I denna uppsats presenteras en glimt av upplevelserna och förväntningarna hos förstaårselever på gymnasiet som studerar musik. Syftet med studien är att bidra till en tydligare uppfattning kring hur sångelever ser på sånglektioner i början av deras utbildning samt vad de förväntar sig från deras lektioner och av sångpedagogerna. För att få fram ett material för studien så har elever som går sin första termin på estetiska programmet med inriktning musik intervjuats. Därefter har Interpretative Phenomenological Analysis använts för att analysera materialet. Den fenomenologiska grunden i detta teoretiska ramverk erbjuder ett neutralt perspektiv där förutfattade meningar i så stor utsträckning som möjligt plockas bort. Detta görs i syfte att få en så bred och tydlig bild av elevernas egna tankar och upplevelser som möjligt. Resultatet visar att eleverna är medvetna om sin egen utveckling men att de upplever att de saknar kunskap inom området och att sångpedagogen kan bidra med kompetens och ett kritiskt öga i syfte att underlätta deras utveckling som sångare. De huvudsakliga områdena av undervisningen som eleverna tar upp som viktiga är: feedback, en bra relation till sångpedagogen samt en tydlig struktur på undervisningen där elevernas utveckling och individuella förutsättningar står i fokus.

Studien har till syfte att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor upplever digitala förändringar i det faktiska vägledningsarbetet med elever under coronapandemin. Tidigare forskning inom ämnet belyser både det historiska användandet av digital vägledning men även hur den används idag. Den teoretiska referensram som använts för studien är sociokulturellt perspektiv och kommunikationsteori. Åtta studie- och yrkesvägledare har intervjuats och därefter har intervjuerna analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. I studiens resultat framkommer det att respondenterna har en gemensam upplevelse gällande det faktiska arbetet med digital vägledning, hur den har påverkats av den digitala vägledningen samt vilka möjligheter och hinder det finns i arbetet med digital vägledning. Respondenternas upplevelse är att tillgängligheten har ökat och att studie- och yrkesvägledningen når både fler elever och föräldrar med hjälp av den digitala vägledningen. Ytterligare en möjlighet med den digitala vägledningen är att elever med psykosocial problematik har blivit lättare att nå och etablera relation med. Ett hinder som respondenterna lyfter är att de pauser som tidigare funnits i samband med förflyttning mellan fysiska möten har försvunnit och till följd av detta får de inte tid att mentalt bearbeta ett möte innan de går in i ett nytt. Ytterligare ett hinder med den digitala vägledningen är avsaknaden av att kunna avläsa kroppsspråk och sinnesstämning vilket påverkar relationsskapandet..

Bristen på legitimerade lärare i Sverige är ett problem grundat i flera orsaker, däribland en negativ bild av läraryrket och yrkets låga status. Flera röster på området har uppmärksammats men lärarstudenternas röster tycks vara frånvarande. Studien syftade till att lyfta hur ämneslärarstudenter resonerar kring statusbegreppet generellt och läraryrkets status specifikt. Utifrån en tolkande fenomenologisk analys som metodologiskt ramverk genomfördes fyra semistrukturerade en-till-en intervjuer med ämneslärarstudenter för att lyfta deras tankar och perspektiv på statusbegreppet och läraryrkets status. Deras tankar sattes sedan i relation till en idealtyp av ett högstatusyrke för att belysa likheter och skillnader i deras resonemang. Studiens resultat visar att lärarstudenterna resonerar olika kring betydelsefulla faktorer för status och att de förhåller sig olika mycket till idealtypen i sina resonemang. Inom ramen för idealtypen lyfts hög lön och utbildning som viktigt medan andra viktiga faktorer som media, yrkestitlar och att hjälpa människor också användes för att tillskriva status.

Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i västvärlden och i Sverige är utmattningssyndrom den vanligaste psykiatriska diagnosen som leder till sjukskrivning. Socialstyrelsen beskriver att de som söker hjälp för utmattning befinner sig i kris, men denna aspekt följs varken upp i diagnoskriterier eller behandlingsrekommendationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer som har drabbats av utmattningssyndrom men som inte längre befinner sig i den akuta fasen kan uppleva erfarenheten i efterhand. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer och analysmetoden som användes var tolkande fenomenologisk analys, IPA. Studiens resultat tyder på att utmattningssyndrom kan vara en livsförändrande erfarenhet präglad av förluster och förändringar som kan orsaka ett kristillstånd där den drabbades självbild sätts på prov och inre konflikter uppstår. Utmärkande är att den drabbade kämpar med att förstå livssituationen och att finna en ny orientering i tillvaron samt att processen kan leda till perspektivskiften och nya lärdomar som upplevs som värdefulla. Vidare signalerar resultaten om att den som drabbas av utmattning kan uppleva en avsaknad av ett rum i vårdsammanhang där inre konflikter och svåra känslor som sorg kan lyftas, utforskas och bearbetas. Slutligen diskuteras utmattningsdiagnosens relevans och funktion i relation till upplevelsen av att drabbas samt kliniska implikationer och förslag till framtida forskning / Stress-related illness is a growing problem in western countries. In Sweden, exhaustion disorder is the leading cause of sick leave due to psychiatric disorders. According to The National Board of Health and Welfare, people seeking help for exhaustion are in a state of crisis, but that aspect does not influence either the diagnostic criteria nor the treatment recommendations. The aim with the following study was to examine how persons diagnosed with exhaustion disorder regard the experience when they are no longer in an acute stage of illness. Semi-structured interviews were conducted with eight persons and the method used for analysis was interpretative phenomenological analysis (IPA). The results indicate that exhaustion disorder can be a life-changing experience characterized by losses and changes causing a state of crisis that can challenge earlier self-conceptions and lead to inner conflicts and grief. Prominent to the experience is a struggle to understand one’s life situation and to find a new direction in life. The process also seems to lead to meaningful insights. Furthermore, the results indicate that people suffering from exhaustion disorder can experience a lack of a place in healthcare settings where they can raise, explore and process difficult emotions and inner conflicts. The relevance and function of the diagnosis is discussed, as well as clinical implications and future research.

En kvalitativ studie genomfördes kring fenomenet sociala koder för att skapa förståelse och fördjupa kunskaper kring vilken möjlig påverkan sociala koder kan ha på mänsklig arbetskraft i arbetslivet. Studiens resultat visade på att sociala koder förekommer på samtliga respondenters arbetsplatser. Detta tolkades innebära att sociala koder berör samtliga individer i arbetslivet. Frågeställningarna för studien var om det fanns sociala koder på arbetsmarknaden, och hur dessa kan påverka den mänskliga arbetskraften i arbetslivet. Ambitionen var att genomföra intervjuer för att sedan använda en fenomenologisk analys som kunde belysa skillnader och likheter kring respondenternas subjektiva upplevelser. I studien deltog fyra deltagare mellan åldrarna 23-56 år. Syftet var att få en mer djupgående förståelse för begreppet sociala koder, snarare än att generalisera resultatet till andra områden. Nyckelord utformades och formulerades sedan till fem teman som antogs beskriva sociala koder och dess inverkan på den mänskliga arbetskraften. Studiens teman benämndes som: tolkning av regler och social interaktion, utanförskap och gemenskap, varierande påverkan, förändringsbarhet och arbetskultur. Resultatet i studien baserades på subjektiva upplevelser och tolkades därefter i en diskussion kring hur detta resultat var användbart för övriga deltagare i arbetslivet. / A qualitative study regarding the phenomenon social codes was made to create a deeper understanding and develop knowledge about how social codes possibly could have an effect on human labor. The results of the study showed that social codes existed on all the participants workplaces. This was interpreted to imply that social codes was affecting all individuals in a social context on work. The questions of issue was if social codes existed on the labor market, and if these codes could possibly affect the human capital. The aim of the study was to implement interviews with four participants. Further it continued with a phenomenological analysis to illustrate differences and similarities within the results of the interviews. The participants of the study was between 23-56 years old. The study was not made to be able to generalise the studies results to a whole population, but instead to find a more profound description of the phenomenon social codes. Keywords were formulated and then decomposed into five themes to describe social codes and their impact on the human capital. The themes of the study was interpretation of rules and social interaction, alienation and communion, varied impact, changeability and work culture. The results of the study was based on subjective experiences and thoughts, which were interpreted into the discussion about how these results were useful for other employees.

I yrken med möten med människor som varit utsatta på något sätt och behöver stöd i en förändringsprocess krävs en kompetens för att möta den hjälpsökandes behov. Ständiga möten med människor i en utsatt situation alstrar ett lärande även hos den som förväntas stötta och uppmuntra till förändring. Föreliggande studie avser att undersöka upplevelser av lärande hos individer som arbetar med kvinnor utsatta för våld i en nära relation. Sex kvinnor i en mellanstor kommun i Sverige har deltagit i studien. De arbetar antingen yrkesmässigt eller ideellt i två samverkande verksamheter med utsatta kvinnor. Totalt har elva intervjuer genomförts där förfarandet haft en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet har analyserats med en tolkande fenomenologisk analys, där resultatet består av följande tre teman: Ett omedvetet och medvetet lärande, formellt lärande samt informellt lärande. Resultatet visar också hur informanterna upplever olika förutsättningar för lärande samt vilken betydelse lärandet får för den dagliga verksamheten. Deltagarna upplever att de ständigt lär av andra och sig själva, där samarbete och samverkan är viktiga förutsättningar för att det dagliga arbetet skall fungera. Lärande är betydelsefullt för verksamhetens utveckling, individens personliga utveckling och för att den utsatta kvinnan skall få god hjälp. För att kunna lära behövs förutsättningar som exempelvis engagemang och intresse. Och för att dessa ska tillgodoses krävs förutsättningar av mottaglighet och utrymme som ges och fås, dels av individen själv men främst av individer i verksamheternas nätverk. / In occupations where encounters with people who have been exposed in some way and are in need of support in a process of change, competence is required to meet the needs of that person. Every encounter with people in vulnerable situations generates situations of learning also for the person that is expected to give support and encourage change. The present study aims to examine the experiences of learning within individuals who work with women victims of domestic violence. Six women in a medium-sized municipality in Sweden participated in the study. They either work with salaries or voluntarily in two collaborative units with abused women. A total of eleven interviews were conducted where the approach had a qualitative alignment. The collected material was analyzed with an interpretative phenomenological analysis and the result consists of the three following themes: Unconscious/conscious learning, formal learning and informal learning. The result also shows how the participants experience different conditions for learning and the importance learning adress to the daily worklife. Furthermore, the participants experience a constant learning from both other individuals and herself, where cooperation and collaboration are essential for the function of daily work. Learning is important for development of the workplace, personal development and so that the abused woman will get the help she need. To be able to learn, there are necessary preconditions such as commitment and interest. And for these to be met, other conditions are required such as receptivity and space, which are provided and obtained partly by the individual herself but mostly by individuals in the network surrounding the work places.

Syftet med denna rapport var att undersöka individer från olika grupper och se hur deras uppfattningar, upplevelser och vardag under Covid-19 pandemin ser ut. Med hjälp av denna förståelse var målet att applicera beteendeteorier och riskteorier relevanta till pandemin i kombination med mentala modeller. Förhoppningen med kopplingen mellan individers upplevelse samt dessa teorier var att skapa en förståelse för vilka aspekter som kan påverka smittspridning. Frågeställningarna som besvarades var:  Skiljer det sig mellan grupper hur man förhåller sig till pandemin? Om folk går emot restriktioner eller rekommendationer, hur motiveras det? Hur anser folk att de har förändrat sitt liv om man jämför före och under pandemin? Kan sociala aspekter och uppfattad risk skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar smittspridning? Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys. Tre bredare teman identifierades, agerande, resonerande och förändring. Slutsatsen var att det fanns vissa skillnader mellan grupperna hur de förhåller sig till pandemin och att aktiviteter som går mot rekommendationer och restriktioner var mycket baserat på social kontext, upplevd risk och aktiviteter som deltagarna gjorde innan pandemin. Deltagarna upplevde även att de har gjort en förändring i sina liv. Social kontakt visade sig givande för att känna gemenskap, en känsla av att bidra och att få annan input. Slutligen fastställdes det att den sociala kontexten och betydelsen av den samt riskuppfattning bör vara i åtanke för att förstå smittspridning och därmed pandemin. / The aim of this report was to examine individuals from different groups to see how their experiences, beliefs and everyday life has been during the Covid-19 pandemic. Thereafter the aim was to evaluate the results with the help of behavioral and risk theories of relevance to the pandemic in combination with mental models. The idea with the connection between the individual experiences and these theories was to come to an understanding about which aspects affect the spread of the virus. The study was based on the following research questions: Is there a difference between groups how they have adapted to the pandemic? If people go against recommendations and restrictions, how do they motivate that? In what way do people feel they have made a change during the pandemic? Can social aspects and perceived risk create an understanding of which factors affect the spreading of the virus? The data was collected via semi structured interviews. The analysis was made with an interpretative phenomenological analysis. Three overarching themes were identified, how the participants act, how they reason, and how they have changed. The conclusion made from the study was that there were some differences between groups how they have adapted to the pandemic and that the motivations behind the activities which were against recommendations and restrictions were largely based on social context, perceived risk and activities the participants were doing before the pandemic. The participants also felt they had made changes to their lives. Social contact was shown to be important to feel a sense of belonging, a feeling of contributing and to get different input. Finally, the conclusion was drawn that social context and perceived risk should be considered to understand the spreading of the virus and thereby the pandemic.

The purpose of this study was to investigate how psychological therapists experience receiving gifts from their patients. Five respondents participated in the study and data was collected using a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The analysis was conducted by means of an interpretive phenomenological analysis which resulted in two main themes describing how the respondents experienced gifts in the therapy room: reciprocity and dilemma. Reciprocity in the relationship with the patient, and dilemmas to cope with in relation to the patient as well as colleagues, guidelines and laws. / Syftet med denna studie var att undersöka hur psykologiska behandlare upplever att få gåvor av sina patienter. Fem respondenter deltog i studien och data samlades in med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts med hjälp av en tolkande fenomenologisk analys som gav två huvudteman i hur respondenterna upplevde att få gåvor; ömsesidighet och dilemma. Ömsesidighet i relationen med patienten och dilemman att hantera i relation till såväl patient som kollegor, riktlinjer och lagar.

The aim for this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' ideas about their communication strategies, from an inclusion perspective. To collect information, nine interviews were made with practicing preschool teachers in Sweden. The study is based on empirical data and with a methodological approach. By using interpretative phenomenological analysis as a tool to analyze the collected data, three categories, or also called clusters, on the overall theme communication strategies were found including verbal communication, non-verbal communication and age and specific communication skills. The results show that preschool teachers use different communication strategies to a large extent to include the children. However, it appears to a very small extent how preschool teachers use different communication strategies to offer multilingual children their native language. The preschool teachers mainly express the importance of the children learning the Swedish language, which is also the main communication strategy for the older children in preschool. / Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares föreställningar om deras kommunikationsstrategier, utifrån ett inkluderingsperspektiv. För att samla in data så genomfördes det nio stycken intervjuer med verksamma förskollärare i Sverige. Studien baseras på empirisk data med en metodologisk ansats. Analysen har skett genom metodansatsen interpretativ fenomenologisk analys, där vi tolkat fenomenet kommunikationsstrategier och funnit tre olika kategorier som kallas kluster som är kopplade till fenomenet. Dessa kluster är verbal kommunikation, icke-verbal kommunikation och ålder och specifika kommunikationsmöjligheter. Resultatet visar att förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier i stor utsträckning för att inkludera barnen. Dock så framkommer det i väldigt liten utsträckning hur förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier för att erbjuda flerspråkiga barn sitt modersmål. Förskollärarna uttrycker främst vikten av att barnen ska lära sig det svenska språket vilket även är den främsta kommunikationsstrategin för de äldre barnen i förskolan.

Barn har rätt att påverka sina liv utifrån barnkonventionen, vilket brister i dagsläget. Studien syftar till att synliggöra ungdomars upplevelser och åsikter om påverkan i relation till vuxna rörande det de anser är viktigt att få påverka i sina liv. Få studier finns om vad unga anser är viktigt att påverka eller om vad vuxna kan göra för att främja deras påverkansmöjligheter, varpå även det ämnas undersökas. Studien intar ett agens och empowermentperspektiv. Inspiration för ansatsen hämtas från fenomenologin där fokus kretsar kring individens upplevelser. Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar boende i Västra Götalands län, vilka är 16 eller 17 år. Materialet analyserades med tolkande fenomenologisk analys och centrala delar ur det utifrån ungdomarnas upplevelser är: det är viktigt att få möjlighet att påverka allt i sina liv, möjligheten att påverka enklare saker finns, vid komplexa sådana tas de ej på allvar. Att skapa tillit mellan sig och vuxna utgör en påverkansstrategi och samspelet mellan ungdomen och den vuxne påverkar hela processen. Vuxna kan främja möjligheterna till påverkan genom inkludering och att vilja förstå deras perspektiv. Samhället har skyldighet att arbeta för allas lika rättigheter. Så länge ojämlika förhållanden existerar är främjandet av barns rättigheter aktuellt. / According to the United Nations Convention on the Rights of the Child, children have the right to impact their own lives, which is inadequately implemented in today's society. The present study aims to highlight experiences from adolescents, who voiced their opinions on their perceived ability to impact decisions affecting matters central in their lives. Few studies exist regarding which areas adolescents consider most important to influence, nor regarding what adults can do to assist them in this. The current study captures a perspective of agency and empowerment and its approach is inspired by phenomenology. The result is based on semi-structured interviews involving five 16-17 year old adolescents living in Västra Götaland County, Sweden. The material was analysed with an interpretative phenomenological analysis methodology. The main findings show that adolescents' view the ability to impact all imoprtant matters in their lives as imperative and that while they do perceive that they are allowed to influence basic things, they are not taken seriously in regard to more complex matters. The findings suggests that adults can encourage impact by including adolescents in decision making and show willingness to understand their perspective. All societies have an obligation to promote equal rights. As long as unequal rights exist, promotion of the UN Rights of the Child is crucial.