In the summer of 2018, Sweden was taken by surprise and engulfed by forest fires on an unprecedented scale. Various forms of crisis volunteerism (CV) proved essential in the large scale response that ensued. Previous information systems (IS) research gives insights, both theoretically and practically, on the potential of IS and digitalisation to enhance and support crisis response. However, the forest fires demonstrated that CV practices and practitioners in Sweden have practically no such support. CV is, in other words, an essential part of the crisis response system, but unsupported by dedicated digitalisation. The aim of this thesis is therefore to understand what is required to enable a digital transformation (DT) that will significantly improve CV practice and the overall crisis response system. Sweden is not unique in this respect. From an international perspective, IS research devotes much attention to the area of crisis response. However, this is most commonly done using the perspective and needs of crisis management stakeholders as a departing point. Also, despite research on and the availability of IS solutions, the degree of practical implementation would appear to be low. This thesis is therefore also based on the perceived knowledge gap that the lack of IS and digitalisation supporting CV is, in part, a result of the lack of research focus on volunteer stakeholders and the CV practice itself. Another gap noted is the lack of knowledge regarding the real-world practice of CV which contributes to undermining the development and use of IS solutions for CV. This thesis, therefore, provides a much needed holistic understanding of real-world CV. This understanding moves the perspective of volunteer stakeholders to the forefront without losing the perspective of crisis management. This has been done via an empirical study in the aftermath of the Swedish forest fires crisis as well as via studies of international IS literature on crisis response and CV. This has resulted in a unique holistic and comprehensive model that relates to the complexity, dynamics and emergence involved in CV practice. Via this model it is possible to relate specific parts or aspects of CV practice, to the whole practice area and continue modelling attributes in greater detail, as required, depending on DT or IS design needs. Underlying the focus in this thesis lies a mild critique of previous IS research with more reductionist approaches, whereby the relevance of broader contextual understandings has been downplayed. The thesis aligns with perspectives on digitalisation and IS design, proposing the relevance of developing broader holistic understandings of research topics. That is, understandings that have greater potential to reveal how phenomena come into being and are adapted in environmental contexts. DT is understood in terms of a process whereby broader understandings of phenomena are used to identify needs (triggers), strategies and capabilities that will inform IS design initiatives. An analytical framework depicting this process and its main components and relationships has been designed in this thesis to contribute to an understanding of what is required to digitally transform CV practice. In summary, the thesis provides a new holistic approach and understanding for the CV practice area and how it may be digitally transformed. The thesis also contributes to a new perspective on DT, applied to a complex and non-organisation based setting. This knowledge is of relevance to both practitioners and IS researchers in crisis response and CV. The CV practice meta-model and the analytical framework for digital transformation can be used to enable and inform future digital transformation strategies and policy in Sweden and internationally. They can also contribute to guiding the initiation of practical IS design initiatives, with greater potential to enhance and improve both CV and overall crisis response. The research was performed within the information systems (IS) discipline.

The banking industry is constantly changing, resulting in more flexible payment methods and user-friendly services. Today's digital society attracts young people where new attitudes and behaviours are attributed. Thus, mobile banking applications are considered to be a technological development and streamlining of the bank. With this development, operational risks such as security risks may also arise. Trust is therefore of great importance for the relationship between bank customers and the bank in order to maintain customer satisfaction and customer loyalty. Previous research shows that young bank customers' confidence in mobile banking applications is influenced and connected by a number of factors. The purpose of the study is to describe and analyse the relationship between young bank customers' trust in mobile banking applications and perceived security risks. A quantitative research method is applied for this study. The method has been based on a deductive and positivistic approach based on theoretical frameworks that tests the study's six hypotheses. The empirical data that the study has applied was collected through a survey that was answered by 183 respondents. It was processed by using a univariate and bivariate analysis as well as a multiple regression analysis. The study's theoretical frame of reference introduces a number of theories with the purpose of investigating the study's background and problem discussion. An independent variable and five control variables have been developed as influential factors for young bank customers' trust in mobile banking applications. The independent variable is perception of security risks. The five control variables consist of gender, age, level of education, position and savings, all of which are related to the dependent variable trust. The results showed that there is no statistically significant relationship between young bank customers' trust in mobile banking applications in relation to gender, level of education and position. However, it was also discovered that there is a statistically significant connection between young bank customers' trust in mobile banking applications with respect to perception of security risks, age and savings. Beyond that it was also established that the older the bank customer is, the lower the customer's trust is in the mobile banking applications. / Bankbranschen förändras ständigt där allt fler flexibla betalningsmetoder och användarvänliga tjänster uppkommer. Dagens digitaliserade samhälle lockar till sig unga människor där nya attityder och beteenden attribueras. Således anses mobila bankapplikationer vara en teknologisk utveckling och effektivisering av banken. Med denna utveckling kan även operativa risker såsom säkerhetsrisker tillkomma. Förtroendet är följaktligen av stor betydelse för förhållandet mellan bankkunder och banken för att bevara kundnöjdheten och kundlojaliteten. Tidigare forskning visar att unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer influeras av och uppvisar samband mellan ett flertal faktorer. Syftet med studien är att beskriva och analysera sambandet mellan unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer och upplevda säkerhetsrisker. Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod. Metoden baseras på en deduktiv och positivistisk ansats med utgångspunkt i teoretiska ramverk som prövar studiens sex hypoteser. Den empiriska datan har samlats in genom en enkätundersökning, som vidare besvarades av 183 respondenter. Därefter bearbetades data med hjälp av en univariat och bivariat analys samt en multipel regressionsanalys. Studiens teoretiska referensram introducerar ett flertal teorier med ändamål att utreda studiens bakgrund och problemdiskussion. En oberoende variabel och fem kontrollvariabler har framtagits som inflytelserika faktorer för unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer. Den oberoende variabeln består av perception av säkerhetsrisker och de fem kontrollvariablerna utgörs av kön, ålder, utbildningsnivå, befattning och sparande, vilka alla står i relation till den beroende variabeln förtroende. Resultatet påvisar att det inte finns ett statistiskt säkerställt samband mellan unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer i relation till kön, utbildningsnivå och befattning. Däremot tyder resultatet på ett statistiskt säkerställt samband mellan unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer i förhållande till perception av säkerhetsrisker, ålder och sparande. Studiens resultat fastslog även att ju äldre den unga bankkunden är desto lägre förtroende erhåller kunden för de mobila bankapplikationerna.

Bakgrund: Digitaliseringen är ett aktuellt fenomen som förändrar samhället, organisationer och hur människor organiserar sig och lever sina liv. När digitalisering förändrar organisatoriska processer och det sätt människor arbetar suddas gränserna mellan arbete och det övriga livet allt mera ut. För att hantera denna förändring behöver organisationer ett kollektivt initiativtagande där relationer mellan medarbetare, ledare och chefer måste hanteras, något som i en svensk kontext kallas medarbetarskap. Den digitala omställningen har accelererat till följd av Covid-19 pandemin där en omväxling till digitala hjälpmedel tagit plats. Uppfattningar om digitaliseringen kan anses vara positivt eller negativt för medarbetare är delade. Det finns en viss avsaknad av forskning inom medarbetarskap, synnerligt i en mer modern och digitaliserad kontext. Med mer digitaliserade organisationer finns det fortfarande frågetecken kring medarbetarskapet. Detta skapar ett intresse att undersöka medarbetares upplevelser av medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. Problemformulering: PF1: Hur upplever medarbetare medarbetarskapet i en digitaliserad arbetsmiljö? PF2: Vilken betydelse har den digitaliserade arbetsmiljön för medarbetarnas upplevelse av engagemang och meningsfullhet? Syfte: Studiens syfte är att undersöka medarbetares upplevelser för att skapa en utökad förståelse kring medarbetarskap i en digital arbetsmiljö samt betydelsen detta har för engagemang och meningsfullhet. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Detta har skett genom sju semistrukturerade digitala intervjuer med medarbetare från både privata och offentliga organisationer med hjälp av Zoom och Microsoft Teams. Resultat: Majoriteten av medarbetarna upplevde en effektivisering av arbetet och ett ökat deltagande, men till en förlust av den sociala kontakten. Det fanns även inslag av att den digitala arbetsmiljön skapat koncentrationssvårigheter och störningsmoment vilket minskar engagemanget. Medarbetarna upplever att arbetsuppgiften i sig, gemenskap och samhällsnytta är vad som ger arbetet mening. Den digitala arbetsmiljön underlättar vardagspusslet men till en bekostnad av förlorad social kontakt som upplevs minska meningsfullheten hos medarbetarna. Slutsats: Slutsatsen för studien är att upplevelsen medarbetarskapet i den digitala arbetsmiljön är skild, vilket kan liknas med ett tveeggat svärd. Den digitala arbetsmiljön för med sig såväl positiva inslag, som effektivisering och ökat deltagande, och negativa inslag som försämrad kommunikation och gemenskap. Betydelsen av engagemang och meningsfullhet är fortsatt stor men studien framhäver samtidigt vikten av att beakta gemenskap och samarbete för ett konstruktivt medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. / Background: Digitalization is a contemporary phenomenon that is changing how the society, organizations and people live their lives and organize themselves. When digitalization changes organizational processes and the way people work, the boundaries between work and the ‘rest of life’ are being erased. To handle this change, organizations need a collective initiative where relationships between employees, leaders and managers must be handled, which is something that is called employeeship in a Swedish context. The digital transition has been accelerated as a result of the Covid-19 pandemic, where a major shift to digital tools has taken place. Employees' conceptions about digitalization are divided and can be considered both positive and negative. There is a certain lack of research in employeeship, especially in a more modern and digitized context. With more digitized organizations, there are still questions about how it affects the employeeship. This creates an interest in examining employees' experiences of employeeship in a digital work environment. Research questions: RQ1: How do employees experience employeeship in a digital work environment? RQ2: Which importance does the digital work environment have for employees’ experience of commitment and meaningfulness? Purpose: The purpose of the study is to examine the meaning of employeeship in a digital work environment and value the importance of engagement and meaningfulness to gain an enhanced understanding. Method: Since the purpose of the study is to examine experiences a qualitative methodology has been used. This has been done through seven semi-structured digital interviews with employees from both private and public organizations through Zoom and Microsoft Teams. Results: A majority of employees experienced an increase in effectiveness and participation, however they also experienced a loss of social contact with their colleagues. A tendency of increased difficulties of concentration and new distractions was embossed when working in a digital work environment which lowered their commitment. Employees experienced meaningfulness from work duties, fellowship and contributing to society. The digital work environment eases the puzzle of everyday life however at a cost of lost social contact which employees experienced reducing the meaningfulness of work. Conclusion: The conclusion of the study is that the experiences of employeeship in a digital work environment are different and can be described as a double-edged sword. The digital work environment brings positive elements, such as efficiency and increased participation, as well as negative elements of impaired communication and fellowship. The importance of commitment and meaningfulness remains great, but the study also emphasized the importance of considering fellowship and cooperation for a constructive employeeship in a digital work environment.

Denna studie har ägnats åt ett rekryteringsföretag samt dess rekryteringsprocess. Syftet med föreliggande studie är att utveckla en förståelse för hur anställda på rekryteringsföretaget upplever för- och nackdelar i förändringar av rekryteringsprocessen som gjorts med anledning av distansarbetet som införts vid Covid-19. En kvalitativ forskningsmetod har använts genom sju semistrukturerade intervjuer. Studien har präglats av en hermeneutisk tolkningsprocess och den insamlade empirin har analyserats med en tematisk analysmetod. Respondenterna var på något vis involverade i rekryteringsprocessen, samt hade arbetat inom organisationen både innan och under pandemin. Resultatet visade att det område i rekryteringsprocessen som har påverkats mest av distansarbetet är kontakten och kommunikationen med kunder. Resultatet visade även att kontakten och kommunikationen med såväl kandidater som kollegor till viss del har förändrats. Det har däremot inte gjorts några förändringar i organisationens rekryteringsverktyg. Upplevelserna av förändringarna bland respondenterna har varierat, men har överlag varit positiva. / This study has explored a recruitment company and its recruitment process. The aim of the study is to develop an understanding about how the recruitment company’s employees experience benefits and drawbacks of the changes done in the recruitment process due to the telework adapted because of the Covid-19 outbreak. A qualitative research method has been used and seven semi structured interviews have been conducted. The study adapted a hermeneutic interpretation process and the collected empirical material was analysed using a thematic analysis method. The respondents were involved in the recruitment process, and they had also worked within the organisation both before and during the pandemic. The result indicated that the area most affected by the telework in the recruitment process was the contact and the communication with the clients. The result also showed that the contact and communication between the candidates as well as the colleagues had changed to some extent. However, no changes have been made in the organisation’s recruitment tools. The experiences of the changes amongst the respondents have varied, but they have overall been positive.

Introduktion: Digitalisering är en pågående process i samhället som berör många aspekter relaterat till folkhälsa. Samtidigt är folkhälsovetare, folkhälsoarbetet eller folkhälsoperspektivet vaga beskrivet i policys och vetenskaplig litteratur rörande ämnet digitalisering och folkhälsa. Tidigare forskning har även belyst hur digitaliseringen främst inkluderat tekniska och ekonomiska perspektiv med brist på sociala, kulturella och politiska perspektiv.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva folkhälsovetares uppfattningar och erfarenheter kring implementering och nyttjande av digitala verktyg i folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå i norra Sverige.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta folkhälsovetare på kommunal och regional nivå i norra Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera materialet.  Resultat: Resultatet bestod av 4 kategorier och 14 subkategorier som beskrev deltagarnas olika erfarenheter och uppfattningar. Kategorin Erfarenheter och användningsområden beskrev de varierande erfarenheterna som deltagarna besatt samt inom vilka användningsområden deltagarna nyttjade eller önskade nyttja digitala verktyg. Kategorierna Politik och resursfördelning samt Behov beskrev de förutsättningar som deltagarna betraktade som betydelsefulla för att kunna nyttja digitala verktyg i folkhälsoarbetet. Sista kategorin God och jämlik hälsa beskrev de möjligheter och utmaningar som deltagarna uppfattade med att nyttja digitala verktyg i folkhälsoarbetet för att uppnå en god och jämlik hälsa.  Slutsats: Studiens fynd tyder på att det råder varierande erfarenheter av digitala verktyg inom folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå. Resultaten antyder även att en ökad integrering av folkhälsoperspektivet inom digitaliserings- och e-hälsosammanhang kan vara betydelsefull för möjligheterna att bidra till en god och jämlik hälsa. / Introduction: Digitalization influences multiple aspects of public health, yet the literature and policies related to digitalization and public health tend to provide vague descriptions of public health practice or public health perspectives. Previous research has further revealed an excessive emphasis on the technical and economic dimensions of digitalization, consequently overlooking social, cultural, and political perspectives. Aim: The aim of the study was to describe public health practitioners’ perceptions and experiences of the implementation or use of digital tools in public health practice at municipal and regional level in northern Sweden. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight public health practitioners at municipal and regional level in northern Sweden. A manifest content analysis with an inductive approach was used for analysing. Results: The result consisted of 4 categories and 14 subcategories. The category Experiences and areas of use described the participants varying experiences as well as within which areas the participants used or wished to use digital tools. The categories Policy and resource allocation and Needs described prerequisites that the participants considered important to be able to use digital tools in public health practice. The last category Good and equal health described the opportunities and challenges that the participants perceived related to using digital tools within their work to achieve better and equal public health. Conclusion: The study findings indicate varying experiences of digital tools in public health practice at municipal and regional level. It emphasizes the importance of integrating public health perspectives into digitalization and e-health contexts to enhance public health outcomes.

Bakgrund: Svenska myndigheter har fått i uppdrag av Regeringskansliet att möjliggöra arbete hemifrån. Ett hybridledarskap innefattar förväntningar om att man ska kunna behärska variationen mellan distansledarskap och ledarskap på plats. Hybridmöten är möten som kan tas digitalt med hjälp av olika videokonferensverktyg. Hybridledarskap är här för att stanna vilket öppnar upp för konsekvenser som kanske inte varit lika framträdande tidigare. Individuella och grupprelaterade resultat är beroende av ett gott ledarskap. Det gäller som chef att vara tillgänglig och extra lyhörd för sina medarbetares individuella behov vilket förutsätter ett kommunikativt och aktivt ledarskap. Genom ny digital teknik och den pågående digitala utvecklingen genomgår arbetsmarknaden just nu en stor förändring som påverkar flera branscher. Med det förändrade arbetslivet uppmärksammas ledarskapet vid distansarbete mer och mer. Det råder en tvetydighet i forskningen kring hur ledarskapet i en organisation påverkas när det delvis förläggs på distans, alltså hybrid. Det krävs ytterligare forskning för att förstå hur hybridarbete påverkar chefers möjligheter att utföra sitt ledarskap. Detta skapar ett intresse att undersöka chefers upplevelser av att utföra hybridledarskap. Problemformulering: PF1: Hur påverkar hybridarbete det individuella ledarskapet enligt chefer inom myndigheten? PF2: Hur beskriver cheferna en önskvärd hybrid arbetsplats med avseende på framtida möjligheter och utmaningar? Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysea hur chefer inom en statlig myndighet upplever att hybridarbete påverkar deras ledarskap samt vilka utmaningar och möjligheter som kan finnas. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Data har samlats in genom tio semistrukturerade digitala intervjuer med chefer inom en svensk myndighet via Zoom och Skype. Slutsats: Studien visar att hybridarbete kan ha en positiv inverkan på hybridledarskapet på grund av att det kan skapa mer nöjda och fortsatt produktiva medarbetare. Balans mellan distansarbete och fysisk närvaro är nödvändig för att upprätthålla den sociala kontakten. God kommunikation är en förutsättning för att uppnå verksamhetens fulla potential. Hybridmöten kan vara fördelaktiga vid korta avstämningar eller informationsdelning men kan också leda till minskat engagemang hos medarbetarna, sammanhanget är komplext och påverkas av personliga preferenser. Tydligare riktlinjer inom distansavtalet behövs enligt respondenterna för att hybridarbetet ska kunna fungera mer effektivt och underlätta chefernas hybridledarskap. Avslutningsvis önskade majoriteten av respondenterna att myndigheten ska fortsätta med det hybrida arbetssättet.

Denna studie undersöker svenska modeföretags användning av digitala 3D program i produktutvecklingsfasen. Modebranschen är på många sätt en innovativ och utvecklande bransch. Trots detta är nuvarande design- och produktutvecklingsprocess fortfarande till stor del mycket traditionell. Syftet med arbetet är att undersöka vad som hindrar modeföretag från att implementera digitala 3D-program i design- och produktutvecklingsprocessen. Arbetet ämnar vidare att undersöka vilka satsningar som bör göras för att en bransch ändring från 2D till 3D ska ske utifrån de utmaningar och möjligheter som finns. Arbetet använder sig av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av dessa intervjuer visar att de svenska modeföretag som deltog i den här studien är eniga om att användandet av 3D program i produktutvecklingsprocessen är framtiden, men att ekonomiska faktorer, attityden till ett förändrat arbetssätt samt bristen på kompetens försvårar utvecklingen speciellt för mindre företag. / This study investigates Swedish fashion companies' use of digital 3D programs in the product development phase. The fashion industry is in many ways an innovative and evolving industry. Despite this, the current design and product development processes are still largely very traditional. The purpose of the work is to investigate what prevents fashion companies from implementing digital 3D programs in the design and product development process. The study further aims to investigate what investments should be made for an industry change from 2D to 3D to take place based on the challenges and opportunities that exist. The study uses qualitative methods in the form of semi structured interviews. The results of these interviews show that Swedish fashion companies who participated in the study agree that the use of 3D programs in the product development process is the future, but that economic factors, the attitude to a change in working methods, and the lack of competence make development difficult, especially for smaller companies.

Der Anteil der Wertschöpfung an Produkten durch Lieferanten hat in den vergangenen Jahren stetig zugenommen. Dies bedingt eine hohe Komplexität von Lieferketten und stellt das strategische und operative Beschaffungswesen vor große Herausforderungen. Gleichzeitig steht heute eine Vielzahl an Technologien zur Verfügung, um diese Komplexität zu bewältigen, Informationsasymmetrien abzubauen und transparente, fehlersichere Prozesse zu ermöglichen. Während die Potenziale digitaler Lieferantennetzwerke weitgehend evident sind, sind digitale Technologien wie Internet of Things (IoT), Blockchain oder künstliche Intelligenz (KI) bisher kaum praktisch in Unternehmen implementiert. Mit Hilfe einer empirischen Fallstudie wurde untersucht, inwieweit die Digitalisierung als strategisches Unternehmensziel verfolgt wird und welche Hindernisse bei der Einführung digitaler Lieferantennetzwerke bestehen. Dazu wurden elf Experten aus der strategischen und operativen Beschaffung von acht Unternehmen des produzierenden Gewerbes in Form einer leitfadengestützten Interviewstudie befragt und deren Erfahrungen ausgewertet. Die Ergebnisse implizieren, dass in vielen Fällen grundlegende Voraussetzungen für eine erfolgreiche digitale Transformation fehlen und in vielen Unternehmen keine ausreichenden Ressourcen dafür zur Verfügung stehen. Weiterhin wurde festgestellt, dass der Nutzen digitaler Technologien in der Beschaffung häufig sehr einseitig ist und bisher nur selten Netzwerkvorteile genutzt werden. Um dieser zögerlichen Entwicklung entgegenzuwirken, werden Handlungsempfehlungen für eine erfolgreiche Implementierung und stärkere Kooperation in der Lieferkette aufgestellt und weiterer Forschungsbedarf identifiziert. / The amount of value generated by suppliers for products has increased continuously over the past few years. This results in highly complex supply chains and poses major challenges for strategic and operational procurement. At the same time, a variety of technologies are available today to manage this complexity, reduce information asymmetries and enable transparent, failsafe processes. While the potential of digital supplier networks is largely evident, digital technologies such as Internet of Things (IoT), blockchain or artificial intelligence (AI) have hardly been practically implemented in companies so far. An empirical case study was used to investigate the extent to which digitization is pursued as a strategic corporate goal and what obstacles exist in the introduction of digital supplier networks. To this end, eleven experts from strategic and operational purchasing at eight companies in the manufacturing sector were interviewed in the form of a semi-structured interview study and their experiences were evaluated. The results imply that fundamental prerequisites for a successful digital transformation are lacking in many cases and that many companies do not have sufficient resources available for this. Furthermore, it was found that the benefits of digital technologies in procurement are often very unilateral and that only a few practitioners have so far taken advantage of the network benefits. To counteract this hesitant development, recommendations for a successful implementation and stronger cooperation in the supply chain are established and further research needs are identified.

För att kunna vara konkurrenskraftig i dagens föränderliga samhälle krävs att organisationer anpassar sig till kundernas behov och kliver på resan mot digital transformation. Detta kan underlättas genom att organisationen arbetar med kvalitetsutveckling (Ponsignon m fl. 2019). Studiens syfte var att belysa chefer och ledares syn på styrkor respektive utmaningar inom digital verksamhetsutveckling utifrån ett systemsynsätt, i relation till offensiv kvalitetsutveckling. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 12 chefer och ledare vid tre svenska myndigheter genomfördes. Detta för att belysa vilka styrkor respektive utmaningar som de såg vid digital verksamhetsutveckling i relation till offensiv kvalitetsutveckling och hur de använde utmaningarna respektive styrkorna för att utveckla verksamheten. Empiriska data analyserades samt kopplades till en teoretisk referensram. Studien sammanfattade styrkor, utmaningar och ageranden i följande teman: Styrkor: Uppskattade digitala tjänster, Processer och arbetssätt, Fokus på kunden, Engagerad ledning och chefer, Kultur, kompetens och engagemang samt Extern samverkan Utmaningar: Kompetensförsörjning, Styrning och uppföljning, Prioriteringar, Intern organisation samt Extern samverkan Ageranden: Underlätta verksamhetsutveckling, Reda ut kundbegreppet, Planera och prioritera, Förhållningssätt som chef och ledare, Arbeta med systemfaktorer, uppföljning och ständiga förbättringar Studien visade på att det fanns en stark relation till offensiv kvalitetsutveckling och Bergman och Klefsjös hörnstensmodell (2020) när de styrkor, utmaningar samt ageranden som cheferna och ledarna belyser i studien analyserades. Den största utmaningen som belystes var kompetensförsörjning vilken dock inte direkt kunde relateras till hörnstensmodellen. I studien framkom också att det skiljer sig åt hur långt olika myndigheterna har kommit i den digitala verksamhetsutvecklingen, liksom andelen verksamhetensutveckling som har digitala inslag. / To be competitive in today’s changing society, organisations need to adapt to customer needs and step on the journey towards digital transformation. This can be facilitated by the organisation working with quality development (Ponsignon et al. 2019). The aim of the study was to highlight managers and leaders’ views on strengths and challenges in digital organisation development based on a system approach, in relation to offensive quality development. A qualitative study with semi-structured interviews with 12 managers and leaders at three Swedish authorities was conducted. This is to highlight the strengths and challenges they saw in digital business development in relation to offensive quality development and how they used the challenges and strengths to develop the business. Empirical data were analysed and linked to a theoretical frame of reference. The study summarised strengths, challenges and actions in the following themes: Strengths: Appreciated digital services, Processes and working methods, Focus on the customer, Engaged management and managers, Culture, competence and engagement and External collaboration Challenges: Competence supply, Management and follow-up, Priorities, Internal organisation and External collaboration Actions: Facilitate business development, Clear customer concept, Plan and prioritise, Approach as manager and leader, Work with system factors, follow-up and continuous improvement The study showed that there was a strong relationship with offensive quality development and Bergman and Klefsjö’s “hörnstensmodell “(2020) when the strengths, challenges and actions highlighted in the study were analysed. The biggest challenge highlighted was competence maintenance, which could not be directly related to the “hörnstensmodell”. The study also revealed that it differs in how far different authorities have come in the digital organisation development, as well as the proportion of The study showed that the different authorities have come at different stages in the digital organsational development and that it differed from the proportion of organsational development that had digital elements. / <p>20220605</p>

En gymnasielärare i teknik i den svenska skolan påverkar och påverkas av samhället utanför skolans väggar. Samhällets digitalisering kan påverka tekniklärarens relativt stora möjligheter att välja det tekniska innehållet i kurserna, i olika grad. För att vara konkurrenskraftig i samhället behöver framtida tekniker ha goda kunskaper om de just för stunden aktuella teknikområdena och tidigare studier har visat att skolans resultat i hög grad beror av vilka kunskaper läraren har. I den här studien undersöktes tre tekniklärare på olika gymnasieskolor i Sverige, med avseende på synen på deras kunskaper i att undervisa om artificiell intelligens (AI), sakernas internet (Internet of Things - IoT) och robotteknik. Vidare studerades vilka undervisningsmetoder de avsåg att använda, samt vilka begränsande ramar de kunde se i detta uppdrag. Via enkät och intervjuer samlades data om frågeställningarna in. Rådata transkriberades och analyserades med utgångspunkt i Shulmans teori om Pedagogical Content Knowledge (PCK – ibland kallat ämnesdidaktisk kunskap på svenska) och även med stöd av ramfaktorteori och läroplansteori. Resultatet visar att de deltagande lärarna har behov av kompetenshöjning inom dessa tre teknikområden, samt att valet av undervisningsmetoder är beroende av de ramar som bland annat i form av tid och ekonomi påverkar undervisningen. Resultatet skiljer sig inte från liknande tidigare studier genomförda på lärare i grundskolan. / A technology teacher in the Swedish upper secondary school acts and is influenced by society outside the school walls. The digitalisation of society more or less influences how the technology teacher will choose the ways of implementing the curriculum, with respect to the technicalcontent of the courses. To be competitive in society, future technicians must have goodknowledge of the current technical areas, and previous studies have shown that the school's results largely depend on what knowledge the teacher has. In this study, three technology teachers at various upper secondary schools in Sweden were examined, regarding their view of their knowledge in teaching about artificial intelligence (AI), the Internet of Things (IoT) and robotics. The study also investigated their intended teaching methods and the framing factors they perceived when trying to perform this task. Through a survey and interviews, data on the issues were collected. Raw data were transcribed and analysed based on the theory of Pedagogical Content Knowledge (PCK), by Shulman and with the support of frame factor theory and curriculum theory. The results show that the participating teachers need more competence in these three technology areas, and that the choice of teaching methods depends on the resources provided, for instance in the form of time and finances. The results do not differ from similar previous studies conducted on primary school teachers.