Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet. Inga erfarenheter av att terapeuten tagit alltför mycket initiativ inom detta område framkom. De informanter som bryter mot heteronormen upplevde att detta inneburit särskilda svårigheter i deras terapier, även i det fall då informanten gått hos en terapeut med uttalad hbt-kompetens. Resultaten kopplas till tidigare forskning, och deras konsekvenser för behandlingsmetod, samt metodfrågor och implikationer för framtida forskning diskuteras.

Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete. Analysen genomfördes enligt Husserl´s metod i fyra steg med intention att ge kunskap om fenomenet vård i livets slutskede på kommunalt särskilt boende. Sjuksköterskan upplevde sin roll som mycket viktig i vården kring den döende patienten. Sjuksköterskan upplevde att hon hade en nyckelroll och organiserade arbetet kring den döende patienten. Sjuksköterskan var beroende av information från närstående och omvårdnadspersonal för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Symtomlindring var centralt men det förekom att symtomlindringen inte var optimal. Sjuksköterskorna använde klinisk blick och tidigare erfarenheter i bedömning gällande symtom.

Forensic psychiatric care is a complex business. Patients who are cared for in forensic psychiatry are usually in need of care for a long time. The forensic care is a major intrusion into a person's life and the nurses and caregivers are the people who spend the most time with patients. They have a difficult mission providing a good and personalized care while patients are deprived of their liberty. Previous research demonstrates that patients experience forensic care as uncertain, insecure and punitive but that there are also glimpses of "good care". Caring is described as unreflective and that nurses are left for themselves to use their "common sense". This study's aim is to highlight nurses' experiences of what is caring in forensic nursing. The study has a qualitative design and a theoretical framework that is based on caring idea and ethos according to the description of Eriksson (2002). A total of six nurses at a forensic care clinic were interviewed. The interviews were then analyzed through a phenomenological hermeneutic method. Caring in forensic psychiatry was perceived to be associated with both closeness and distance, as well as to create balance. The comprehensive understanding of nurses' experiences showed that that caring is a balancing act between getting close to the patient while creating a functioning structure in the care which is interpreted as a "tender purging".

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats öka förståelsen för hur säljare av komplexa IT-lösningar upplever flytande arbetstider. Detta gör vi genom vår frågeställning: Hur upplever säljare av komplexa IT-lösningar att vara tillgängliga? För att få en djupare insikt i ämnet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter på sju olika företag inom IT-branschen. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av i denna studie är Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller. Resultatet från insamlingen av vårt empiriska material visar att det hos IT-säljare verkar råda ett gemensamt habitus utifrån hur de beskriver sig själva, vilka behov de får tillgodosedda genom de krav yrket ställer på dem samt hur de balanserar sina roller mellan arbete och familjeliv. De roller IT-säljaren spelar i arbetslivet kontra familjelivet verkar vara integrerade med varandra och utifrån vårt empiriska resultat drar vi slutsatsen att fenomenet tillgänglighet fyller en meningsskapande funktion som genom socialiseringsprocessen inom säljteamet också förstärker IT-säljarens habitus. På så sätt blir tillgänglighet en del i deras sätt att leva vilket gör att de inte upplever denna på ett negativt sätt till skillnad från hur individer med ett annat habitus kan tänkas uppleva tillgänglighet. Vår studie har således bidragit till forskningsfältet på det sätt att den visat att säljare av komplexa IT-lösningar inte upplever den stress gällande tillgänglighet som tidigare forskning generellt visat.

The absurd is a widespread term to describe literature today and in this essay I am interested in what parts of a literary text that can be defined as absurd. With help from the French-Algerian writer Albert Camus definition of the absurd in The Myth of Sisyphus (1942) and the absurd parts in his novel The Stranger (1942) I will examine the absurd in two of the Swedish writer Jonas Karlsson’s short stories. It is a phenomenological study of the short stories "Fakturan" and "Högläsning 2" that can be found in Spelreglerna (2011). The phenomenological reading consists people’s experiences and what is happening in their consciousness before, during and after experiencing it. Camus description of the absurd is the foundation for my analysis of Karlsson. Karlsson’s short stories have interesting similarities with Camus description of the absurd, which is fascinating because of their different backgrounds. My aim with the essay is to analyze the absurd in Karlsson’s short stories, both through parallels to Camus and without.

Alwaysland är en metafor för hemmet i författarens mening. Denna studie har sin grund i enautoetnografisk undersökning som gjordes under tidigare studier på Konstfack i Stockholm.Där undersöktes bildframställningar och dess betydelse, resultatet blev måleriet som ett svarpå hemlängtan. Genom en kvalitativ undersökningsmetod där en film med tillhörande frågorpublicerades på sociala medier inkom ett deltagarantal på sju personer. En fortsättning påursprungsundersökningen blev att klargöra vad hem kan vara för de olika deltagarna baseratpå deras personliga beskrivningar. Även hur dessa bilder och framställningar av hem kananvändas som utgångspunkt och material för konstnärligt arbete. Studien som presenterasnedan är således uppdelad i två. Först ett textunderlag från ett frågeformulär med deltagarnassvar som grund för en innehållsanalytisk undersökning. Senare ett gestaltande arbete däranvändningen av metaforer kring deltagarnas svar resulterat i en film som presenterades påKonstfacks vårutställning 2017. I studien används ett socialkonstruktionistiskt perspektiv därindividens uppfattning i förhållande till platsen undersöks. En fenomenologisk strategianvänds för en förståelse för deltagarnas känslor relaterat till hem. Som metod användsinnehållsanalys och utifrån detta skapandet av metaforer genom en dramaturgisk ingång.Studien resulterar i en nyanserad bild av vad hem är för deltagarna, där frihet, gemenskap,lugn och barndomsminnen är en stor del av beskrivningen. Genom de känslor som deltagarnabeskriver i förhållande till hem skapades en film där användningen av metaforer ochmetonymer möjliggjorde användningen av andras berättelser i ett personligt konstnärligtuttryck. Symboliken i filmen kopplar ihop beskrivningar av minnen i relation till färger,känslor och material. Även rörelse och närvaro representeras genom huvudpersonens kropp iförhållande till miljön som omger den. Filmen är uppbyggd av en dramaturgisk infallsvinkeldär metaforer beskriver olika känslor, artefakter eller platser och metonymer beskriverhelheten av deltagarnas gemensamma överenskommelse kring hem. I filmen behandlasupplevelsen och erfarenheten av hem i sin helhet.

Studiens syfte är att skapa en större förståelse för hur undervisningsbegreppet färdas från teoretiska styrdokument till pedagogisk utbildning inom den förskoledidaktiska kontexten. Då studien ämnar synliggöra förskollärares erfarenheter intas en fenomenologisk hermeneutisk ansats där kvalitativa semistrukturerade intervjuer utgör empirin. Resultatet tyder på motsättningarna kring undervisningsuppdraget som visar sig i lokala förutsättningar där organisation, tid och samstämmighet ses som återkommande faktorer som påverkar förskollärarens möjlighet att genomföra uppdraget. Även förskollärarnas förtydligade rollbeskrivning anses ha skapat friktion mellan förskolans verksamhetstradition och styrdokumentets framskrivning. Trots olika förutsättningar presenteras bilden av samstämmighet bland förskollärarna kring synen på undervisningsuppdraget som positivt och viktigt för förskolans utbildning. Det lyfts exempel på hur förskolor tagit fram undervisningsplaner och reflektionsmallar med avsikt att säkerställa undervisningens kvalitet. Studiens resultat visar att undervisningsuppdraget har påverkat, och fortsätter att påverka, det arbete som pågår i förskolans utbildning där traditioner utmanas och framtiden är oskriven.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärares levda erfarenhet av handledning ledd avspecialpedagog ser ut. Studien har en fenomenologisk ansats byggd på åtta semistruktureradeintervjuer med grundskolelärare, vilka uppgivit att de har erfarenhet av handledning ledd avspecialpedagog. Eftersom studien har en fenomenologisk ansats har vi valt att utgå från Giorgiosanalysmetod med syfte att hitta väsentliga teman för att nå fram till den så kallade essensen avfenomenet. Vi har funnit att essensen utgörs av sju teman, vilka är handledningens ramar, anledningtill handledning, förväntningar på handledning, handledningens verklighet, missnöje, svårigheter ochmotstånd, vad handledning bidragit till och vinst för elever.Resultatet visar att de lärare som intervjuats uppfattar handledningsbegreppet som rådgivandegrupphandledning, vanligtvis ledd av extern specialpedagog. Utifrån litteratur som behandlarhandledningsbegreppet framkommer att begreppet handledning är svårdefinierat. En slutsats vi kan draär att ansvaret att klargöra begreppet handledning framför allt vilar på specialpedagogen i sin roll somhandledare gällande att tydliggöra ramar och syfte för handledningen. Det kan skapa realistiskaförväntningar på handledningen. Vidare framkommer att informanterna i studien överlag är nöjda medden handledning som de erfarit, men uppger att vissa kollegor visat på motstånd. Informanternaupplever att handledningen de erfarit bestått av råd och tips, bekräftelse och stöttning samt insikt ochkunskap. Detta uppges ha bidragit till vidareutveckling av deras lärarprofession. Handledningensbidrag kan därför anses vara långvarig. Informanterna uppger att den handledning de fått även gynnatelever, därmed bör handledning prioriteras inom skolan, både för lärare och elevers skull.

Övergången från grundskolan till gymnasieskolans introduktionsprogram är viktigt både för eleven och lärarna på den mottagande skolan. I studien har lärarnas upplevelse av överlämningar och den information som lämnas till mottagande skola studerats. Genom att säkerställa att information om elevens behov av stöd, eventuella diagnoser och elevens kunskapsnivå i ämnena överlämnas kan läraren skapa en lärandesituation för eleven som upplevs som stöttande och bidragande till ökad måluppfyllelse för eleven.   Studien syftar till att undersöka hur lärare upplever att överlämningsinformationen kan användas för att skapa en skolsituation där eleven får stöd att lyckas i sina studier på introduktionsprogrammet. Vidare syftar studien till att analysera vilken information som lärarna upplever är relevant att få om sina nya elever.   Det är en kvalitativ studie där fem semistrukturerade intervjuer med lärare på gymnasieskolans introduktionsprogram bildar underlag för analysen. För att undersöka lärarnas upplevelser har en fenomenologisk analysmetod använts. Tidigare forskning tillsammans med empiriskt underlag från intervjuer med lärare analyseras ur en fenomenologisk ansats med stöd av ekologisk systemteori.   Att få med all relevant information vid en överlämning från grundskolan till gymnasieskolans introduktionsprogram är inte något som ska betraktas som enkelt. Studien visar att lärarna upplever att den information som överlämnas är viktig för att kunna ge eleven stöd från början på introduktionsprogrammet. Även om det förekommer att lärarna upplever att informationen inte alltid är relevant för elevens lärande och måluppfyllelse. Konklusionen i studien är att hur dokumentationen utformas och vilken information som den innehåller är viktigt att diskutera mellan skolformerna och inom skolorna. Det är viktigt att det finns en samverkan mellan lärare, elevhälsa och skolledning i de olika skolformerna för att information som är relevant ska kunna överlämnas. Introduktionsprogrammets lärare och elevhälsa behöver även ta del av samma information om eleven.