The aim of this study is to examine and analyse the career transitions from amateur to elite level for male soccer players in Swedish elite football clubs and to identify which factors that affects and develops the player linked to this process. Research material has been collected through semi-structured qualitative interviews with professional players in Swedish elite football clubs to answer the research questions of this study. The theoretical framework from which the collected material has been analysed is The holistic athletic career model which provides an opportunity to investigate the phenomen on a multidimensional and holistic way (Wylleman, Reints & De knop, 2013). The results suggests that there are several differences between being an amateur and a professional elite football player in Swedish football clubs. Also, that a career transition from amateur level to professional level for a player is considered being problematic and difficult. The result of this study adds new knowledge to the previous research by identifying significant internal and external factors that are considered crucial for a football players transition to be able to play at a professional elite level within a Swedish elite football club. The most prominent significant factors that are considered to be crucial is a mental strength, the ability to deal with setbacks and a clear target image, as well as support from family, coaches and teammates in the players environment. In this way, this study contributes with a new insight into the subject area which complements the previous research that has previously been studied.

Arbetet mot en ökad jämställdhet är en kontinuerlig strävan i såväl samhället som inomidrotten. Riksidrottsförbundets arbetar utifrån orden att arbetet för en jämställd idrott skaaldrig utelämnas, utan finnas med i alla processer, nivåer och beslut (Larsson & Linghede,2020). Utifrån detta har jämställdhetsmål utarbetats för att främja den svenska utvecklingen.Tidigare forskning tyder däremot ur ett internationellt perspektiv på att den organisatoriskautvecklingen är enformig och tidsödande. En kunskapslucka som har lokaliserats inom densvenska forskningen. Studien har därav för avsikt att undersöka hur arbetet för en jämställdfotbollsförening ser ut på en organisatorisk nivå inom svenska elitfotbollsföreningar. Enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har applicerats på ett strategiskt urval avrespondenter. Kriteriet för respondenterna var att inneha en arbetsroll med utvecklingsansvarvars arbetsuppgifter innefattade jämställdhetsfrågor. Studien innefattade fem olikaelitfotbollsföreningar med en respondent vardera. En tematisk analys med en deduktiv ansatshar tillämpats på studiens analys. Valt ramverk för ökad struktur var Halls et al. (2003)konceptuella ramverk innehållande fem nyckeldimensioner avgörande för måluppfyllelseinom en organisation. En sjätte dimension har adderats till ramverket av studenterna förytterligare djup och struktur i analysen. Studiens resultat och slutsats är att förbund,organisationer och elitfotbollsföreningar idag inte gör tillräckligt för att bistå till utvecklingav jämställdhet inom den svenska fotbollsmiljön. Centrala aspekter som skildrar för enorganisatorisk utveckling inom föreningarna är ökad kravställan, stöd och transparens frånförbund och intresseorganisationer för en mer jämställd fotbollsmiljö. Slutligen ifrågasättsframtiden av den svenska fotbollens sportsliga konkurrens då en fotbollsmiljö med avsaknadav singelklubbar kan komma att speglas.

Denna studie syftar till att undersöka yrkesrollen sportchef i svensk elitfotboll och rollens arbetsbeskrivning. Dessutom avser studien skapa en överblick över hur professionalisering har påverkat sportchefen. I och med att det saknas specifika svenska studier kring yrkesrollen är målsättningen att skapa en förståelse kring frågeställningen och en tydligare vetenskaplig inblick. Studien utgår ifrån tidigare forskning i ämnet och hänvisar till flertalet vetenskapliga artiklar, detta för att få en så överskådlig bild som möjligt. Av den tidigare forskningen har sex analytiska verktyg skapats som sedan appliceras i analysen för att avgöra på vilket sätt professionaliseringen har påverkat sportchefsrollen. För att skapa dessa verktyg har kännetecken för byråkratisering och kommersialisering även använts då det finns likheter med professionaliseringen. För att genomföra studien har tolv intervjuer gjorts, varav sex respondenter är/har varit verksamma sportchefer på elitnivå medan de övriga sex är anknutna till sportchefsrollen. Analysen har resulterat i slutsatsen att sportchefsrollen innefattar vissa återkommande uppgifter men att rollen skiljer sig beroende på organisation och förutsättningar. Professionalisering har bl.a. bidragit med specialisering, större utrymme för externa aktörer samt större krav på utbildning för sportchefen.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för vad manliga elitfotbollsspelares värdesätter vid val av arbetsgivare inom svensk elitfotboll.Teori: Studien har använt sig av tre teorier för att besvara frågeställningarna. Teorierna var Self Determination Theory, Brand equity och varumärkeslojalitet.Metod: Den valda metoden för studien var semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer kom sedan att transkriberas och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt.Resultat och slutsats: Deltagarnas värderingar kom att definieras i flertalet variabler. Inom Self Determination Theory kom det att speglas i att utvecklas för som fotbollsspelare och att finna nästa steg i karriären där spelarna kan få ut maximalt av sin utveckling. Glädje var ett tema som var viktigt för spelarna. Att kunna njuta av sin fotboll och känna en frihet att uttrycka vem man är som fotbollsspelare. Glädjen gick hand i hand med tränaren och att ha en god relation till sin tränare var av vikt för att behoven av glädjen och utvecklingen skulle tillfredsställas. Det sociala livet utanför fotbollen var av vikt för deltagarna och kunde i senare delar av karriären bli av än större vikt. Även lön kom att bli av större vikt desto längre karriären gick. Majoriteten av deltagarna diskuterade sitt varumärke men det var inte alla deltagare som visade intresse för att aktivt arbeta med sitt varumärke. Varumärkeslojalitet var tydlig hos vissa av våra deltagare. Det fanns klubbar som deltagarna vägrade att skriva kontrakt med av lojalitet för en gammal klubb. Slutsats för studien var att deltagarna valde klubbar för att ta steget vidare i karriären och få ut maximalt av sin potential. Att känna en frihet på planen och fortsättas utvecklas. Varumärket för spelarna var på deras tankar vid val men kom som en sekundär värdering framför de tidigare nämnda variablerna. / Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of what male elite football players value when choosing employers in Swedish elite football.Theory: The study used three theories to answer the questions of the study. The theories were Self Determination Theory, Brand equity and brand loyalty.Method: The chosen method for the study was semi-structured interviews. These interviews were then transcribed and analyzed through a qualitative content analysis. The study is based on a deductive approach.Results and conclusion: The participants' values were defined in different variables. Self Determination Theory was reflected in being developed as a football player and finding the next step in the career where the players can get the most out of their development. Joy was a theme that was important to the players. Being able to enjoy their football and feel a freedom to express who they are as a football player. The joy went hand in hand with the coach and having a good relationship with his trainer was of importance for the needs of joy and development to be satisfied. The social life outside football was of importance to the participants and in later part of the career could be of even greater importance. Even wages came to be of greater importance the longer their career went.The majority of the participants discussed their brand, but not all participants showed interest in actively working with their brand. Brand loyalty was evident in some of our participants. There were clubs that the participants refused to sign a contract with out of loyalty to an old club.The conclusion for the study was that the participants chose clubs to take the step further in their career and get the maximum out of their potential. To feel a freedom on the plan and continue to develop. The brand for the players was on their minds at choice but came as a secondary valuation over the previously mentioned variables.

SammanfattningTitel: Sydsvenska elitfotbollsorganisationers arbete med marknadsföring i nutid.Nivå: Kandidatexamen Sport ManagementFörfattare: Mikael SvenssonHandledare: Tomas PetersonSyfte: Syftet är att undersöka och analysera vilka skillnader det finns mellan herr- och dam elitfotbollsorganisationer utifrån ett organisationsperspektiv, samt hur och i vilken utsträckning de arbetar med marknadsföringsmixen 7P för att bibehålla och förbättra sitt fotbollsvarumärkes marknadsposition. Teori: Teorin sam användes i studien är marknadsföringsmixens 7:P och ett komplement till den med de 4C:na för att se om föreningarna samlar in data för att använda marknadsföringsmixens 7:P optimalt.Metod: Min studie utgår från en deduktiv ansats med start i teorin. Den använder kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin från mina respondenter i de sex olika elitfotbollsorganisationerna. För att förstå elitfotbollsorganisationernas verklighet så användes ett hermeneutiskt angreppsätt.Resultat och analys: Resultatet visar att samtliga elitfotbollsorganisationer använder sig av marknadsföringsmixens 7:P och komplementet till teorin med 4C:na. Dock skiljer det mellan vilka resurser organisationerna har, vilket påverkar dem i den utsträckning de vill nå ut till sina målgrupper. Malmö FF och Malmö FF/Dam har tillgång till bäst resurser samt strukturerade planer för marknadsföringsstrategier.Slutsats och diskussion: studien är avgränsad till Allsvenska och Damallsvenska organisationer i södra Sverige, med tre herrlag och tre damlag, så det går inte att generalisera resultatet till hur alla Allsvenska och Damallsvenskaföreningar arbetar med marknadsföring av sitt varumärke. Det är individuellt vilka resurser organisationer har tillgång till, och hur de använder dem.Nyckelord: Marketing, marketing mix 7:P, organisation, soccer, womans soccer. / AbstractTitle: How elite football organizations work with marketing in south of Sweden.Level: Bachelor thesis for degree in Sport Management.Author: Mikael Svensson.Supervisor: Tomas Peterson.Purpose: The purpose is to investigate and analyze from an organizational perspective, how and what differences there are between men and women's elite football organizations and to what extent they work with the marketing mix 7P to maintain and improve the market position of their soccer brand.Theory: The theory used in this study is the marketing mix 7:P and as a complement to it, with the 4Cs to see if they collect data so they can use the marketing mix 7:P optimally.Method: My study is based on a deductive research with its start in the theory. The research was of a qualitative method with the help of semi-structured interviews to collect the empirics from my respondents of the six different elite football organizations. To understand the reality of elite football organizations, a hermeneutic approach was used.Result and analysis: The result shows that all organizations use the marketing mix 7:P and the complement to the theory with the 4Cs, but yet it differs what resources the organizations have that can influence them to the extent that they want to reach their target groups. However, Malmö FF and Malmö FF/Dam as an organization have access to the best resources and structured plans for marketing strategies.Conclusion and discussion: Although this study is limited to organizations in Allsvenskan and Damallsvenskan in southern Sweden, with three men's teams and three women's teams. It is not possible to generalize the result to how all Allsvenska and Damallsvenska organizations work with the marketing of their brand. It is individually what resources organizations have access to, and how they use it.Keywords: Marketing, marketing mix 7:P, organisation, soccer, womans soccer.

<p>Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter – som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen. Emellanåt uppstår situationer då det är svårt att upprätt­hålla denna bild, exempel­vis då supportrarna för­väntas arbeta ideellt i elitfotbollsklubbar som allt­mer framstår som det de egent­ligen är; vinstdrivande företag.</p><p> </p><p>Forskningen har hittills bara ställvis beaktat supportrarna som värdeskapare för klubbarna och fotbollen. En central del i uppsatsen är därför att undersöka hur supportrarna skapar dessa värden och om klubbarnas strävan efter en mer köpstark publik leder till motsättningar mellan dessa och den traditionella publiken. Motsättning aktualiseras av att elitklubbarna anser att nya och ända­måls­enliga arenor har en avgörande betydelse för den ekonomiska utveck­lingen.</p><p> </p><p>Fallstudien Kalmar FF visar att klubben, med hjälp av en ny arena, strävar efter att attrahera nya publiker med större köpkraft och betalningsvilja än tidigare. Detta bekräftas tydligt, inte minst genom närvaro av sponsorloger, men en förmodad frånvaro av ståplatser. Om dessa har det uppstått en såväl konkret som symbolisk kamp mellan klubben å ena sidan och supportrarna å den andra. För supportrarna är ståplatserna en viktig del av identiteten och traditionen, för klubben förknippas ståplatser med det gamla och mindre lönsamma.</p><p> </p><p>Ur ett perspektiv är klubbens ståndpunkt ekonomiskt rationell, med fler sittplatser kan man sannolikt locka ny publik som kan betala mer. Ur ett annat perspektiv är den mindre rationell; man riskerar nämligen att förlora supportrar och deras många värdeskapande praktiker, bl.a. den karnevaliska närvaro som tycks utgöra en förutsättning för människor att vilja se fotboll på plats och via medierna.</p><p> </p><p>Analysen visar på en delvis ny dimension av supporterskapet, den värde­ska­pande, och visar därigenom hur vardagens konkreta handlingar är för­bundna med fotbollens ekonomi och det sportindustriella komplexet i stort.</p> / <p>This thesis is studying football supporters in their role as consumers but foremost as producers - as creators of value. The aim is to identify and analyse their communicative practices in order to see in what extent they produce value for football clubs. The point of departure is that the fandom based search for identity combined with projection has a great importance for how strong their ties to the football club will be. The purpose of projection is to make the club fit into the supporters lifestyle. Occasionally situations arise when it is difficult to maintain this image, such as when supporters is expected to work unpaid in the elite soccer clubs that more and more appears as what they really are, profit-driven companies.</p><p>Research has so far just occasionally considered supporters as value creators for the football clubs. A key part of this thesis is therefore to examine how fans create these values, and whether the football clubs desire for an audience with great purchasing power, leads to tensions between them and the traditional audience. The contradiction is on the agenda because the elite clubs believe that new and comfor­table arenas are crucial for their economic development.</p><p>The case study shows that the football club Kalmar FF, with the help of a new arena, is striving to attract new audiences with greater purchasing power than the traditional audience. This is clearly confirmed, especially by the presence of sponsor facilities, but with an assumed lack of terraces. This has generated a both practical and symbolic struggle between the club on the one hand and supporters on the other. For the supporters the terraces are an important part of identity and tradition because they are associated with the old and less profitable. From one perspective, the clubs position is economically rational; with more seating football clubs are probably able to attract new audiences who can pay more. From another perspective, the less rational, it runs the risk of losing fans and their many value-adding practices, including the carnival presence that seems to be a prerequisite for the audiences desire to watch football, both on the ground and through the media.</p><p>The analysis reveals a partly new dimension of fandom, the value-adding, and thereby shows how substantial everyday acting is bound to football economy and the sport industrial complex in general.</p> / En folkrörelse i medieekonomin: svensk elitfotboll och tv-pengarna.

Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter – som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen. Emellanåt uppstår situationer då det är svårt att upprätt­hålla denna bild, exempel­vis då supportrarna för­väntas arbeta ideellt i elitfotbollsklubbar som allt­mer framstår som det de egent­ligen är; vinstdrivande företag.   Forskningen har hittills bara ställvis beaktat supportrarna som värdeskapare för klubbarna och fotbollen. En central del i uppsatsen är därför att undersöka hur supportrarna skapar dessa värden och om klubbarnas strävan efter en mer köpstark publik leder till motsättningar mellan dessa och den traditionella publiken. Motsättning aktualiseras av att elitklubbarna anser att nya och ända­måls­enliga arenor har en avgörande betydelse för den ekonomiska utveck­lingen.   Fallstudien Kalmar FF visar att klubben, med hjälp av en ny arena, strävar efter att attrahera nya publiker med större köpkraft och betalningsvilja än tidigare. Detta bekräftas tydligt, inte minst genom närvaro av sponsorloger, men en förmodad frånvaro av ståplatser. Om dessa har det uppstått en såväl konkret som symbolisk kamp mellan klubben å ena sidan och supportrarna å den andra. För supportrarna är ståplatserna en viktig del av identiteten och traditionen, för klubben förknippas ståplatser med det gamla och mindre lönsamma.   Ur ett perspektiv är klubbens ståndpunkt ekonomiskt rationell, med fler sittplatser kan man sannolikt locka ny publik som kan betala mer. Ur ett annat perspektiv är den mindre rationell; man riskerar nämligen att förlora supportrar och deras många värdeskapande praktiker, bl.a. den karnevaliska närvaro som tycks utgöra en förutsättning för människor att vilja se fotboll på plats och via medierna.   Analysen visar på en delvis ny dimension av supporterskapet, den värde­ska­pande, och visar därigenom hur vardagens konkreta handlingar är för­bundna med fotbollens ekonomi och det sportindustriella komplexet i stort. / This thesis is studying football supporters in their role as consumers but foremost as producers - as creators of value. The aim is to identify and analyse their communicative practices in order to see in what extent they produce value for football clubs. The point of departure is that the fandom based search for identity combined with projection has a great importance for how strong their ties to the football club will be. The purpose of projection is to make the club fit into the supporters lifestyle. Occasionally situations arise when it is difficult to maintain this image, such as when supporters is expected to work unpaid in the elite soccer clubs that more and more appears as what they really are, profit-driven companies. Research has so far just occasionally considered supporters as value creators for the football clubs. A key part of this thesis is therefore to examine how fans create these values, and whether the football clubs desire for an audience with great purchasing power, leads to tensions between them and the traditional audience. The contradiction is on the agenda because the elite clubs believe that new and comfor­table arenas are crucial for their economic development. The case study shows that the football club Kalmar FF, with the help of a new arena, is striving to attract new audiences with greater purchasing power than the traditional audience. This is clearly confirmed, especially by the presence of sponsor facilities, but with an assumed lack of terraces. This has generated a both practical and symbolic struggle between the club on the one hand and supporters on the other. For the supporters the terraces are an important part of identity and tradition because they are associated with the old and less profitable. From one perspective, the clubs position is economically rational; with more seating football clubs are probably able to attract new audiences who can pay more. From another perspective, the less rational, it runs the risk of losing fans and their many value-adding practices, including the carnival presence that seems to be a prerequisite for the audiences desire to watch football, both on the ground and through the media. The analysis reveals a partly new dimension of fandom, the value-adding, and thereby shows how substantial everyday acting is bound to football economy and the sport industrial complex in general. / En folkrörelse i medieekonomin: svensk elitfotboll och tv-pengarna.

Inledning: Under år 2020 har samtliga svenska herrelitfotbollsföreningar stött på en rad olika utmaningar på grund av Covid-19. Det är känt att fotbollsföreningar dagligen kan stöta på olika problem. Är föreningen inte förberedd på att hantera utmanande situationer kan dessa förvärras och i värsta fall utvecklas till en kris. För att en fotbollsförening ska kunna överleva och göra bra ifrån sig är bra sportsliga och ekonomiska resultat av allra största vikt. Förutsättningarna kan dock förändras när en kris uppstår, speciellt eftersom kriser kan se väldigt olika ut. Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska herrelitfotbollsföreningars hantering av Covid-19 under 2020. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre olika herrelitfotbollsföreningar. En komparativ disposition har använts för att undersöka och jämföra fenomenen i sin naturliga kontext. Urvalet är tre manliga sportchefer som är och har varit verksamma i Allsvenskan och Superettan. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av axial kodning för att identifiera mönster och teman. Resultat: Resultatet visar att herrelitfotbollsföreningarna vill vara proaktiva i sin krishantering, men till följd av Covid-19s oberäkneliga karaktär har föreningarna varit tvungna att vara reaktiva i krishanteringen. Föreningarna har anpassat olika delar av verksamheten på grund av pandemins konsekvenser. En av föreningarna lyckades till viss del arbeta proaktivt. Covid-19 har haft och fortsätter att ha negativ påverkan på föreningarna. Främst ekonomiskt på grund av bortfall i diverse intäkter i form av publik och sponsoravtal men även sportsligt som exempelvis att spelare och personal insjuknat i Covid-19. Föreningarna har upplevt händelser som påverkat och hotat elitfotbollföreningarnas fortsatta verksamhet. Samtliga föreningar har permitterat och sagt upp personal för att minska på kostnader. Detta eftersom Covid-19 är komplext och är en ny kris som samtliga föreningar inte bemött tidigare. Slutsats: Svenska herrelitfotbollsföreningar bör ha en framförhållning i att systematiskt utveckla åtgärder som de kan vända sig till när kriser väl uppstår. Alla tre herrelitfotbollsföreningar har implementerat ett reaktivt tillvägagångssätt under hanteringen av Covid-19. Den proaktiva krishanteringen har sina begränsningar i förhållande till krisers komplexitet och kunde i förhållande till Covid-19 endast minimera och stävja dess påverkan till en viss nivå.

The purpose of the study was to examine if there been a change of attitude in sports journalism in the reporting on supporter-related issues in Swedish elite football after the new police method that was applied in 2019, called the terms stair. We have analyzed the differences between two football seasons, 2018 and 2019, with a quantitative content analysis on Sportbladet and Sportexpressen, which is the two biggest papers when it comes to sport. he most interesting result we got from our study was that there has been a shifting in the attitude from sport journalist concerning football supporters. Another interesting result was that the word ”hooligan” is rarely used to describe football supporters.