Sweden is generally regarded as progressive in politics related to LGBTQI people, and the work for LGBTQI-rights is often described as a success story. Nevertheless, success and resistance have coincided throughout history with different discourses characterizing the political conversation. The study’s aim was to identify and deconstruct the subject positioning of LGBTQI people in Swedish politics. Furthermore, I analysed how LGBTQI people are constructed as a threat or as threatened in relation to the majority society. Using the AI-based topic modeling tool BERTopic, speeches from parliamentary debates from the period 2010–2023 were sampled for a qualitative discourse analysis. The theoretical framework consists of discourse theory, intersectionality, and concepts from queer- and postcolonial theory. The results show that the positioning of LGBTQI people is made in a hegemonic vulnerability discourse. The construction of LGBTQI people as vulnerable relates to an unwanted social development in which LGBTQI people are positioned as an already vulnerable group risking further vulnerability. Two competing discourses emerge, one that constructs threats to LGBTQI people as imported problems, and one that constructs LGBTQI people as threatened by right-wing nationalism. When LGBTQI people are constructed as a threat, it is primarily a threat to the prevailing gender order.

På grund av stor konkurrens är det svårt att skapa reklam som fångar uppmärksamhet. Det finns olika verktyg för nå igenom mediaflödet. I den här studien undersöks orsaker och konsekvenser till användning av normbrytande- och stereotypisk kommunikation. Konsekvenser har tidigare studerats ur ett beteendevetarperspektiv. Studierna visar att reklam påverkar samhällets normer. Marknadskommunikativa orsaker tas inte upp och därför behövs en analys som lyfter fram för- och nackdelar ur reklambranschens perspektiv. Det förklarar varför stereotyper används och ger branschens intryck av konsekvenserna i att bryta eller förstärka normer. Den här studien har gjorts för att öka medvetenheten hos yrkesverksamma kommunikatörer. Datainsamling har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma kommunikatörer. Två reklamfilmer användes som diskussionsunderlag vid intervjuerna. Intervjuerna övergick sedan i mer allmänna frågor kring stereotyper, normer och normbrytande, informanterna fick reflektera över upplevda orsaker och konsekvenser. Slutsatser som kunnat dras från studien är att både normbrytning och stereotyper kan vara ett sätt att synas i dagens mediaflöde. Reklam är väldigt kundstyrt eftersom det är beställaren som tar störst risker med sitt varumärke och sin investering. Kommunikatörerna anser att deras största ansvar är gentemot beställaren. Stereotyper anses vara den säkra vägen. De identifieras snabbt och mycket slipper förklaras. I snabb kommunikation tar de inte onödig uppmärksamhet från budskapet. En nackdel med stereotyper är att de är opersonliga. De sticker inte ut ur mängden och reklamen glöms snabbt bort. En ytterligare nackdel med stereotyper anses vara att de påverkar samhället genom att förstärka fördomar och könsroller. Normbrytande reklam sticker ut och blir ihågkommen, vilket är en stor konkurrensfördel. Det kan också vara ett verktyg för ett långsiktigt identitetsskapande som skapar en målgruppsgemenskap och ett starkt varumärke. Normbrytning kan även påverka samhället genom att öka acceptans. En oro kring konsekvenserna av normbrytning leder till en försiktighet, både hos byråer och beställare. Risken är att få dålig publicitet och skada varumärket om det görs på del sätt. Det kan också göra kommunikationen otydlig och överskugga företagets produkt. Majoriteten av informanterna finner normbrytande reklam sällan förekommande. De upplever att de yngre generationerna har en större öppenhet och att normbrytning därför är vanligare i reklam riktad till ungdomar.

No description available.

Ojämlikhet i hälsa är ett omfattande folkhälsoproblem. Somliga gruppers hälsotillstånd riskeras i större utsträckning än andra. Publikationer från nationella myndigheter samt internationell forskning påvisar det faktum att homosexuella, bisexuella, transpersoner, queer och intersexpersoner [HBTQI] är en grupp som löper större risk att insjunkna i psykisk ohälsa. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör därför hälsofrämjande arbetssätt som förbättrar gruppens psykiska hälsa belysas. Med den utgångspunkten syftar studien till att beskriva olika offentliga och ideella aktörers erfarenheter av att främja psykisk hälsa bland HBTQI-personer. Studien tillämpar en kvalitativ metod, med ett målstyrt snöbollsurval och semistrukturerade intervjuer med sex olika aktörer. Materialet har bearbetats genom en analysprocess som gjorts i form av en manifest innehållsanalys. Slutsatserna som kan dras utifrån resultatet av aktörernas erfarenheter, är fem hälsofrämjande arbetsmetoder som förbättrar den psykiska hälsan hos HBTQI-personer. Det är kunskapshöjande insatser, tvärsektoriell samverkan, meningsfulla aktiviteter, intersektionellt och långsiktiga arbetssätt. Aktörernas positiva erfarenheter är det faktum att det finns många möjligheter i arbetet och yrkesrollerna. Aktörerna beskriver också positiva erfarenheter av samverkan, och menar att det är en viktig framgångsfaktor i det hälsofrämjande arbetet. De negativa erfarenheterna som aktörerna beskriver är kunskap-och resursbrister, samt svårigheter att nå målgruppen. De utmaningarna beskrivs som särskilt märkbara i mindre städer. / Inequality in health is one of the biggest public health challenges. Some people’s health conditions are at risk to a greater extent than others. One such group that is at greater risk of developing mental illness are lesbian, gay, bisexual, transgender, queer, and intersex people [LGBTQI]. This is shown by publications from national agencies, as well as international research. Therefore, methods that promote mental health among sexual minorities should be clarified. For that reason, this study aims to describe different public and non-profit actor’s experiences of health promoting methods to improve mental health among LGBTQI people. This study applies a qualitative method, with a purposive- and snowball sampling combined with semi-structured interviews with six different actors. The material has been processed by a manifest content analysis.  The conclusion in this study is that five health promotion methods were found, based on the actors’ experiences. These are educational-raising promotions, cross-sectoral collaboration, meaningful activities, intersectional and long-term strategies. Actor’s positive experiences is the fact that there are many opportunities in the public health work and in their professional roles. The actors also describe positive experiences of collaboration and claims that it is a benefit in the health promotion practice. The negative experiences are the lack of knowledge and resources, as well as difficulties in reaching the target group. These challenges are particularly noticeable in smaller cities.

HBTQI+-ungdomar är en särskilt utsatt grupp eftersom risken för dem att erfara psykisk ohälsa är utökad. HBTQI+ ungdomar erfar fortfarande osynliggörande, öppen diskriminering, hot om våld och våld på grund av deras HBTQI+-tillhörighet. Välfungerande och gynnsamma sociala insatser och stöd för HBTQI+-ungdomar är därmed nödvändigt. Syftet med denna uppsats var att belysa det internationella forskningsläget om HBTQI+-ungdomars upplevelser av tillgänglighet och kvalitet av HBTQI+-inriktade insatser och stöd inom det sociala arbetet och andra serviceorganisationer. Därigenom går det även att identifiera faktorer som påverkar HBTQI+-ungdomars välmående och psykiska hälsa. För att undersöka syftet valdes litteraturstudie som metod. För att illustrera komplexiteten med faktorer som influerar tillgängligheten och kvaliteten av sociala insatser och stöd användes Ilan H. Meyers minoritetsstressteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati vid analys av resultaten. Resultaten visar att mänskliga faktorer som professionellas kompetens och bemötande, samt interpersonella relationer till vårdnadshavare, vänner och professionella har en inverkan på tillgängligheten och kvaliteten på sociala insatser och stöd. Geografiskt avstånd till och lokalisering av insatser och stöd, även tillgången till variation av insatser och stöd var också faktorer som hade en betydande inverkan. Uppsatsen har framförallt redovisat att vårdnadshavares, familjers och vänners inställning till HBTQI+-identiteter har en starkinverkan både på HBTQI+-ungdomars psykiska hälsa och välmående, men likaså på ungdomarnas möjligheter och motivation att använda sociala insatser och stöd. Det redogörs även finns ett behov bland målgruppen för fler organisationer och större variation bland sociala insatser och stöd. / LGBTQI+ youth are a particularly vulnerable group because of their increased risk of experiencing mental illnesses. LGBTQI+ youth still experience erasure, open discrimination, threats of violence and violence because of their LGBTQI+ identities. Consequently, it is necessary that well-functioning and advantageous social interventions and support for LGBTQI+ youth are available. The aim of this study was to highlight the current international research situation on LGBTQI+ youth’s experiences of LGBTQI+-orientedinterventions and support’s accessibility and quality within social work and other service organizations. The aim also enables the possibility to identify factors that affect the wellbeing and mental health of LGBTQI+ youth. The chosen method for this study was a literature review. Ilan H. Meyer’s minority stress theory and Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracy were used when analyzing the study’s results, to illustrate the complexity of factors influencing the availability and quality of social interventions and support. The results display that human factors such as professionals’ competence and demeanor, as well as interpersonal relationships with caregivers, friends and professionals have an impact on the availability and quality of social interventions and support.Geographical distance to and localization of interventions and support, and variation in interventions and support were also factors that had a significant impact. The study has primarily exhibited that the attitudes of caregivers, families and friends towards LGBTQI+ identities have a considerable impact. Both on the mental health and well-being of LGBTQI+ youth, but also on the youths’ opportunities and motivation to use social interventions and support. It is also exhibited that there is a need among the target group for more available organizations and a greater variation in social interventions and support.

Denna studie undersöker hur forskningsområdet “skäl att personer stannar i ett våldsamt förhållande” ser ut, vilka kunskapsluckor det finns i området och beskriver vilka samhällsgrupper det behövs mer forskning om. Genom en scoping review kartlägger denna studie hur långt forskningen kommit och vad vi idag vet om anledningar till att heterosexuella män och kvinnor, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i en våldsam relation. I studien presenteras internationell forskning som är avgränsad till en västerländsk kontext. Studien använder sig av en tematisk analys för att undersöka om det finns likheter och skillnader i forskningen kring de utvalda grupperna. Socialkonstruktionism, paradigm och fält används som teoretiska begrepp i syfte att undersöka potentiella förklaringar till varför forskningsområdet ser ut som det gör. Analysen kommer fram till att samhällsdiskursen kring våld, sättet som forskningen utformas samt forskningens aktörer och finansiering påverkar hur forskningsområdet ser ut och den kunskap vi idag har om anledningar att olika grupper stannar i en våldsam relation. Resultatet av studien visar att det finns en kunskapslucka i forskningen och att det saknas forskning om varför andra grupper än heterosexuella kvinnor stannar i en våldsam relation. Forskningen som beskriver anledningar att män i heterosexuella förhållande, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i ett våldsamt förhållande är knapp och behöver utvecklas för att samhället ska kunna förstå och hjälpa dessa personer på ett adekvat sätt.

Denna översiktsstudie syftar till att undersöka våld i ungas parrelationer oavsett sexuell läggning och belysa kunskapsluckor inom fenomenet. Ytterligare syftar studien till att undersöka ungas upplevelse av våldet genom att identifiera hur unga hanterar våld, riskfaktorer kopplat till våldet och vilka konsekvenser våldet kan medföra. Studiens målgrupp är unga personer mellan 12–25 år, oavsett kön och sexuell identitet. Eftersom det finns lite forskning inom området har en kvalitativ scoping review valts ut som metod. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom en innehållsanalys för att fånga vad som är relevant för syfte och frågeställningar. Det slutliga materialet analyserades med hjälp av begreppen intersektionalitet, skam, stigma och normaliseringsprocessen. Begreppen valdes ut för att fånga hur sociala kategorier korsas och skapas i samhället tillsammans med skam och stigma inom fenomenet våld i ungas parrelation. I diskussionen och slutsatsen beskriver författarna att våld i ungas parrelationer är påverkat av dess utvecklingsprocess och omkringliggande faktorer, såsom uppväxt, skola och kamrater. Slutsatsen beskriver att unga personer kan ha olika upplevelser av våldet beroende på omkringliggande faktorer och utifrån vilka sociala kategorier den unge tillhör.

I denna studie har cismäns och hbtqi-personers, särskilt transpersoners, perspektiv varit huvudfokus i undersökandet av teman i mediala skildringar av deras erfarenheter kring att ha sex mot ersättning. Anledningen till detta specifika fokus grundas i en brist på forskning kring dessa personers erfarenheter samt att det i undersökningar framkommit att dessa personer är vanligt förekommande bland folk som har sex mot ersättning. Målet med studien är att försöka fylla kunskapsluckan och belysa ämnet. Berättelserna är inhämtade från olika medier samt från organisationer för hbtqi-personer som har erfarenhet av sex mot ersättning och är därmed i form av sekundärdata. En tematisk analys har genomförts där temana Unga säljer våldsamt sex till äldre män, Startskottet är ett övergrepp eller längtan efter kärlek och närhet, Sex mot ersättning som självskada, “Man får ju en väldigt skruvad syn på sex” och Det finns inget rum att prata om det alls har identifierats, vilka diskuteras utifrån socialkonstruktionism, intersektionalitet samt den sparsamma tidigare forskningen kring ämnet. Sammanfattningsvis visar resultatet att maktstrukturer och tolkningsföreträde är viktigt för förståelsen av dessa specifika erfarenheter samt att det nuvarande myndighetsstödet är bristfälligt. / The perspective of cismen and lgbtiq-people, in particular trans people, has been the main focus in this study when investigating the themes in media depictions of their experiences of having sex for compensation. The reason for this particular focus is the lack of research regarding these people’s experiences and that surveys show that they are common within the population of people who have had sex for compensation. The aim is to fill in the existing gaps of knowledge as well as to shine a light on this topic. The stories have been collected from different media outlets as well as organizations for lgbtiq-people who have had sex for compensation and is therefore in the form of secondary data. A thematic analysis has been conducted, where the themes Young people sell violent sex to older men, Abuse or longing for love and closeness are the starting points, Sex for compensation as self-harm, “You get a very twisted view on sex” and There’s no room to talk about it at all have been identified, which are discussed in relation to social constructionism, intersectionality and the sparse previous research regarding this topic. In conclusion, the results show that power structures and interpretative prerogative are important in understanding these particular experiences and that the current support from authorities is deficient.

Uppsatsen undersöker St. Sebastians ikonografiska koppling till homosexualitet. Syftet är att undersöka den ikonografiska förändring som sker när St. Sebastian går från att vara en kristen martyr i sakrala sammanhang, till att i sekulära sammanhang symbolisera den homosexuella identiteten. Francesco Vezzolis verk Selfie Sebastian analyseras därför för att se hur St. Sebastians homoerotiska arv kan spåras i en samtida kontext. Uppsatsen antar ett genealogiskt perspektiv och tillvägagångssätt, när uppsatsens frågor poserade i nuet försöker besvaras. För att med hjälp av kontextualisering försöka hitta och rama in sammanhang, relevanta för uppsatsens syfte och frågeställningar. På grund av syftets och frågeställningarnas natur involveras ikonografisk analys. Uppsatsens frågeställningar är: ”Vilka diskursiva, historiska och kulturella brytningar eller skiftningar kan identifieras i övergången av St. Sebastians ikonografiska bild från religiös martyr till symbol för homosexualitet?” och ”Vilka aspekter av St. Sebastians homoerotiska arv kan spåras i Francesco Vezzolis Selfie Sebastian?”. Frågor som uppsatsens tre analyskapitel försöker svara på. Det första analyserar St. Sebastians historia och ikonografiska utveckling. Det andra analyser St. Sebastians ikonografiska koppling till eroticism och homoeroticism. Martyrdomens symboliska och metaforiska koppling till feminiserad maskulinitet, homoerotiskt begär och sadomasochism. En fördjupad analys av pilens symboliska och metaforiska betydelse, och helgonets myts koppling till den homosexuella identiteten. Det tredje analyserar Vezzolis verk Selfie Sebastian i utställningen Musei delle Lacrime, och dess koppling till den homosexuella identiteten. Resultaten identifierar följande brytpunkter: Pilens intåg i St. Sebastians ikonografi, ett skifte till ett större fokus på helgonets martyrdom. Renässansens klassiserande, där ikonografin blir mer erotiskt laddad, ett skifte som tillåter symbolisk och metaforisk koppling till homosexualitet. 1800-talets sekelskifte, när martyren skiftar till att bli en subkulturell markör för icke-normativa begär och homosexualitet. Gällande Vezzolis Selfie Sebastian konstateras att verket framhäver och förstärker flera aspekter av St. Sebastians homoerotiska arv, och visar hur St. Sebastian kan ses som en symbol för den homosexuella identiteten och en gayikon idag. / The essay examines St. Sebastian's iconographic connection to homosexuality. The aim is to examine the iconographic change that occurs when St. Sebastian goes from being a Christian martyr in sacred contexts, to symbolizing a homosexual identity in secular contexts. Francesco Vezzoli's work Selfie Sebastian is therefore analyzed to see how St. Sebastian's homoerotic heritage can be traced in a contemporary context. To answer the essay's questions posed in the present, the essay adopts a genealogical perspective and approach. Combined with contextualization, the essay tries to find and frame contexts relevant to the purpose and questions of the essay. Due to the nature of the essays aim and questions, iconographic analysis is also being used to some degree. The essay's questions are: "What discursive, historical and cultural breaks or shifts can be identified in the transition of St. Sebastian's iconographic image from religious martyr to symbol of homosexuality?" and "What aspects of St. Sebastian's homoerotic heritage can be traced in Francesco Vezzoli's Selfie Sebastian?". The essay's three main analytical chapters tries to answer these questions. The first analyzes St. Sebastian's history and iconographic development. The second analyzes St. Sebastian's iconographic connection to eroticism and homoeroticism. The Martyrdom's symbolic and metaphorical connection to feminized masculinity, homoerotic desire and sadomasochism. An in-depth analysis of the symbolic and metaphorical meaning of the arrow, and the connection of the myth of the saint to the homosexual identity. The third analyzes Vezzoli's work Selfie Sebastian in the exhibition Musei delle Lacrime, and its connection to the homosexual identity. The results identify the following breaking points: the entry of the arrow into the iconography of St. Sebastian, a shift to a greater focus on the martyrdom of the saint. The classicism of the Renaissance, where the iconography becomes more erotically charged, a shift that allows a symbolic and metaphorical connection to homosexuality, and the turn of the 19th century, a shift where the martyr becomes a subcultural marker of non-normative desires and homosexuality. Regarding Vezzoli' s Selfie Sebastian, it is clear that the work highlights and reinforces several aspects of St. Sebastian's homoerotic heritage, and shows how St. Sebastian can be seen as a symbol of the homosexual identity and a gay icon today.

This thesis analyzes how compulsory heterosexuality is present in Polish legislation on women* and trans* people’s reproductive and sexual rights. The aim of this study is to increase an understanding of how compulsory heterosexuality’s presence in legislation regarding reproductive and sexual rights can consequently affect women* and trans* people in practice. By the means of qualitative content analysis and the operationalization of compulsory heterosexuality through the lens of queer feminism, this thesis analyzes three Polish legislations on reproductive and sexual rights, namely the Constitution of Poland, the Family Planning, Human Embryo Protection and Conditions of Permissibility of Abortion Act, and the Family and Guardianship Code. Adrienne Rich’s theory of compulsory heterosexuality suggests that heterosexuality is not natural, but a violent institution enforced in society through e.g. law. This thesis found that compulsory heterosexuality was present in all three legislations, and presented itself through: erasure of women* and trans* people, denial of their sexuality, idealization of heterosexuality, rape and violence, control of their bodies, robbing of their children, punishment for being LGBTQIA+, diminishing their aspirations, restricting their self-fulfillment to parenthood and marriage, keeping them from seeking reproductive care, erasure of their traditions, objectification, and dismissive language. Possible consequences identified were: invalidation and invisibilization of queer and trans* people, increased oppression, the social norm being a negative bias against LGBTQIA+ people, criminalization of LGBTQIA+ people, more deaths at the hands of the law, more parentless children, making women* and trans* people question their body or intuition, and an increase in illegal unsafe abortions or abortion tourism.