Rezensiert wird das Werk: Alexis Fritz, Christoph Mandry, Ingo Proft, Joseph Schuster, Hrsg., 2021. Digitalisierung im Gesundheitswesen: Anthropologische und ethische Herausforderungen der Mensch-Maschine-Interaktion. Freiburg i. Br.: Herder. Jahrbuch für Moraltheologie. Band. 5. ISBN 978-3451387647.

Inkorporering av teknik som AI ökar på arbetsplatser och i synnerhet inom kunskapsintensiva industrier. För organisationer som ingår i dessa branscher är den digitala utvecklingen en avgörande komponent för framgång. Även mänskliga resurser som kunskapsarbetare ses som en viktig komponent och deras samarbete med teknik kan därför bli avgörande för att organisationer ska fortsätta god utveckling och konkurrenskraft. Samarbetet mellan människa och teknik, även kallat teaming, är ett viktigt forskningsområde som behöver fler kunskapsbidrag. Forskning visar att flera faktorer är viktiga vid design av teaming, inklusive relationen mellan teknik och människa. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsansats där relaterad litteratur bidrog till tre teman som därefter bidrog med vägledning vid datainsamling och analys av data från studiens semistrukturerade intervjuer. Studiens slutsats bidrog till underliggande faktorer som delades upp i de tre identifierade teman Uppfattning, Tillit och Arbetsflöde. Uppfattning beskriver kunskapsarbetarens inställning till teaming och AI-assistenten. Tillit beskriver viktiga aspekter för att kunskapsarbetare ska kunna lita på assistenten. Arbetsflöde beskriver förändringar som skulle kunna ske i specifika delar i deras arbete och vilka aspekter som är viktiga att prioritera. Sammanfattningsvis krävs det att designers involverar användarna i teaming för att identifiera de viktiga aspekterna för ett fungerande arbete. / Incorporation of technology such as AI is increasing in workplaces, especially in knowledge-intensive industries. For organizations that are part of these industries, digital development is a crucial component for success. Human resources such as knowledge workers are also seen as an important component and their collaboration with technology can therefore be decisive for organizations to continue good development and competitiveness. The collaboration between humans and technology, also called teaming, is an important research area that needs more knowledge contributions. Research shows that several factors are important when designing teaming, including the relationship between technology and people. The study uses a qualitative research approach where related literature contributed to three themes which contributed with guidance in data collection and analysis from the study's semistructured interviews.The study's conclusion contributed to underlying factors divided into the three identified themes Perception, Trust and Workflow. Perception describes the knowledge worker's attitude towards teaming and the AI assistant. Trust describes important aspects for knowledge workers to be able to trust the assistant. Workflow describes changes in specific parts of their work and which aspects are important to prioritize. In summary, it is required that designers involve the users in teaming to identify the important aspects for a functional work

Internet of Things blir allt mer vanligt och inkluderas redan på vissa ställen i till exempel stadsplaner förnybyggnationer men finns även i smarta kontor och infrastruktur. Det finns en uppsjö med privatägdaföretag som specialiserat sig på IoT-lösningar och tillämpningar av detta på olika delar i samhället. Det ärredan på tal att installera IoT sensorer i vattenledningar till exempel så att underhåll kan förutses och därmedminska avvikelser av tillförsel samt minska eventuella förlust.I den här kvalitativa undersökning har vi studerat hur IoT används i kommuner, vad de tror IoT har förframtid i Sveriges kommuner samt hur de ser att IoT kan användas för att skapa nytta i kommunalaverksamheter, men också vad som kan tänkas vara ett hinder som står i vägen för att realisera detta.Efter att ha intervjuat ett antal kommuner över hela Östergötlands län har vi funnit att det i nuläget intefinns så mycket IoT i kommunerna och att det beror på flera orsaker. En av dem är att det råder brist påregelverk som behandlar IoT men även standardisering av IoT och vad införande av IoT lösningar faktisktinnebär i kommun eller stadssammanhang. Vad ska man satsa på? Om detta råder det osäkerhet, däremotom det fanns konkreta exempel med direkt verksamhetsnytta skulle det nog vara skillnad. Detta kanDigitaliseringsmyndigheten som kommer till hösten eventuellt råda bot på, men det verkar som att derasroll inte är så väldefinierad, och det märktes när vi pratade med respondenterna. De hade olikaförhoppningar av vad myndigheten kan bistå med eller vad deras arbete kommer att mynna ut i.Vi har även upptäckt att det inte finns några krav på statens sida på att kommunerna tar fram en strategisom behandlar IoT men även digitaliseringsstrategi. Trots detta har ett par respondenter redan endigitaliseringsstrategi eller jobbade på det.En annan orsak är att de finansiella medel kommunerna har i nuläget inte räcker till för en digital satsning,medlen behövs för att underhålla verksamheten. En kommuns fokus är alltid verksamheten ochmedborgarna. Om begränsade medel tvingar till ett val mellan investering i tekniska möjligheter, även omde kan generera större vinst i längden, och verksamhetsutveckling av annan form eller underhåll, kommeralltid verksamheten först. Som en av respondenterna förklarade, att om valet står mellan att bygga en nyförskola eller att investera i ett nytt teknikprojekt är det ganska självklart vart pengarna slutligen går. / The Internet of Things is becoming more common and more common and is already included in someplaces such as city plans for new buildings, in smart offices and infrastructure. There is a wealth ofprivately-owned companies specializing in IoT solutions and application of this to different parts of society.A great example is installing IoT sensors in water pipes so that maintenance can be foreseen, thus reducingsupply deviations and reducing any losses.In this qualitative bachelor thesis, we have investigated how IoT is used in municipalities, what they thinkIoT has to offer the future of Sweden's municipalities and how they see IoT can be used to create utility inmunicipal activities, but also what may be an obstacle in the process of realizing this.After interviewing a few of the municipalities across Östergötland County we have found that currentlythere are few IoT solutions in the municipalities and that it is due to several reasons. One of them is thelack of regulations that deal with IoT, but also the lack of standardisation of IoT, and what the introductionof IoT solutions would entail in municipalities or towns. What to invest in? There is some uncertainty there.If there were concrete examples of direct municipial operation benefit that would probably be a difference.This might possibly be resolved by the Digitaliseringsmyndigheten which will be established in the autumnhowever it seems that their role is not so well-defined, which we noticed when we spoke to respondents.They had different hopes of what the government can assist with or what their work would result in.We have discovered that there is no requirement for the state to provide municipalities with a strategy thataddresses the IoT or a digitization strategy. Nevertheless, a couple of respondents already have a digitizationstrategy or were working on it.Another reason is that the funds the municipalities currently have is not enough for such a venture, thosefunds are necessary to maintain and keep the municipal operation running. A municipality's focus is alwaysthe business and the citizens. If limited funds force a choice between investment in technical capabilities,although they can generate greater profit in the long run, and operational development of other forms ormaintenance, the operation will always come first. As one of the respondents explained, if the choice isbetween building a new preschool or investing in a new technology project, it is obvious where the moneyends up.

The digitalisation of society decidedly affects public administration. Swedish public administration has long worked with information technologies for an effective and improved management of public services. But new and increased use of information technologies in society poses new challenges. New demands on information security are increasing, while accessibility and transparency are important priorities in policies on digitalisation in public services. However, the central government’s ambitions and expectations with regard to digitalisation face a slow and hesitant implementation in local governments. There are important differences between municipalities in priorities, local needs, and implementation mechanisms in connection with e-government. In this thesis, I argue there is a need to reconsider the role of governance mechanisms in e-government. There is a need to understand local translations of national policies and technological developments in relation to the goals of more effective and legitimate public administration. The main purpose of this thesis is to analyse tensions that emerge in the implementation of egovernment in local public administration. On the basis of a constructivist and interpretivist approach, I have undertaken two empirical studies. One focuses on municipal administration of education in Linköping. The other focuses on a governance network on digitalisation policy in Östergötland. The studies are presented in four papers. The issues addressed in the papers are further analysed with a focus on four fields of tension, using network governance theory and translation theory. This shows that the implementation of e-government in local public administration is a tension-laden process. The four fields of tension relate to: different logics and dilemmas for adoption and implementation; concerns and ambiguities in a context of unclear organisational and institutional arrangements; concerns and resistance from professional users; and a reassessment of the meaning of security as a reference for the interpretation of information security. I contend that established managerial and evolutionary models of e-government leave important process-related aspects out of the analysis of change in public administration. The contribution of this thesis lies in its description and analysis of the four identified fields of tension. One significant implication of my analysis is that reassembling current  governance mechanisms in local public administration is crucial. / Samhällets digitalisering påverkar tydligt den offentliga förvaltningen. Svensk förvaltning har länge arbetat med datorer för effektivisering och förbättrad administration. Men idag ställs nya krav då digitala verktyg för informationshantering och kommunikation används allt mer i samhället och på nya sätt. Kraven på säker informationshantering ökar, samtidigt som tillgänglighet och transparens är viktiga ledord i policyer kring digitaliserad förvaltning. I Sverige är det tydligt att regeringens ambitioner med digitaliseringen av förvaltning inte går i linje med vad som sker och implementeras i kommunerna. Skillnaderna ligger i hur e-förvaltning prioriteras, förankras i lokala behov och implementeras. Därför krävs både förbättrad styrning och tydligare möjligheter att lokalt översätta nationella policyer och internationell teknikutveckling för en effektivare och mer legitim digital förvaltning. Syftet med avhandlingen är att analysera implementering av digitalisering i kommunala förvaltningar utifrån nätverksstyrning (governance) och översätts av olika aktörsgrupper.Studiens konstruktivistiska och tolkande ansats baseras på två empiriska studier. Den första handlar om kommunal utbildningsadministration och den andra om den regionala digitala agendan i Östergötland. Studierna  presenteras i fyra artiklar. De övergripande slutsatserna pekar på spänningar som uppstår när digitaliseringen blir en del av den kommunala förvaltningspraktiken. Spänningarna har identifierats i relation till medarbetarnas varierande kompetenser, informationssäkerhet samt kommunernas olika resurser och kompetenser vilka betingas av dess storlek och förutsättnignar. Bidraget visar att etablerade  managementmodell och evolutionära perspektiv är otillräckliga för att tolka och förklara hur digitaliseringen förändrar kommunal förvaltning. Istället framhålls betydelsen av att skapa förståelsen för hur digtalisering översätts i olika sammanhang. Analyserna pekar på behovet av att öppna för nya sätt att styra och organisera digital offentlig förvaltning.

This thesis examines the arguments used by politicians and civil servants to justify the implementation of digitalisation processes to modernise and reform the Norwegian public sector. The research questions are “What arguments are used within the Norwegian public administration to justify the implementation of digitalisation processes?” and “How can these arguments be understood in relation to ideas about modernisation and ongoing reforms within the administration more generally?”. Three studies of digitalisation and reform processes within the Norwegian public administration have been carried out to answer the research questions. The first study is of the Minside public electronic communications service from its inception in 2004 until the service was discontinued in 2012. The second study is an analysis of governmental documents on the role and importance of digitalisation reforms in the Norwegian public sector from the mid-1980’s to today. The third outlines how digitalisation is related to a reform process within the public sector, widely referred to as New Public Management (NPM). The analysis shows that justifications for the implementation of Minside and for digitalisation in the Norwegian public administration are generally focused on the simplification, coordination and rationalisation of the public sector. These justifications are closely connected to key normative ideas of NPM on how and why modernisation and reform processes should be carried out within the public sector in general. Despite high expectations, many digitalisation and electronic service implementations aimed at the population do not achieve the effects expected. This does not, however, appear to have had any impact upon these seemingly deeply entrenched expectations. They continue to be as widely held and as high as they have always been, despite widespread evidence to the contrary. / Hvordan begrunner aktører innenfor norsk offentlig forvaltning digitaliseringsprosesser? Hvordan kan disse begrunnelsene forstås i forhold til ideer om modernisering og pågående reformer innenfor forvaltningen mer generelt? For å svare på disse spørsmålene presenteres tre historier: Først studeres den offentlige digitale tjenesten Minside, deretter undersøkes offentlige dokumenter som omhandler digitaliseringsprosessers rolle og betydning for modernisering i forvaltningen fra 1987 opp til i dag. Til slutt analyseres ideene bak moderniseringen av offentlig sektor, New Public Management, som har hentet ideer og inspirasjon for hvordan offentlig sektor skal organiseres fra privat sektors markedstenkning. Funnene viser at begrunnelsene for digitalisering er å nå mål som forenkling, samordning og effektivisering. Disse målene står i et nært forhold til normative idealer innenfor New Public Management for hvordan reformer og modernisering begrunnes mer generelt. Avhandlingens viser også at forventningene til fordelene ved digitalisering synes å være robuste. Til tross for at en rekke digitaliseringsprosesser ikke har oppnådd de ønskede resultater, så synes ikke de omfattende og sterke forventningene til hva som kan oppnås gjennom digitalisering å avta.

Im Kampf gegen den Klimawandel nehmen Wasserstofftechnologien eine zentrale Rolle ein. Jedoch stellt dieses Feld für viele Unternehmen und Institutionen noch Neuland dar. Deshalb unterstützen die Fraunhofer Institute IWU und IMWS den Einstieg mit einer Kompetenzplattform für angewandte Wasserstofftechnologien, die vom Hydrogen Lab Görlitz koordiniert wird. In diesem Beitrag eruieren wir, wer von dieser Plattform in Zukunft profitieren wird, welche Wünsche die Nutzer haben und wie man diese umsetzen könnte. Das Rückgrat dieser Plattform bilden: i) ein Datenraum, der mit Mess- und Simulationsergebnissen gespeist wird und als Basis für Digitalisierungsprojekte dient; ii) ein Wissensraum der notwendige Kompetenzen auf allen Niveaus vermittelt; iii) Werkzeuge zur technischen und ökonomischen Planung von Wasserstoffanlagen und zur Entscheidungsfindung bei strategischen Fragen. Des Weiteren ist eine intelligente Karte angedacht, die Angebote und Bedarfe an Wasserstoff, Produkten, Dienstleistungen und Kooperationen im Bereich Wasserstoff visualisiert. Zuletzt wird der zeitliche Horizont der Umsetzung diskutiert. / Hydrogen technologies play a central role in the fight against climate change. However, this field still represents uncharted territory for many companies and institutions. Therefore, the Fraunhofer Institutes IWU and IMWS support the entry with a competence platform for applied hydrogen technologies, which is coordinated by the Hydrogen Lab Görlitz. In this article, we elicit who will benefit from this platform in the future, what the users' wishes are and how they could be implemented. The backbone of this platform is: i) a data space fed with measurement and simulation results and serving as a basis for digitization projects; ii) a knowledge space providing necessary competences on all levels; iii) tools for technical and economic planning of hydrogen plants and for decision making on strategic issues. Furthermore, an intelligent map is envisaged that visualizes offers and needs for hydrogen, products, services and cooperations in the field of hydrogen. Finally, the time horizon of the implementation is discussed.

Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration. / Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan.

With the current challenges for the healthcare such as increased demand for care, financial and resource constraints along with rapid changes and complexity there is high believe in digital innovation and digitalisation to efficacy resources and aid in delivering a safer, more accessible and patient centred valuable care. There is a digitalisation that is ongoing, being used and implemented over several different areas of healthcare. Since healthcare can be seen as a complex adaptive system, there is a need to understand several agents. The aim is to gather more knowledge about perceptions within the physiotherapy staff and give recommendations and directions for improvements regarding digital innovation. Opinions about digital innovation have been gathered with open interviews and a semisystematic literature review with focus on physiotherapy. Too find subjective data the mixed method Q methodology was applied. The open interviews resulted in eight categories: digital innovation, digital innovation being used, digital innovation not used, management, obstacles, education, wishful thinking, applications and systems and associated opinions. The semi-systematic literature review showed on a rapid scientifically development, 25 articles was found and thematically analysed. 140 cited viewpoints and facts was merged with the results from the open interviews. Ten physiotherapists performed the q-sort consisting of 25 statements. Three factors were found. Interpreted as digital innovation optimism & patient oriented, digital innovation scepticism & management oriented and digital innovation sceptical optimism. Video-call technique is strongly encouraged by factor one contrary to factor two. Integrity is the major conflicting viewpoint between the factors. The result shows that gender can affect if a physiotherapist is either optimistic or sceptical to digital innovation. Using existing models such as UTAUT could improve acceptance about digital innovation. Education is perceived as important among all factors. Nine participants responded on baseline questions showing low knowledge of the term mHealth and little communication with IT departments.

Today, organisations in multiple industries are faced with challenges connected to digitalisation. The construction industry is one of the sectors in Sweden that are struggling most to digitalise, despite their efforts. The construction industry consists of project-basedorganisations, which literature have proven to have difficulties with managing complexity. Furthermore, there is a lack of experience with innovation projects and digitalisation knowledge. The purpose of this study is to investigate how large-size construction companies utilise learning mechanisms to capture the knowledge obtained from digital innovation projects and retain it as an organisational memory. By increasing the focus on managing learning mechanisms with a suitable knowledge management strategy, it is possible to improve the organisational performance in relation to digital innovation. The theoretical approach of interproject learning is used to analyse the Swedish construction industry by doing a case-study of four large-size construction companies which are operating in Sweden. The data is gathered through semi-structured interviews of two different hierarchic members in each case company and through investigations of their webpages, annual reports and existing written materials. Additionally, interviews with experts and interest organisations are included in the data gathering. The investigation presents that digitalisation and digital innovation in the construction industry are connected to digital tools, such as BIM. We also see a shift in attention, where digital tools originally were supposed to solve concrete tasks, whereas they now have a more process oriented focus with changes in the organisations to smoother digital implementations. Creating standard digital tools, which is utilised in all the projects in the industry and are ready for use will smooth the implementation. The learning mechanisms that exist in digital innovation projects are presented in relation to the decentralised environment. The variety of individual knowledge codification is high, with an absence of knowledge articulation and a high presence of experience accumulation. From a project perspective, there is an evolvement from local to a more central focus for digital innovation initiatives. In an organisational perspective, there is no clear knowledge management strategy, but we argue to see a shift towards a more navigator learning landscape, where emphasises on knowledge articulation is increasing. A discussion of the shift in perception of digital innovation and the evolvement to a more central focus of innovation initiative will increase digitalisation is provided, with a conclusion where the importance of not losing the advantage of having a project-based approach is highlighted. The main limitation of this work is that the research only consists of large-sized companies; therefore, this investigation may not highlight the whole industrial organisational behaviour. Instead, it can provide an understanding of the different learning mechanisms in relation to digital innovation. Further work should investigate small- and medium-sized organisations in the construction industry. / Organisationer i flera branscher står idag inför utmaningar, där hanteringen av digitalisering ären av dem. Den svenska byggbranschen anses ha en stor utmaning med digitalisering. Byggbranschen utgörs till stor del av projektbaserade organisationer och litteratur visar att branschen har svårigheter att hantera komplexitet. Det finns också brist på erfarenheter av projekt relaterat till innovation och även en brist på kunskap om digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka hur stora byggföretag samlar kunskaper från digitala innovationsprojekt genom att utnyttja inlärningsmekanismer och på så sätt behålla kunskapen som en lärdom inom organisationen. Genom att fokusera på hantering av inlärningsmekanismer med en lämplig kunskapsstrategi är det möjligt att förbättra organisationen i förhållande till den digitala innovationen. Den teoretiska aspekten för intern projektinlärning används för att analysera den svenska byggbranschen och detta görs genom en fallstudie av fyra stora byggföretag som är verksamma i Sverige. De data som används har erhållits genom semistrukturerade intervjuer av personer från två olika nivåer inom varje företag och via granskning av företagens hemsidor, årsredovisningar och befintligt skriftligt material. Dessutom ingår intervjuer med experter och intresseorganisationer i datainsamlingen. Studien visar att digitalisering och digital innovation inom byggbranschen är kopplad till digitala verktyg, såsom BIM. Studien visar också på ett skifte i fokus bland de undersökta företagen från ett tidigare fokus på digitala verktyg som löser konkreta problem ändras till ett mer processorienterat fokus. Detta innebär att inkludera förändringar i företagsorganisationen vilket förenklar implementeringen av digitala lösningar. Detta kan göras genom att ha ett utvecklingsfokus av de digitala verktyg som redan används. Dessa kan då delas mellan projekten och vara färdiga för att användas från projektstart. De inlärningsmekanismer som finns i digitala innovationsprojekt förklaras i förhållande till den decentraliserade miljön de ärverksamma inom. Mångfalden av individuell kunskapskodifiering är hög, liksom insamlandetav upplevelser. Däremot finns det en brist på kunskapsstrategier inom de studerade byggföretagen. Från ett projektperspektiv sker det en utveckling som går från ett lokalt till ett mer centraliserat fokus gällande digital innovation. Från ett organisatoriskt perspektiv finns detingen tydlig strategi för kunskapshantering, men vi argumenterar för att det ska ske ett skifte mot ett mer styrt lärandelandskap med en betoning på kunskapsledning. Vidare görs en diskussion huruvida denna utveckling är relevant och om den kommer att öka digitaliseringen. Slutsatsen poängterar vikten av att inte förlora fördelarna med ett projektbaserat arbetssätt. Begränsningen av denna studie är att enbart stora företag studerats. Därför kan studien inte fungera som en överblick för hela byggbranschens beteende, utan ger en förståelse för en utveckling av inlärningsmekanismer i samband med digital innovation. Framtida studier börbehandla även små och medelstora företag inom byggbranschen.

Many industries are today facing the possibilities and challenges arising with an increasingly digitalised world. One such is the scantily studied industry of earth-moving contractors that today stands in front of an increasing amount of digital technologies, which may have the possibility to assist firms in their earthwork operations. However, there are indications that many firms tend to experience difficulties to beneficially adopt or see the potential of utilising these digital technologies. Hence, many firms tend to undertake an adoption approach that is associated with high client dependency and a less beneficial unsustainable subordinated position within the industry’s value chain. The purpose of this study has thus been to explore how the technological, organisational and external elements affect earth-moving contractors’ opportunity to adopt and utilise digital technologies in their operations. Moreover, the study has aimed to contribute with the understanding and knowledge of how the adoption of digital technology can be used to strengthen Swedish contractors’ position in the earth-moving industry’s value chain and in the end, aid the country’s sociotechnical development. The findings of the study are based on an explorative multiple case study approach and extensive review of literature. The results suggest that the extent to which adoption and utilisation of digital technologies differs among different earth-moving firms. Three of the five studied companies are considered as digital forerunners which have been able to leverage digital technologies to increase efficiency in their operations. In the case of two of these firms, the adoption of digital technology has enabled them to transform their whole businesses and partake in an increased and more beneficial role within the value chain. Further, the analysis of the findings indicates that the difference in adoption is affected by several factors related to a continuous interaction between (1) the internal aspects of the organisations, (2) the external context of the firms and (3) if the technical features of the digital technologies are perceived as compatible and beneficial for, the current business process and strategy. The thesis contributes to academia with explorative findings within a scarcely studied industry in general and, regarding digital technology adoption in particular. Additionally, the study provides examples of the previously unrecognised industry-dynamic phenomena of value chain integration by earth-moving contractors. These findings could have implications for the whole construction sector in Sweden. Lastly, the study exemplifies opportunities and barriers crucial for the adoption and implementation of digital technologies within smaller project-based organisations. / Många branscher och industrier idag står inför utmaningarna och möjligheterna som uppstår i en allt mer digitaliserad värld. Ett tydligt exempel är maskinentreprenadsbranschen som idag ställs inför valet att införa nya och alltmer avancerade digitala verktyg som har möjlighet att främja deras operativa verksamheter. Dock finns indikationer att många företag har svårigheter att tillämpa och anamma dessa verktyg på ett gynnsamt sätt och är beroende av deras kunders agerande för aktivering av dessa. Studiens syfte har således varit att undersöka hur relationen mellan teknologiska, organisatoriska och externa faktorer påverkar maskinentreprenörernas möjligheter att aktivera och nyttja digitala teknologier i deras operativa verksamheter. Vidare har studien varit ämnad åt att bidra till en ökad förståelse och kunskap för hur digitala teknologier kan användas för att stärka maskinentreprenörernas position i värdekedjan för att slutändan främja Sveriges sociotekniska samhällsutveckling. Rapportens resultat bygger på en explorativ flerfallsstudie samt en gedigen litteratursökning. Resultaten visar på skillnader i hur digitala tekniker har tillämpats och används bland olika maskinentreprenörer. Tre av studiens fem fallföretag är digitalt framstående och har strategiskt tillämpat digital teknik som gett upphov till kraftig effektivitetsökning. Två av dessa företag har dessutom lyckats med en gynnsam ompositionering i värdekedjan som dessa befinner sig i, som ett resultat av anammandet av ny digital teknik. Vidare påvisar studiens analys av resultaten att möjligheten för aktivering av digitala teknologiska innovationer påverkas av ett kontinuerligt förändrande samspel mellan (1) maskinentreprenörernas organisatoriska egenskaper, (2) externa omständigheter samt (3) huruvida den digitala teknologins tekniska attribut uppfattas som kompatibla och fördelaktiga med nuvarande affärsverksamhet och strategi. Rapporten bidrar akademiskt med värdefull och explorativ empiri till en industri med en bristande mängd av forskning generellt, och i synnerhet gällande utnyttjandet samt tillämpandet av nya digitala teknologier. Dessutom bidrar studien med exempel och insikter om ett industridynamiskt fenomen, som tidigare ej uppmärksammats, i form av maskinentreprenörers förmåga att förflytta sig i värdekedjan. Dessa strukturella förändringar kan få konsekvenser för den svenska byggindustrin. Slutligen exemplifierar studien avgörande möjligheter och barriärer för införandet av digitala teknologier i mindre projektbaserade organisationer.