Denna licentiatavhandling rör unga, pornografi och sexuell exponering; närmare bestämt unga mäns användning av pornografi, samt framför allt unga kvinnors sexuella exponering på internet. Sexuella representationer finns närvarande i vardagen och pornografikonsumtionen har ökat med internets utveckling, företrädesvis bland ungdomar. I utvecklingen av sin identitet testar de olika förhållningssätt och vägval, inte minst inom sexualitetens område. Unga män och kvinnor är uppvuxna med idealet om jämställdhet, men sexuella handlingar regleras också av underliggande föreställningar om kön och sexualitet. Unga män förväntas å ena sidan bli sexuellt attraherade av pornografi, å andra sidan förhålla sig kritiska till den. För unga kvinnor är förhållandet på sätt och vis det omvända. Samtidigt som de bör vara sexuellt återhållsamma, så förväntas de ta för sig sexuellt och vara sexuella på samma villkor som unga män. Syftet med licentiatavhandlingen är att undersöka vilka innebörder pornografianvändning och sexuell exponering har för unga vuxna. Den undersöker hur unga män och kvinnor mellan 18 och 25 år resonerar när det gäller erfarenheten av att titta på pornografi och att exponera sig sexuellt för andra och hur deras erfarenheter i dessa avseenden påverkar välbefinnandet, liksom hur de ser på sina egna handlingar i förhållande till de köns- och sexualitetsnormer som råder i omvärlden. Metoden är kvalitativa forskningsintervjuer. Både de unga kvinnorna och männen uttrycker en medvetenhet och ett motstånd gentemot de könsstrukturer som råder när det gäller pornografi och sexuell exponering. Ingen av dem vill betraktas som offer för sådana, utan tvärtom som aktiva subjekt med förmågan att kritiskt granska och ta spjärn mot dominerande normer. De unga männen menar att pornografin inte överensstämmer med verklighetens sexualitet, vilket har att göra med hur relationer och intimitet gestaltas i pornografin. De beskriver att pornografin är avskalad från känslomässig intimitet. Det får konsekvenser för deras egen användning, då denna avsaknad både utgör pornografins styrka och svaghet. Det är pornografins styrka eftersom användningen av pornografi kan innebära att man slipper engagera sig i en kroppslig sexuell samvaro, vilken alltid innebär ett visst mått av beroende av en annan part. Det är också pornografins svaghet då de porträtterade relationerna mellan könen upplevs som ojämlika och ibland svåra att acceptera. Männen upplever sig begränsade av de representationer av sexualitet som finns tillgängliga för dem. De unga kvinnorna som exponerar sig sexuellt för andra kämpar mot att värja sig mot objektifiering och stigmatisering i de fall de får nedsättande kommentarer på sina sexuella bilder. Samtidigt upplever de ett oberoende och känner sig stärkta som individer, när kommentarerna är positiva och personliga. Att använda pornografi och att exponera sig sexuellt får betydelse i de ungas vardag och kan berika denna. För de unga männen kan pornografianvändningen bli en enkel tillflykt i strävandet efter ett oberoende. Den sexuella exponeringen som äger rum inom ett socialt sammanhang, kan likaså sätta guldkant på tillvaron för kvinnorna, om bara kommentarerna är de rätta. Båda könen uppger att de utvecklas i takt med upplevda erfarenheter och att erfarenheterna ligger till grund för kommande handlingar. De lär sig att läsa av olika sammanhang inom pornografin och på olika sexuella exponeringswebbplatser. Efter hand anpassar de sina gränssättningar i dessa avseenden. Det kan gälla vilka bilder man väljer att lägga ut och publicera, eller vilken typ av scener man tar del av i pornografin. De unga männen och kvinnorna beskrivas som reflexiva individer i förhållande till pornografi och sexuell exponering. Skamkänslor och rädsla för stigmatisering reglerar de ungas handlingar. Sexualitet i denna skepnad är inte oladdad, även om en normalisering av fenomenen går att skönja. Inte sällan har de unga synpunkter på andra som exponerar sig sexuellt eller som tar del av pornografiskt material. Att man tror att andra påverkas negativt av att titta på pornografi eller att man tycker att andra personer går utanför normerna när det gäller sexuell exponering är typiskt för de unga i undersökningarna.

Denna processundersökning på kandidatnivå beskriver inköpsprocessen och exponeringen av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningens syfte var att genom enkät- och fältundersökningar beskriva inköpsprocess, exponering och förmedlingen av manga för att kunna presentera nya förslag för placering, märkning och förmedling av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningen utgick ifrån följande frågeställningar: Var finner biblioteken information kring aktuell manga för inköp? Vad påverkar vilken manga som köps in? Hur ser katalogisering och uppdelningen av manga ut och hur går katalogisering av manga till vid Umeås filialbibliotek? Hur ser bibliotekens utbud och exponering av manga ut? Finns det eller har det funnits någon plan för förmedling och exponering av manga vid Umeås filialbibliotek? Finns det ett behov av mer förmedling av manga idag? Vad har tidigare och vad påverkar idag exponeringen och förmedlingen av manga vid Umeås filialbibliotek? Undersökningen presenterar en kort översikt över mangans- och de västerländska tecknade seriernas delade historia, mangans plats på de svenska filialbiblioteken idag och tidigare relevant forskning. I den tidigare forskningen presenteras moralpanik, populärkultur och skräplitteratur som en anledning till de fördomar som påverkar förmedlingen av manga idag och jämförs med Frankrikes starka seriekultur och marknad för manga. För att undersöka inköpsprocess, förmedling och exponering utfördes 17 enkätundersökningar i samband med 9 fältundersökningar vid Umeås filialbibliotek. Detta visade att mangan ofta köps in utan urval, på grund av en brist på manga översatt till svenska. Generellt fokuserar man mer på vad som skall köpas in än vad som undviks vid inköp. Biblioteken undviker om möjligt att påbörja inköp av långa serier men fortsätter köpa in dessa om de påbörjats. Man anpassar gärna sina inköp av manga efter förekomsten av färdiga katalogposter och katalogiserar inte mangan internt. Exponeringen av manga har minskat på senare år och 88% av respondenterna ser att det kanske behövs eller behövs mer exponering av mangan idag. Mangan placerades på biblioteken i nära anslutning till ungdomslitteratur men utan inbördes ordning. Fältstudierna bekräftade den svenska mangans målgrupper enligt Strömberg (2007 s.68). Ingen klar skillnad kunde ses emellan inköp, katalogisering och exponering av manga i en jämförelse mellan folkbibliotek och integrerade skol- och folkbibliotek, skillnaderna är sannolikt mer knutna till bibliotekens storlek och aktivitetsnivå. Undersökningen avslutas med nya förslag för inköp i form av en prenumerationstjänst ifrån Comixology, förslag för märkning av manga i två målgrupper (barn/ungdom) samt hänvisning till vidare ökad kunskap om manga som läsfrämjande medie i stil med västerländska tecknade serier.

Syftet med studien är att med en enkät undersöka 39 flerspråkiga gymnasieelevers exponeringstid för svenska utanför klassrummet. Det totala antalet timmar, kumulativ exponeringstid, ställs i relation till elevernas språkliga nivå, testat med språktest avsett att mäta högsta nivån i processbarhetsteorin (PT). Resultatet visar att kumulativ exponeringstid är ett relevant mått på elevers språkliga input och att detta värde korrelerar med språklig nivå, så att 89 % av eleverna med en kumulativ exponeringstid över 10 000 timmar har nått den högsta nivån. Mindre än 16 % av eleverna med en exponeringstid under 10 000 timmar har nått motsvarande nivå. Detta tyder på att elevernas språkliga exponering för målspråket utanför klassrummet har en central roll för deras språkutveckling. Resultatet visar också stora skillnader i elevernas förmåga att producera bisatser. Nästan alla elever använder subjektsrelativer. Objektsrelativer, ett av kriterierna för högsta nivån i PT, tycks kräva betydligt högre språkförmåga och vållar svårigheter, även för de elever som uppnått högsta nivån mätt med andra kriterier.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andra generationens invandrare uppfattar deras identitet i det svenska samhället och hur omgivning och språket kan tänkas påverka denna uppfattning. Studien utgår från en kvalitativ forskningsdesign där data har samlats in med hjälp av fyra individuella intervjuer. Teorier om den tredje identiteten, och språket och det sociala samt tidigare forskning inom ämnet används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar på att identiteten hos andra generationens invandrare är flexibel och påverkas av olika faktorer så som kontexten, exponering till kulturen, föräldrarnas egna attityder och engagemang till att upprätthålla det kulturella. Närhet och gemenskap till släkten visar på en positiv effekt på identiteten, även omgivningen och hur andra betraktar en och tillskriver ens egenskaper påverkar ens självidentitet. Språk och kunskaper i modersmålet visade sig ha både en positiv effekt på den etniska identiteten men tycks även ha en negativ effekt på den.

Fluoxetin är den aktiva substansen i många serotoninreglerande läkemedel som förs in i vattendrag. Substansen har visats påverka beteende av vattenlevande organismer som fiskar, mollusker och kräftdjur genom att öka deras djärvhet. I denna studie undersöktes fluoxetins akuta (på vildfångade individer) och kroniska (på labbuppfödda individer) effekter av koncentrationerna 0, 3 och 30 ng L-1 på Asellus aquaticus (sötvattengråsugga) antipredatorbeteende. Detta gjordes genom tre beteendetest: (1) tid att lämna refug, (2) spontan aktivitet samt (3) flyktbeteende under predationsrisk. Överlag hittades få eller inga effekter på A. aquaticus från fluoxetin. De effekter som dock påverkade individer signifikant visade att exponerade individer flydde en signifikant kortare (30 %) tidsperiod från en simulerad predatorattack. Utöver denna huvudeffekt av fluoxetin hittades även signifikanta skillnader i fluoxetins påverkan på de två grupperna, när individer blev utsatta för den högsta koncentrationen ökade vildfångade individer sin aktivitet (38 % fler stopp och 49 % mer rörelse) medan labbuppfödda individer sänkte sin aktivitet (43 % färre stopp och 37 % mindre rörelse). Individer som inte var exponerade visade signifikanta skillnader i alla beteendetest för de två grupperna. Det är troligt att beteendeskillnader är en följd av olika uppfödningsmiljöer, dock går det inte att utesluta att ändrade genfrekvenser uppkommit. Studien lyser sken på behovet av fler studier av långtidsexponering av läkemedelsrester, de är sällan akut giftiga men har däremot subletal påverkan i låga doser. / Fluoxetine is the active substance in many selective serotonin reuptake inhibitive pharmaceuticals that currently enters surface waters. The substance has been shown to affect behaviors of water living organism such as fish, molluscs and crustaceans by making them less cautious. This study investigated the acute (on wild caught individuals) and chronic (on lab reared individuals) effects of fluoxetine on the antipredator behavior of Asellus aquaticus for three concentrations; 0,3 and 30 ng L-1. Three tests were used to determine the effects: (1) time to leave a shelter, (2) spontaneous activity and (3) escape behavior under predation risk. Few statistically significant effects of fluoxetine on A. aquaticus were found. However, individuals exposed to fluoxetine had a significantly shorter (30 %) escape period. Besides this main effect of fluoxetine, significant interactions between the two groups and fluoxetine were also found. When exposed to the highest concentration wild caught individuals increased their spontaneous activity (38 % more stops and 49 % more movement), while lab reared individuals reduced their activity (43 % fewer stop and 37 % less movement). Furthermore, non-exposed individuals from the two groups behaved significantly different in all the tests. It is likely that the differences in behavior occurred due to environmental effects of laboratory rearing, although altered gene frequencies cannot be excluded. This study emphasizes the need for development of methods for more chronic testing of pharmaceuticals, especially considering that pharmaceuticals are seldom acutely toxic but often has sub lethal effects in low doses.

SAMMANFATTNING Bakgrund En del av företagssköterskans arbetsuppgifter är att arbeta förebyggande och se olika typer av problematik som finns hos arbetstagare och arbetsgivare. Omvårdnad av människan ska stå i fokus och rikta sig mot arbetslivet där en säker och god omvårdnad ges (SOU 2011:63). Vibrationsexponering av händer och åtföljande effekter utgör ett betydande arbetsmedicinskt problem där kyrkvaktmästare utgör en exponerad yrkesgrupp. Syfte Syftet med studien var att kartlägga besvär i händer och armar hos kyrkvaktmästare och deras kunskaper kring riskerna med vibrationsexponering. Metod 50 kyrkvaktmästare besvarande två enkäter, en om symtom och en om arbetsmiljö vid vibrationsexponering av handhållna verktyg och dess risker och skador. Resultatet presenterades som deskriptiva data. Resultat Köldkänsla 40 %, vita fingrar 38 % och kramp 38 % var de vanligaste symtomen. Symtom var vanligare bland dem som arbetat minst 10 år i vibrations exponerade arbete. De hade lite kunskap om riskerna med arbetet. Ingen av kyrkvaktmästarna hade blivit erbjuden medicinsk kontoroll enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Slutsats Symtom var vanligt förekommande, om medicinska kontroller hade utförts skulle symtomen förmodligen ha upptäcks i ett tidigare skede och inneburit att deras lidande kunde ha minskat. Den medicinska kontrollen hade även inneburit att arbetsgivaren tagit sitt arbetsmiljöansvar för att minimera vibrationsexponeringen (AFS 2005:15). En viktig del i företagssköterskans preventiva arbete är att informera arbetsgivaren om dennes ansvar vid vibrations exponerade arbete och arbetstagarna om riskerna. Nyckelord: hand- arm vibration, riskfaktorer, yrkessjukdomar, yrkesmässig exponering, kyrkvaktmästare / ABSTRACT Background Part of the company nurse's work is to work proactively and identify different types of problems among workers and employers. Nursing of man should be the focus and target the workplace where a safe and good nursing care is provided (SOU 2011:63). Vibration exposure of hands and concomitant effects represent a significant work related problem with care takers from an exposed profession. Aim The aim of the study was to identify hand and arm symptoms in vibration exposure with care takers and their knowledge of the risks associated with vibration exposure. Method Fifty care takers answered two questionnaires, one about symptoms and one about the work environment and vibration exposure of the hand-held tools and its risks and injuries. The results were presented as descriptive data. Results Sensation of cold (40%), white fingers (38%) and cramp (38%) were the most common symptoms. Symptoms were more common among those who had worked at least ten (10) years in vibration exposed work. They had little knowledge of the risks associated with vibration exposure. None of the care takers had been offered medical examination according to the regulation. Conclusion Symptoms were common among care takers; if medical examinations had been carried out the symptoms would probably have been detected at an earlier stage and meant that their suffering could have been reduced. The medical examinations had also meant that the employer would have taken the safety responsibilities to minimize vibration exposure (AFS 2005:15). An important part of the job of the company nurse is to inform the employer of his responsibility for vibration exposure and the workers about the risks. Keywords: hand-arm vibration, risk factors, occupational diseases, occupational exposure, care takers.

Oro är ett vanligt förekommande fenomen i kliniska såväl som subkliniska populationer. Föreliggande studie är en uppföljning av behandlingsresultaten publicerade i Westerström-Nygren och Persson (2016), inom ramen för Orosstudien på Karolinska Institutet, gällande internetförmedlad exponering med responsprevention avseende tröstetankar (iERPt) respektive internetförmedlad stresshanteringsbehandling (iSHB) vid oro hos en transdiagnostisk population. Syftet var att undersöka långtidseffekten av iERPt (n = 125) i förhållande till iSHB (n = 118) fyra respektive 12 månader efter behandlingsavslut. Behandlingseffekt mättes med Penn State Worry Questionnaire (PSWQ), Cognitive Avoidance Questionnaire (CAQ), Montgomery Åsberg Depression Rating Scale–Self rated (MADRS-S) och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ). Data beräknades med ANOVA med upprepade mätningar samt oberoende t-test. Resultatet visade att de goda behandlingseffekterna som uppmättes med PSWQ och CAQ för iERPt och iSHB vid behandlingsavslut fortsatte att förbättras inom båda betingelserna från behandlingsavslut till fyramånadersmätning. Inom iERPt-betingelsen vidmakthölls dessa behandlingseffekter till 12-månadersuppföljning. Inom iSHB-betingelsen vidmakthölls behandlingseffekten avseende PSWQ från fyra- till 12-månadersuppföljning, men behandlingsresultaten avseende CAQ försämrades. Behandlingseffekterna uppmätta med MADRS-S och BBQ vid behandlingsavslut vidmakthölls för båda betingelserna till fyra- och 12-månadersuppföljning. Ingen skillnad i behandlingseffekt påvisades mellan betingelserna på något utfallsmått vid 12-månadersmätning. I sin helhet påvisades behandlingseffekten för båda betingelserna hålla i sig över tid. Både iERPt och iSHB kan således förstås som effektiva behandlingsmetoder för att på kort liksom lång sikt reducera överdriven oro.

Authors: Anton Hiort af Ornäs, Jonatan Rungegård and Martin Thiberg Supervisor: Hans Allmér Examiner: Miralem Helmefalk Title: Luxury exposures´ impact on consumers' willingness to pay and on the exclusivity of the product Subject: Master Thesis in Detail and Service Management, School of Business and Economics, Linnaeus University, 2FE66E, 2019 Keywords: Sensory marketing, visual stimuli, gold colour, store environment, exposure, multisensory experience, brand-recognition, luxury, exclusivity, willingness to pay, experiment.   Context: The study, in collaboration with Åhléns, examined how a product's exclusivity and consumers´ willingness to pay are affected by exposures associated with luxury. The topic was chosen because there are not many studies in this area today.  Research question: How does an exposure, associated with luxury, affect consumers´ willingness to pay and the perception of the product´s exclusivity?   Purpose: The purpose of the study is to gain a greater understanding of how visual stimuli associated with luxury affect the consumers´ willingness to pay and the product's exclusivity.   Method: The study has a quantitative research strategy and a deductive approach. The survey is based on an experiment where consumers were  manipulated with visual stimulus. The result is based on 400 structured interviews.   Conclusion: The study showed that when the champagne glass was exposed together with exclusive brands and the colour gold, the willingness to pay and the perception of exclusivity of the glass was raised. The result also showed that there exists a connection between the perceived exclusivity and the willingness to pay.

<p>SAMMANFATTNING</p><p><p>Ländryggsbesvär är generellt vanligt förekommande i befolkningen och samhällsekonomiskt kostsamt. Riskfaktorer för ländryggsbesvär beskrivs vara flerdimensionella, där nämns främst arbetsrelaterade och psykosociala faktorer. Poliser är en yrkesgrupp där arbetssjukdomar rapporteras vanligt förekommande oavsett kön. Trots det är polisers arbetssituation dåligt utforskad. Syftet med studien är att kartlägga upplevt hälsotillstånd och arbetssituation bland utryckningspoliser med fokus på ländryggsbesvär, som underlag för preventiva åtgärder. Metoden bestod av en tvärsnittsstudie i form av en omfattande enkätundersökning. Urvalet inom polisens utryckningsenhet i Västerås var totalt. Så många som 60 % angav arbetsrelaterade ländryggsbesvär, en större del med besvär var män och förekomst av tunga lyft var vanligare bland svarande med besvär. Personer med ländryggsbesvär tog i mindre utsträckning pauser, kände sig stressade på arbetet och besvärades oftare av kroppslig värk. Deltagarna själva kopplade sina ländryggsbesvär till dåligt utformad arbetsutrustning, dålig sittställning i yrkesfordonen och till fysiska ingripanden. Av litteraturen beskrivna riskfaktorer för ländryggsbesvär var vanligt förekommande inom enheten. Där nämns ogynnsamma arbetsställningar och arbetsmoment samt psykosociala faktorer i form av hög arbetsbelastning, lågt stöd från arbetsledning och låg möjlighet att påverka sin arbetssituation.</p><p>Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för utryckningspoliser bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska- och psykosociala faktorer i arbetet samt utformning av utrustning och arbetsfordon utifrån ergonomi och säkerhet.</p></p> / <p>ABSTRACT</p><p>Low back pain is a common disorder which causes high economic costs for the society. Risk factors for back pain are described as multidimensional, including both work related and psychosocial factors. Police-officers belong to an occupational group were work related diseases are frequently reported, irrespective of gender. The work situation for these officers however is poorly covered by targeted research. The purpose of this study is to survey the health- and work situation among police-officers with the focus on low back pain. The hope is that the results can be used as a base for preventive interventions. A cross sectional design with an extensive survey was used for the study. The selection was total within the unit of patrolling police officers in Västerås. As many as 60 % reported low back pain, with an overrepresentation among men. Heavy lifting was more common among those with low back pain. Those reporting low back pain more rarely took breaks during the work day, they felt more stressed at work and were more often troubled with physical pain. The study participants linked their back problems to badly designed work equipment, badly adjusted vehicles and to physical interventions. Risk factors for low back pain, described by the literature, were common within the unit. Especially, work tasks involving unfavorable movements and body positions were singled out. Among psychosocial factors, low social support from management and low ability to influence the work situation were associated with low back pain.</p><p>Conclusion: To improve the work environment for patrolling police-officers, measures should be focused on load and strain ergonomics, psychosocial factors as well as to develop equipment and vehicles more on the basis of ergonomics and safety measures.</p>