Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur anställda inom socialtjänsten i tre kommuner upplever förkortad arbetsvecka i förhållande till arbetssituation, fritid och hälsa. Genom kvalitativa intervjuer med sju socialsekreterare från tre olika kommuner har vi undersökt hur dessa beskriver sin upplevelse av att arbeta 35 timmar i veckan, vilken inverkan 35 timmars arbetsvecka har på deras arbetssituation samt hur förkortad arbetsvecka påverkar de anställdas fritid och hälsa. Genom Braun och Clarkes (2006) tematiska analys har vi fått ett resultat som visar på fem betydelsefulla teman av det våra informanter berättar samt ett sjätte som beskriver  de olika anledningarna kommunerna har haft till att införa förkortad arbetsvecka. Resultatet har överlag visat att 35 timmars arbetsvecka har gett positiva effekter i såväl arbete, hälsa och fritid genom ett mer strukturerat och fokuserat arbetssätt, minskad stress och mer tid till återhämtning och umgänge med familj och vänner. Utifrån vårt teoretiska ramverk har vi tolkat vårt resultat som att våra informanter, i och med den förkortade arbetsveckan, har mött förändrade krav, fått ökad kontroll samt att det sociala stödet har förbättrats. Vi hoppas att denna studie ska bidra till utvecklingen av socialarbetares arbetssituation.  The main purpose of this study is to find out how social workers in the Swedish social services in three different municipalities experience working 35 hours per week instead of 40. The aspects of their experience that we will consider will be work situation, leisure and health. Through qualitative interviews with seven social workers, placed in three different municipalities, we have asked what their experience of working 35 hours per week is: how it affects their working situation and what impact it has had on their leisure and health. Our applied method for this study is the thematic analysis described by Braun and Clarke (2006). This resulted in five main themes connecting our informants answers to our main questions and one additional theme, describing the reasons to why the different municipalities have initiated the 35 hour working week. Our overall result suggests that 35 working hours per week has given positive effects which are described as a result of a more structured way of working and higher efficiency. Our informants also speak of lower stress, more time for recovery and more time spent with family and friends. We hope that this study can contribute to the development of social workers working situation.

This is a study on the attitudes towards voluntarism and non-profit work, as expressed by employees in the Church of Sweden's children and youth activities. The study has had a mixed methods design, reflecting in the fact that the study at large is two-part, a quantitative part and a qualitative part that complement each other's results. The quantitative part had access to an empirical survey from the project “Av fri vilja på fritid 2021”, run by the Church of Sweden's unit for research and analysis, while the qualitative material is based on two focus group interviews, conducted in two different parishes in Skara diocese.   The purpose of the study has been to, among employees, find indicators of attitudes towards voluntarism and non-profit work in the Church of Sweden's children and youth activities and to examine differences in attitudes within the parishes. The study is based on the theoretical concept of lived ecclesiology to identify the expressions that relates to attitudes towards voluntarism, as well as the perspectives ‘Church as community’ and ‘Church as service provider’ to shed light on the differences between parishes.   Conclusively, the quantitative analyses show an overall picture of employees' attitudes towards voluntarism and non-profit work. The reduction of variables through factor analyses gave four indicators for attitudes towards voluntarism could be identified: cooperation, competition, complement and tradition. The qualitative analyses illustrated the different attitudes found among employees from two different parishes, via the perspectives of Church as community and Church as service provider. The first is characterized by unpretentious activities where everyone is welcome as they are, the employees try to ensure that the non-profit work is meaningful and that the volunteers, based on their own will and experience, take an active part in both planning, teaching and community. The latter is characterized by primarily being a place to learn about God and Jesus, a place that is something more than a "regular after-school centre", and where the employees plan and carry out any activities to maintain a high level of education while the volunteer are given simpler tasks to help and support the employee. In addition, the study shows how important the organizational choices are for how parishes work with voluntarism; by providing the volunteer with trust and development, they will take greater responsibilities and become an important part of the parish's activities.

No description available.

Utifrån vår egen arbetserfarenhet och praktik har vi upplevt att det råder en digital frånvaro på en del fritidshem trots intresse hos eleverna. Vi vet att en stor del av fritidshemmets uppdrag är att skapa en meningsfull fritid som skall utgå från elevernas intresse samtidigt som den ska bjuda in till nya upptäckter. Detta gjorde att vi ville undersöka området vidare och se vad eleverna upplever som meningsfull fritid, samt den digitala närvaron på fritidshemmet. Syftet med denna studie blev att undersöka ett fritidshem och utifrån barnens perspektiv vad de upplevde som en meningsfull fritid. Studien har gjorts utifrån två frågeställningar: Hur upplever elever meningsfull fritid på fritidshemmet? och Vilken roll har digitala medel i elevernas upplevelse av meningsfull fritid, både i hemmet och på fritids? Empirin samlades in genom tre gruppintervjuer med totalt 12 barn, detta för att närma oss barns perspektiv och deras subjektiva upplevelse av meningsfull fritid och digitala medier i fritidshemmet. Resultaten i studien visar att barnen har stort intresse för digitala medier och att det finns en önskan att införa fler aktiviteter av detta inslag. Vidare visar resultaten att upplevelsen av en meningsfull fritid är kopplad till den sociala interaktionen med vänner, både i och utanför fritidshemmet. / Based on our own work experience and practice, we have noticed a digital absence in some after-school programs despite the interest from the students. We know that a significant part of the after-school program's mission is to create meaningful leisure time that should be based on students' interests while also inviting new discoveries. This made us want to further investigate the area and see what students perceive as meaningful leisure time, as well as the digital presence in the after-school program. The purpose of this study was to examine an after-school program and, from the children's perspective, what they experienced as meaningful leisure time. The study was conducted based on two research questions: How do students perceive meaningful leisure time in the after-school program? and What role do digital means play in students' experience of meaningful leisure time, both at home and in the after-school program? The data was collected through three group interviews with a total of 12 children, to approach the children's perspective and their subjective experience of meaningful leisure time and digital media in the after-school program. The results of the study show that the children have a great interest in digital media and that there is a desire to introduce more activities of this kind. Furthermore, the results show that the experience of meaningful leisure time is linked to social interaction with friends, both within and outside the after-school program.

The purpose is to investigate managers' experiences of preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment in small and medium-sized enterprises. Ten semi-structured interviews were conducted with managers who worked with personnel and work environment related issues in industries: transition, recruitment and stuffing, manufacturing and logistics with 18-249 employees. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The results demonstrated opportunities and challenges to prevent stress-related mental illness in the organizational and social work environment through five categories: strategies to reduce the workload, a leadership that promotes work-life balance, strategies to prevent victimization, obstacles to prevent high workloads and obstacles to working preventively against victimization. In general, there were both organizational and supportive efforts to reduce the workload and a leadership that promoted a work-life balance. Strategies to prevent victimization occurred in all industries but focused more on what behavior was acceptable and consequences on abusive behavior. Action plans were lacking in the majority of small and medium-sized enterprises, which indicates that the systematic work environment work against victimization needs to be improved. In summary managers tend to have more informal than formal routines for preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment. / Mot bakgrunden till ökningen av den stressrelaterade psykiska ohälsan tillkom arbetsmiljöverkets föreskrift organisatorisk och social arbetsmiljö. Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risker för ohälsa till följt av arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Tidigare forskning har visat att små och medelstora företag brottats med utmaningar i arbetsmiljöarbetet till följt av en mindre strukturerad arbetsmiljösystematik, saknad kunskap och bristande insatser i att stödja arbetstagare med psykisk ohälsa. Samtidigt har viss forskning visat att chefer haft en positiv inställning till arbetsmiljöfrågor och implementerat hälsofrämjande insatser i företagskulturen inom små och medelstora företag. Hur ett förebyggande arbete mot stressrelaterad psykisk ohälsa praktiseras i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är däremot okänt, vilket är relevant att studera för att minska nuvarande långtidssjukskrivningar. Syftet var att undersöka chefers erfarenheter av att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom små och medelstora företag. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer som arbetade med personal-och arbetsmiljörelaterade i företag i små och medelstora företag. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns möjligheter och utmaningar med att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom fem kategorier: strategier för att minska arbetsbelastningen, ett ledarskap som främjar en balans mellan arbete och fritid, strategier för att förebygga kränkande särbehandling, hinder för att förebygga hög arbetsbelastning och hinder för att förebygga kränkande särbehandling. I samtliga branscher förekom organisatoriska och stödjande insatser för att minska arbetsbelastningen och ett ledarskap som främjande en balans mellan arbete och fritid. Strategier för att förebygga kränkande särbehandling förekom också i samtliga branscher men fokuserade mer på vilka beteenden som var acceptabla och vilka konsekvenser ett kränkande beteende kunde få. Handlingsplaner saknades i merparten av företagen, vilket tyder på att det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling behöver förbättras. Sammanfattningsvis tenderade cheferna att ha mer informella än formella strategier för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

The dissertation analyses access to welfare resources within the areas of schooling, leisure and peer relations for youth in out of home care. The study was conducted in three counties in mid Sweden and is a replication of the recurrent Swedish surveys of living condition of children in general populations. By using the same design, children aged 13–18 (n=272) in foster care and residential care were approached. Throughout the analysis results are compared with conditions for peers living at home, based on data from the 2004/2005 survey on living conditions for children (Child-ULF). Furthermore the results are linked to the young people’s experience of psychosomatic complaints and emotional wellbeing and discussed within the theoretical framework of childhood sociology. Questions regarding society’s ability to convey resources to youth while in care as well as young persons’ potential to exercise determination while in care are also discussed. The study shows that youth in care in general have access to fewer resources than those in general populations in the studied areas. For youth in residential care the differences compared to peers living at home are substantial, while conditions for youth in foster care are more alike those of young people in general. Youth in residential care have fewer school related resources and fewer contacts with friends than peers living at home. Youth in foster and residential care are more subjected to bullying than the general population. The overall conclusions are that society, in the form of foster parents and residential staff fails in certain areas to convey resources to youth in care. The young people’s lack of resources poses limitations to their potential to exercise self-determination while in care. The study points out areas where targeted efforts might be needed to improve the living conditions for youth in out of home care and perhaps broaden their potential to exercise self-determination while in care as well as after. / Välfärd i samhällsvården? En levnadsnivåundersökning av barn och ungdomar i socialtjänstens dygnsvård

<p>Recreation leaders on youth recreation centres is a professional category, mostly mentioned in the public conversation when it comes to taxes and youth problems. But what do they really do, what outlook do they have to their task, and finally, how are their daily lives like at work? </p><p>The stories of twelve people represent the basis of this essay which itself consists of two separate studies. Six professional recreation leaders speak about their view of their own work, based on background, mission, education, ethics and position. The recreation leaders´stories reflect a worksituation with meetings of great significance andimportant standpoints. </p><p>In the latter part of the second study we meet six young people who regurlarly visit the centre. The reader will get a picture of how these young people apprehend the recreation centre and how they are treated and received at the centre. The conversations touch upon both the visible and invisible. </p><p>Our purpose has been to discuss the professional role of the leaders with the help of the two parties involved. That is: the visitors´ and the recreation leaders´ stories. In order to do this we have used a professional-theoretic perspective, which means that we concentrate on aspects, such as; commision, education and ethical attitudes. </p><p>The essay aims towards the discussion whether the professional-theoretic perspect ive is possible to apply to the profession itself or not. Furthermore, the professional-theoretic perspective and relations to the visitors is discussed both on an individual- and a community level.</p> / <p>Fritidsledare på fritidsgård är en yrkesgrupp som nästan enbart nämns i det offentliga samtalet när det gäller nedskärningar eller ungdomsproblem. Men vad gör de egentligen, hur ser de på sin uppgift och hur ser deras vardag ut? </p><p>Tolv personers berättelser utgör grunden för denna uppsats som består av två studier. Sex yrkesverksamma fritidsledare talar om sin syn på det egna yrket, utifrån teman som egen bakgrund, uppdrag, utbildning, etik och position. Fritidsledarnas berättelser speglar en arbetssituation full av betydelsefulla möten och viktiga ställningstaganden. I den andra delen möter vi sex fritidsgårdsbesökare. Läsaren får en bild av hur fritidsgårdsbesökare uppfattar fritidsgården och hur de bemöts av fritidsledarna. Samtalen berör både det synliga och det osynliga. </p><p>Vårt syfte har varit att med hjälp av fritidsledarnas och fritidsgårdsbesökarnas berättelser diskutera fritidsledarens yrkesroll. För att göra detta använder vi oss av ett professionsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att vi tittar på aspekter som uppdrag, utbildning och etiska förhållningssätt. </p><p>Uppsatsen leder fram till en diskussion kring huruvida det professionsteoretiska perspektivet går att applicera på fritidsledaryrket. Dessutom diskuteras yrkesgruppens förhållningssätt och relation till sin omgivning både på en individ- och samhällsnivå. </p>

Recreation leaders on youth recreation centres is a professional category, mostly mentioned in the public conversation when it comes to taxes and youth problems. But what do they really do, what outlook do they have to their task, and finally, how are their daily lives like at work? The stories of twelve people represent the basis of this essay which itself consists of two separate studies. Six professional recreation leaders speak about their view of their own work, based on background, mission, education, ethics and position. The recreation leaders´stories reflect a worksituation with meetings of great significance andimportant standpoints. In the latter part of the second study we meet six young people who regurlarly visit the centre. The reader will get a picture of how these young people apprehend the recreation centre and how they are treated and received at the centre. The conversations touch upon both the visible and invisible. Our purpose has been to discuss the professional role of the leaders with the help of the two parties involved. That is: the visitors´ and the recreation leaders´ stories. In order to do this we have used a professional-theoretic perspective, which means that we concentrate on aspects, such as; commision, education and ethical attitudes. The essay aims towards the discussion whether the professional-theoretic perspect ive is possible to apply to the profession itself or not. Furthermore, the professional-theoretic perspective and relations to the visitors is discussed both on an individual- and a community level. / Fritidsledare på fritidsgård är en yrkesgrupp som nästan enbart nämns i det offentliga samtalet när det gäller nedskärningar eller ungdomsproblem. Men vad gör de egentligen, hur ser de på sin uppgift och hur ser deras vardag ut? Tolv personers berättelser utgör grunden för denna uppsats som består av två studier. Sex yrkesverksamma fritidsledare talar om sin syn på det egna yrket, utifrån teman som egen bakgrund, uppdrag, utbildning, etik och position. Fritidsledarnas berättelser speglar en arbetssituation full av betydelsefulla möten och viktiga ställningstaganden. I den andra delen möter vi sex fritidsgårdsbesökare. Läsaren får en bild av hur fritidsgårdsbesökare uppfattar fritidsgården och hur de bemöts av fritidsledarna. Samtalen berör både det synliga och det osynliga. Vårt syfte har varit att med hjälp av fritidsledarnas och fritidsgårdsbesökarnas berättelser diskutera fritidsledarens yrkesroll. För att göra detta använder vi oss av ett professionsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att vi tittar på aspekter som uppdrag, utbildning och etiska förhållningssätt. Uppsatsen leder fram till en diskussion kring huruvida det professionsteoretiska perspektivet går att applicera på fritidsledaryrket. Dessutom diskuteras yrkesgruppens förhållningssätt och relation till sin omgivning både på en individ- och samhällsnivå.

Detta utvecklingsinriktade arbete fokuserar på elevers lunchraster. Rasten tolkar vi som barnens fria tid under deras skoltid där vårt syfte med arbetet har bland annat varit att skapa en tryggare lunchrast för eleverna och öka deras inflytande över rastaktiviteterna. Genom att organisera strukturerade rastaktiviteter för eleverna vill vi även erbjuda eleverna en bredare variation av aktiviteter under deras rast som utgår från deras egna intressen och behov. Genom att strukturera rastaktiviteter under elevernas rast, som utgår från elevernas egna förslag men som är planerade och organiserade av lärare, så får eleverna möjlighet till ett ökat inflytande över deras rast. Den strukturerade rastaktiviteten är en frivillig aktivitet för eleverna att delta i. Den erbjöds under elevernas lunchrast. Eftersom aktiviteterna har varit frivilliga att delta i, så utgår vi från att lärandet från aktiviteterna har varit situationsstyrt men också grupporienterat då eleverna väljer att delta samt lär dem sig tillsammans med andra genom lek. Inledningsvis knyter vi an till hur elevernas raster kopplas till fritidshemspedagogiken. Eleverna anses som centrala deltagare under arbetets gång då de bland annat varit med och fått bestämma innehållet av de rastaktiviteter som genomförts. För att identifiera vår utvecklingsbara fråga i verksamheten har samtal förts med fritidspedagogerna på fritidshemmet. Vi har fått ta del av skolans trygghetsenkät samt gjort en egen nulägesanalys över fritidshemmet som detta utvecklingsinriktade arbete har genomförts på. I arbetets syfte och mål förklarar vi vad syftet med arbetet är och vilka mål vi försökt arbeta mot under arbetets gång. Vi har genom tidigare forskning inom området fått fram väsentligt material som vi använde oss av under arbetets gång som utgångpunkter. Forskningen vägledde arbetet genom att kunna analysera och reflektera över de begrepp som var väsentliga till de aktioner som vi genomfört. Aktionsforskning var vårt val av metod som kom att knyta an det abstrakta med praktisk handling. De aktioner som genomfört är Trygghetkartor, Capture the flag, Fotbollsmatch samt Under hökens vingar. Resultaten av utfallen kopplade till trygghet ansågs som positivt då bland annat majoriteten av eleverna kände sig tryggare på flera platser på skolgården.

Barn med särskild begåvning är en grupp som kan behöva särskilt stöd och anpassad undervisning för att kunna utvecklas på ett optimalt sätt i skolan. Då det saknas kunskap om dessa elevers speciella förmåga hos lärare och specialpedagoger blir ofta resultatet att dessa elever hålls tillbaka i sin utveckling. Att vara särskilt begåvad kan vara både en tillgång och en social belastning. Trots det kan det uppstå problem under uppväxttiden, i skolan och i olika sociala sammanhang. Föräldrar till särskilt begåvade barn har betydelsefulla erfarenheter som är viktiga att belysa. Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om vardagen bland föräldrar till särkilt begåvade barn. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver föräldrar sina erfarenheter av vardagen som förälder till barn med särskild begåvning? Hur beskriver föräldrarna sina erfarenheter gällande barnens väg genom skolan? Vilken betydelse har olika former av kapital i föräldrarnas beskrivningar gällande barn med särskild begåvning? Materialet, som består av åtta kvalitativa mejlintervjuer med föräldrar analyseras med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp om socialt, ekonomisk och kulturellt kapital. De viktigaste resultaten visar att föräldrarna är djupt engagerade i barnens skolgång, fritidsaktiviteter och sociala liv. Skolan har ofta problem med att tillhandahålla en utbildningsnivå som matchar deras barns behov. Det framkom att mödrarna är de som navigerar och har kontakt med skolan i stor utsträckning, vilket blev en stressfaktor när de upplevde att skolan inte lyssnade på dem. Föräldrarnas höga innehav av socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital speglade deras möjligheter att avsätta tid och omsorg vilket påverkade föräldrarnas strategier avseende barnens skolgång och sociala tillvaro. Studiens resultat visar tydligt att resursstarka föräldrar har stor betydelse för deras förmåga att finna alternativa vägar genom utbildningssystemet såväl som fritiden för deras barn med särskild begåvning.