Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11’s kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11’s kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation. Samtliga skolor var belägna i Stockholms södra förorter. Sammanlagt byggde datainsamlingen på sex observerade lärare och 134 elever. Resultat Synliggörandet av kunskapsmålen skedde mest frekvent genom den auditiva lärstilen. Den begreppsliga förmågan gavs möjlighet att tränas vid flest antal tillfällen tätt följt av den metakognitiva förmågan. Slutsats De slutsatser som studien ledde till var att de observerade lärarna sällan utnyttjade möjligheten att kombinera flera lärstilar i samband med sin undervisning. En annan slutsats var att fler tillfällen fanns inom ämnet som skulle kunna brukas till att medvetandegöra eleverna om var de är på väg i förhållande till kursplanens mål och varför en viss typ av träning eller aktivitet skulle kunna ge eleven en knuff i rätt riktning mot kunskapsmålet. / Aim The aim of the study was to highlight how, through which learning styles, curriculum goals are mediated by regulatory documents to student and how this affects the student's ability to develop Lgr11’s forms of knowledge (skills). The study questions were: Which learning styles are the teacher practicing when the teacher reveals goals of the curriculum during class? Which of Lgr11’s forms of abilities gives the student opportunity to develop in physical education? Method The study had a qualitative approach where structured observations constituted research method. The observations have been made in three different schools during the time aspect of 45-50 minutes per observation. All schools where located in Stockholm's southern suburbs. The total data of research was collected by six observed teachers and 134 pupils. Results The most frequently shown learning style was auditory. The conceptual ability was given the opportunity to develop at the largest number of occasions, closely followed by the metacognitive ability. Conclusions The study led to the conclusions of that the observed teachers rarely used the opportunity to combine multiple learning styles in the context of their teaching. Another conclusion was that more opportunities were in substance that could be used to raise awareness among pupils about where they are going in relation to the goals of the curriculum and why a particular type of exercise or activity could give the pupils a nudge in the right direction towards the learning goal. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2013</p>

Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete. Den forskning som är gjord tidigare visade på goda hälsomässiga fördelar av en god fysisk kapacitet. Resultatet av vårt arbete visar att tolkningarna av begreppen var olika men att arbetet med den fysiska kapaciteten var likartad. Lärarna inte vill arbeta med elevernas fysiska kapacitet men ändå framkommer det att lärarna arbetar med det per automatik i den vanliga undervisningen. Störst påverkan på undervisningen var lärarnas tidigare idrottsbakgrund och utbildning. / The aim of this study is to reveal how physical education teachers view their work with pupils’ physical capacity and which capacities (for example strength, endurance and flexibility) they see as important. The foundation of the study was made through studies showing that the physical capacity among pupils is getting worse. The curriculum for physical education indicates that it is a part of physical education teachers to maintain or improve pupils’ physical capacity. The study has a culture sociologic base and the analysis was made after Pierre Bourdieus’ theory about habitus and previous research about physical capacity. It is a qualitative study in which teachers were interviewed from their takes on physical capacity and furthermore described their work among pupils. The previous research on this subject showed that physical capacity gave many health-related benefits. The result of the study showed that teachers expounding of physical capacity was in disparity though the education made from the teachers were similar. The teachers did not want to improve pupils’ physical capacity though it occurred automatically. The result also showed that the largest impact on how the education was made was the teachers’ earlier background within sports and their teacher education.

Syftet med denna undersökning är att genom en empirisk studie försöka att se om det finns korrelation mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Det finns flera tänkbara samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter enligt forskning. Aktuell forskning utgår från flera pers- pektiv och forskarna är inte överens om några enkla och tydliga samband. Vår undersökning omfattade en population på sammanlagt 104 elever, 69 med svenska som modersmål och 35 med annat modersmål. Urvalet bestod av elever i år 4 och år 5 från två skolor i två olika delar av Sverige. Eleverna genomförde testet Läskedjor (Jacobson, 2001) där vi valde att närmare studera resultatet på deltestet ordkedjor i syfte att studera ordavkodningsförmåga eller ordigenkänningsförmåga. Eleverna genomförde också testet B. Adlers färdighetstest Version C: För åk 4, 5 och 6 (Adler, 2008) i syfte att få ett mått på grundläggande förmåga till räknande (aritmetik). Genom olika jämförelser inom vår population har vi studerat korre- lationen mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Resultaten har bearbetats statistiskt och vi har använt oss av en kvantitativ metod. Vi har i vår undersökning fått fram olika korrelationsresultat som visar på dålig, svag och måttlig korrelation. Resultatet visar att 16 % av eleverna i vår totala popu- lation har den dubbla problematiken. Skolans styrdokument lägger stor vikt vid att eleverna utvecklar språklig kompetens och kompetens inom matematikämnet, därav följer också behovet av att reda ut om det finns samband mellan läs- och matematik- svårigheter och hur denna dubbla problematik kan påverka elevernas lärande.

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat ämne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom är diffusa och svåretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som används är otillräckligt utvärderade. Syftet med uppsatsen är att ge en god bild av det internationella forskningsläget inom området samt att visa vilken bild samtal på internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, främst ur missbrukssynpunkt. En forumtråd på Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar. Detta speglas i viss mån av internetkommunikationerna som också visar upp ett brett spektrum av attityder, åsikter och beteenden. Metoder för att få ut bästa ruseffekt ur  mediciner är möjligen mer kreativa än forskare föreställer sig. Forskningsresultat rörande olika mediciners missbrukspotential och tillgänglighet stöds i viss mån av Flashbackdiskurserna. AD/HD som koncept och rutiner kring diagnostisering och behandling ger upphov till många dilemman ur både medicinsk, social och samhällelig synvinkel.

Att sjuksköterskor ställer giltiga omvårdnadsdiagnoser är betydelsefullt för att patienter ska få den omvårdnad som de behöver. Trots att denna förmåga är något som sjuksköterskeutbildningen är ålagd att utrusta blivande sjuksköterskor med är omvårdnadsdiagnostisk förmåga inte utrett hos sjuksköterskestudenter. Inget verktyg för att mäta denna förmåga finns tillgänglig i Sverige idag. Syftet med denna metodologiska studie var att utveckla ett verktyg som avsåg mäta omvårdnadsdiagnostisk förmåga. Genom kognitiva intervjuer, i dialog med experter samt genom att studenter och sjuksköterskor testade att genomföra en omvårdnadsdiagnostisk uppgift utifrån två patientfall utvecklades verktyget stegvis. Verktyget validerades mot omvårdnadslitteratur och mätinstrument samt mot en expertgrupp. Förutom den omvårdnadsdiagnostiska uppgiften utgjordes verktyget även av ett poängsättningsformulär, manual samt en rättningsmall. Studien frambringade ett verktyg som var känsligt för kunskapsvariationer och föreföll ha utrymme för förbättrade resultat. Poängsättningsformuläret med tillhörande manual och rättningsmall visade en hög reliabilitet. Det framtagna verktyget mäter förmågan att urskilja relevanta kännetecken, göra en analys av kännetecken och etiologi samt att rubricera diagnosen; d.v.s. analytisk förmåga, logiskt resonemang och till viss del yrkeskunnande i omvårdnad. Omvårdnadsdiagnostisk förmåga utgörs av fler delförmågor och alla dessa går inte att mäta med det framtagna verktyget. / The fact that nurses identify valid nursing diagnoses is important in order for patients to recieve the nursing care they need. Even though it is imposed on the nurse education to equip the future nurses with this ability, diagnostic competency in nursing isn’t tested among nurse students. There is in Sweden today no tool available for measuring diagnostic competency. The aim of this methodological study was to develop a tool that indended to measure diagnostic competency in nursing. The tool was developed gradually through cognitive interviews, in dialogue with experts and by having students and nurses complete a test in nursing diagnostics based on two case studies. The tool was validated in relation to nursing literature and measuring instruments along with an expert group. In addition to the test in diagnostic competency, the tool was also constituted of a point form, a manual for awarding points and a correcting model. The study created a tool that was sensitive for variations in knowledge within the test group and that seemed to have room for improved results. The point form, the manual for awarding points and the correcting model showed a high reliability. The abilities that the tool measure is the capability to distinguish relevant characteristics, make an analysis of the characteristics and the etiology together with labeling the diagnosis; i.e. analytic ability, logical reasoning and to some extent professional skills in nursing. Diagnostic competency embodies several different abilities and all of these can’t be measured by the developed tool.

Employeeship is a growing organizational resource. Yet many organizations forget to focus on their employees during change processes. In modern society change has become an inherent feature in most organizations and employees are expected to be competent and adapt. They are expected to maintain their capability of practising employeeship during changes. The study aimed at gaining an understanding of how employees experience their capability of employeeship during a strategic organizational change. The study built on a recent development in Denmark as changes where implemented in the Danish public school system. Building on theories about employee capability and employeeship the study examined how teachers experienced their own capability of adapting to and performing during changes. The study examined how employees experience their own employeeship. To analyse the experienced employeeship a qualitative study was carried out with semi-structured interviews of six public school teachers. A hermeneutic approach was applied to the study in order to gain a holistic understanding of the experienced capability of employeeship. The result shows that strategic changes in organizations not only involves changes to organizational structures. It also involves changes to how employees experience their own capability of employeeship. It changes the balance of their lived worlds. / Medarbetarskap är en växande resurs inom organisationer. Ändå glömmer många organisationer att fokusera på medarbetarna i förändringsprocesser. I det moderna samhället är förändring nu mer en naturlig del av organisationer och medarbetarna förväntas vara kompetenta och anpassa sig. De förväntas upprätthålla förmågan att utöva medarbetarskap under en förändring. Studien syftar att uppnå förståelse för hur medarbetarna själva uppfattar förmågan till medarbetarskap under en strategisk förändring i en organisation. Studien baserades på en nyligen genomförd utveckling i Danmark där nya reformer implementerats i den danska grundskolan. Teorier om medarbetarförmåga och medarbetarskap ligger som grund till studien som undersökte hur lärare uppfattar den egna förmågan att anpassa sig och utföra arbetet under en förändringsprocess. Studien undersökte hur medarbetare uppfattar det egna medarbetarskapet. För att analysera uppfattningen av medarbetarskap användes en kvalitativ metod och halvstruktuerade intervjuer med sex grundskolelärare. Studien har en hermeneutisk ansats för att uppnå helhetsförståelse av uppfattningarna. Resultaten visade att strategiska förändringar i organisationer inte enbart medför ändringar på organisationens struktur: utan även förändringar av hur medarbetarna uppfattar den egna förmågan av medarbetarskap. Det förändrar hur de uppfattar balansen i sin livsvärld.

I denna studie undersöks hur föräldrar till elever med fallenhet för matematik upplever matematikundervisningen i grundskolan samt hur och varför deras barns matematikintresse bevarats och/eller förändrats genom åren i skolan. Studien undersöker även föräldrarnas uppfattningar kring barnens matematiska förmågor i jämförelse med tidigare forskning av bland annat Krutetskii (1976) kring matematiska förmågor hos elever med fallenhet för matematik och de förmågor som ska utvecklas och bedömas enligt läroplanen. Mönks (1992) flerfaktormodell ligger även som teoretisk grund för förståelsen av särskild begåvning och prestation och för tolkning av resultatet. Sju föräldrar har intervjuats om totalt nio barn. Föräldrarna är själva lärare och insatta i skolans vardag. Resultatet visar att flera av eleverna tappat sitt matematikintresse. Alla elever i denna studie har fått kämpa med olika dilemman i skolan, så som att få mer och svårare utmaningar, att bli accepterade av lärare och kamrater, motivation, låga prestationer, depressioner, utredningar, diagnoser och andra större eller mindre svårigheter. Föräldrarna berättar om en önskan att lärare ska samarbetar med dem om deras barn och lyssna både på eleven och föräldrarna. De har även många tankar om hur lärare kan anpassa undervisningen för att passa både deras egna barn och andra elever och framhäver vikten av att ta med även elever som har fallenhet för matematik såväl som de med svårigheter i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även att eleverna enligt deras föräldrar innehar många av de förmågor som listas i läroplanen men ofta har svårt att visa dessa förmågor i skriftliga matematikaktiviteter på grund av att tankarna går så mycket snabbare än pennan.

Bakgrund: Många patienter som är födda med en livmoder upplever livmodern som ett sexuellt organ och är vid hysterektomi rädda att förlora sin sexuella identitet. Hysterektomi, avlägsnande av livmodern, är ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen och i Sverige genomgår cirka en av tio patienter födda med livmoder behandlingen. Teoretiskt sett kan hysterektomi påverka sexualiteten och den sexuella förmågan. Syfte: Beskriva patientens sexuella förmåga efter hysterektomi. Metod: En litteraturöversikt av tio kvantitativa artiklar som undersöker den sexuella förmågan efter hysterektomi. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Första halvåret efter hysterektomi är den sexuella förmågan försämrad för många patienter. Sex månader till två år efter operationen förbättras den sexuella förmågan eller upplevdes oförändrad. Trots försämrad sexuell förmåga efter hysterektomi upplever många patienter sexuell tillfredställelse. Dyspareuni och depressionssymtom minskas efter hysterektomi. Information innan hysterektomin om möjliga sexuella förändringar efter operationen är en bidragande faktor för sexuell tillfredställelse. Ingen skillnad mellan typ och metod av hysterektomi påvisas. Slutsats: Resultatet av studien visar att den sexuella förmågan förändras efter hysterektomi, oberoende typ av hysterektomi eller operationsmetod. Information är en bidragande faktor till att patienter upplever sexuell tillfredställelse. Klinisk Betydelse: Det är viktigt att sjuksköterskan diskuterar sexualitet med patienten innan, under och efter hysterektomi, för att kunna säkerställa en god omvårdnad. / Background: Many patients, who are born with a uterus sees the uterus as a sexual organ. In conjunction with the hysterectomy a lot of patients are anxious of losing their sexual identity. Hysterectomy, removal of the uterus, is one of the most common gynecological surgeries and in Sweden approximately one of ten patients undergo the operation. Theoretically the hysterectomy could affect sexuality and sexual function. Objective: Describe the patient's sexual function after hysterectomy. Method: A literature review of ten quantitative articles that examines sexual functioning after hysterectomy. The data was collected in PubMed and CINAHL. Results: The first six months after the hysterectomy sexual function decreased for many patients. Six months to two years after the surgery the sexual function improves or perceived unchanged. Despite if the sexual function got worsened after hysterectomy many patients experience sexual satisfaction. Dyspareunia and depression symptoms decreased after hysterectomy. Information before the hysterectomy about possible sexual changes after surgery is a contributing factor for sexual satisfaction. There was no difference between the type and method of hysterectomy. Conclusion: The results of the study show that sexual function changes after hysterectomy, regardless type of hysterectomy or surgical procedure. Information is a contributing factor to patients experiencing sexual satisfaction. Clinical Significance: It is important that the nurses are discussing sexuality with the patient before, during and after hysterectomy in order to ensure good care.

The present study investigates if intense training with the PhonicStick, a speech generating joystick developed originally as a communication device, has an effect on phonological ability in children with an atypical language development. Previous studies connected to the PhonicStick and phonological ability has not shown any improvement of phonological awareness due to training with the device. What is unique in the present study is the amount of intense training with the PhonicStick, something that has never been done before, as well as the focus on phonological ability instead of phonological awareness. The study consists of nine participating children between 4y;0m to 5y;7m of age, six of them diagnosed with an atypical language development by a speech and language pathologist, and three of them considered to follow a typical language development. Results indicate that intense training with the PhonicStick combined with conventional speech and language interventions may have an effect regarding phonological ability in children with an atypical language development on an individual level. Key words: The PhonicStick, phonological ability, atypical language development, intense training. / Syftet med den aktuella studien var att undersöka huruvida intensiv träning med the PhonicStick, en talgenererande joystick ursprungligen framtagen som ett kommunikationshjälpmedel, har en påverkan på fonologisk medvetenhet beträffande barn med en atypisk språklig utveckling. Tidigare studier gällande the PhonicStick och fonologisk förmåga har inte visat på någon förbättring gällande fonologisk medvetenhet genom träning med apparaten. Unikt för denna studie är mängden intensiv träning med the PhonicStick, samt att fokus ligger på fonologisk förmåga istället för fonologisk medvetenhet. I studien deltog nio barn i åldrarna 4;0 till 5;7 år. Sex av barnen har tidigare diagnosticerats av legitimerad logoped att ha en atypisk språklig utveckling. Tre av de deltagande barnen har bedömts följa en typisk språklig utveckling. Studiens resultat indikerar att intensiv träning med the PhonicStick, kombinerat med sedvanliga logopediska insatser, kan ha effekt gällande fonologisk förmåga hos barn med atypisk språkutveckling på individnivå. Nyckelord: The PhonicStick, fonologisk förmåga, atypisk språkutveckling, intensiv träning.

Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans. Med hjälp av en enkätundersökning som delats ut till ekonomistudenter på Karlstads universitet har detta studerats. Respondenterna delades upp i två grupper i syfte om att kartlägga utbildningens betydelse. Studenter som precis påbörjat sin ekonomiutbildning och studenters som befann sig i slutet av utbildningen. Resultatet visade att individer som studerat ekonomi har en bättre finansiell förmåga. Ekonomiutbildning hade även en positiv effekt på räknefärdighet, deltagande på aktiemarknaden samt långsiktigt sparande. / Financial literacy is knowledge of financial concepts and products, as well as the ability to apply it in real life. Several studies have shown that most individuals have insufficient knowledge in the field. The problem that arises is the direct impact this has on financial decision-making. The study examines whether economic education increases financial literacy and thus contributes too more informed financial decisions. Furthermore, it studies numeracy and its relationship to education and financial literacy as previous research addressed these factors together. To explore this, a questionnaire was distributed to economic students at Karlstad University. The respondents were divided into two groups in order to identify the role of education. Students who just have started their economic education and individuals who have studied economics for at least three years. The results show that a student who has study economics has better financial literacy. Education in economic also had a positive effect on numeracy, participation in the stock market and long-term savings.