The aim of this study is to investigate how preschool children, aged 3-5 years, create meaning of static electricity in an activity led by a pedagogue, how this is expressed and what part the pedagogue takes in children’s meaning making. The method used was participant observation and video camera was used to document a designed activity. The observations took place at four occasions with four different groups and the observations was conducted in different rooms of various sizes, which were provided by the preschool. Equipment used in this study are: Balloons, pvc-pipes, salt, different kinds of papers, aluminum cans and thin plastic bags. Results in this study show that the children create meaning of the activity first and foremost by exploring interplay and conversations. They solve the task at hand working together and with support of the pedagogue. The role of pedagogue in the children’s meaning making is to present tasks which have moderate levels of difficulties, and to direct the children’s focus by using questions concerning the current phenomenon. In so doing, they support the children to succeed. Factors of importance for the children’s meaning making is to be given the opportunity to explore, their curiosity, joy and being heard.

Syfte: Studien syftade till att undersöka om det fanns en relation mellan barns prosodiska och expressiva grammatiska förmågor samt hur förmågan att använda betoning hos barn med typisk språkutveckling kan beskrivas. Metod: Tolv barn i åldrarna 3;7–6;11 med typisk språkutveckling rekryterades till studien. Två material utarbetades för att dels undersöka expressiv grammatisk förmåga och betoningsförmåga, dels expressiv betoningsförmåga och fonologi vid repetition av ord och nonord. Barnens grammatiska förståelse testades med Nya SIT. I ord- och nonordsuppgiften analyserades förmågan att producera korrekt andel stavelser samt förmågan att producera korrekta konsonanter, vokaler samt korrekt betoning. I det expressiva grammatiskt-prosodiska materialet analyserades förmågan att uttrycka korrekt andel stavelser samt expressiv grammatisk förmåga och betoning i respektive grammatisk konstruktion. Resultat: Det fanns en svag, icke-signifikant korrelation mellan förmågan att producera korrekt andel stavelser i det grammatiskt-prosodiska materialet och förmågan att producera stavelser i ord- och nonordsuppgiften. Det fanns en stark, signifikant korrelation mellan förmågan att producera korrekt andel stavelser och expressiv grammatisk förmåga. Det fanns även en stark, signifikant korrelation mellan expressiv grammatisk förmåga och förmågan att repetera vokaler och konsonanter i ord- och nonord. Slutsats: Barnen uttryckte både betoning och grammatik väl och hade mycket hög förmåga till att realisera vokaler och konsonanter enligt målyttrandena. Det fanns inte någon skillnad i prestation som gick att hänföra till skillnader i betoningsmönster. Om ett barn i den här gruppen var bra på att uttrycka korrekt betoning var barnet även bra på expressiv grammatik, men förmågorna är inte testade oberoende av varandra. På grund av gruppens storlek går inte resultaten att generalisera till en större population. / Aim: The study aimed to investigate whether there was a relationship between children's prosodic and expressive grammatical abilities and how the ability to use stress patterns in children with typical language development can be described. Method: Twelve children aged 3;7–6;11 with typical language development were recruited to this study. Two materials for assessment were developed, one for examining expressive grammatical and prosodic ability and stress patterns, and one for examining phonology and stress patterns by word and nonword repetition. The children’s grammatical understanding was assessed with “Nya SIT”. In the word and nonword repetition task the use of syllables and the ability to produce consonants and vowels as well as the use of stress patterns were analyzed. In the expressive grammatical-prosodic material, the ability to express the correct proportion of syllables and expressive grammatical ability as well as prosodic stress in respective grammatical constructions were analyzed. Results: There was a weak, non-significant correlation between the ability to produce the correct proportion of syllables in the grammatical-prosodic material and the ability to produce syllables in the word and nonword task. There was a strong, significant correlation between the ability to produce the correct proportion of syllables and expressive grammatical ability. There was also a strong, significant correlation between expressive grammatical ability and the ability to repeat vowels and consonants in words and nonwords. Conclusions: The children expressed both prosodic stress patterns and grammar well and had a very high ability to realize vowels and consonants according to the target utterances. There was no difference in performance that could be attributed to differences in prosodic stress patterns. If a child in this group was good at expressing correct prosodic stress, he/she was also good at expressive grammar, but these abilities were not tested independently. Because of the group’s size, the results cannot be generalized to a larger population.

Idag finns ett starkt forskningsstöd som visar att små barn utvecklar PTSD eller andra stressrelaterade symtom i samband med trauma i lika eller högre grad än äldre barn, ungdomar och vuxna. De yngsta barnens starka beroende av sina vårdnadshavare för överlevnad och skydd i kombination med deras utvecklingsmässiga omognad gör de minsta barnen till en särskilt utsatt och sårbar grupp. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka forskningsstödet för olika psykoterapeutiska metoder för små barn (noll till fem år) med trauma. Översikten omfattar 29 artiklar med olika metodologiska tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis visar litteraturöversikten att det saknas forskning om behandling av små barn samt att det finns studier som påtalar behov av att anpassa behandlingen till barnens ålder och behov. Detta inkluderar till exempel att involvera barnets primära omsorgsperson/er, att använda lek som metod, att ge åldersanpassad psykoedukation samt att identifiera känslor utifrån ålder och mognad. Framtida forskning om små barn har flera frågeställningar som behöver besvaras; Hur går en evidensbaserad diagnostisk process till för de små barnen? Vilka symtom behöver premieras i behandlingen? Vilka barn bör erbjudas behandling och hur kan effekten av terapin mätas? Ytterligare studier med fokus på genomförbarhet och enhetliga utfallsmått rekommenderas. / There is ample evidence to suggest that infants and small children can develop PTSD and other stress-related symptoms as a result of trauma, to an equal or greater degree than older children, adolescents and adults. Particularly, their strong reliance and dependence on their caregivers for protection and survival, in combination with their developmental immaturity, makes them an especially vulnerable group. This review aims to investigate the evidence base for varying psychotherapeutic methods specifically targeting small children zero to five years of age who have experienced trauma. A structured search was conducted using two databases; PsychInfo and Web of Science. The results includes 29 articles with diverse methodological approaches. In essence, the discussion highlights that there is sparse research concerning small children and the treatment of trauma. Studies that exist, put forward the need to conduct therapy with the small children and their caregivers, so called “dyadic therapy” regardless of psychotherapeutic orientation. Also, adapting therapy to suit the small children's cognitive, language and social development is imperative. This is done, for example, through the use of play, by providing age appropriate psychoeducation, and identifying emotions based on age and maturity. Still, there are many questions remaining that may need to be answered in order to provide evidence-based treatment to small children and their families, for example; How do we best conduct an evidence-based assessment of trauma in small children? Which trauma-symptoms should be treated and how should the treatment outcome be measured? Further studies are recommended.

No description available.

Digitala verktyg utgör en allt större del i förskolebarns vardag och inte minst syns detta i förskolan där de digitala verktygen används allt mer i den pedagogiska undervisningen. Inom ramen för denna studie har barn på en förskola i en medelstor stad i Sverige iakttagits genom kvalitativ observationsmetod. Samtliga barn som ingår i studien har flerspråkiga föräldrar och bor i ett mångkulturellt område. Observationerna har riktats främst mot den lek som förekommer vid användning av surfplattor och den lek som formas av samspelet mellan det digitala och barnen, samt mellan barnen i den digitala leken. Det kommunikationsteoretiska synsättet är studiens vetenskapliga utgångspunkt. Kommunikationsteorin, där leksignaler och lekram är viktiga beståndsdelar, används även i arbetet med att analysera resultatet och få svar på studien frågeställningar. Studien belyser hur de digitala verktygen påverkar barns lek och samspel med varandra. Den visar även på hur barn samspelar med de digitala verktygen. Ytterligare en dimension som denna studie belyser, är att den användarvänliga surfplattan gör att barn som talar olika språk får ett verktyg som överbryggar olikheter och att den osäkerhet som kan bli följd av sociala svårigheter eller språkförbristning utjämnas. I resultatet ses att digitala verktyg i förskolemiljö är ypperliga redskap för att öka barns samspel och lek, under förutsättning att det finns pedagoger som stödjer barnen och är närvarande lekkamrater. / Digital tools form an increasingly large part of preschool children's everyday life, and this is not least visible in preschool, where digital tools are used more and more in pedagogical teaching. Within the framework of this study, children at a preschool in a medium-sized city in Sweden have been observed through a qualitative observation method. All the children included in the study have multilingual parents and live in a multicultural area. The observations have been directed primarily at the play that occurs when using tablets and the play that is shaped by the interaction between the digital and the children, as well as between the children in the digital play. The communication theoretical approach is the study's scientific point of departure. The communication theory, where play signals and play framework are important components, is also used in the work of analysing the results and getting answers to the study's questions. The study highlights how digital tools affect children's play and interaction with each other. It also shows how children interact with the digital tools. Another dimension that this study highlights is that the user-friendly tablet means that children who speak different languages get a tool that bridges differences and that the uncertainty that can result from social difficulties or language deficiency is smoothed out. The results show that digital tools in a preschool environment are a excellent tools for increasing children's interaction and play, provided that there are educators who support the children and are present playmates.

I dagens samhälle lider många äldre av ofrivillig ensamhet. Effekterna av den ofrivilliga ensamheten leder till sämre välmående och utveckling av sjukdomar, både psykiskt och fysiskt. Livslängden på människan ökar tillsammans med belastningen på samhället och vården. Trots detta minskas omkostnaderna på äldrevården.  Det ökade geografiska avståndet mellan familjemedlemmarna har gjort att barnens mor- och farföräldrar utesluts mycket mer från barnens liv än för 100 år sedan. Ändå finns det studier på att barn som har den äldre generationen i sin samvaro utvecklar färre sociala problem. Gävle kommun har ett pågående projekt där de ska kombinera skolverksamhet med äldrevård i samma byggnad. I inspiration från detta har examensarbetet utforskat hur en produkt kan öka och förenkla interaktionen mellan förskolebarn och boende på vård- och omsorgsboende. Den utforskande delen med intervjuer har ökat förståelsen för användarna och deras behov. Konceptet är byggt på att skapa ett naturligt möte hos äldre på vård och omsorgsboende och förskolebarn som har olika förutsättningar. Resultatet av arbetet blev Sällskapsspelet Kiderly som är anpassat efter målgruppernas olika behov och förutsättningar. Spelets fokus ligger på att hjälpa förskolebarn och boenden på vård och omsorgsboende till ett naturligt möte som uppmuntrar till konversation. / In today's society, many older people suffer from involuntary loneliness. The effects of involuntary loneliness lead to poorer well-being and the development of diseases, both mental and physical. The lifespan of people increases together with the burden on society and healthcare. Despite this, the costs of care for the elderly are reduced. The increased geographical distance between the family members has meant that the children's grandparents are much more excluded from the children's lives than 100 years ago. Nevertheless, there are studies that children who have the older generation in their company develop fewer social problems. Gävle Kommun has an ongoing project where they will combine school activities with elderly care in the same building. Inspired by this, the degree project has explored how a product can increase and simplify the interaction between preschool children and residents in care and nursing homes. The exploratory part with interviews has increased the understanding of the users and their needs. The concept is based on creating a natural meeting of elderly people in care and nursing homes and preschool children who have different conditions. The result of the work was the board game Kiderly, which is adapted to the target groups' different needs and conditions. The game's focus is on helping preschoolers and residents in care and nursing homes to a natural meeting that encourages conversation.

Introduktion: Hälsan är ojämnt fördelad redan i tidig ålder och förskolan har möjlighet att verka kompenserande för barnens ojämlika uppväxtvillkor. Förskolans agerande i pandemitider kan påverka barnens utveckling och framtid. Barnkonventionen slår fast att barn har rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet, dock saknas barns egna perspektiv i kartläggningen kring pandemirekommendationer i förskolemiljö. Nivån av health literacy har betydelse för vilken effekt olika insatser får, dock är barns nivå av health literacy sparsamt undersökt. Syftet med studien var att ur förskolebarns perspektiv undersöka deras förståelse och inställning till pandemirekommendationer i förskolemiljö, under covid-19 pandemin 2020–2021. Metod: Femton förskolebarn intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide med bildstöd. Empirin analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Kategorierna bestämdes utifrån pandemirekommendationerna i intervjuguiden. Sorteringen till tema utfördes enligt Nutbeams (2000) nivåbeskrivning av health literacy som analysredskap. Resultat: På funktionell nivå av health literacy framkom att rekommendationerna accepterades, samtidigt som det inte upplevdes bra att behöva undvika något. På interaktiv och kritisk nivå framkom reflekterande tankar kring rekommendationerna, framförallt vilken inverkan de hade på den sociala samvaron. Om rekommendationen innebar hinder för den sociala samvaron blev inställningen till rekommendationen mer negativ. Positiv inställning visades till handtvätt, utomhuslek samt att lämnas och hämtas utomhus. Negativ inställning visades till att stanna hemma när man endast var lite sjuk, hålla avstånd samt att inte ta på andras ansikten. Neutral inställning visades till att tillämpa hostetikett samt att undvika att röra sitt ansikte. Slutsats: Den sociala gemenskapen i förskolemiljön har stor betydelse för barn. Barn bör inte rekommenderas hålla avstånd till varandra på förskolan. De preventiva åtgärderna bör alltid vara i bruk, med särskilt fokus på handhygien och uteaktiviteter. / Introduction: Unequal health can be seen at an early age. Preschools can compensate for the unequal upbringing conditions. The actions in preschool environment in the era of a pandemic can affect the children's development and future. The Convention on the Rights of the Child states that children have the right to express their opinion on all issues concerning children, however, children's own perspectives are missing in the exploration of pandemic recommendations in preschool environments. The outcome of a pandemic intervention is related to the level of health literacy; however, children's level of health literacy has barely been investigated. Aim: From preschoolers´ perspective examine their understanding and attitude towards pandemic prevention and control in preschool environments, during covid-19 pandemic 2020–2021. Methods: Fifteen preschoolers were interviewed with a semi-structured interview guide with image support. Qualitative content analysis with a deductive approach were used to analyze the empirical data. The categories were formed based on the pandemic recommendations in the interview guide. Nutbeam's (2000) description of health literacy levels was used as an analysis tool when themes sorting out. ResultsThe results presented, at a functional level of health literacy, that the pandemic recommendations were accepted, but it didn´t feel good to have to avoid anything. The result presented, at an interactive and critical level, reflective thoughts about the recommendations, especially what impact they had on social interactions. If the recommendation meant obstacles against social interactions, the attitude towards the recommendation became more negative. Positive attitudes were presented towards handwashing and outdoors activities. Negative attitudes were expressed towards staying at home with only mild symptoms and towards physical distance. Neutral attitudes were expressed towards applying cough etiquette and avoiding touching your face. Conclusion: The social gathering that preschools provide are important for children. Children shouldn´t be advised to keep physical distance from each other in preschool. The preventive measures should always be in use, with a special focus on hand hygiene and outdoor activities.

WHO has set up activity guidelines for children between 0-5 years of age. If children fail to follow the guidelines they risk developing NCD diseases in the future as a consequence. Several children in the age group fail to follow these guidelines all over the world. Adults have used IoT solutions to track and maintain their activity. There have been IoT devices developed for kids but none focus on the age group of 0-5 year old’s. Therefore the objective for this study was to examine how the age group could reach the guidelines for physical activity with the assistance of an IoT device. To study this the goal was to design an application that will assist parents in tracking their children’s activity and giving them suitable exercises. To investigate the subject a theoretical framework was created. It focused on investigating how physicalactivity can be measured, what sensors could be used, how could the data be visualized effectively, what motivates children to move and what research method and data collection methods that could be used throughout the project. The method chosen was the double diamond method which consisted of the stages discover, define, develop and deliver. During the discover phase an interview was performed with a key-informant with expertise in sports medicine and activity tracking with 3-5 yearold’s. A survey was also sent out to parents to investigate the population. In the define phase a concept was formed from the collected data. In the develop stage a Lo-fi Figma prototype was created and tested on both the key-informant and expertswithin UX and/or IT-consulting. The Lo-fi prototype contained graphs showcasing the family’s activity, activities to perform with their child, a reward page were children could gain rewards for activity and much more. The results showed that the rewards system introduced confused the participants and some thought it would berisky to introduce rewards for activity to children. This since they might then only be active for the reward, not for the fun of the activity itself. In the deliver phasea Mid-fi prototype was created from the feedback received through Lo-fi usabilitytesting. The Mid-fi removed the rewards and added a calendar page. At the calendar page the family could plan and wish for activities. The Mid-fi was tested on parents and the results showed that several of them had a hard time finding the wish-list functionality. There were also many participants who wanted to interact with thegraphs to read more specific information. The discussion evaluated the Mid-fi inrelation to the test results and the theoretical framework. Through the analysis it was concluded that improvements can be made for future versions of the prototype. The conclusions evaluated the Mid-fi in relation to the objective and found that the prototype needed further testing with children to conclude if it would be able to help them follow the WHO’s guidelines. It was also concluded that the application would help parents track their child’s movements as many parents would want to use the application and they all understood the used data visualizations. It was lastly concluded that further research with child care practitioners would have to be performed to identify suitable exercises for the children. However, as the app provides a template to sort and recommend activities, it will help parents choose suitable activities for their child when the library has been built up. / WHO har upprättat riktlinjer för fysisk aktivitet för barn mellan 0-5 år. Om barn inte följer riktlinjerna riskerar de att utveckla icke-smittsamma sjukdomar (NCD) i framtiden som en konsekvens. Flera barn i denna åldersgrupp misslyckas medatt följa dessa riktlinjer över hela världen. Vuxna har använt IoT-lösningar för attspåra och upprätthålla sin egen aktivitet. Det har utvecklats IoT-enheter för barn, men ingen av dem fokuserar på åldersgruppen 0-5 år. Därför var syftet med denna studie att undersöka hur åldersgruppen kan följa riktlinjerna för fysisk aktivitet med hjälp av en IoT-enhet. För att studera detta var målet att designa en applikation som hjälper föräldrar att spåra sina barns aktivitet och ge dem lämpliga aktiviteter. För att undersöka ämnet skapades ett teoretisk ramverk. Det fokuserade på att undersöka hur fysisk aktivitet kan mätas, vilka sensorer som kan användas, hur data kan visualiseras effektivt, vad som motiverar barn att röra sig och vilka forsknings- och datainsamlingsmetoder som kan användas under projektet. Den valda metoden var Double Diamond, som bestod av faserna upptäcka, definiera, utveckla och leverera. Under upptäcktsfasen genomfördes en intervju med en nyckelinformant med expertis inom idrottsmedicin och aktivitetsspårning för barn mellan 3-5 år. En enkät skickades också ut till föräldrar för att undersöka populationen. I definieringsfasen formades ett koncept utifrån de insamlade datat. I utvecklings-fasen skapades och testades en Lo-fi Figma prototyp på både nyckelinformantenoch experter inom UX och/eller IT-konsulting. Lo-fi prototypen innehöll grafer som visade familjens aktivitet, aktiviteter att utföra med deras barn, en belöningssida där barn kunde få belöningar för aktivitet och mycket mer. Resultaten visade att belöningssystemet förvirrade deltagarna och vissa ansåg att det skulle vara riskabelt att införa belöningar för aktivitet till barn. Detta eftersom de då kanske bara skulle vara aktiva för belöningen och inte för aktivitetens egen skull. I leveransfasenskapades en Mid-fi prototyp utifrån den feedback som erhölls genom användbarhet-stester av Lo-fi prototypen. Mid-fi prototypen tog bort belöningarna och lade till en kalendersida. På kalendersidan kunde familjen planera och önska aktiviteter. Mid-fi prototypen testades på föräldrar och resultaten visade att flera av dem hade svårt att hitta önskelistefunktionen. Det var också många deltagare som ville interagera med graferna för att läsa mer specifik information. Diskussionen utvärderade Mid-fi pro-totypen i relation till testresultaten och det teoretiska ramverket. Genom analysen konstaterades det att förbättringar kan göras för framtida versioner av prototypen. Slutsatserna utvärderade Mid-fi prototypen i relation till målet med studien och fann att prototypen behövde ytterligare testning med barn för att fastställa om den skulle kunna hjälpa dem att följa WHO:s riktlinjer. Det konstaterades också att applikationen skulle hjälpa föräldrar att spåra sina barns rörelser då många föräldrar ville använda applikationen och alla förstod de använda datavisualiseringarna. Slutligen konstaterades det att ytterligare forskning med barnomsorgspersonal måste genomföras för att identifiera lämpliga övningar för barnen. Men eftersom appen tillhandahåller en mall för att sortera och rekommendera aktiviteter, kommer den att hjälpa föräldrar att välja lämpliga aktiviteter för sina barn när bibloteket byggts upp.