Sammanfattning Introduktion: Satsningen på preventiv vård bör öka för att möta vårdbehovet i samhället de närmsta 20 åren. Primärvården (PV) har i sitt uppdrag att motivera patienter till egenvård och förebygga ohälsa i befolkningen. Motiverande samtal (MI) är ett evidensbaserat arbetsverktyg för kommunikation och samverkan som används av distriktssköterskor för att motivera patienter till egenvård.  Syfte: Distriktssköterskors upplevelser av förutsättningar för att använda motiverande samtal med patienter. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Manifest innehållsanalys har använts för att analysera resultatet. Huvudresultat: Huvudresultatet av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Egen erfarenhet och kunskap om MI, möjlighet att arbeta förebyggande med MI och strukturella förutsättningar för att använda MI. Att ha erfarenhet av MI beskrevs som en förutsättning för att kunna använda metoden i patientmötet. Ytterligare faktorer som beskrevs var tiden, patientrelationen samt vilket stöd distriktsjuksköterskor upplevde från sina kollegor. Riktlinjer och rutiner på arbetsplatsen beskrevs ge förutsättningar för att distriktsjuksköterskor kunde arbetade på lika sätt, chefen och organisationen var i det en viktig förutsättning.  Slutsats: Deltagarna i studien upplevde begränsade förutsättningar för att använda MI i patientmötet, främst pga bristande riktlinjer och rutiner gällande handledning och vidareutbildning. Mer tid och kontinuitet med patienter skulle resultera i bättre förutsättning i användandet av MI.    Nyckelord: Distriktsköterska, förutsättningar, motiverande samtal, upplevelser / Abstract Introduction: The effort to increase preventive care needs to enhance over the next twenty years. Primary care has the assignment to motivate the patient to self-care and prevent ill health in the population. Motivational interviewing (MI) is a science-supported intervention that district nurses use to motivate patients to adopt healthy behavioural changes.  Aim: District nurses' experiences of prerequisite conditions for using motivational interviewing with patients. Method: Qualitative approach with descriptive design, manifest content analysis has been used to analyse the results. Results: The main conclusion of the interviews falls in to three categories: Own experience and knowledge of MI, the ability to work preventively with MI and structural conditions using MI. Having experience of MI was described as a prerequisite to be able to use the method in the meeting with the patient. Additional factors described were the time, relationship with the patient as well as the support district nurse experienced from their colleagues. Guidelines and procedures at the workplace were also described as conditions that had to exist for the district nurses to work using MI methods in the same way, and a supportive manager and organization were also important prerequisites. Conclusion: Participants in the study experienced limited prerequisites to use MI with the patients, mainly due to deficient guidelines and routines when it came to training and coaching and further education. More time and continuity with the patients describe as a prerequisites to use MI.  Keywords: District nurse, experiences, motivational interviewing, prerequisites

Bakgrund: I Sverige avlider cirka 90 000 personer per år, där 80 procent beräknas varit i palliativt skede. Utifrån tidigare forskning visade det sig att majoriteten vill dö i hemmet. Detta kräver stor kunskap av distriktssköterskan för att kunna ge bästa möjliga lindrande behandling för den enskilde patienten. Motiv: Det finns relativt få studier som beskriver distriktssköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet, och än färre inom glesbygden. Det är av vikt att få ökad kunskap om utmaningar och möjligheter vid vård i livets slutskede i glesbygden. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård i glesbygd. Metod: En kvalitativ studie där åtta distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i glesbygd i Sveriges norra inland deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman med tillhörande subteman. Dessa teman är; strävar efter att ge patienten en god död i hemmet, behov av stöd från organisationen, specialister och arbetsgruppen samt stöder och involverar anhöriga. Konklusion: En slutsats är att det skapar svårigheter att bedriva en jämlik vård för patienter som bor på glesbygden jämfört med patienter som bor nära eller i en tätort. Distriktssköterskorna gör allt de kan för att ge patienten en god död i hemmet, trots att det finns svårigheter. Det visar också att anhöriga samt andra professioner har en betydande roll för att kunna utföra en så bra vård som möjligt. Denna studie kan förhoppningsvis ge ökad kunskap om svårigheter och möjligheter att möjliggöra en god död i hemmet i glesbygden. / Background: In Sweden about 90,000 people die each year, where 80 percent is estimated to be palliative. Previous research shows that the majority want to die at home. This requires a great deal of knowledge from the district nurse to be able to provide the best possible palliative care for the individual patient. Motive: There are relatively few studies that describe district nurses' experiences of palliative care at home, and even fewer in sparsely populated areas. It is important to survey the challenges and opportunities in caring for people in the final stages of life in sparsely populated areas. Aim: The purpose of this study was to highlight district nurses' experience of caring for end of life patients in community home health care in rural areas. Methods: A qualitative study in which eight district nurses in municipal home care for sparsely populated areas in northern Sweden inland participated. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed using content analysis. Result: The results are presented under three themes with associated subthemes. These themes are; striving to give the patient a good death in the home, the need for support from the organization, specialists and the working group and supporting and involving relatives. Conclusion: One conclusion is that it creates difficulties in providing equal care forpatients living in sparsely populated areas compared with patients living near or in anurban area. The district nurses do everything they can to give the patient a good death at home, even though there are difficulties. It also shows that relatives and other professionals have a role to play in providing the best possible care. This study can hopefully provide increased knowledge about difficulties and opportunities to put a good death in the home in sparsely populated areas.

Det är en stressfull upplevelse och stor utmaning för föräldrar att få ett barn som föds för tidigt. Forskning visar dessutom att dessa barn ofta drabbas av ätsvårigheter, vilket förvärrar föräldrarnas situation ytterligare. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig uppgift att främja barnets hälsa, stödja föräldrar i sitt föräldraskap och att tidigt identifiera åtgärder vid svårigheter i barnets utveckling, uppväxtmiljö och hälsa. Detta stöd är särskilt viktigt för föräldrar till för tidigt födda barn med ätstörningar. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården av att möta familjer med barn som är för tidigt födda som har ätsvårigheter. I studien deltog fem barnhälsovårdssjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; Att söka lösningen i en komplex situation; Att möta stressade och oroliga föräldrar; Att ge stöd genom bekräftelse och konkreta råd; Att ha otillräckliga resurser och brist på tid. Barnhälsovårdssjuksköterskor beskrev att föräldrarna kände oro för sitt barn under en lång tid. Det var därmed viktigt att ge dem råd och stöd i situationen och att stötta dem i sitt föräldraskap. Barnhälsovårdssjuksköterskor upplevde dock arbetsuppgiften som svår till följd av brist på tid och resurser samt en osäkerhet kring vart de skulle vända sig för vidare konsultering. Resultatet påvisade avslutningsvis att ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv gör det möjligt att stärka familjer till för tidigt födda barn med ätsvårigheter. För att kunna möta olika familjers behov är det en förutsättning att ett fungerande samarbete mellan barnhälsovården och andra instanser bedrivs.

Bakgrund: Ben- och fotsår förutses öka i världen då människor lever längre. Sårsmärta är vanligt förekommande hos patienter som har svårläkta ben- och fotsår och kan behandlas på olika sätt. Distriktssköterskor inom hemsjukvården har ett komplext ansvar för dessa patienter.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av smärtbehandling till patienter med svårläkta ben- och fotsår inom hemsjukvården. Metod: Tre hemsjukvårdsenheter med total 14 deltagare intervjuades. Intervjuarna har genomförts i en kommun i södra Sverige och analyserats enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys med manifest ansats.  Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Kompetens påverkar möjlighet till smärtbedömning i hemmet, Vikten av tillämpning av olika strategier för smärtbehandling i hemmet och Organisatoriska behov i hemsjukvården. Det framkom att distriktssköterskors kompetens påverkade bedömning av sårsmärta i hemmet. Distriktssköterskorna använde olika strategier för smärtbehandling vid ben- och fotsår. De påtalade även vikten av att ha rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva en säker vård i patienternas hem. Slutsats: Vid smärtbedömning behövs bland annat användning av smärtskattningsinstrument. Distriktssköterskor behöver ha kunskap och möjlighet att använda olika behandlingsstrategier för smärtlindring. Det behövs även tydliga rutiner och gemensamma riktlinjer i arbetet med smärta vid svårläkta ben- och fotsår inom hemsjukvården. / Background: Leg and foot ulcers are expected to increase in the world as people live longer. Ulcer pain is common in patients who have difficult-to-heal leg and foot ulcers and can be treated in different ways. District nurses in home care service have a complex responsibility for these patients. Aim: The aim of the study was to describe district nurses' experiences of pain management for patients with difficult-to-heal leg and foot ulcers in home care service. Method: Three home care service units with a total of 14 participants were interviewed. The interviews were conducted in a municipality in southern Sweden and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis with a manifest approach. Results: The results are presented in three categories: Competence affect the possibility of pain assessment at home, The importance of applying different strategies for pain management at home and Organizational needs in home care service. It was found that the competence of district nurses influenced the assessment of wound pain in patients' homes. The district nurses used different strategies for pain management of leg and foot ulcers. They also emphasized the importance of having the right organizational conditions to be able to provide safe care in patients' homes. Conclusion: When assessing pain, the use of pain assessment instruments is required, among other things. District nurses need to have the knowledge and ability to use different treatment strategies for pain relief. There is also a need of clear routines and common guidelines in the work with pain in difficult-to-heal leg and foot ulcers in home care service.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus i Kina som fick namnet SARS-CoV-2 och senare Covid-19. Den elfte mars 2020 deklarerades viruset som en pandemi. Virusets höga smittsamhet och dödlighet blev en stor påfrestning för vårdpersonal. Covid-19 orsakar hos de flesta en luftvägsinfektion, men kan hos vissa utvecklas till svår sjukdom med dödlig utgång. Primärvården anses vara basen i hälso- och sjukvården med distriktssjuksköterskans hälsofrämjande arbete i centrum. Studier har visat att när sjuksköterskor är i nära kontakt med smittsamma infektionssjukdomar upplever dem ensamhet, ängslan, rädsla, utmattning och sömnstörningar. Det finns få studier om distriktssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under pandemi så en ökad kunskap och förståelse bedömdes därför som aktuell. Syfte: Beskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av hälsofrämjande omvårdnad under den pågående pandemin. Metod: kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med distriktssjuksköterskor och sjuksköterskor på fem vårdcentraler i Stockholm. Texten bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet resulterade i en variation av erfarenheter såsom rädsla, stress, utmattning men likaså möjlighet till ökad kunskap och utveckling, samt en känsla av att ha kommit närmare patienter och kollegor. Slutsats: Distriktssjuksköterskan utvecklades med sina arbetsuppgifter och upplevde samhörighet men också olika former av känslomässiga utmaningar. Beslutsfattare och ansvariga för primärvården bör använda slutsatserna för att förbättra stödet till distriktssjuksköterskor och verksamhet. Det finns behov av vidare studier i området. / Background: By the end of 2019 a new virus was discovered in China. It was later named SARS-CoV-2 and eventually Covid-19. The eleventh of March 2020 the virus was declared a pandemic. The high level of contagiousness and mortality of the virus put a lot of stress on health care professionals. Covid-19 causes respiratory tract infections, and can be deadly. Primary health care is considered the base of the health care system, where the district nurse´s health promotion work is central. Studies have shown that nurses´ who come in contact with contagious infectious diseases suffer loneliness, anxiety, fear, fatigue and sleep disorder. There are very few studies about district nurses´ working experiences during a pandemic, therefore more knowledge and understanding was warranted. Purpose: To describe the district nurses´ experiences of health promotion in nursing care during the current pandemic. Method: A qualitative method with inductive approach was conducted with semi-structured interviews with district nurses at five primary health care centers in Stockholm, Sweden. The material was then analyzed with content analysis. Results: The material showed a variety of experiences, including fear, stress and fatigue, but also increased knowledge, professional development and feeling closer to colleagues and patients. Conclusion: The district nurses´ developed professionally with the new tasks and experienced affinity but also various forms of emotional challenges. Decision makers and managers can make use of these insights to inform and improve their support for districtnurses´ during a pandemic. There is a need for further research on the subject. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>

Övervikt bland barn ökar stadigt världen över vilket ger både kort – och långsiktiga konsekvenser för de som drabbas. Skolsköterskan inom elevhälsan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet att upptäcka en övervikt men också vara ett stöd för barnet och dess familj. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med övervikt hos barn i grundskolan inom elevhälsan. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där nio specialistutbildade sjuksköterskor intervjuades. Innehållet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys vilket gav två kategorier med fem subkategorier. I resultatet framkom det att stötta barn med övervikt är en viktig arbetsuppgift för skolsköterskor inom elevhälsan, det tar mycket tid och kräver stort engagemang. Skolsköterskor inom elevhälsan använder sig av sin medicinska och sociala kompetens för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot övervikt hos barn. Erfarenhet av att arbeta med ämnet upplevdes vara en fördel, och det mest framgångsrika arbetssättet var att få till ett gott samarbete mellan olika vårdinstanser, vårdnadshavare och barn. Grunden för att uppnå det byggdes genom att skapa goda relationer både till barn och vårdnadshavare genom att vara lyhörd och använda sig av motiverande och lärande samtal. Distriktssköterskan inom elevhälsan behöver arbeta preventivt med övervikt hos barn, ha ett neutralt förhållningssätt till barn och vårdnadshavare och fokusera på tidig upptäckt och tidig intervention. / Overweight amongst children is steadily increasing worldwide, which generates both short-term and long-term consequences for these children and their families. The school nurse plays an important part in working with health promotion and identifying overweight, as well as acting as part of a support system for children and their families. The purpose of the study was to enlighten the school nurses’ experiences in working with overweight amongst children in elementary school. A qualitative interview study was the method used with an inductive approach where nine specialist trained nurses were interviewed. The data was analyzed using qualitative content analysis that produced two categories and five subcategories. The results show that being a support for children with overweight is an important task for school nurses working with student health, and it requires both time and commitment. School nurses in student health used their medical competence and social skills to work preventative and health promotive against overweight amongst children. Experience in this field was believed to be an advantage and the most successful approach was to work cooperatively with other health instances, parents and children. The foundation to reach there was built by creating positive relationships with both children and their parents by being responsive and working with caring conversations. The district nurse within student health needs to work preventatively with overweight amongst children, remain neutral towards children and their parents and focus on early identification and early intervention.

Bakgrund: Omvårdnad inom palliativ vård är komplex och ska utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. Distriktssköterskor som arbetade inom hemsjukvården träffade patienter som var i behov av palliativ vård. Behovet av palliativ hemsjukvård kommer att öka i framtiden. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskans upplevelse av att möta och vårda patienten och närstående i allmän palliativ hemsjukvård. Metod: Litteratursammanställning i form av en induktiv innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman och fem subteman. Resultat: För att kunna ge god palliativ hemsjukvård krävdes en god relation mellan distriktssköterska, patient och närstående. Vården skulle ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Förutsättningar för detta var att distriktssköterskan samarbetade med andra i teamet, hade kunskap och erfarenhet och planerade vården tillsammans med teamet, patient och närstående. Distriktssköterskorna upplevde palliativ vård som tidskrävande och ensamt. Distriktssköterskorna beskrev att de hade en samordnande roll i patientens vård. Diskussion: Patienten ska vara den centrala delen i vården. Det är tidskrävande att se patienten utifrån ett personcentrerat perspektiv och därför krävs kunskap, erfarenhet och tid från distriktssköterskan. Enligt Saunders teori ska distriktssköterskorna lindra alla typer av lidande hos patienten och närstående, trots detta fokuserade distriktssköterskorna mer på det fysiska lidandet. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att de saknade tid och kunskap för att bemöta patient och närståendes behov utifrån personcentrerat förhållningssätt. / Background: Nursing in palliative care is complex and must be person-centered. District nurses working in home care, met patients which needed palliative care. The need of palliative home care will increase in the future. Aim: The aim was to illustrate the district nurses experience of meeting and caring for the patients and relatives in general palliative home care. Method: Literature summary in form of an inductive content analysis. The analysis resulted in two themes and five subthemes. Results: To provide good palliative home care, a good relationship between the district nurse, patient and relatives was required. The care had been provided from a person-centered perspective. Prerequisites for this was that the district nurse collaborates with others in the team. Had knowledge and experience and planned the care together with the team, patient, and relatives. The district nurses experienced palliative care as time-consuming, and they often worked alone in home care. The district nurses described that they had a coordinating role in the patient´scare. Discussion: The patient should be the central part of the care. It is time consuming to see the patient from a person-centered perspective and therefore knowledge, experience and time from the district nurse is required. According to Saunders’s theory, the district nurses should relive all types of suffering in the patient and relatives, despite this, the district nurses focused more on the physical suffering. Conclusion: The district nurses experienced lack of time and knowledge to meet the need of patients and relatives based on a person-centered approach. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01</p>

Bakgrund: Distriktssköterskan triagerar dagligen patienter med psykisk ohälsa i primärvården. Psykisk ohälsa är mångfacetterat och till viss del tabubelagt i samhället. Detta kräver att distriktssköterskan har god kännedom om psykisk ohälsa och hur den kan uttrycka sig hos olika patienter. Distriktssköterskan behöver även ha ett holistiskt synsätt med personcentrerad vård i fokus. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av triagering av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta distriktssköterskor/sjuksköterskor verksamma i primärvården. Analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet var tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Brister i utbildning, Utmaningar vid triagering samt Brister i samverkan. Resultatet visade att distriktssköterskan behöver ha mer kunskap om psykisk ohälsa samt ha de förutsättningar som krävs för att genomföra en bra triagering såsom stödverktyg och trygghet i dialog om självmordstankar hos patienten. Distriktssköterskan behöver vara medveten om somatisering och dess påverkan i triageringen. Samarbetet mellan primärvården och öppen psykiatriska mottagningen behöver förbättras. Konklusion: För att triagering av psykisk ohälsa ska bli bättre behöver distriktssköterskan erhålla mer utbildning av psykisk ohälsa. Där har både arbetsgivare och utbildningsansvariga ett ansvar att påverka möjligheterna till triagering av psykisk ohälsa i primärvården. Distriktssköterskan behöver även ha stödverktyg för att säkerhetsställa likvärdig triagering av psykisk ohälsa i primärvården. / Background: The district nurse triage daily patients with mental illness in primary care. Mental illness is multifaceted and to some extent taboo in society. This requires that the district nurse has a good knowledge of mental illness and how it can express itself in different patients. The district nurse also needs to take a holistic approach with person-centred care in focus. Aim: The aim was the district nurse experiences with triage of patients with mental illness in primary care. Method: A qualitative research approach based on interviews with eight district nurse/nurse active in primary care. Qualitative content analysis. Result: The result was three categories and ten subcategories. The three categories were: Deficiencies in education, Challenges in triage and Deficiencies in collaboration. The results showed that the district nurse needs to have more knowledge about mental illness and have the conditions required to carry out a good triage, such as support tools and security in dialogue about suicidal thoughts in the patient. The district nurse needs to be aware of somatization and its impact on triage. The collaboration between primary care and the open psychiatric clinic needs to be improved. Conclusion: In order for triage of mental illness to improve, the district nurse needs to receive more training in mental illness. There, both employers and education managers have a responsibility to influence the opportunities for triage of mental illness in primary care. The district nurse also needs support tools to ensure equivalent triage of mental illness in primary care.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en stor inverkan på vårt hälsotillstånd och regelbunden fysisk aktivitet verkar positivt på flertalet av kroppens organ. Den svenska metoden Fysisk aktivitet på recept, FaR, togs fram för 20 år sedan och används inom svensk hälso- och sjukvård för att stödja patienter till ökad fysisk aktivitet. FaR bedöms vara en underutnyttjad metod och följsamheten till FaR efter ett år är omkring 50 procent. Motiv: En ökad förståelse för distriktssköterskors erfarenheter av patientmötet skulle kunna synliggöra vad samtalet om fysisk aktivitet och FaR innebär samt förbättra kunskapen kring distriktssköterskors strategier i patientmötet och öka användningen av metoden FaR. Syfte: Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskors erfarenheter från patientmötet vid samtal om fysisk aktivitet och FaR. Metod: Individuella, semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna är Engagerar sig för att framställa allvaret i situationen, Förhåller sig korrekt men är lyhörd, Försöker förstå patientens tankar om situationen, och Anpassar stödet för ett gemensamt mål. Konklusion: Distriktssköterskor försöker balansera mellan att skapa en god vårdrelation, öka motivation, åberopa på fakta för att medvetengöra och delge patienten kunskap vid patientmötet. HBM kan vara ett bra verktyg för att förstå patientens tankar och förändringsbeteenden, men det är det personcentrerade förhållningssättet som verkar vara avgörande när man ska stödja patienten i en förändringsprocess. Att förändra ett beteende är en tids- och resurskrävande process som sällan sker under ett besök. Distriktssköterskor har en betydande roll i den process patienten genomgår vid förändring mot ökad fysisk aktivitet. Att stödja patienten i dessa situationer kräver skicklighet inom motivationsstrategier, kommunikationsfärdigheter och bemötande. Behov av stöd till livsstilsförändringar förekommer ofta i den kliniska vardagen varav förstärkt kunskap och kompetens inom området behöver prioriteras. / Background: Our lifestyle has a great impact on our health, and frequent physical activity has a positive effect on several of our organs. Sweden implemented physical activity prescriptions (PAP) 20 years ago, and it is used to encourage patients to increase their physical activity. PAP is considered to be underused, and adherence to PAP is around 50%. Motive: Increased understanding of the district nurses’ experiences of the patient-meeting could visible what the conversation about physical activity and PAP means, improve knowledge of district nurses' strategies in the patient meeting and increase the use of the PAP method. Aim: The aim of this study is to investigate the district nurses experiences from the patient meeting during conversations about physical activity and PAP. Methods: Individual, semi-structured interviews were performed with district nurses. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis of the interviews resulted in four categories and eight subcategories; Engaging to present the seriousness of the situation, Behaving correctly but being responsive, Trying to understand the patient's thoughts about the situation, and Adapting the support for a common goal. Conclusion: District nurses are trying to balance between creating a good relationship, increasing motivation, showing facts to raise awareness and imparting knowledge to the patient during the patient-meeting. HBM can be used to understand the patient's thoughts and change-behaviors, but it is the person-centered approach that seems to be crucial when supporting the patient in a change process. Changing a behavior rarely happens during a visit. Nurses’ have a significant role in the process the patient undergoes in the event of a change towards increased physical activity. Supporting these situations requires skill in motivation-strategies, communication and coping. Support lifestyle changes often occurs in everyday clinical practice, of which enhanced knowledge and competence in this area need to be prioritized.

Bakgrund: Primärvården står inför en utmaning vad gäller att behålla erfarna och attrahera nya medarbetare för att kunna tillgodose behovet av god och nära vård. För att uppnå detta behövs hållbara arbetsförhållanden och möjligheten för sjuksköterskor och distriktssköterskor att ge vård med god kvalitet. Syfte: Att kartlägga och jämföra skattningen av organisatorisk och social arbetsmiljö bland sjuksköterskor och distriktssköterskor i primärvård samt jämföra dessa resultat gentemot svenska referensvärden. Vidare syftade studien till att kartlägga och jämföra om det finns någon skillnad i tillfredsställelse med given vård mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor. Metod: Deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Enkäter skickades till totalt 170 sjuksköterskor inom primärvård. Huvudresultat: I studien framkom att deltagarna skattade statistiskt signifikant högre känslomässiga krav jämfört med svenska referensvärdet. Distriktssköterskorna skattade också ett statistiskt signifikant högre arbetstempo. Vid jämförelse mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor framkom en statistiskt signifikant högre skattning av känslomässiga krav hos distriktssköterskorna.Deltagarna skattade högre nivåer av utvecklingsmöjligheter, mening i arbetet och socialt stöd från kollegor jämfört med svenska referensvärden. Sjuksköterskor och distriktssköterskor skattade sin tillfredsställelse med given vård likvärdigt. Slutsats: Arbetet som sjuksköterska eller distriktssköterska inom primärvården innebar en arbetsmiljö med hög förekomst av känslomässiga krav. Nivån av känslomässiga krav var högre hos distriktssköterskorna. Sjuksköterskor och distriktssköterskor hade god tillgång till utvecklingsmöjligheter, mening i arbetet och socialt stöd från kollegor. Det framkom ingen skillnad i skattningen vad gäller tillfredsställelse med given vård. Genom utgångspunkt i de faktorer som identifierats kan en riktning för framtida arbetsmiljöarbete skapas. / Introduction: Primary care is facing a challenge of retaining experienced and attracting new employees in order to give good and close care. To achieve this, sustainable working conditions and the possibility for nurses and district nurses to provide good quality care are needed. Aim: To identify and compare the assessment of organizational and social work environment among nurses and district nurses in primary care and compare these results ​​against Swedish benchmarks. To identify and compare whether there is any difference in satisfaction with given care between nurses and district nurses. Method: Descriptive and comparative design with a quantitative approach. Questionnaires were sent to 170 nurses in primary care. Result: The participants estimated statistical significantly higher emotional demands compared to Swedish benchmarks. The district nurses also estimated a higher work pace. When comparing the groups, a statistical significantly higher estimate of the emotional demand of the district nurses emerged. The participants estimated statistical significantly higher levels of development opportunities, meaning in work and social support from colleagues compared to Swedish benchmarks. The participants rated their satisfaction with given care equally. Conclusion: Nurses or district nurses in primary care have a work environment with a high incidence of emotional demands. The level of emotional demands was higher among the district nurses. Both groups had good access to development opportunities, meaning in work and social support from colleagues. There was no difference in satisfaction with given care. These findings can give a direction for future development of the work environment.