• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 44
  • Tagged with
  • 44
  • 29
  • 16
  • 15
  • 11
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Specialpedagogik, ”en naturlig del i vår pedagogiska verksamhet” : En kvalitativ studie utifrån fritidslärares resonemang / Special needs education – an inherent part of our pedagogical context : A kvalitative study of school-age educare teachers’ voices

Newman Hedin, Felicia, Benzein, Malin January 2021 (has links)
Syftet med studien var att bidra med kunskap inom det specialpedagogiska området på fritidshemmet genom att analysera vad fritidslärare anser att det krävs för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö för samtliga elever, även de elever i behov av särskilt stöd. Metoden som användes för att möjliggöra detta var kvalitativa semistrukturerade intervjuer, genomförda både fysiskt och digitalt. Informanterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval som sedan vidareutvecklades till ett snöbollsurval. Majoriteten av informanterna i studien hade adekvat utbildning för att arbeta på fritidshemmet, antingen som fritidspedagoger eller fritidslärare. Studiens teoretiska utgångspunkter utgår ifrån dilemmaperspektivet, samt det kompensatoriska- och kritiska perspektivet och användes vid analys av insamlade data. Resultatet pekar på dilemman av olika slag i relation till fritidshemmets inkluderingsarbete. Vidare visar resultatet att fritidshemmets befintliga pedagogik i stor utsträckning kan ses som specialpedagogik, enligt informanternas utsagor. Fritidsverksamhetens mer fria struktur, i kombination med fritidslärarnas förmåga att se olikheter som en tillgång och inte som ett hinder, är bidragande faktorer till en verksamhet präglad av inkludering. Resultatet visar också att kompetensen hos fritidslärarna i stor utsträckning införskaffas genom beprövad erfarenhet och inte i första hand genom fortbildning. Studiens resultat visar även att fritidslärarnas fokus på relationsarbete, både med eleverna och deras vårdnadshavare, men också till övriga aktörer på skolan som kollegor och rektorer, är en betydande faktor för inkluderingsarbetet. Vår förhoppning är att detta arbete också kan bidra med kunskap som leder till verksamhetsutveckling.
32

Fritidshemmets didaktik : en kvalitativ studie om fritidspersonalens beskrivningar av planering och utformning av fritidshemmets verksamhet / Didactic aspekts of school-age educare : a qualitative study about descriptions of planning and formation of school-age educare

Persson, Elin January 2021 (has links)
Syftet med studien var att undersöka didaktiska aspekter kring fritidshemmets verksamhet, det vill säga hur fritidspersonal beskriver fritidshemmets uppdrag, hur de resonerar kring elevers delaktighet utifrån beskrivningar av planeringen och utformningen av verksamheterna. Samt vilka faktorer som fritidspersonalen menar påverkar utformningen av fritidshemmets verksamhet. Studien har använt intervjuer som metod där fritidspersonal med olika utbildningsbakgrund intervjuats. Det insamlade intervjumaterialet har delats upp i underrubriker utifrån studiens frågeställningar och analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv samt utifrån ramfaktorteorin. Det studien visar är att fritidspersonalens olika tolkningar av fritidshemmets uppdrag påverkar deras beskrivningar av planeringen och utformningen av fritidshemmets verksamhet. Dessa påverkar också elevernas möjlighet till delaktighet samtidigt som faktorer så som brist av planeringstid och stora elevgrupper påverkar fritidspersonalens utformning av verksamheterna. I studiens slutsats ställer jag mig därför frågande kring i vilken utsträckning det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet verkligen är genomförbart när dessa faktorer kontinuerligt, både utifrån denna studies resultat och tidigare forskning, bidrar till att begränsa fritidshemmets utvecklingspotential.
33

Fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete : Hur lärare i fritidshem driver verksamheten mot högre måluppfyllelse / Leisure time centres systematic quality work : How leisure time teachers run leisure time centres towards higher goal fulfillment

Khawari, Aso, Borancic, Haris January 2022 (has links)
Måluppfyllelse och systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet är mångfaccetterade begrepp och vida perspektiv på fritidshemmets kvalitetsarbete. Dessutom, eftersom det är skolans skyldighet enligt skollagen att bedriva kvalitetsarbete, är det ständigt ett arbete som pågår i skolorna runt om i landet. Fritidshemmet har många faktorer att förhålla sig till, så som gruppstorlekar, personaltäthet, antal utbildade lärare i fritidshem m fl. Vilken roll har fritidshemmet i skolans systematiska kvalitetsarbete och vilka delar av uppdraget går att mäta. Genom en kvalitativ studie har vi samlat in data för att undersöka hur fritidshemslärare bedriver det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka faktorer som skapar - eller möjliggör - för personalen att kunna bedriva ett arbete som präglas av kvalitet. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv har vi fått fatt på och förstått den data samt knutit an till den forskning som finns för att försöka ge svar på hur arbetet bedrivs på fritidshemmen. Resultatet redogör att fritidslärarna anser det som ett viktigt arbete, men som försvåras utifrån flera olika faktorer. Det finns också en viss obalans mellan fritidshemmets uppdrag och den obligatoriska skolans, där skolan har företräde vad gäller resurser på olika sätt.
34

Den viktiga pusselbiten för ett fungerande samarbete

Westerdahl, Cecilia, Axelsson, Isabell January 2016 (has links)
AbstractEn lärare i fritidshem spenderar en stor del av sin arbetsdag i skolverksamheten. En del arbetar med ett ämne under de schemalagda skoltimmarna och en del arbetar som en resurs till en klass som de följer under dagen. Som studenter och blivande lärare i fritidshem väcks en nyfikenhet för det kommande och komplexa uppdraget och varför det ser olika ut i olika skolor. Syfte med studien har varit att granska hur fritidslärare kan arbeta i skolan med sin kompetens. Vi har även undersökt hur klasslärare och fritidslärare resonerar kring fritidslärares arbete i skolans verksamhet. Det finns ganska lite forskning kring det fritidspedagogiska fältet vilket gör pedagogiken mer eller mindre oformulerad i skrift. Det kan vara bidragande till ovissheten kring uppdraget som fritidslärare har under timmarna i skolans verksamhet. Utbildningen har ändrats genom åren vilket kan vara bidragande till de olika uppfattningar personal i fritidshem har, kring uppdraget som hör till deras yrke. Det empiriska materialet består till största delen av intervjuer med både lärare i grundskolan och lärare i fritidshem. Vi har även valt att intervjua studenter som går på olika lärarutbildningar med olika inriktningar. En student från högskolan i Malmö som läser grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem och en student från högskolan i Halmstad som läser till grundskollärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Syftet med intervjuerna har varit att försöka förstå vilken syn och förväntningar de har på det kommande samarbetet mellan grundskollärare och fritidslärare. Vi har även utfört observationer på två skolor som gav oss olika perspektiv på hur fritidslärare kan arbetar i skolans verksamheter. Det finns inga fasta riktlinjer för hur fritidslärare ska arbeta under de schemalagda skoltimmarna vilket gör att uppdraget blir otydligt. Fritidslärare kan därför ofta få rollen som resurs till en klass eller till enskilda elever. / AbstractA teacher in leisure spending a large part of their working day in school activities. Some work with a topic during the scheduled school hours and some work as a resource to a class that they follow during the day. As students and future teachers in the school center brought a curiosity for the coming and complex mission and why it looks different in different schools. Aim of the study was to examine how the time teachers work in schools with their skills. We also examined how teacher and recreational teachers reason about time teachers work in school activities. There is quite a bit of research on the leisure educational field, making education more or less unformulated in writing. There may be contributing to the uncertainty about the assignment that teachers have time during the hours of school activities. The training has changed over the years, which may be contributing to the different perceptions staff in leisure has, on assignment related to their profession.The empirical material consists largely of interviews with both teachers in primary schools and teachers in the school centers. We have also chosen to interview students who go to different teacher education programs with different orientations. A student from the University of Malmo reading because teacher education with a specialization in recreation centers and a student from the University of Halmstad reading to elementary school teachers with specialization in pre-school and primary school grades 1-3. The purpose of the interviews was to try and understand the views and expectations they have on the future cooperation between primary school teachers and leisure teacher. We have also conducted observations at two schools that gave us different perspectives on how recreational teacher can work in school activities.There are no fixed guidelines for recreational teachers to work during the scheduled school hours, which means that the mission is unclear. Leisure Teachers can often get the role as a resource to a class or to individual students.
35

Fritidshemmets värdefulla men diffusa lärande : Uppfattningar om informellt och formellt lärande i fritidshemsverksamheten

Jonsson, Sandra January 2017 (has links)
Syftet med denna studie har varit att synliggöra uppfattningar om vilket lärande som sker på fritidshemmet. Studien söker svar på frågorna, Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt grundlärarna, samt på vilket sätt arbetar de med elevernas lärande? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt dem själva, samt vilka aktiviteter ägnar de sig åt när de är på fritidshemmet? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt vårdnadshavarna? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt rektorerna, samt på vilket sätt uppfattar de att grundlärarna arbetar med elevernas lärande? Jag har valt att undersöka detta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och tre grundlärare med inriktning mot fritidshem, tio elever, fem vårdnadshavare och tre rektorer har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av fritidspedagogikens kunskapsområden och olika centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Några av de viktigaste resultaten som framkommer i studien är att det på fritidshemmet sker ett socialt, språkligt och naturvetenskapligt lärande. Resultatet visar även att lärande som har med utvecklandet av elevernas identitet och genus att göra hamnar i skymundan. En slutsats som dragits av studien är att både grundlärarna och rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande på fritidshemmet. En annan slutsats är att fritidshemmets lärande kan vara svårt att precisera för elever och vårdnadshavare. / The purpose of this study has been to visualize perceptions of what learning is taking place in the after-school centre. This study attempts to answer the following questions: What do the students learn at the after-school centre according to the teachers, and in what way do they work with the students learning? What do the students learn at the after-school centre according to themselves, and what type of activities do they speak about? What do the students learn at the after-school centre according to the guardians? What do the students learn at the after-school centre according to the principals, and in what way do they think the teachers are working with the students learning? I have chosen to examine all this from a sociocultural perspective, using a qualitative method. In total, three teachers , ten students, five guardians and three principals have been interviewed. The results have been analyzed using the available pedagogical knowledge within the field and key concepts inherent in the sociocultural perspective. Some of the most important results show that in the centre, education comes in the form of social and linguistic learning as well as in the natural sciences. The results also shows that learning in regard to the development of the students identity and gender is being overshadowed. One conclusion that can been drawn is that both the teachers and the principals are well aware of the learning capabilities of the after-school center. Another is that the exact type of learning that happens can be hard to pinpoint for both the students and their guardians.
36

Genusperspektiv på fritidshemmet : -En kvalitativ studie om pedagogernas syn på arbete med genus på fritidshemmet

Korpi, Sandra January 2020 (has links)
This essay explores the way pedagogues in school age educare centre reason when it comes toworking with counteracting traditional gender roles in their work. Studies show that there are shortcomings in the work of gender equality in schools and pre-schools and that there are stereotypical gender roles among students. Studies also show that pedagogues have difficulty using the knowledge they possess on the subject in practice. To investigate how the schoolage educare pedagogues respond to this, I have started from the questions ”What are the pedagogues views on working with gender equality and counter acting traditional gender roles?”, ”What working methods do the leisure time pedagogues assume work to counteract traditional gender roles?” and ”What difficulties do the pedagogues experience in working with just that and what conditions are needed?”. To get the answers to these research questions, I have used a qualitative method where I conducted interviews with pedagogues from two different school age educare centres. The results show that the pedagogues have managed to find a number of ways of working to get the students to participate in activities outside those that are stereotypical for their gender. The pedagogues consider themselves tohave a gender-mindset in their work, but it’s still based on a male norm. This theory of themale norm is based on Yvonne Hirdman´s (2003) theory of gender order in society. Furthermore, the study also shows that the pedagogues do not consider themselves to have theright conditions to continue developing the work but need more time for discussion, amongother things. / Denna uppsats undersöker hur pedagogerna i fritidshemmet resonerar kring att arbeta med att motverka traditionella könsroller i sitt arbete. Tidigare forskning från skola och förskola visar att det finns brister i jämställdhetsarbetet och det finns stereotypa könsroller bland eleverna. Forskningen visar också att pedagogerna har svårt att använda sig av den kunskap de besitter inom ämnet i praktiken. För att undersöka hur pedagogerna i fritidshemmet ställer sig tilldetta har jag utgått från frågeställningarna ”Vad har pedagogerna för syn på att arbeta med jämställdhet och att motverka traditionella könsroller?”, ”Vilka arbetssätt anser pedagogerna på fritidshemmet fungerar för att motverka traditionella könsroller?” samt ”Vad upplever pedagogerna för svårigheter i arbetet med just det och vilka förutsättningar behövs?”. För attfå svar på dessa forskningsfrågor har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med pedagoger på två olika fritidshem. Resultatet visar att pedagogerna lyckats hitta ett antal arbetssätt för att få eleverna att delta i aktiviteter utanför de som är stereotypa för sitt kön. Personalen anser sig ha ett genustänk i sitt arbete, men tycks ändå utgå från enmanlig norm. Denna teori om mannen som norm utgår ifrån Yvonne Hirdmans (2003) teoriom en genusordning i samhället. Vidare visar undersökningen också att pedagogerna inte anser sig ha de rätta förutsättningarna för att fortsätta utveckla arbetet utan behöver bland annat mer tid för diskussion.
37

Fritidshemslärarens roll i arbetet med nyanlända elever : En undersökning av bemötande och strategier för inkludering av nyanlända elever

Görgülü, Görkem, Ahern, Stephanie January 2023 (has links)
This qualitative study explores how Swedish leisure-time teachers support newly arrived pupils in Stockholm. The study is based on semi-structured interviews with after-school teachers who work with newly arrived pupils. The aim is to identify how the teachers treat newly arrived pupils and what strategies they use when it comes to including them. The data was analyzed using thematic analysis. From the interviews, we found out that teachers use various strategies such as language support, activities in groups, and creating a safe environment to meet the diverse needs of newly arrived pupils in order to include them in society. However, teachers also face challenges such as limited resources and language barriers. Overall, this study contributes to the knowledge of how leisure-time teachers can support newly arrived pupils’ integration and learning in the Swedish context.
38

IT-användning på fritidshem

Nilsson, Allis, Wendt, Sara January 2016 (has links)
Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur fritidspedagoger och fritidslärare använder IT-verktyg på fritidshemmet och vad fritidspedagoger och fritidslärare har för uppfattning om användandet av datorer och surfplattor på fritidshem. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett pragmatiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I vår metod valde vi att använda oss av intervjuer och vi intervjuade åtta fritidspedagoger/fritidslärare. Metoden utgick från öppna frågor. Resultatet vi kom fram till tyder på att användandet av IT-verktyg ser olika ut från skola till skola, men oftast används de till att hitta roligt pyssel och olika mönster att färglägga eller olika mönster till pärlbrickor. På den ena skolan användes IT-verktygen mest till den administrativa delen, som att hålla koll på lovlappar och barnens tider på fritidshemmet. På den andra skolan användes de enbart tillsammans med barnen som bland annat fick vara delaktiga i att sköta en fritidsblogg. Vårt resultat visar även att majoriteten av de intervjuade fritidspedagogerna/fritidslärarna ser användandet av datorer och surfplattor som något positivt. Samtidigt anser de att de har bristande kunskaper och erfarenheter samt för lite tid till att planera användandet av IT tillsammans med barnen på ett pedagogiskt sätt. Fritidspedagogerna och fritidslärarna anser även att de är väldigt begränsade på grund av de stora barngrupperna som gör det svårt att göra aktiviteter där alla barn får testa IT-verktyg.
39

Konsten att skapa goda förutsättningar : samarbete mellan specialpedagog och lärare med inriktning fritidshem

Nordlund, Emil January 2013 (has links)
Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur några specialpedagoger och lärare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strävan att skapa goda förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd, både vad gäller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnå kunskapsmålen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem olika skolor där fritidshem fanns. Studien utgår i från de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt.   Slutsatsen av den här studien är att specialpedagoger och lärare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lärande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd. För att skapa ett lärande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens inställning samt handledning var områden som hade stor påverkan.   Vad gäller skolledningens inställning var synen på fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas där gemensamma mål och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, utifrån skolledningens uppsatta mål.   Handledning hade en stor påverkan när det handlade om att kunna stötta elever i att uppnå kunskapsmålen. Detta skedde genom insatser som; observationer av elev och skolmiljö samt observationer av social interaktion. Därtill lades tid på regelbunden kompetensutveckling i syfte att bland annat utveckla arbetssätt som skapar en brygga mellan det teoretiska och konkreta, som exempelvis att leka och lära via olika sinnen.
40

Den osynliga kampen om fritidspedagogikens syfte : en studie av diskurser om fritidspedagogik / The invisible struggle for the purpose of leisure time pedagogy : a study of discourses about leisure time pedagogy

Björkum, Emma January 2020 (has links)
The invisible struggle for the purpose of leisure time pedagogy  - a study of discourses about leisure time pedagogy The aim of the study is to examine and highlight the discursive struggle about the main purpose of leisure time pedagogy in school in a democratic society. Thereby my aim is to deepen the discussion about what leisure time pedagogy is and should be. The examination of different purposes is based on Gert J.J. Biestas different educational concepts qualification, socialization and subjectification. The study is based on a webb survey answered by 71 leisure time pedagogues, and interviews answered by 6 leisure time pedagogues. Findings from the webb survey suggests that most of the respondents believe their administration think the most important duty of leisure time pedagogy is different from their own. Most of the respondents indicated socialisation or subjectification of students as their most important duty, while most of them think their administration designate the students qualification as most important. The interviews where recorded, transcribed, and later analysed in line with Ernesto Laclau ́s and Chantal Mouffe ́s discourse theory. From the interviews I was able to map out 3 different discourses about the main purpose of leisure time pedagogy according to leisure time pedagogues: the socially oriented discourse, the knowledge oriented discourse and the identity oriented discourse. I was also able to map out one discourse based on leisure time pedagogues views on how they think their administrations anticipation on leisure time pedagogy differ from their own beliefs. In conclusion most leisure time pedagogues believes their main purpose is to help students develop social skills and personal identity, while they believe their endeavor to do so, is interfered either by their administrations designated purpose with leisure time pedagogy or their anticipation on leisure time pedagogues to help teachers and to support pupils development of subject knowledge, rather than to plan and elaborate with leisure time pedagogy. The study suggests that the different discourses, while not properly articulated, may lead to misunderstandings and a false feeling of agreement when there is none. This is why there seems to be a need to really discuss and clarify different comprehensions of the meaning of the main concepts of leisure time pedagogy in order to articulate the discursive struggle. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka och lyfta den diskursiva kampen om fritidspedagogikens roll och syfte inom skolan i ett demokratiskt samhälle. Genom detta är min förhoppning att studien kan bidra till att fördjupa diskussionen om vad fritidspedagogiken är och bör vara. Fritidspedagogikens syfte undersöks utifrån Biestas utbildningsfunktionskategorier kvalificering, socialisation och subjektifiering. Studien baseras på en webbenkät som besvarats av 71 fritidspedagoger och intervjuer med 6 fritidspedagoger. Resultatet från webbenkäten visar att de flesta av fritidspedagogerna tror att skolledningens uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste uppdrag skiljer sig från deras egen. De flesta menade att elevernas socialisation eller subjektifiering var fritidspedagogikens viktigaste uppdrag, men att de trodde att skolledningen menade att fritidspedagogikens viktigaste uppdrag var elevernas kvalificering. Intervjuerna spelades in med ljudupptagningsapparat, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Utifrån intervjuerna kunde tre diskurser om fritidspedagogers egen uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste syften kartläggas: en socialt orienterad diskurs, en kunskapsorienterad diskurs och en identitetsorienterad diskurs. Utöver dessa tre diskurser kartlades en diskurs baserad på fritidspedagogers uttalanden om hur skolledningens förväntningar på fritidspedagogikens syfte skiljer sig från deras egen uppfattning. Sammanfattningsvis anser de flesta fritidspedagogerna att deras viktigaste uppdrag är att stötta elever i deras utveckling av sociala förmågor och personliga identitet, men att deras strävan mot detta hindras antingen av att skolledningen menar att fritidspedagogiken har ett annat syfte, eller att de förväntar sig att fritidspedagoger främst skall arbeta för att stötta klassläraren och elevernas kunskapsutveckling, snarare än att planera och utveckla fritidspedagogiken. Studien tyder på att de olika diskurserna om fritidspedagogikens syfte kan leda till missförstånd och en falsk känsla av samstämmighet när så inte är fallet. Detta pekar på behovet av att diskutera och tydliggöra olika uppfattningar och tolkningar av fritidspedagogikens centrala begrepp samverkan, kompletterande uppdrag och värdegrundsarbete för att tydligare artikulera den diskursiva kampen.

Page generated in 0.0699 seconds