Kostnaden för hälso- och sjukvård i Sverige uppgår årligen enligt Statistiska centralbyrån till drygt 230 miljarder kronor vilket kan anses vara mycket. Den svenska hälso- och sjukvården är viktig för samhället och således blir de interna förhållandena och processerna viktiga för de som arbetar inom hälso- och sjukvården. Denna fallstudie har genom två delstudier undersökt en större hälso- och sjukvårdsorganisation som för drygt 1,5 år sedan genomförde en omorganisering. Specifikt har studien undersökt stödfunktionernas teamarbete och syftar till att öka förståelsen för hur teamens nya organisation teoretiskt kan förstås. Vidare syftar studien till att söka förståelse för hur arbetet som teamen bedriver upplevs fungera och tas emot. I delstudie ett intervjuades 12 medarbetare och chefer och i delstudie två insamlades en webbenkät ifrån 10 verksamhetschefer. Empirin har analyserats tematiskt och visade bland annat att den struktur som teamen verkar inom bättre kan förstås som en matrisorganisation med tillhörande utmaningar. Vidare är några av slutsatserna att den interna kontrollen var bristfällig och att både medarbetare och chefer gavs föga möjligheter till att i förlängningen utveckla ett ansvarsfullt arbetssätt. Diskussion om vad som kan utvecklas har redogjorts. Förslag på framtida forskning är att jämföra planerad- och upplevd styrning med faktisk produktivitet. / The cost of health care in Sweden is annually, according to Statistics Sweden more than 230 billion SEK which can be considered a lot. The Swedish health care is important to the society and consequently, the internal conditions and processes are important for those working within the health care. This case study has been conducted through two sub-studies, examined a larger health care organization, which undertook a reorganization one and a half year ago. Specifically this case study has studied the support functions teamwork, and aims to increase the theoretically understanding of the team's new work organization. Consequently the purpose of this case study has been to seek understanding of the work that the teams engage in and how it is received. In sub-study number one, 12 employees and managers where interviewed and in sub-study two, a web-based questionnaire was distributed to 10 branch managers. The empirical data were analyzed thematically and shows that the team's new organization better can be understood as a matrix organization, with related challenges. Furthermore, some of the conclusions are that the internal controls were inadequate and both employees and managers were given little opportunity to take long term responsibility for their work. A discussion of what can be developed is outlined. Suggestions for future research are to compare planed- and perceived management control with actual productivity.

Omvärlden och marknaden kan idag tillskrivas som kundens, det är kunden som styr marknaden och sitter på makten. Till detta kan troligtvis en viss press föreligga hos organisatoriska ledare att finna en strategi som skapar värde för kunden. Sökandet efter det rätta arbetssättet inleds för att sedan sluta vid det agila arbetssättet som uppenbarar sig likt ett svar på alla problem. Praktiker blir förförda, underkastar sig en funktionell dumhet och implementerar det agila arbetssättet, utan ifrågasättande, dagen är räddad! Kanske måste förförda praktiker vakna från deras utopiska drömvärld, avsäga sig detta falska medvetande för att ställa sig frågan om ett arbetssätt som placerar kunden i centrum kan tillskrivas som hållbart. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen och konceptualisering av situationen för medarbetarens situation i relation till det agila arbetssättet ur ett hållbarhetsperspektiv. Fördelar och nackdelar med det agila arbetssättet synliggörs för att härledas till hållbarhetsprinciper och medarbetarens roll samt situation. Studien har genomförts genom ett etnografiskt tillvägagångssätt, där observationer, intervjuer samt enkäter har triangulerat problemområdet. Studien kombinerar kvalitativ metod med kvantitativ metod för att synliggöra problemområdet ur flera kompletterande perspektiv. I studiens analys används medarbetarskapshjulet, gränsdragning samt kritisk teori som teoretiskt utgångsläge. Resultatet av studien visar att det agila arbetssättets hållbarhet kan ifrågasättas, utifrån medarbetares situation inom dess givna ramar. Arbetssättets kundfokusering och snabba anpassning till den föränderliga verkligheten utmanar engagerade medarbetare att göra sitt yttersta för att leverera högkvalitativa produkter. Det innebär utmaningar i gränsdragningen mellan arbete och fritid, varvid medarbetare ställs inför utmaningen att balansera arbete som ianspråktar tid även utanför arbetsplatsen. De engagerade medarbetarna upplevs löpa en högre risk att drabbas negativt om arbetet tillåts ta över stora delar av livet, uppsatsförfattarna ifrågasätter därför huruvida det agila arbetssättets hållbarhet är rimlig i förlängningen. Uppsatsens slutsats innefattar HEM, Hållbart Engagerade Medarbetare, det vill säga att organisationer behöver arbeta för att ge sina medarbetare en situation som är hållbar i längden, även för de mest engagerade. / Today’s business world and the market belongs to the costumer. It is the costumer who is in charge of the market and holds the power. To this a degree of pressure is put on the organisational leaders, who are held to find the best method of creating value for the costumer. While searching for the best method, agile appears as an answer to all the problems and questions. Practitioners are swept away, seduced by the promising concept, gives in to a functional stupidity and implement the agile concept into their organisation, without questions. Agile saves the day! Perhaps these seduced practitioners must wake up from their utopian dream, take a step back from this false awareness and ask themselves whether a concept putting the costumer foremost is sustainable? The purpose of this essay is increasing understanding and conceptualising the situation for employees in relation to agile work methods, from a sustainable perspective. Pros and cons with agile methods will be made visible for derivation to principles of sustainability, the role of the employee and their situation. As a method ethnography has been used for this study, where observations, interviews and a survey has triangulated the issue. This study combines quantitative and qualitative methods to put several completing perspectives into the light. For the analysis the authors used the wheel of employeeship, border theory and critical theory as theoretical starting point. The result of the study shows how sustainability within agile can be questioned, from a employee perspective. Being focused on the costumer and adaptivity to an everchanging reality challenges dedicated employees to give their uttermost to produce high quality products. Challenges in relation to this lies within the borderlines of work, where employees must balance employment which seems to occupy time outside of the workplace. Dedicated employees might be at higher risk of negative consequences due to their employment occupying their life to a large extent. Therefore, the authors question whether agile is sustainable in the long run. In conclusion this essay presents a proposal for organisations to work towards sustainable dedicated employees. To give the most dedicated employees a situation which is sustainable in the long run, is beneficial for the entire organisation.

“Survival of the fittest” är evolutionsteori som skrevs av Darwin. Även för organisationer är det viktigt att kontinuerligt anpassas och utvecklas för att kunna säkra sin morgondag. Medarbetarnas engagemang är en förutsättning för detta förbättringsarbete. Med hjälp av rätt ledarskap kan medarbetarengagemang uppnås.   Syftet med denna studie var att kartlägga hur ledare i ett antal organisationer skapar engagemang hos medarbetare för att delta i organisationens förbättringsarbete. Genom att utforska ledarskapet i organisationer som fått kvalitetsutmärkelse har denna kvalitativa intervjustudie tagit fram övergripande teman och nyckelord som indikerar ledarens sätt att skapa engagemang hos medarbetare.  Det som framkom i studien var att ledaren behöver vara öppen, lyhörd och tydlig. Vidare behöver ledaren arbeta med uppföljning och uppmuntra medarbetare att ha en bred förståelse för organisationen. Ledare behöver även involvera, stötta, ge mandat och ha tillit till medarbetarna. Utöver detta har studien kommit fram till att ledaren behöver främja en förbättringskultur i organisationen. Studiens resultat stämmer väl överens med befintliga teorier om ledares sätt att skapa engagemang hos medarbetare.  En vidare syn på studiens resultat tillsammans med den teoretiska referensramen gav en teori om att medarbetarens engagemang för förbättringsarbete har två grundpelare. Dels behöver medarbetaren känna trygghet men även ha en drivkraft att delta i förbättringsarbetet. Trygghet och drivkraft kan ledaren påverka genom att införliva ett ledarskap som framkommit genom denna studie. Detta kan ses som ett bidrag till samhällsutvecklingen där varje organisation som vill överleva bör se till att dessa faktorer tillämpas. / "Survival of the fittest" is an evolutionary theory written by Darwin. It is also important for organizations to ensure their future by continuously adapting and developing. The engagement of the employees' is a prerequisite for continuous improvements within organizations. With the right leadership, employee engagement can be achieved.  The purpose of this study was to map how leaders in a number of organizations create engagement among employees to participate in the organization's continuous improvements. By exploring leadership in organizations that have received quality awards, this qualitative interview study has identified overarching themes and keywords that indicate how leaders create employee engagement.  What emerged in the study was that the leader needs to be open, responsive and clear. Furthermore, the leader needs to work with follow-up and encourage employees to have a broad understanding of the organization. Leaders also need to involve, support, give mandate and have trust in employees. In addition to this, the study has concluded that the leader needs to promote a culture of continuous improvement in the organization. The results of the study are in good agreement with existing theories about leaders' ways of creating employee engagement.  The results of the study together with the theoretical frameworks resulted in a theory which consists of two pillars of the employee's commitment to continuous improvements. On the one hand, the employee needs to feel secure in their environment, but also have a driving force to participate in the improvement work. Security and drive can be influenced by the leader by incorporating a leadership that has emerged through this study. This can be seen as a contribution to the development of a society where every organization that wants to survive should ensure that these factors are applied / <p>2022-06-05</p>

Aim and starting point: The aim of the Bachelor thesis is to examine and define the paramount knowledge Chinese businessmen need in order to succeed with their establishment in Sweden. The authors also seek to answer what incentives attract Chinese businessmen to come to Sweden, as well as how Chinese establishments in Sweden can be predicted to appear in the future. Results/conclusions: The study outlines key areas in which Chinese businessmen should have knowledge in order to succeed with their establishment in Sweden. The results also gives an indication on how Chinese business establishments in Sweden will appear in the future, into which areas the Chinese mainly invest/establish in, as well as why and how these are done. On the basis of this material the authors generate proposals for educational packages which among others can be sold to Chinese businessmen. Knowledge overview: Here relevant theory connected to the area of study is presented. The knowledge overview presents the Swedish in relation to the Chinese perspective in areas such as: culture, hierarchy, relations, Face, communication, HRM, education, CSR and labour law. The knowledge overview can itself contribute to fostering an understanding of differences between Sweden and China. Method: The area of research has been accessed by a combination of methods. The study is both deductive and explorative. The main channel of information and data collection are in-depth interviews which are used as a deductive starting point, an expert investigation and as a Grounded Theory. As a complement the authors have also conducted a delphi study in which an expert panel answered questions concerning the future of Chinese establishments in Sweden. The deductive and explorative parts have been analyzed individually and have each generated a conclusion. These conclusions have then been interwoven in a synthesis that highlights and creates new knowledge. / Syfte och utgångspunkt: Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka vilka kunskaper kinesiska affärsmän främst behöver för att lyckas med sina etableringar i Sverige. Författarna söker även svar på vad som kan locka kinesiska affärsmän till Sverige, samt hur kinesiska etableringar i Sverige kan komma att te sig i framtiden. Resultat/Slutsats: Studien genererar nyckelområden inom vilka kinesiska affärsmän bör ha kunskaper för att lyckas med etableringar i Sverige. Resultatet ger även indikationer på hur kinesiska affärsetableringar i Sverige kommer att te sig i framtiden, inom vilka områden kineserna främst investerar/etablerar sig i, samt varför och hur dessa görs. Genom detta underlag genererar författarna förslag till utbildningspaket som bland annat kan säljas till kinesiska affärsmän. Kunskapsöversikt: Här presenteras relevant teori kopplad till området som undersökts i studien. Kunskapsöversikten presenterar det svenska respektive det kinesiska perspektivet inom områden som kultur, hierarki, relationer, ansikte, kommunikation, HRM, utbildning, CSR och arbetsrätt. Kunskapsöversikten kan i sig bidra till att skapa förståelse för olikheter mellan Sverige och Kina vilka kan påverka affärsrelationer. Metod: Forskningsområdet har undersökts genom en metodkombination. Studien är såväl deduktiv som explorativ. Den huvudsakliga informations- och datainsamlingskanalen är djupintervjuer som används till såväl en deduktiv utgångspunkt som expertutredning och grundad teori. Som komplement har även en delphiundersökning gjorts där en expertpanel besvarat frågor angående framtida kinesiska etableringar i Sverige. Den deduktiva och de explorativa delarna har analyserats var för sig och genererat varsin slutsats. Dessa slutsatser har sedan vävts samman i en syntes som förtydligar och skapar ny kunskap.

Introduction: Temporary working agencies (TWAs) within the healthcare industry has exploded within the last 10 years. The temporary agency workers (TAWs) have a unique triangular employment agreement, resulting in leadership and employesship complexities. Leadership and employeeship has been linked to many aspects within an organization such as employee’s health and well-being, productivity, effectiveness, and satisfaction. Purpose: The purpose of this study is to explore and describe the perceptions of desirable leadership, and employeeship in a client organization for temporary agency nurses. Method: The study is qualitative and uses the Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) method and follows the Standards for Reporting Qualitative Research (SRQR). Results: The TAW nurses desire a manager that is sincere and involved, and a manager as a guide when it comes to leadership and a desire to work independently, collaborate and respect each other and for there to be humor when it comes to employeeship in client organizations. Conclusion: Desirable leadership and employeeship that the TAW nurses desire is foremost linked to relations-oriented leadership behavior according to the Task, Change and Relations (TRC) model for leadership. The TAWs have a unique triangular employment, that result in complexities. / Under de senaste tio åren har bemanningsbranschen inom sjukvården expanderat. Bemanningsanställda har en unik triangulär anställningsform som kan leda till ledarskap- och medarbetarskapskomplexitet. Ledarskap och medarbetarskap har tydligt kopplats till många aspekter inom en organisation såsom anställdas hälsa och välbefinnande, produktivitet, effektivitet och tillfredsställelse. Syftet med studien är att utforska och beskriva sjuksköterskors uppfattningarna av önskvärt ledarskap och medarbetarskap i en klientorganisation. Studien är kvalitativ och använder Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) och följer Standards for Reporting Qualitative Research (SRQR). Resultatet visade att önskvärda ledarskapet i klientorganisationer är en ledare som är uppriktig och involverad och en ledare som vägleder. Önskvärt medarbetarskap i klientorganisationer är att arbeta självständigt, samarbeta, respektera varandra och humor. Slutsatsen är att önskvärt ledarskap och medarbetarskap i klientorganisationer är främst kopplat till det relationsorienterade ledarskapsbeteendet enligt Task, Relations and Change (TRC) modellen.

Bakgrund: Digitaliseringen är ett aktuellt fenomen som förändrar samhället, organisationer och hur människor organiserar sig och lever sina liv. När digitalisering förändrar organisatoriska processer och det sätt människor arbetar suddas gränserna mellan arbete och det övriga livet allt mera ut. För att hantera denna förändring behöver organisationer ett kollektivt initiativtagande där relationer mellan medarbetare, ledare och chefer måste hanteras, något som i en svensk kontext kallas medarbetarskap. Den digitala omställningen har accelererat till följd av Covid-19 pandemin där en omväxling till digitala hjälpmedel tagit plats. Uppfattningar om digitaliseringen kan anses vara positivt eller negativt för medarbetare är delade. Det finns en viss avsaknad av forskning inom medarbetarskap, synnerligt i en mer modern och digitaliserad kontext. Med mer digitaliserade organisationer finns det fortfarande frågetecken kring medarbetarskapet. Detta skapar ett intresse att undersöka medarbetares upplevelser av medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. Problemformulering: PF1: Hur upplever medarbetare medarbetarskapet i en digitaliserad arbetsmiljö? PF2: Vilken betydelse har den digitaliserade arbetsmiljön för medarbetarnas upplevelse av engagemang och meningsfullhet? Syfte: Studiens syfte är att undersöka medarbetares upplevelser för att skapa en utökad förståelse kring medarbetarskap i en digital arbetsmiljö samt betydelsen detta har för engagemang och meningsfullhet. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Detta har skett genom sju semistrukturerade digitala intervjuer med medarbetare från både privata och offentliga organisationer med hjälp av Zoom och Microsoft Teams. Resultat: Majoriteten av medarbetarna upplevde en effektivisering av arbetet och ett ökat deltagande, men till en förlust av den sociala kontakten. Det fanns även inslag av att den digitala arbetsmiljön skapat koncentrationssvårigheter och störningsmoment vilket minskar engagemanget. Medarbetarna upplever att arbetsuppgiften i sig, gemenskap och samhällsnytta är vad som ger arbetet mening. Den digitala arbetsmiljön underlättar vardagspusslet men till en bekostnad av förlorad social kontakt som upplevs minska meningsfullheten hos medarbetarna. Slutsats: Slutsatsen för studien är att upplevelsen medarbetarskapet i den digitala arbetsmiljön är skild, vilket kan liknas med ett tveeggat svärd. Den digitala arbetsmiljön för med sig såväl positiva inslag, som effektivisering och ökat deltagande, och negativa inslag som försämrad kommunikation och gemenskap. Betydelsen av engagemang och meningsfullhet är fortsatt stor men studien framhäver samtidigt vikten av att beakta gemenskap och samarbete för ett konstruktivt medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. / Background: Digitalization is a contemporary phenomenon that is changing how the society, organizations and people live their lives and organize themselves. When digitalization changes organizational processes and the way people work, the boundaries between work and the ‘rest of life’ are being erased. To handle this change, organizations need a collective initiative where relationships between employees, leaders and managers must be handled, which is something that is called employeeship in a Swedish context. The digital transition has been accelerated as a result of the Covid-19 pandemic, where a major shift to digital tools has taken place. Employees' conceptions about digitalization are divided and can be considered both positive and negative. There is a certain lack of research in employeeship, especially in a more modern and digitized context. With more digitized organizations, there are still questions about how it affects the employeeship. This creates an interest in examining employees' experiences of employeeship in a digital work environment. Research questions: RQ1: How do employees experience employeeship in a digital work environment? RQ2: Which importance does the digital work environment have for employees’ experience of commitment and meaningfulness? Purpose: The purpose of the study is to examine the meaning of employeeship in a digital work environment and value the importance of engagement and meaningfulness to gain an enhanced understanding. Method: Since the purpose of the study is to examine experiences a qualitative methodology has been used. This has been done through seven semi-structured digital interviews with employees from both private and public organizations through Zoom and Microsoft Teams. Results: A majority of employees experienced an increase in effectiveness and participation, however they also experienced a loss of social contact with their colleagues. A tendency of increased difficulties of concentration and new distractions was embossed when working in a digital work environment which lowered their commitment. Employees experienced meaningfulness from work duties, fellowship and contributing to society. The digital work environment eases the puzzle of everyday life however at a cost of lost social contact which employees experienced reducing the meaningfulness of work. Conclusion: The conclusion of the study is that the experiences of employeeship in a digital work environment are different and can be described as a double-edged sword. The digital work environment brings positive elements, such as efficiency and increased participation, as well as negative elements of impaired communication and fellowship. The importance of commitment and meaningfulness remains great, but the study also emphasized the importance of considering fellowship and cooperation for a constructive employeeship in a digital work environment.

Problembakgrund: Digitaliseringen har lett till att medarbetare i en organisation inte alltid längre befinner sig på kontoret samtidigt. Det har lett till att både hybridledare och medarbetare behöver anpassa sig till detta. En avsaknad av ansikte-mot-ansikte interaktioner riskerar att påverka tilliten och dialoger negativt. Gemenskap och sociala aktiviteter blir också svårare att genomföra och förbättra. Detta blir en utmaning för medarbetarskapet och organisationen. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur hybridledare och medarbetare upplever fyra faktorer som återfinns i medarbetarskap fungerar. Genom att undersöka faktorerna kommer studien kunna bidra till en ökad förståelse över hur det fungerar att arbeta hybrid. Metod: En fallstudie med triangulering. Kvalitativ data har samlats in via fyra semistrukturerade intervjuer med hybridledare. Den kvantitativa datan har samlats in via en enkätundersökning på medarbetarna med 22 svar. Analys: Analysen visar att dialogen är en viktig faktor för att skapa möjlighet till förtroende och öppenhet, den är öppen och ärlig trots en hybrid arbetsmiljö. Studien indikerar att hybridledarna och medarbetarna har tillit till varandra men att den hybrida arbetsmiljön haft sin påverkan. Sociala aktiviteter kan anordnas, men blir svårare när samtliga ej är på kontoret. Studien påvisar att gemenskapen och samarbetet blir utmanat vid en hybrid arbetsmiljö men att trots det fungerar det. Slutsats: Denna studie fastställer att det finns goda förutsättningar för att medarbetarskapet ska rotera. Samtliga vill att den hybrida arbetsmiljön ska fungera, det är därför de också får det att fungera bra trots utmaningarna. Hybridledare och medarbetare är överens om att den hybrida arbetsmiljön har påverkat förtroendet för varandra, det gör det svårare att samarbeta. Trots det indikerar studien på att både förtroendet och gemenskapen är bra och att en öppen och ärlig dialog förs. Sociala aktiviteter blir svårare att anordna, men genomförs ändå, hybridledarna vill dock bli bättre på detta. Det föreligger en bra grund för ett etablerat medarbetarskap. / Background: Digitalization has led to employees in an organization not always being present in the office at the same time. This has required both hybrid leaders and employees to adapt. The absence of face-to-face interactions negatively affects trust and dialogues. Building collaboration and connection and engaging in social activities also becomes more challenging. This poses challenges to employee engagement and the organization. Purpose: The purpose of this study is to enhance understanding of how hybrid leaders and employees perceive four factors that are present in employee engagement. By examining these factors, the study will contribute to a greater understanding of how hybrid work functions. Method: A case study with triangulation of qualitative and quantitative research. Empirical data has been collected through 4 semi-structured interviews and a survey with 22 answers. Analysis: Analyses reveal that dialogue is an important factor in fostering trust and openness, even in a hybrid work environment. The study also indicates that there is trust among team members, but the hybrid work environment has had its impact. Social activities can be organized but become more difficult when not everyone is in the office. The study also shows that connection and collaboration are challenged in a hybrid work environment, but overall, they function well. Conclusion: The present study establishes that there are favourable conditions for employee engagement to thrive. All participants want the hybrid work environment to work, and they manage to make it work despite the challenges. All the participants agree that the hybrid work environment has affected trust among team members and made collaboration more difficult. However, the study indicates that both trust and connection are strong, and an open and honest dialogue is maintained. While social activities are more challenging to organize, they are still carried out, although hybrid leaders express a desire to improve in this area. There is a solid foundation for established employeeship.

Bakgrund: Svenska myndigheter har fått i uppdrag av Regeringskansliet att möjliggöra arbete hemifrån. Ett hybridledarskap innefattar förväntningar om att man ska kunna behärska variationen mellan distansledarskap och ledarskap på plats. Hybridmöten är möten som kan tas digitalt med hjälp av olika videokonferensverktyg. Hybridledarskap är här för att stanna vilket öppnar upp för konsekvenser som kanske inte varit lika framträdande tidigare. Individuella och grupprelaterade resultat är beroende av ett gott ledarskap. Det gäller som chef att vara tillgänglig och extra lyhörd för sina medarbetares individuella behov vilket förutsätter ett kommunikativt och aktivt ledarskap. Genom ny digital teknik och den pågående digitala utvecklingen genomgår arbetsmarknaden just nu en stor förändring som påverkar flera branscher. Med det förändrade arbetslivet uppmärksammas ledarskapet vid distansarbete mer och mer. Det råder en tvetydighet i forskningen kring hur ledarskapet i en organisation påverkas när det delvis förläggs på distans, alltså hybrid. Det krävs ytterligare forskning för att förstå hur hybridarbete påverkar chefers möjligheter att utföra sitt ledarskap. Detta skapar ett intresse att undersöka chefers upplevelser av att utföra hybridledarskap. Problemformulering: PF1: Hur påverkar hybridarbete det individuella ledarskapet enligt chefer inom myndigheten? PF2: Hur beskriver cheferna en önskvärd hybrid arbetsplats med avseende på framtida möjligheter och utmaningar? Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysea hur chefer inom en statlig myndighet upplever att hybridarbete påverkar deras ledarskap samt vilka utmaningar och möjligheter som kan finnas. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Data har samlats in genom tio semistrukturerade digitala intervjuer med chefer inom en svensk myndighet via Zoom och Skype. Slutsats: Studien visar att hybridarbete kan ha en positiv inverkan på hybridledarskapet på grund av att det kan skapa mer nöjda och fortsatt produktiva medarbetare. Balans mellan distansarbete och fysisk närvaro är nödvändig för att upprätthålla den sociala kontakten. God kommunikation är en förutsättning för att uppnå verksamhetens fulla potential. Hybridmöten kan vara fördelaktiga vid korta avstämningar eller informationsdelning men kan också leda till minskat engagemang hos medarbetarna, sammanhanget är komplext och påverkas av personliga preferenser. Tydligare riktlinjer inom distansavtalet behövs enligt respondenterna för att hybridarbetet ska kunna fungera mer effektivt och underlätta chefernas hybridledarskap. Avslutningsvis önskade majoriteten av respondenterna att myndigheten ska fortsätta med det hybrida arbetssättet.

Organisationer kan inte kringgå att de lever i en värld med en global konkurrens vars överlevnad riskeras om de inte fokuserar på det ständiga förbättringsarbetet. Skiftet till den hybrida arbetsplatsen som har blivit alltmer populärt har medfört både stora och små förändringar för inte bara ledare men även för medarbetare i organisationer. En av förutsättningarna för ett framgångsrikt förbättringsarbete är att ledare lyckas med sitt engagemang få medarbetare att vara delaktiga. Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskapen kring att leda just arbetet med ständiga förbättringar vid hybrid arbetssätt. För att uppnå studiens syfte valde författarna att utgå från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av ledare och kvalitativa enkäter som medarbetarna i organisationen fick svara på. Resultatet visade delvist att organisationen värdesätter öppet kommunikationsklimat och tydliga, men även engagerade ledare eftersom det har medarbetare som är i behov av att bli uppmärksammade och sedda. Resultatet visar också att majoriteten av organisationens ledare och medarbetare saknar tydlighet när det gäller deras strategiska kvalitetsutvecklingsarbete. / Organizations cannot avoid the fact that they live in a world with increased global competition where they risk their survival if they do not focus on working with continuous improvements. The shift to the hybrid workplace that has become increasingly popular has brought both big and small changes for not only leaders but also employees in organisations. One of the prerequisites for successful improvement work is that leaders with their commitment succeed in getting employees to participate. The main focus for this study has been to deepen the knowledge around leading the work with continuous improvements in the hybrid workplace. To achieve the purpose of the study, the authors chose a qualitative approach that was obtained with semi-structured interviews of leaders and with a qualitative survey that the employees in the organisation got to answer. The results showed that the organisation values an open communication climate, clear but also committed leaders because their employees need to be noticed and seen. The result also shows that most of the leaders and employees within the organisation lack clarity regarding their strategic quality development work.

I arbetsgrupper som innehåller individer med olika beteenden kan det ibland vara svårt att veta hur ett ledarskap ska bedrivas för att det ska vara tydligt samtidigt som det är effektivt och gynnar verksamheten och dess medarbetare. Ett bra ledarskap ska generera ett medarbetarskap som gör att yrkesarbetarna känner sig delaktiga och därmed engagerar sig mer i arbetsplatsen och medarbetarna.   Rapporten fokuserar på tjänstemän och yrkesarbetare i produktion samt större projekt med en stabil etablering som pågår under en längre period inom arbetsområde bygg på Peab Sverige AB. Studien har genomförts på två orter i Region Södra Norrland, Sollefteå och Östersund där forskningsfrågan har varit att ta reda på hur ett ledarskap ska bedrivas för att främja högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion.   Studien har grundat sig i två fallstudier som baseras på en kvalitativ metod i form av sex stycken intervjuer med ett slumpmässigt urval på respektive ort. Intervjuresultatet har sedan transkriberats och analyserats till en utskriven text som fokuserar på sambanden mellan arbetsplatsens ledarskap, medarbetarskap, trivsel samt effektivitet.    I resultatet framkom det att respondenterna önskar ett ledarskap som främjar goda relationer, hög trivsel och effektivitet genom att ledaren är lyhörd, inkluderande samt kan planera och strukturera arbetet på ett bra sätt. Dessa beteenden går att hänföra till de struktur- och relationsorienterade ledarskapsdimensionerna och utesluter därmed den förändringsorienterade dimensionen. I slutsatsen framgår vikten av att tillämpa samtliga av de tre dimensionerna struktur, relation och förändring för att uppnå ett högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion. Utifrån slutsatsen har sedan en praktiskt användbar ledarskapsmodell tagits fram för tjänstemän i byggproduktion.    Förslag på fortsatta studier inom ämnet är att göra en bredare undersökning där studien fokuserar på såväl mindre som större byggföretag i hela Sverige för att därmed åstadkomma ett fullt generaliserbart resultat.