lack their human rights. Additionally, the results  have shown that the Swedish news media has visually reported the crisis in a way that reinforces the stereotyping of "the other", which has shown to be consistent with previous research.

Forskning visar att klientens förtroende för den professionella är avgörande för ett gynnsamt socialt arbete. Trots betydelsen av förtroende i det sociala arbetets praktik, visar undersökningar att socialtjänsten tenderar att ha ett lägre förtroende jämfört med andra samhällsaktörer. Det verkar dock existera en kunskapslucka vad gäller forskning som undersöker förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden. Eftersom personer från marginaliserade områden tenderar att ha ett lägre förtroende för politiska institutioner generellt i jämförelse med majoritetsbefolkningen, är det av särskild relevans att undersöka hur förtroendet för socialtjänsten ser ut i marginaliserade områden. Följande studie syftar därmed till att undersöka förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden ur lokalinvånares och socialarbetares perspektiv. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Studiens datamaterial utgörs av sex intervjuer med socialarbetare och fem fokusgruppsintervjuer med lokalinvånare från Angered och Vivalla. Studiens teoretiska ramverk utgör av en postkolonial teori och begreppet ”den Andra” samt teorier om stigma och territoriell stigmatisering. Studiens resultat visar att lokalinvånare i marginaliserande område har ett bristande förtroende för socialtjänsten, vilket kommer till uttryck i form av en stor rädsla och misstro mot myndigheten. Av resultatet framkommer att lokalinvånarnas bristande förtroende för socialtjänsten kan förklaras utifrån faktorer som diskriminering och stigmatisering av personer från marginaliserade områden, bristande information om socialtjänsten, socialttjänstens bristande tillgänglighet i områdena, skam, ryktesspridning samt begränsningar i socialtjänstens verksamhet. / Research shows that the client's trust in the professional is crucial for social work. Despite the importance of trust in the practice of social work, surveys show that social services tend to have a lower level of trust compared with other societal actors. However, there seems to be a knowledge gap regarding research that examines confidence in the social services in marginalized areas. As people from marginalized areas tend to have lower confidence in political institutions compared to majority populations, it is of relevance to examine what trust in social services means and how it is expressed in marginalized areas. The following study therefore aims to examine trust in social services in marginalized areas from the perspective of local residents and social workers. A qualitative method was applied to this study to the purpose of the study and to answer the research questions. The study's data material consists of six interviews with social workers and five focus group interviews with residents from two different neighbourhoods that are considered marginalized: Angered and Vivalla. The theoretical framework of the study consists of a postcolonial theory and the concept of "the Other" as well as theories of stigma and territorial stigmatization. The results of the study show that residents in marginalized areas lack trust in social services, which is expressed in the form of fear and mistrust. The results show that the residents lack of trust in social services can be explained by factors such as discrimination and stigmatization of people from marginalized areas, lack of information about the social services, the social services' lack of accessibility in said areas, shame, rumours, and restrictions in the social services' activities.

Jag har med hjälp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som på något sätt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och två särskilda händelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt några klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar på hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framställs som bärare av, på om det förekommer några nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt på om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sätt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jämföras med hur invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har även funnit att det sportjournalistiska textmaterialet är starkt präglat av nationalistiska diskurser, och även av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism. Jag gör därtill antagandet att Zlatan Ibrahimovic placeras i en invandrarkategori i stor utsträckning på grund av sitt namn och på grund av den svenska dialekt han talar, eftersom både språk och den språkliga aspekten namn, utgör viktiga identitetsbestämmande markörer i den starkt nationalistiska kontext som sport och sportjournalistik kan anses utgöra. Jag finner även att de diskurser som dominerar i textmaterialet stämmer överens med och snarare stärker än försvagar rådande diskursordning kring svenskhet och kring den i den nuvarande diskursiva och samhälleliga praktiken utbredda dikotomin svensk-invandrare, såsom den diskursordningen beskrivs av flera av de i detta arbete refererade teoretikerna.

This thesis explores how the Lacanian concept of ‘the enjoyment of the Other’ (la jouissance de l’Autre) can be applied to break open normative understandings of the political factors shaping the climate crisis deadlock. The principal aim is to investigate how ostensibly disconnected environmental debates may be regarded as linked by an economy of enjoyment, more precisely by the promise of enjoyment by which the subject is libidinally attached to an ideology. Analysis of text proceeds by way of a psychoanalytic critique of ideology on two case studies from UK news media, namely, i) the development of onshore wind turbines and, ii) the appearance of direct-action environmentalist groups, in particular the activities of the group Just Stop Oil. This thesis finds that rhetorical devices across the discourses analysed are sustained by an ideological belief that the subject’s enjoyment has been stolen or ruined by the Other, that is, the external symbolic framework of language, morals and other people that shapes and influences subjectivity. On the one hand it is argued that the mediatisation of the climate crisis in terms of the enjoyment of the Other, that is, the belief that the Other has access to a full enjoyment which the subject is denied, portrays environmental politics as an empty display or ‘spectacle.’ On the other hand, it is suggested that the experience of environmental politics as a spectacle is a symptom of the decline of the state’s symbolic role in late capitalism.

The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand. That Norrland is still to this day a colony within its own country. / I Norrland kan ingen höra dig skrika. Det är så det norrländska landskapet har framställts inom både litteratur och film i Sverige. Norrland har genom åren gestaltas som något avlägset och mystiskt, nästintill främmande. Helt olikt resterande delar av landet. Det är min avsikt att visa hur den systematiska kategoriseringen av Norrland och dess litteratur avslöjar flera av de kriterier som per definition beskriver kolonism. Genom en postkolonial läsning av spänningsromanen Stallo (2012), av författaren Stefan Spjut, söker jag visa hur författaren genom svensk folklore och genom en övernaturlig närvaro kan kritisera koloniala strukturer.

This study aims to examine how Rome understood 'the Other' in the context of Roman plundering of sacred sites. It analyses specifically the Temple of Poseidon at Isthmia, and how it was affected by the destruction of Corinth in 146 BCE, and the second Jewish temple at Jerusalem, and how the Romans went about destroying it in 70 CE. This study combines archaeological and written sources with iconography, to get as full an image as possible of Roman pillaging. For Isthmia the sources are mainly archaeological, from the excavations made by the University of Chicago. For Jerusalem the source is the ancient text Bellum Judaicum, by Flavius Josephus. The theory is that of 'the Other', as presented by Erich Gruen in his work Rethinking the other in antiquity, which is applied to the many questions in the discussion. The result of this study shows that Romans frequently sacked sacred sites of other peoples and used the artworks from them to beautify their own cities. They used the history and tradition of the Other for their own gain, to create a certain image of themselves. Further, this study finds that Rom considered itself the main power in the Mediterranean during these periods of antiquity.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet. Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning. I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen. Därpå presenteras Bengta Persdotter i Hyhult som ett exempel ur den kvinnliga skaran målare. I samband med det görs en möjlig attribuering av en bonad till henne. En historiografisk undersökning av folkkonstbegreppet påvisar hur det skapats av forskare för att särskilja folket från den kulturella eliten. Först betecknade folkkonst det förindustriella bondesamhällets konstnärliga föremål och den lyftes fram i en strävan att profilera en nationell identitet under senare 1800-tal. Under tidigt 1900-tal kom forskarnas attityder att bli nedlåtande. Teorier om ”gesunkenes Kulturgut” och stilretardation myntades för att leva kvar mot seklets slut. Ett begrepp som fortfarande används är ”horror vacui” vilket jag analyserar kritiskt och ger ersättningsförslaget ytmässig bildförtätning. En annan utveckling av begreppet är att det efterhand vidgats till att omfatta konsumtionssamhällets vardagsyttringar i en väldigt bred förståelse. Det får till följd att värderingen relativiseras. Undersökningen visar därtill att folkkonsten försummats av konstvetenskapen. Exempel på forskningens växlande värdering av sydsvenskt bonadsmåleri redogörs. I det tredje kapitlet diskuterar jag först resultatet från första kapitlet i relation till olika texter om konsten i termer av hur kultur och institutioner förhåller sig till främst klass men också kön och etnicitet. Några resultat från rapporter på fältet belyser situationen och tydliggör behovet av att inkludera de sociala kategorierna klass, kön och etnicitet i analyser av ojämlika maktförhållanden i konstvärlden. I det fjärde kapitlet jämför jag några bilder på bönder och adelsmän med avsändare från de olika klasserna adel, borgarklass och allmoge för att föra en diskussion om betydelsen av avsändarperspektiv och identifikation. I min diskussion drar jag några slutsatser om den diskursiva tystnaden kring framförallt klass. I uppsatsen dras linjer mellan olika skeenden i historien och våra dagar för att åskådliggöra samband mellan odlade attityder och dominerande norm i det fält som utgörs av konsten och konstvetenskapen.

This study explores the construction of the orphanage child and the helper in the context of voluntourism, orphanage tourism, support and establishment of orphanages. Since residential care is rarely put forward as a “good solution” for children without parental care in Sweden or other Western countries, the purpose of this study is to understand how orphanages for children from the South are legitimised as a solution in narratives about the helpers and the orphans. Through Critical Discourse Analysis (CDA) I have studied the widespread narrative about the helper and the orphan and its relation to larger global development strands, such as neo-liberal discourses, post-colonial discourses and globalization discourses. The study found that the narratives about the helper and the orphanage child are constructed in a way that reinforces stereotypes about the active, caring helper from the global North and the passive and needy yet happy orphanage child from the South. The underlying assumption in the testimonials and stories about the helper is that there are no other options and that the orphanage placement is in the best interest of the child