The purpose of this study was to investigate the narrative competence of monolingual Swedish speaking children and bilingual Turkish and Swedish speaking children of ages 4 and 6. The focus of the study was narrative production on a macrostructural level which was investigated with the picture-based task ENNI. The method consisted of first developing a scoring model for the level 2 stories in ENNI (A2 and B2), based on the story grammar model, and then analyze the already collected data of 94 children. Results were compared between groups and the relationship with the length of the story (TNW) was investigated. The results showed a significant development from age 4 to 6 for both the monolingual and the bilingual children, although the bilingual children showed a larger spread in their scores at 6 years than the monolinguals. A significant difference was also found between the two language groups, but only for story A2, where the monolinguals scored higher than the bilinguals. For the monolinguals, there was also a difference between the stories, with significantly higher mean scores on A2 than on B2. A linear regression showed no clear relationship between the scores on macrostructural production and story length (TNW). The conclusion of this study is in line with earlier studies showing that there is a development of the narrative competence on a macrostructural level from ages 4 to 6. Although this was true for the bilingual children on group level, the results of the bilingual six-year-olds showed a wider distribution compared to the monolingual six-year-olds. Furthermore the results differed significantly between the stories, making it clear that the specific picture sequence used has a large influence on the children’s results. / Syftet med studien var att undersöka narrativ förmåga hos en- och flerspråkiga svensktalande barn i åldrarna 4 och 6 år med fokus på produktion av makrostruktur undersökt genom bildberättelsetestet Edmonton Narrative Norms Instrument (ENNI). Metoden bestod i att först skapa en poängsättningsmodell för bildsekvenserna på nivå två i ENNI (A2 och B2) baserad på story grammar och sedan analysera redan insamlade data från 94 barn utifrån modellen. Resultaten jämfördes mellan grupper och relationen med berättelselängd (TNW) undersöktes. Resultaten visade en signifikant åldersutveckling oavsett språkgrupp. Däremot uppvisade de flerspråkiga sexåringarna en större spridning i resultat än de enspråkiga. Det fanns även en signifikant skillnad mellan språkgrupperna som berättat till bildsekvens A2, där de enspråkiga uppvisade ett högre resultat. Ytterligare en signifikant skillnad fanns för de enspråkiga grupperna där de som berättat till bildsekvens A2 fick ett högre resultat än de som berättat till B2. En linjär regressionsanalys uppvisade inget tydligt samband mellan berättelselängd (TNW) och produktion av makrostruktur. Slutsatsen av studien är, i linje med tidigare studier, att det sker en utveckling av den narrativa förmågan gällande makrostrukturell produktion mellan 4 och 6 år. Även om detta stämde för de flerspråkiga barnen som grupp uppvisade de flerspråkiga sexåringarna en mycket större spridning i resultat än de enspråkiga. Slutligen visade resultaten på en signifikant skillnad mellan de olika bildsekvenserna vilket tyder på att dessa inte är parallella och att valet av bildmaterial spelar en stor roll vid barns berättande.

Det är viktigt att vi har kunskaper om olika metoder, som kan hjälpa elever som har läs- och skrivsvårigheter. Skolans insatser skall  ha en vetenskaplig grund, vila på beprövad erfarenhet och aktuell forskning. En utmaning är att utveckla och testa metoder som kan praktiseras i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter i skolan. Mot bakgrund av detta har vi genomfört en interventionsstudie, som ingår i projektet BRUS, på Linneuniversitetet i Växjö. Projektet leds av Göran Söderlund, professor i specialpedagogik. Tidigare forskning har uppmärksammat att eleverna som deltog i studien med diagnos ADHD förbättrade sin förmåga att fokusera och koncentrera sig om ett auditivt brus tillfördes under arbetsprocessen. Sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och ADHD är inte klarlagt men forskningen visar att det råder stor komorbiditet mellan diagnoserna. Syftet med studien är att undersöka om visuellt tillfört brus på dataskärm vid lästräning med listor kan underlätta läsningen för elever med fonologiska svårigheter. Lästräningsmaterialet Bravkod, ett etablerat och validerat träningsinstrument, som använts för studien har inte tidigare prövats med vitt brus. För studiens design konverterades materialet till Word och bearbetades sedan i ett datorprogram med brus för genomförandet av interventionerna.  Interventionen genomfördes i två grupper där en grupp utförde träningen utan visuellt brus på skärmen och en grupp med tillagt visuellt brus på skärmen.  Studien genomfördes under Vt och Ht 2020 i två skolor. 14 elever i årskurs 3-5 deltog och tränade 15 tillfällen/elev. Samtliga elever som deltog i interventionerna, förbättrade sina resultat i ett eller flera av de posttester som genomfördes i jämförelse före och efter studien. Studien genomfördes i liten skala, med ett begränsat antal deltagare. Varje enskild individs resultat får stor påverkan på medelvärdet och eventuella skillnader i grupperna kan vara resultatet av en enskild individs resultat. Det är därför svårt att dra allmäna slutsatser baserat på resultatet. Vi bör därför  förhålla oss med försiktighet till resultatet. Resultatet kan indikera att intensivträning med läslistor på dataskärm förbättrar avkodningsförmågan. Även om vissa i gruppen som läst med det visuella pixel-bruset förbättrade sina resultat kunde vi inte urskilja specifikt positiva resultat vid tillförandet av det visuella pixel-bruset. Studien innefattar inte någon jämförelsegrupp som följt den ordinära undervisningen under träningsperioden är det inte säkert att de förändringar vi ser i resultatdelen är resultatet av träningen för studien. En studie i större format än denna skulle kunna visa på en effekt av det visuella pixel-bruset.

Den viktigaste målsättningen för Försvarsmakten under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 var en ökad operativ förmåga. Som en del i detta genomfördes utredningarna Logistik för högre försvarsberedskap och Ledning för ett starkare försvar vilket renderade i en tyngdpunktsförskjutning av logistiken från den operativa (baktung) till den taktiska (framtung) nivån. Forskaren Moshe Kress menar att framtung logistik byter operativ flexibilitet mot taktisk tillgänglighet och ger försämrad operativ förmåga eftersom möjligheterna att möta olika militärstrategiska utfall minskar. Försvarsmaktens ambition att öka den operativa förmågan genom att en framtung logistik går således tvärtemot Kress teorier. För att svara på hur tyngdpunktsförskjutningen av logistiken påverkar Försvarsmaktens operativa förmåga prövas Kress teorier mot två av Försvarsmaktens logistikkoncept (2016 och 2020). Kunskapen som erhålls från uppsatsen förväntas ge viktiga intressenter en ökad förståelse för hur militär logistik mest effektivt kan organiseras framöver. Uppsatsens resultat påvisar att Kress teorier har begränsad giltighet förutom på den operativa nivån. Resultaten visar även att Försvarsmakten har nått en ökad operativ förmåga trots att det går emot ledande logistikteoriers slutsatser. Dagens logistikkoncept speglar tydligt de militärstrategiska målsättningarna – vilket är en förutsättning för ökad operativ förmåga.

Svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi är ett vanligt förekommande fenomen. Men vilka orsaker kan ligga bakom dessa svårigheter, och vad kan lärare göra för att motverka dem? Syftet med studien är att undersöka dessa frågor. Genom en analys av relevant litteratur identifieras fyra faktorer som påverkar elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi: läsförmåga, matematisk förmåga, överföring och konceptuell förståelse. Vidare visar litteraturanalysen att lärare kan motverka elevers svårigheter genom att förbättra elevers läsförmåga (lära ut lässtrategier och låta elever förklara texter för sig själva eller en vän) och överföringsförmåga (genom att medvetandegöra matematiken i kemin för sig själva och eleverna samt en god kommunikation med matematikläraren), samt fokusera på förståelse för centrala begrepp. Slutligen bör lärare vara uppmärksamma på vilken eller vilka faktorer som verkar bära huvudansvaret för enskilda elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi, för att på så sätt kunna erbjuda individanpassat stöd.

Dagens samhälle bygger till stor del på användning av teknologiska hjälpmedel. Denna utveckling har även skolan tagit efter. Undervisningen bedrivs ofta med hjälp av tekniska hjälpmedel såsom smartboards, datorer men även olika pedagogiska dataprogram. De pedagogiska programmen har olika användsområden beroende på undervisningsämne. Ett ämne som kan uppfattas som särskilt svårt för många är matematik. Inom matematikundervisningen används olika databaserade verktyg såsom verktyget GeoGebra. Föreliggande studiens syfte var därför att undersöka om det digitala verktyget GeoGebra har en effekt på lärandet i ämnet matematik på grundskolenivå. Den valda metoden var en litteraturöversikt. Materialet som användes bestod av vetenskapliga publikationer som inhämtats via sökningar i olika databaser. Totalt hittades åtta artiklar som hade sitt syfte i att studera effekten av GeoGebra på lärandet. Analysen av detta materialet resulterade i tre övergripande teman vilka var kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar, kunskapsnivåer samt motivation och samarbete. Konklusionen är att GeoGebra har ett gott inflytande på elevers självständighet vid matematiska uträkningar och uppgifter där de med direkt respons kan utvecklas kunskapsmässigt. GeoGebra höjer kunskapsnivån hos alla elever, men där specifikt flickor visar på en högre nivå. Undervisning med GeoGebra synliggör elevernas begreppsförmåga.

Syftet med denna studie var att belysa speciallärares erfarenheter av hur språklig sårbarhet kan förstås och bemötas hos elever på lågstadiet. De frågeställningar som har studerats rör hur språklig sårbarhet kan förstås hos elever, framgångsrika undervisningsmetoder samt specialpedagogiska insatser för elever i språklig sårbarhet. Genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare som är verksamma på lågstadiet, har empiriskt material samlats in. Informanternas svar har tematiserats med hjälp av tematisk analys och har jämförts med tidigare undersökningar och teorier gällande perspektiv på språkliga svårigheter. Studiens teoretiska referensram utgår från de tre specialpedagogiska perspektiven kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv samt organisation- och systemperspektiv, vilka har legat till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet. Studiens huvudsakliga resultat visar att tidig identifiering och tidiga insatser anses vara av stor betydelse för att motverka sårbarhetens påverkan på lärande och utveckling hos eleven. I resultatanalysen synliggörs relationen mellan elevens förutsättningar och de förutsättningar som finns i lärmiljön, där en anpassad och språkligt tillgänglig lärmiljö antas motverka konsekvenserna av sårbarheten. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är ett flexibelt arbetssätt av vikt i syfte att ge eleven en så tillgänglig lärmiljö som möjligt. Samverkan mellan olika professioner, såväl i som utanför skolan, framhålls, tillsammans med tillräckliga resurser i form av personal och tid som framgångsfaktorer i arbetet med att stödja elever i språklig sårbarhet. Slutsatsen som dras av studien är att det är viktigt att se elevens hela situation och alla de delar som den språkliga sårbarheten kan påverka. Anpassningar och insatser bör göras i den fysiska och pedagogiska lärmiljön, såväl som i den sociala lärmiljön, för att minska konsekvenserna av den språkliga sårbarheten i såväl kunskapsutveckling som i den sociala utvecklingen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 1–3 arbetar med att analysera skönlitteratur. Problemområdet är att svenska elevers läsförståelse är på uppgång enligt PIRLS senaste kunskapsmätning, dock minskar den analytiska litteraturundervisningen och forskning visar att elever läser allt mindre på sin fritid.Studien utgår ifrån en fenomenologisk strategi med en kvalitativ ansats där en strukturerad webbenkät används som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att lärare definierar läroplanens framskrivning av begreppet analysera, utifrån olika perspektiv. Slutsatsen är att lärare utifrån sin definition, planerar och genomför för analyserande undervisning som inkluderar moment som boksamtal av varierad art, men som även inkluderar ämnesövergripande diskussioner med kopplingar till värdegrunden. Utifrån en lärares definition av analysbegreppet skjuts även analyserande undervisning fram till dess att elever knäckt läskoden.

Syftet med denna studie är att belysa hur undervisningen i engelska kan utformas för att motivera eleverna att kommunicera, vilket därmed främjar utvecklingen av deras muntliga förmåga. Elever ska under sin grundskoletid utveckla en språklig säkerhet och under­visningens huvudsakliga syfte är att ge dem förutsättningar att utveckla en kommunikativ kompetens med fokus på begriplighet, så att de kan göra sig förstådda på engelska i olika samman­hang. Undervisningen ska därför ge elever rikt med tillfällen att kommunicera i för dem meningsfulla situationer. Emellertid har det visat sig att engelskundervisningen i många skolor i hög utsträckning baseras enbart på ett läromedel, vilket inte alltid motiverar elever. Vidare är motivation en betydande drivkraft för språkinlärningen. Mot den bakgrunden, fokuserar därför denna studies forskningsfrågor på vilka metoder en lärare kan använda för att motivera sina elever att prata samt vad eleverna anser motiverar dem. För att svara på dessa frågor har en fallstudie genomförts i en klass med observationer, kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys som metoder för insamling av data. Resultatet visar att läraren använder varierande metoder för att få eleverna att prata och att det som motiverar eleverna allra mest är kommunikativa aktiviteter såsom rollspel och gruppbaserade projekt­arbeten samt lekar. Dessutom anser eleverna att det är lättare att prata engelska när de får prata om sådant som intresserar dem och som de tycker om. Analysen av läromedlet, som fokuserade på att räkna och kategorisera muntliga övningar, visade att en förhållandevis stor del övningar upp­muntrade till meningsfull kommunikation. Trots detta, och trots att eleverna såg nyttan med att arbeta med läromedlet, ansåg de inte att den motiverade dem i någon större utsträckning. Slutligen visade det sig att vikten av att kunna uttala ord är avgörande för att eleverna ska vilja och våga kommunicera på engelska i klassrummet.

No description available.

Rörelse är en central del i människans liv som utförs dagligen men begreppet rörelse kan vara svårt att definiera. Samtidigt diskuteras det att barn blir allt mer inaktiva. Syftet med denna studie är att få reda på elever i fritidshems uppfattning och perspektiv på rörelse. Frågorna som studien ställer är: Vad uppfattar eleverna som rörelse i fritidshemmet? Vilken betydelse har den fysiska miljön för elevernas rörelseglädje? Hur bidrar rörelse till meningsfullhet hos eleverna?  Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet arbetades fram genom transkribering och analys av datamaterialet där elevernas perspektiv lyfts fram. Eleverna som deltog i denna studie har en gemensam uppfattning av att rörelse är positivt men att det dock finns aspekter som har en inverkan på deras motivation. I intervjuerna med eleverna framträder bland annat miljön, vila och de fysiska aspekterna in. Elevernas uppfattning av rörelse framkommer även i resultatet.