281 |
Den nya medarbetaren inom handeln : En kvalitativ undersökning om handelsanställdas upplevelser till digitaliseringen i deras arbete / The new employee in retail : A qualitative research about retail employees’ experiences towards digitalization in their workHändestam, Daniel, Sandström, Viktor January 2018 (has links)
Handeln kommer under de närmaste tio åren med största sannolikhet att förändras snabbare än vad den gjort under de senaste femtio åren. Den största anledningen till detta stavas digitalisering. Då få undersökningar gjorts angående de handelsanställdas roll i utvecklingen har vi valt att fokusera på just dem. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring anställdas upplevelser och uppfattning till hur deras arbetsuppgifter i fysiska butiker inom detaljhandeln påverkas av digitaliseringen. Studiens teoretiska referensram redogör för den fysiska butikens roll i utvecklingen av digitaliseringen och hur de anställda påverkas av den. Teorin behandlar även hur olika roller mellan anställda och kunder skapas och förändras i takt med digitaliseringens framfart. Genom kvalitativa intervjuer med anställda inom detaljhandeln, har vi skapat en djupare förståelse till hur de anställda påverkas av digitaliseringen. Resultatet visar att de anställdas arbeten hela tiden effektiviseras då nya digitala hjälpmedel utvecklas för att alla arbetsmoment ska gå snabbare. Kraven på de anställda från kunder blir allt högre, framförallt då kunder använder mobiler i större utsträckning än tidigare för att söka information. Detta har lett till att relationen mellan anställd och kund blivit mer opersonlig, då kunderna i första hand använder mobilen för att söka efter rätt produkt. Utmaningen för de anställda och den fysiska butiken ligger i att kunna erbjuda en service som digital handel inte kan konkurrera med, samtidigt som det ska vara en upplevelse för kunderna av att gå i en fysisk butik.
|
282 |
Läs- och skrivsvårigheter : Fokus på förskolan och förskoleklass / Read and write difficulties. : Focus in pre-school and pre-school class.Josefin, Ågren January 2018 (has links)
The subject of reading and writing difficulties has been a research object sin- ce the 40's and it ́s come a long way in what should happen and how to act however, it is still children who do not get the help that is needed in pre- school and pre-school classes. This study has sought to identify the difficulty of educators and teachers to detect early-stage problems. Children with reading and writing difficulties do not only have difficulty in school, but the other social interaction with other children / adults can be af- fected. This topic can create exclusion and bullying if it is not handled properly. When will these problems be discovered and by whom, this study shows how the preschool can / should work with reading and writing difficulties and what problems it is for the educators to do this. The study of this study has been conducted through a questionnaire and per- sonal dissociations with special educators, pre-school teachers and pre-school educators. A total of seven people were interviewed and they worked with children between three to six years, interviews were conducted in an area where the educators felt safe and comfortable.The study includes privacy and confiden- tiality and all names are fictive. Interviews were played in and then written clean and all the answers in the study were categorized and you could see that the special educators, pre- school teachers and pre-school educators worked in accordance with the Bornholm Model, Karlstadsmodellen and Fonomix. It has emerged from the study that it is communication with images and signs that is the strategy that the preschoolers primarily use to include, develop and communicate with the children. Educators highlight some problems in preschool to handle these issues. The lack of tools is often mentioned, but they work with what they can and it me- ans work with dumbbells, rhymes, frames and songs. Knowledge about this subject is substandard according to the survey with the educators, even time is part of the problems. Some have discovered shortcomings in reading and writing in children wit- hout taking any action. A problem that is becoming increasingly current is how to detect reading and writing difficulties-in children whose parents do not speak the Swedish lan- guage, and here the special educators, pre-school teachers and pre-school educators must rely on the parents. The survey shows that there are shortcomings in education, the lack of tools and the time to deal with the problems is often mentioned in this study. / Ämnet läs och skrivsvårigheter har varit ett forskningsobjekt sedan 40-50- talet och man har kommit långt i vad som bör ske och hur man ska agera, men ändå så är det barn som inte får den hjälp som behövs i förskolan och förskoleklass. Denna studie har strävat efter att få fram vad som är svårigheten bland peda- goger och lärare för att upptäcka problemen i tidigt stadie. Barn som har läs och skrivsvårigheter får inte bara svårigheter i skolan utan det övriga sociala samverkan med andra barn/vuxna kan påverkas. Detta ämne kan skapa utanförskap och mobbing om det inte hanteras på rätt sätt. När ska dessa problem upptäckas och av vem, denna studie visar på hur förskolan kan/ska jobba med läs och skrivsvårigheter och vilka problem det är för pedagogerna att utföra detta. Undersökningen till denna studie har utförts genom ett frågeformulär och personliga diskussioner med specialpedagoger, förskollärare och pedagoger i förskoleklass Sammanlagt intervjuades sju personer och de jobbade med barn mellan tre till sex år , intervjuerna genomfördes i ett område där pedagogerna kände sig trygga och bekväma. Studien innefattas av sekretess och tystnadsplikt och alla namn är fiktiva. Intervjuerna spelades in och skrevs sedan rent och alla svaren i studien kate- goriserades upp och man kunde se att de jobbade i enlighet med Born- holmsmodellen, Karlstadsmodellen. Det har framkommit av undersökningen att det är kommunikation med bilder och tecken som är strategin som förskollärarna främst använder sig av för att inkludera, utveckla och kommunicera med barnen. Pedagoger belyser problem inom förskolan för att kunna hantera dessa frågor. Avsaknad av hjälpmedel nämns ofta, men de jobbar med det kan och det in- nebär arbete med munövningar, rim, ramsor och sång . Några har upptäckt brister i läs och skriv hos barn utan att vidtaga några åtgärder. Ett problem som aktualiseras mer och mer är hur man upptäcker läs och skriv svårigheter hos barn som ej har svenska talade föräldrar, och här måste man förlita sig till barnets föräldrar i hög utsträckning. Undersökningen visar att det finns brister i utbildningen och avsaknaden av verktyg/hjälpmedel och tiden för att hantera problemen nämns ofta i denna studie.
|
283 |
Spelfördelaren på mittfältet : Om lärares strategier för att skapa dialog och fördela ordet i klassrummet / The playmaker in the midfield : About teacher strategies to create dialogue and spread the word in the class roomOlofsson, Marcus January 2018 (has links)
Studien är utförd på en stor mellanstadieskola i mellersta delarna av Sverige. Skolan arbetar med ett projekt där handuppräckningen tagits bort från undervisningen och ersatts med andra metoder/strategier och jag har valt att designa studien utifrån det projektet. Fokus med studien är att undersöka elevers deltagande utifrån lärares alternativa, didaktiska strategier för att fördela ordet i klassrummet. Syftet är att se vilka metoder/strategier lärarna använder sig av och att studera hur dessa metoder påverkar elevers deltagande. Detta gäller främst utifrån hur passiva, lågpresterande elevers deltagande påverkas. Frågeställningarna är: Vilka olika strategier använder lärarna för att fördela ordet i klassrummet? Hur har elevernas deltagande utifrån sina uppfattningar förändrats av de nya didaktiska strategierna? Uppsatsen stödjer sig på situerat lärande som teori. Inom situerat lärande är deltagande och delaktighet betydande faktorer för att nå lärande. Det handlar om att bli identifierad och att identifiera sig som en i gruppen. Motivationen till att delta mer fullständigt i en praktik kan vara ett kraftfullt incitament för lärande (Wenger, 1998). Jag använder mig av kvalitativa intervjuer med öppna frågor där respondenterna får berätta om projektet med att ta bort den traditionella handuppräckningen från undervisningen. Jag intervjuar både lärare och elever. Resultatet visar att lärarna använder sig av fem alternativa metoder istället för handuppräckningen: Glasspinnar, muggar, whiteboard-tavlor (skrivplattor), kahoot (ett nätspel med flera svarsalternativ) och exit-biljetter. Det finns en röd tråd i hur lärarna tolkar de olika metoderna och hur de använder dem. Det går endast att utläsa vissa skillnader mellan dem i det pedagogiska utförandet av glasspinnemetoden. Resultatet visar även att elevernas deltagande ökat. Alla de passiva eleverna förutom en har lämnat en roll i periferin till att närma sig gruppens centrum något eller till att befinna sig i centrum. Att befinna sig i periferin innebär att individerna inte innehar ett ”fullt” lärande men utifrån att dessa elever tar en större plats möjliggörs enligt Lave och Wenger (1991) och Wenger (1998)ett stärkande av deras identitet och genom detta kan de nå ett lärande på en högre nivå. Genom att närma sig gruppens centrum ökar även möjligheterna för dessa elever att få ett bättre socialt samspel med övriga elever (a.a., 1991 och 1998).
|
284 |
ATT UNDERVISA SVENSKA I EN FLERSPRÅKIG MILJÖ : En kvalitativ studie av lärarnas undervisningsstrategier, metoder och anpassningar i ämnena svenska och svenska som andraspråkLoro Loro, Maria Teresa January 2018 (has links)
Den här studien har som syfte att undersöka olika metoder och -strategier som ett antal lärare i grundskolans tidigare år använder i sin undervisning i ämnena svenska och svenska som andraspråk. Studien är av kvalitativ natur och är baserad på semistruktrurerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetar varierat med olika lässtrategier för att bygga upp ordförråd och läsflyt. De anpassar undervisningen efter elevernas nivå och använder olika hjälpmedel som bildstöd och digitala verktyg. Majoriteten av de intervjuade lärarna anser att det kräver mycket mer av dem när de har elever med ett annat modersmål än svenska och de skulle behöva mer kunskap i att undervisa elever med svenska som andraspråk, speciellt med tanke på mångfalden i skolan.
|
285 |
ePLUS-skärmens plus och minus : Ett datoriserat hjälpmedel i klassrummet tolkat från ett lärarperspektivAlmquist, Heléne January 2008 (has links)
I detta arbete har några pedagogers syn på ePLUS-skärmen granskats. ePLUS-skärmen är en speciell datorskärm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvändning. I denna undersökning har studerats om skärmen används i undervisningen, om undervisningen har måst omorganiseras på grund av att skärmen används och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bättre eller sämre. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på enkäter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skärmar; enkäten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger på skolan. Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn på ePLUS-skärmen och denna syn har stärkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lärarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material. Andra fördelar som lyfts fram är bland annat att skärmen möjliggör ett mer individanpassat arbetssätt, att den inspirerar eleverna i deras lärande och sparar tid för pedagogen genom att material kan anskaffas samt bearbetas på ett smidigare sätt än tidigare. Pedagogerna har därmed funnit flera användningsområden för ePLUS-skärmen men likväl anser de flesta att undervisningen inte förändrats
|
286 |
Undervisningsmetoder, kompensation och datorn som hjälpmedel för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter / Teachingmethods, compensation and the computer as an aid to make the schoolwork easier for pupils with difficulties with reading and writingBlom, Tina January 2002 (has links)
Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: - Vad är läs- och skrivsvårigheter? - Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta...
|
287 |
Hur matematiklärare vid ett gymnasium upplever KunskapsmatrisenHenning, Clas January 2017 (has links)
Matematikämnet har på senare tid fått en allt större uppmärksamhet, inte minst genom de resultat som publicerats i samband med de internationella undersökningarna PISA och TIMMS. Skolverkets intentioner att skapa ett större fokus kring de förmågor som presenteras i kursplanen och ämnesplanen i matematik har öppnat upp för att den formativa bedömningen alltmer kan ta plats inom dagens pedagogiska praktik. Samtidigt finns en mängd digitala verktyg att tillgå som försöker tillfredsställa och mätta behovet av effektiva lärmetoder för elever med olika förutsättningar och inställningar till matematikämnet, som behöver få hjälp i rätt riktning i sin kunskapsutveckling. Bland dessa märks det interaktiva och digitala verktyget Kunskapsmatrisen. Detta självständiga arbete syftar till att belysa hur matematiklärare vid ett gymnasium (i en mindre svensk stad/kommun), en utbildningsenhet, upplever Kunskapsmatrisen, ett verktyg som får tjäna som exempel på ett digitalt hjälpmedel som finns att tillgå på marknaden. Det gör jag genom en enkätundersökning med tillhörande analys där jag gör jämförelser med dels Kunskapsmatrisens egen användarundersökning, dels med en elevundersökning utförd på Ystad gymnasium. Dessutom har jag genomfört en efterföljande intervjustudie med syfte att främst besvara frågan hur matematiklärare på ett svenskt gymnasium använder Kunskapsmatrisen. Det framkommer i min enkätundersökning att lärarna både värdesätter verktyget och tror att Kunskapsmatrisen kommer bidra positivt till resultaten på nästkommande nationella prov (2017). Vidare visar enkätstudien att lärarna tror att eleverna uppskattar verktyget och att så är fallet får man även en tydlig antydan om i Ystad gymnasiums enkätundersökning. Det framkommer också klart att lärarna i min enkätundersökning upplever att Kunskapsmatrisen spar tid, vilket även Kunskapsmatrisens egen underökning visar. Min intervjuundersökning visar att tidsbesparingen främst härrör från möjligheten att med hjälp av den i systemet ingående uppgiftsbanken skapa prov och diagnoser som tar hänsyn till balansen mellan de olika förmågorna och kunskapsnivåerna (i en matris). Verktyget kan även fungera som en slags formativ och digital hjälplärare till eleverna genom sina videolänkar och feedbacksystem och på så sätt hjälpa dem att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.
|
288 |
CASEUS : Din hjälpande handGustavsson, Julia, Albertsson, Klara January 2017 (has links)
Development and modernization takes place all the time and everywhere in today's society. Although we handle and slices hard cheese in the same way that we did decades ago. The way we handle cheese nowadays is not only unhealthy, but can also be a difficult moment for some people. The goals to develop a functional, modern and food-approved kitchen tool adapted to today’s society are the main factors for this bachelor thesis. Along with stakeholders for the project, the requests and demands set up for the prototype progressively have been worked out. Wellknown methods and market surveys have been used to ensure the need of the product. Researches in relevant subjects have also shown that the market is in need of a new product. The product called CASEUS has after studies shown to have a broad target group. The name CASEUS, came from the Latin word for cheese (Caseus) and from the English word case, as the product will be like a case around the cheese. The kitchen tool is designed with a simple mechanical solution, in a hygienic material. The handle is designed according to EU: s standard dimensions for handles. Therefore, it is considered suitable for the majority of the population in Sweden. Thus, there is a market for the product both at hotels and restaurants, as well as in private households. In the final stage of the project a prototype of CASEUS has been produced by Havd Group, which is a stakeholder in the project. The prototype has been funded by a scholarship and contributions from ALMI Business partner. To be able to continue with CASEUS after the end of the project, new possible working paths have been investigated. With promotion, more scholarship or a collaboration with an existing manufacturer in the industry, the project team hopes to be able to get CASEUS out on the market.
|
289 |
Musik i särskolan : Lärarens hjälpmedel för att göra eleverna delaktiga i musikundervisningen i särskoleklass / Music in special school : Teacher's tools to enable students to participate in classroom music educationLundberg, Eleonora January 2018 (has links)
Musik som ett skolämne är något som undervisas med tydliga mål på elevers delaktighet och utefter kursplanen. Syftet med denna studie är att undersöka hur musikämnet i särskolan utformas och bidrar till delaktighet samt hur musikundervisningen kan anpassas med olika former av hjälpmedel. Resultatet utgår efter intervjuer och observationer som gjorts hos lärare i särskolan på olika orter i Sverige samt vad lärare anser kring att göra eleverna delaktiga och vilka hjälpmedel som används i musikundervisningen. Alla de lärare som deltagit i studien använder sig av delaktighet i undervisningen och även av hjälpmedel i form av instrument, bilder, färg och inredning som visar sig i både de genomförda intervjuerna och observationerna. Diskussionen kring detta ämne fokuserar på olika sätt att göra eleverna delaktiga samt för- och nackdelar med användandet av ”vanliga” instrument till skillnad mot specialanpassade instrument i särskolans undervisning i musik.
|
290 |
Kompensatoriska datorhjälpmedel : För elever med läs- och skrivsvårigheterPersson, Sandra January 2007 (has links)
Denna undersökning syftar till att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring detta ämne är förhållandevis få. De elever och lärare som tidigare studerats har ofta varit antagna till något speciellt projekt och har därför blivit sponsrade med både utbildning och hjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring elever och deras lärare, direkt ur skolvardagen. Undersökningen är kvalitativ och innefattar tre elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Alla eleverna har betydande läs- och skrivsvårigheter och kommer från tre olika skolor i samma kommun. Varje elev har en eller flera av sina lärare med i undersökningen. Eftersom det ännu är svårt att finna lärare och elever som arbetar kontinuerligt med kompensatoriska datorhjälpmedel i de lägre åldrarna valde jag att intervjua elever från mellan- och högstadiet. Resultatet visar att både elever och lärare är positiva till användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel. Eleverna kan rekommendera dem till en kamrat med läs- och skrivsvårigheter och lärarna till en kollega, att introducera för elever med liknande svårigheter. Lärarna talade om ett flertal vinster med att låta de språksvaga eleverna använda datorhjälpmedel. Något som nämndes var hjälp med stavning och uppläsning av texter. Andra positiva effekter som nämndes var att eleverna producerade större textmassor i bättre kvalitet samt att de med hjälp av talsyntes kunde lyssna på ”vilken text som helst”. Lärarna påpekade även att eleverna ökade sitt självförtroende och sin självständighet i skolarbetet. Elever och lärare kunde inte se några negativa konsekvenser för elevernas språkutveckling. Däremot påtalade de problem med tekniken och datasupport samt att misstycke från oförstående kamrater kunde påverka negativt. Sammanfattningsvis visade resultatet att det behövs engagerade lärare, föräldrar och främst intresserade och motiverade elever för att arbetet med kompensatoriska datorhjälpmedel skall fungera i skolpraktiken och påverka elevernas språkutveckling positivt.
|
Page generated in 0.0364 seconds