Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:  Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?  Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?  Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall? För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen. Värt att notera är att IDH, som är den manliga motsvarigheten till det kvinnliga HK-ämnet, får hög status i skolan då det ses som ett viktigt hälsoämne. Hälsoaspekten, som har en framträdande roll även i HK-ämnet, uppmärksammas dock inte av deltagarna i studien.

No description available.

When young people are placed in residential care, the staff have a responsibility to ensure that the youth have a safe environment where they can thrive and develop. Residential staff also have responsibilities to ensure the rights of youth during the residential care. This study aims to examine how staff consider themselves to treat the youth in residential care. Furthermore the study aims to examine how the staff consider themselves to ensure youth their right to be heard and have an impact on their own lives, in agreement with Article 12 of the UN convention on the rights of the child (CRC). A qualitative method has been used in order to answer the study's purpose and issues. Five interviews were conducted with residential staff, four of which were environmental therapists and one who was a manager. The results show that the staff consider themselves to respond well to the youth, however, a good treatment is difficult to define and therefore hard to achieve. Furthermore, it appears that the knowledge about children’s rights varies among the staff, which can have negative effects on how they manage to reassure youth their rights to be heard and have an impact on their own lives, in agreement with Article 12 of the CRC.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligt critical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer. Materialet består av 50 stycken kritiska händel-ser varav 47 händelser redovisas i tabeller under resultat och analys samt kopplas till miljöte-rapeutisk teori och tidigare forskning. I materialet framkommer sex stycken kärnproblem: hot och våld, yrkesroll och arbetsgrupp, alkohol och narkotika, bryter mot verksamhetens struk-tur, ungdomar mot arbetsgruppen samt förändring hos enskild ungdom. Analysen av resultatet visar på att samtliga lösningar i utvärderingen är förankrade i miljöterapeutisk teori. / The purpose of this study is to evaluate an institution which carries out milieu and individual therapy regarding youth. Furthermore, the purpose of this study is to evaluate the way of working in critical situations according to critical incident-method. Therefore, the author found the following questions relevant to this evaluation: Which sort of critical situations arise according to employee’s experiences? How can we solve these critical situations within the operation? Are the solutions of these critical situations anchored to the milieu therapeutic theory? The evaluation is based upon information from 9 respondents, of which one of the respondents is the evaluator’s writer. The collected information represents observation, question formulas and supplementary interviews. The material consists of 50 critical situations in which 47 situations account for tables under the result of analysis plus connection to the milieu therapeutic theory and earlier research. In the material 6 core problems emerge: threats and violence, occupational roll, and work groups, alcohol and nar-cotics break towards the operational structure, youth towards work groups and shifts in indi-vidual youths. The result shows that all solutions are supportive of the milieu therapeutic theory.

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid. Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar. Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare. / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com

Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå. Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia). Dessa elever går i årskurs åtta eller nio. Resultatet av undersökningen är att de allra flesta informanterna känner ett mer eller mindre utanförskap i skolans hem- och konsumentkunskap, den verklighet de möter där är inte alls samma som de möter i hemmet.

Syftet med denna undersökning var att bidra till en ökad kunskap kring ensamkommande flyktingbarns integrationsprocess i det svenska samhället. Vidare syftar studien till HVB-hemmets roll i denna process. Studiens val av metod är den kvalitativa metoden med åtta öppna intervjuer. Vi använde teorier som berör integrationsprocessen, vilket i detta fall var identitet, roll, socialt nätverk, socialt stöd, integration samt byråkrati för verksamhetens arbete. Studiens resultat tyder på att HVB-hemmets roll för denna process har varit omfattande med tanke på boendet har bidragit till att skapa ett tryggt hem, erbjudit socialt stöd, uppmuntrat till att delta i föreningslivet samt bidragit till sociala kunskaper. Även språket, skolan, nätverket och stödet från myndighetsutövare har bidragit till integrationsprocessen för barnen. Slutsatser som framkom är att de före detta ensamkommande asylsökande barnen är på ett objektivt och subjektiv plan integrerade i det svenska samhället. Lyckade integrationsprocesserna beror på kombinationen mellan barnens egna drivkrafter och samhället tillgängliga stödfunktioner. I och med flykten till ett främmande land kan en slutsats dras från denna studie att rollförändringar och identitetsbildningar har präglat de före detta ensamkommande barnen under deras integrationsprocess. Även inslag av rollförändringar och identitetsskapande finns hos personalen som arbetat med de ensamkommande barnen genom samspelet mellan grupperna. / The purpose of this study was to contribute to an increased knowledge of unaccompanied refugee children's process of integration into the Swedish society. Furthermore, the study aims to HVB-home role in this process. The study selection method is the qualitative method with eight open interviews. We used the theories related to the integration process, which in this case was the identity, role, social networks, social support and integration. Also bureaucracy was used to describe HVB-homes work. The study's results suggest that HVB-home role in this process has been extensive considering the accommodation has helped to create a safe home, offering social support, encouraged to participate in club activities and contributed to social skills. Even the language, school, network and the support of public power have contributed to the integration process for children. Conclusions that emerged is that the former unaccompanied asylum seeking children are in an objective and subjective planes integrated into the Swedish society. Successful integration processes depends on the combination of the children's own motivations and society accessible support functions. By fleeing to a foreign country, there is a role change and identity formation that characterized the former unaccompanied children during their integration process. Elements of the role and identity changes characterize the staff worked with this group through collaboration between the groups.

To be in a society or not. The movement or the stagnation. Observations in the present.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns några skillnader i fysisk aktivitet beroende på upplevd stress. Undersökningen avser att jämföra en tidsmässigt lugn respektive stressig vecka. För att besvara syftet undersöks om deltagarna når upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet samt om det finns en skillnad i aktivitetsgrad mellan domänerna.  Metod Studien är en tvärsnittsstudie där enkäter används för att besvara syftet. Enkäten är egenkonstruerad och uppdelad i två delar, där delarna representerar en vanlig lugn vecka och en vanlig stressig vecka. Den upplevda stressen är utgångspunkt, den fysiska aktiviteten undersöks genom frågor som berör intensitet, duration och frekvens. Detta omvandlas sedan till motsvarande MET-minuter. Domänerna som undersöks är ”hem- och hushållsarbete”, ”aktiv transport”, ”motion och träning på fritiden”, ”yrkesarbete eller studie” samt ”motion och träning på betald arbetstid”. Urvalet utgörs av personer som tränar på tre gymanläggningar i Stockholms stad. Resultat Resultatet baseras på 65 deltagare. 63 av dessa uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet under en lugn vecka, motsvarande siffra för en stressig vecka är 59. Totalt minskade aktiviteten med 910,3 MET-minuter i den stressiga veckan, detta i jämförelse med en lugn vecka. Signifikanta skillnader i fysisk aktivitet ses i domänerna ”hem- och hushållsarbete” samt ”motion och träning på fritiden”. Vidare ses en stor spridning i aktivitetsgrad inom domänerna ”yrkesarbete eller studier” och ”aktiv transport”, skillnaderna mellan veckorna är inte signifikanta.”Motion och träning på betald arbetstid” utnyttjas av ett fåtal deltagare, signifikanta skillnader går inte att påvisa. Slutsats Majoriteten av deltagarna når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet vilket är positivt, men det finns en skillnad i aktivitetsgrad beroende på den upplevda stressen i vardagen. Utmärkande är domänerna ”hem- och hushållsarbete” samt ”motion och träning på fritiden” där aktiviteten sänks under stressiga veckor. Det är av stor vikt att utforska området kring domäner och en kartläggning på samhällsnivå kan i framtiden möjliggöra punktinsatser för ökad fysisk aktivitet, och på så vis öka välmåendet hos befolkningen.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes. Intervjuerna genomfördes med tre anställda ur personalgruppen och två ur ledningen. Studiens resultat visar att det råder vissa brister kring det praktiska tillämpandet av verksamhetens teorier och metoder. Studien visar också att personalgruppen har en del svårigheter med att upprätthålla ett gemensamt förhållningssätt – trots detta anser de flesta att de arbetar mot gemensamma mål. Ledarskapet som bedrivs på Multigruppen är i stort lyhörda mot sin personal, ställer krav och ger positiv feedback. Trots detta visar studien att majoriteten av personalgruppen inte är trygga med den ledning som finns. I studien diskuteras bland annat vad som kan tänkas vara de bidragande orsakerna till det resultat som framkommit samt studiens svagheter och styrkor. / Within institutional care for at-risk youth it has been shown that several factors are crucial for a positive outcome. One of these factors is the unanimity of the staff. In the present study, the aim has been to examine the theories and methods practiced at Multigruppen, an institution for at-risk youth. The study looks at the staffs’ familiarity as well as consensus with these theories and methods, the leadership system and the leaderships’ strategies to promote a consensus. The study was based on quantitative and qualitative methods. A survey and five interviews with staff members were conducted, two of which were in leadership roles. The results show inconsistencies between the theoretical and the in fact practiced methods in the treatment process. The study also shows that the staff have difficulty maintaining a common approach, however that most believe they are working toward common goals despite this. The leadership at Multigruppen is generally receptive of staff input and gives positive feedback as demanding high standards. Despite this, the study shows that the majority of the staff group have insecurities in regards to the leaderships’ capability. The study includes a discussion of possible contributing factors to the results obtained as well as the study’s’ strengths and weaknesses.