BakgrundForskare (Olsson 2010a; Hansen 1999; Torestensson-Ed & Johansson 2000) hävdar att forskning om såväl yrkesrollen som fritidshemmet är bristfällig, vilket delvis kan förklaras av fritidshemmets begränsade geografiska utbredning. Hansen (2010) menar dessutom att den fritidspedagogiska yrkesrollen är otydlig. Den svenska fritidshemsverksamheten och skolan styrs av samma läroplan. Styrdokumentet kompletteras av Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007), där fritidshemmets uppdrag förtydligas. I samband med den nya läroplanen väcktes en debatt kring legitimation, något som Lärarförbundet relaterar till yrkets status (Larsson 2013).SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur väl den fritidspedagogiska yrkesrollens uppdrag1 stämmer överens med hur utbildade, verksamma fritidspedagoger ser på sin yrkesroll. I studien undersöks även hur de uppfattar att andra personer ser på deras yrkesroll. Knutet till detta har studien också som syfte att ta reda på vad ett större antal slumpvis utvalda personer vet om den fritidspedagogiska yrkesrollen.MetodStudien har genomförts i två delar. Den metod som använts vid båda delarna är intervju. Hur metoden har tillämpats skiljer sig dock för de olika delarna.Resultat I resultatet framgår det att pedagogerna, som medverkat i studien, inte alltid är eniga i sina svar. De är dock eniga i frågan om hur andra personer utanför skolans värld ser på deras yrkesroll, och beskriver hur de ofta får förklara sitt yrke. Samtliga tycker också att legitimation i fritidspedagogik borde vara en självklarhet. Studiens andra del visar att kunskapen om den fritidspedagogiska yrkesrollen är begränsad. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie har varit att försöka nå fördjupad kunskap om hur fritidspedagoger uttrycker att de arbetar med och hanterar elevernas upplevelser och erfarenheter av dataspel samt om hur fritidspedagoger ser på användningen av IKT i fritidshemmet. Inledningsvis skickades en kvalitativ enkät till alla anställda fritidspedagoger i en kommun. 103 av 246 kontaktade fritidspedagoger svarade. Enkäten kompletterades med intervjuer av fyra respondenter. Studien visar att fritidshemmet är en arena där fritidspedagoger samtalar med eleverna om deras upplevelser och erfarenheter av dataspel. Det framkommer även att fritidspedagogers åsikter om elevernas användning av IKT påverkar i vilken grad IKT- verksamhet förekommer på fritidshemmet. En slutsats som dras av studien är att användandet av IKT-på fritidshem skiljer sig åt på grund av olika förutsättningar och fritidspedagogers personliga åsikter om IKT. En fritidspedagog som är intresserad av IKT tenderar att låta IKT ingå i verksamheten medan en fritidspedagog som är mer negativt inställd tenderar att inte låta eleverna tillämpa och använda sig av IKT inom fritidshemmet.

Denna studie berör fyra fritidslärares yrkesroll under den obligatoriska skoldagen samt realiseringen av deras kompetenser. Den tidigare forskningen förklarar hur fritidshemmet tillsammans med förskoleklassen och skolan har möjlighet att komplettera varandras verksamheter för att skapa en samlad skoldag för eleven, där denne kan tillgodogöra sig teoretiska kunskaper genom olika verktyg och arbetssätt. Dock har fritidslärarens yrkesroll enligt tidigare forskning visat sig vara otydlig i sitt uppdrag under den obligatoriska skoldagen vilket har bidragit till utformandet av syfte och frågeställningar för denna studie. Undersökningen till denna studie har genomförts för att öka förståelsen för fritidslärarens yrkesroll, vad som påverkar och formar fritidslärarens arbetsuppgifter samt för att synliggöra skillnader och likheter i arbetet mellan yrkesrollerna på de utvalda skolorna. För att nå detta har ett empiriskt material samlats in via observation med kompletterande samtal, där vi följt fyra verksamma fritidslärare, under tre dagar, i deras vardagliga arbete under den obligatoriska skoltiden. Datamaterialet har sedan analyserats, kategoriserats och diskuterats utifrån syftets frågeställningar i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att fritidslärarna i studien intar flera olika roller under den obligatoriska skoldagen och har varierande förutsättningar samt möjligheter att använda sina yrkeskompetenser, vilka talar för att styras utifrån behov och prioriteringar. Utifrån resultatet tolkar vi att fritidsläraryrket är individuellt och formas samt påverkas utifrån hur skolan med övriga lärarkategorier, rektor och fritidsläraren själv vill arbeta. Resultatet visar att de fyra fritidslärarna upplever det diffusa uppdraget som positivt då de genom detta kan arbeta friare och utifrån sina individuella kompetenser och intressen samt efter det behov som finns i till exempel rådande elevgrupp. En slutsatsats som vi drar utifrån studien är att utmaningarna de fyra fritidslärarna står inför talar för att vara att stå upp för sin yrkesroll, artikulera sina kompetenser och argumentera för tillvaratagandet av fritidspedagogiken. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med vår undersökning var att få en förståelse för hur en skolas pedagoger förhåller sig till fritidshemspedagogik och vilken synen på samverkan med fritidshemmet från de olika yrkesgruppernas perspektiv är. Detta har vi gjort genom att använda en kvalitativ undersökningsmetod och genom semistrukturerade djupintervjuer samlat in vår emperi. Vårt material har sedan analyserats utifrån både ett sociokulturellt och ett relationsperspektiv, då vår studie handlar om samspelet mellan grupper och individer.Resultatet visar att det finns ett väldigt varierat förhållningssätt till fritidshemspedagogiken och dess innehåll från de olika pedagogerna. Resultatet visar också en splittrad bild av uppfattningen om vad fritidshemmets pedagogik eventuellt kan tillföra både pedagogernas och elevernas lärande och utveckling. Personalbrist och tidsbrist framträder som hinder för samverkan mellan skolans olika verksamheter, men möjligheter till utveckling ses i klara direktiv och förståelse för de olika yrkeskategoriernas uppdrag. Ökade möjligheter till möten, pedagogiska diskussioner, planering och samspel mellan de olika pedagogerna och de olika synsätten på lärande och utveckling, parallellt fungerande med varandra, ses även som möjligheter för att utveckla verksamheten.

Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur fritidspedagoger och lärare ser på samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger på fritidshemmet och hur det har påverkats av det utökade samarbetet mellan de båda verksamheterna. Problemställningen är: vad anser fritidspedagoger och lärare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framställer hur lokal, yrkesroll, och tid och planering påverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssättet som använts är Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien är en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskälla. Informanterna består av två fritidspedagoger med lång arbetserfarenhet och två lärare, också de med lång arbetserfarenhet. Därefter har intervjuerna transkriberats och innehållet behandlats för att sedan redovisas. Resultatet av studien består helt enkelt av informanternas utsagor och åsikter kring samverkan. Både positiva och negativa aspekter kommer fram och tas upp. En kort sammanfattning av den informationen är att majoriteten av dem tycker att samverkan är en god idé i teorin men i praktiken så fungerar det inte alltid lika bra. Slutsatsen består också den, egentligen av resultatdelen i uppsatsen i och med att det är de subjektiva utsagor från mina informanter som är målet och syftet med studien så är det också dessa som är slutsatsen. Slutsatsen kan också vara att samverkan är någonting som bör vara positivt men sällan lever upp till detta, på grund av många olika faktorer.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger såg på sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var också att ta reda på varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar på detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 års tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar på vad en fritidspedagog är och gör och om det var någonting man ville ändra vad gäller sin yrkesroll. Frågorna skulle även ge svar på om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval. Resultatet visade att en fritidspedagog är en person som arbetar med det den är bra på och tycker är roligt. Resultatet visade även att en fritidspedagog arbetar med grupprocesser och att utveckla barnens sociala färdigheter samt erbjuder olika aktiviteter som barnen inte får tillgång till i hemmet. Fritidspedagogen var enligt resultatet både i klasser under förmiddagen och hjälpte läraren samt på fritidshemmet under eftermiddagen och höll i fritidsverksamheten. Det man önskade ändra på vad gäller yrkesrollen var dels statusen, dels planeringstiden. Bara två av de intervjuade hade diskute-rat yrkesrollen i sina arbetslag på arbetsplatsen. De som jag intervjuade hade valt yrket av olika anled-ningar, allt från att de tyckte om att arbeta med barn till att de önskade få sig ett yrke. Resultatet visade att fem av de sju informanterna var nöjda med sitt yrkesval medan två inte helt var det. De två som inte var nöjda, såg dels en negativ förändring som har skett med yrkesrollen genom åren men hade även andra intressen som lockade mer att arbeta med.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i tre fritidshem upplever det inflytande de haft över utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö samt hur de upplever att inomhusmiljön samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget.     Studien är en kvalitativ studie där observationer av tre fritidshems inomhusmiljö samt semistrukturerade intervjuer, varav en parintervju, med fyra lärare i fritidshem har genomförts.   I resultatet framkommer att lärarna upplever ett begränsat inflytande vid utformningen av fritidshemmens lokaler, men att de har haft större möjlighet att omforma interiören. Lärarna upplever att yttre faktorer, som ekonomi, utomståendes åsikter, platsbrist och antal elever, samt bristande pedagogisk kompetens hos ansvariga över utformningen har bidragit till att inomhusmiljön inte samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget. De upplever också en bristande kompetens hos sig själva när det kommer till lokalutformning och byggnationer. Det framkommer att lärarna upplever att det viktigaste för att inomhusmiljön ska vara ändamålsenlig och för fritidsverksamheten är att inomhusmiljön är omformningsbar, så den kan anpassas efter eleverna och deras behov. De upplever också att det är av stor vikt att fritidshemmen har tillgång till egna lokaler som inte delas med den obligatoriska skolan.

Studien har valts att göras utifrån en fenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på fritidspedagogers uppfattningar om fysisk tillgänglighet på fritidshemmet, med fokus på pedagogens arbets- och förhållningssätt, material, anpassning och inkluderande lärmiljöer. En kvalitativ studie, med intervjuer har gjorts med fem fritidspedagoger. Fokus har i intervjuerna varit att ta reda på deras upplevelser av fenomenet. Resultatet av studien visade flera faktorer som påverkade den fysiska tillgängligheten. En av faktorerna var att fritidslärarna som medverkade upplevde att barnen idag fick erfara rörelseglädje, dessutom upplever att det finns elever som det är svårare att främja rörelse för. Resultatet visade även att fritidspedagogerna upplevde ökad rekreation för vissa elever. Samtidigt visade resultatet att fritidsläraren har en stor påverkan på eleverna om de väljer att vara fysiskt aktiva eller inte, då läraren som förebild påverkar främjandet, eller hämmandet. Likaså finner vi pedagogers upplevelse av brist från ledningen, i form av stöd och förståelse. Fritidslärarna upplevde att barngruppen har stor betydelse för verksamhetens utformning, samt att delar av skolans lärmiljöer inte är lämpade för dagens pedagogik.

Undersökningen grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Lärandet förstås därmed som resultatet av socialt samspel mellan människor. Uppsatsens syfte att utforska mellanmålet som informell lärandepraktik på fritidshem och öka förståelsen för mellanmålets betydelse i nämnda kontext. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats som ett etnografiskt inspirerat fältarbete. Undersökningen är utförd som en metodtriangulering. Vid sju olika tillfällen har mellanmålet observerats på två olika skolor. Till dessa observationer har sedan 27 enkätsvar kommit in som barn i årskurs tre svarat på utifrån frågor kring vilka de har pratat med under mellanmålet och om vad. Utifrån det insamlade materialet har sedan intervjuer genomförts med elever och pedagoger om deras tankar kring mellanmålet och ett potentiellt lärande. Att det sker ett lärande är alla överens om och det kan röra sig om en fostran om vad som är accepterat att göra vid en måltid och regler hur man uppför sig. Men det kan också röra sig om att upprätthålla eller skapa nya sociala kontakter likväl som olika faktakunskaper. Eleverna är väl medvetna om att de kan lära sig nya saker av varandra.  Viktiga tillfällen till lärande under mellanmålet är samtalen menar både elever och pedagoger. Det finns också orsaker som begränsar lärandet. Det kan röra sig om organisation och/eller förutsättningar. Pedagogerna pratar om stora barngrupper vilket gör att det är svårt att hinna med att samtala med eleverna. Det finns också ett omsorgsuppdrag vilket gör att omsorgen om andra elever kan ta tid från att hinna ha samtalen. För att utnyttja de potentiella lärsituationerna kring mellanmålet behöver pedagogerna reflektera över viktiga frågor som kan formuleras som vad är detta och vad kan det bli? Och fundera över hur givna aktiviteter kan skapa nya kunskapsmöjligheter.

Valet av uppsatsämne bottnar i ett intresse att undersöka personal i fritidshemmets delade uppdrag. Svårigheterna för fritidshem att såväl arbeta läroplanstyrt som att samverka med grundskolan har lyfts av myndigheter så som Skolverket och Skolinspektionen. Även aktuell forskning beskriver bristande förutsättningar och en arbetssituation under skoldagen som uppfattas både fragmenterad och underordnad. Studiens syfte är att kartlägga arbetsuppgifter under skoldagen för personal i fritidshemmet och diskutera hur arbetsuppgifterna relaterar till personalens kompetenser samt förutsättningarna för fritidshemmets verksamhet. Studiens frågeställningar är 1) Finns det några samband mellan kompetenser hos personalen på fritidshemmet och deras arbetsuppgifter under skoldagen och vad kännetecknar i sådana fall dessa samband? Samt 2) Hur fördelas arbetstiden mellan olika aktivitet under skoldagen och hur kan denna fördelning relateras till förutsättningarna för fritidshemmets verksamhet?Uppsatsens data har samlats in genom en enkät. Detta metodval utgår från att det finns stora variationer i vilka arbetsuppgifter som ingår under skoldagen. Därför bedöms en kartläggning av arbetsuppgifter genom enkät lämpligt för att uppnå studiens syfte. Avsnittet redovisar utgångspunkter, genomförande samt analys av insamlade data samt studiens forskningsetiska ställningstagande. Uppsatsens förmedlades till personal i fritidshemmet genom två större facebookgrupper. Inga avgränsningar gjordes sett till behörighet, anställning eller utbildning utan alla som arbetade i fritidshemmet och under skoldagen ombads besvara enkäten. Resultatet för frågeställning 1 redovisas utifrån fyra olika variabler; anställning, utbildning, anställningstid och behörigheter. I diskussionsavsnittet analyseras resultatet i relation till tidigare forskning. Detta visade på ett samband mellan hur tid fördelas mellan olika arbetsuppgifter och vilka kompetenser personalen har. Resultatet för frågeställning 2 redovisades utifrån kategorierna planering, undervisning och stöd. I diskussionsavsnittet analyseras resultatet och relateras till tidigare forskning. Här visades att det delvis finns förutsättningar för fritidshemmet sett till planeringstid, men samtidigt bristande möjlighet till samverkan med övriga verksamheter och en fragmenterad arbetsdag där förutsättningarna skiljer sig åt.