Den här studien handlar om barns interaktion i tamburen i förskolan och hur de skapar sina egna unika kamratkulturer på detta avgränsade område. Den är skriven med barns perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Videobservationer har genomförts för att göra barns interaktion synlig. De presenteras i exerpts och innehåller barns verbala uttryck och handlingar. Resultatet visar att barn skapar och skyddar interaktionsutrymme i tamburen. De gör detta genom att använda sekundära anpassningar för att möjliggöra fortsatt interaktion och för att få igenom sin vilja. Peer talk och förkroppsligade handlingar ingår också i skapandet av kamratkultur. / This study is about children’s interaction in the hall of the preschool and how they create their own unique peer culture in this secluded space. It is written with a child’s perspective with a phenomenological approach. Video-observations were carried through to make children’s interaction visible. They are being presented in excerpts containing verbalizations and children’s actions. The result shows that children create and protect interactive space in the hall, using secondary adjustments to enable ongoing interaction and to have their will and also peer talk and embodied actions to create a peer culture.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och öka kunskap om barns kamratkulturer i fri lek med fokus på fysiska artefakter, regler och strategier. För att undersöka detta använder vi oss av Corsaros teorier som teoretiskt perspektiv. Studien utförs i en barngrupp utifrån en svensk förskolekontext i inomhusmiljöer. Genom etnografisk ansats, alltså med en kvalitativ metod, undersöker vi hur barn i kamratkulturer interagerar med varandra, deras användning av fysiska artefakter, strategier och regler under fri lek i form av observationer. Studien betonar också lekens betydelse i förskolan för barns utveckling och lärande med koppling till Lpfö 18 (2018, ss.5–19) där det beskrivs hur leken har en väsentlig roll i förskolans vardag. Resultatet visar på att barn är flitiga aktörer som använder olika strategier både för att skydda sin kamratkultur och för att träda in i pågående aktiviteter med bl.a. artefakter, regler och tillträdesstrategier.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>In this essay, I have performed a study on peer cultures and how these peer cultures are expressed in a group of pre-school children. My questions are as following:</p><ul><li>What positions/power positions can be seen in children’s play, and how will these be expressed?</li><li>How do the children gain access to play?</li><li>How do children act when they want to exclude other children?</li></ul><p>In order to understand this I have chosen to do observations as a method. In order to investigate these questions I chose to spend six whole mornings with a group of pre-school children, closely observing their behavior. The focus was on children, three years of age or older. The results show that children are very resourceful, when it comes to making up strategies for either giving access to, or excluding, other children from their play. For example they could make up a rule which would make it impossible for another child to be a part of the game. One rule could be that you in order to be able to play with the others must possessed a particular toy that the children used in the game, which the new child did not own. But there are also many strategies for children to be a part of a game. For example, if they had a toy that the other children wanted as well, this could be a way of joining in on the play.</p><p>We as adults must be aware of that these cultures exist everywhere. Sometimes we are not even aware of that a child is not being allowed to play with the others. It is not fun for those children who always have to stand beside the play. We need to try and discover who these children are and help them to be a part of the group.</p><p>Keywords: Pre-school Peer culture, Access play, Excluding play</p> / <p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>I mitt examensarbete har jag genomfört en undersökning, med syfte att bidra med kunskaper om kamratkulturer och hur dessa kulturer uttrycks i en förskolegrupp. Mina frågeställningar är följande:</p><ul><li>Vilka positioner/maktpositioner finns i barns lek och hur synliggörs de?</li><li>Hur får barn tillträde till leken? </li><li>Hur gör barnen när de utesluter andra barn?</li></ul><p>Frågeställningarna har jag valt att undersöka, genom att observera barnen i en barngrupp under sex förmiddagar. Fokus har varit på barn som är tre år och äldre.  Resultatet visar att barnen är väldigt påhittiga vad gäller olika strategier, både för att ge tillträde till eller att utesluta andra barn från att vara med i leken. Bland annat kunde de hitta på regler, som gjorde att det nya barnet inte kunde vara med. En regel kunde vara att man var tvungen att ha någon leksak som barnen använde, som det nya barnet inte hade. Men det finns också många strategier för att få vara med i leken. Till exempel om de hade en leksak, som de andra barnen också ville ha kunde detta vara ett sätt för att få vara med i leken.</p><p>Vi vuxna måste vara medvetna om att kamratkulturer existerar. Ibland är vi inte ens medvetna om att det finns något barn som inte får vara med och leka. Det är inte roligt för de barnen som alltid blir uteslutna. Vi måste försöka upptäcka dessa barn och hjälpa dem att bli en del av gruppen.</p><p>Nyckelord: Förskola, Kamratkultur, Tillträde lek, Uteslutning lek</p>

Abstract In this essay, I have performed a study on peer cultures and how these peer cultures are expressed in a group of pre-school children. My questions are as following: What positions/power positions can be seen in children’s play, and how will these be expressed? How do the children gain access to play? How do children act when they want to exclude other children? In order to understand this I have chosen to do observations as a method. In order to investigate these questions I chose to spend six whole mornings with a group of pre-school children, closely observing their behavior. The focus was on children, three years of age or older. The results show that children are very resourceful, when it comes to making up strategies for either giving access to, or excluding, other children from their play. For example they could make up a rule which would make it impossible for another child to be a part of the game. One rule could be that you in order to be able to play with the others must possessed a particular toy that the children used in the game, which the new child did not own. But there are also many strategies for children to be a part of a game. For example, if they had a toy that the other children wanted as well, this could be a way of joining in on the play. We as adults must be aware of that these cultures exist everywhere. Sometimes we are not even aware of that a child is not being allowed to play with the others. It is not fun for those children who always have to stand beside the play. We need to try and discover who these children are and help them to be a part of the group. Keywords: Pre-school Peer culture, Access play, Excluding play / Sammanfattning I mitt examensarbete har jag genomfört en undersökning, med syfte att bidra med kunskaper om kamratkulturer och hur dessa kulturer uttrycks i en förskolegrupp. Mina frågeställningar är följande: Vilka positioner/maktpositioner finns i barns lek och hur synliggörs de? Hur får barn tillträde till leken? Hur gör barnen när de utesluter andra barn? Frågeställningarna har jag valt att undersöka, genom att observera barnen i en barngrupp under sex förmiddagar. Fokus har varit på barn som är tre år och äldre.  Resultatet visar att barnen är väldigt påhittiga vad gäller olika strategier, både för att ge tillträde till eller att utesluta andra barn från att vara med i leken. Bland annat kunde de hitta på regler, som gjorde att det nya barnet inte kunde vara med. En regel kunde vara att man var tvungen att ha någon leksak som barnen använde, som det nya barnet inte hade. Men det finns också många strategier för att få vara med i leken. Till exempel om de hade en leksak, som de andra barnen också ville ha kunde detta vara ett sätt för att få vara med i leken. Vi vuxna måste vara medvetna om att kamratkulturer existerar. Ibland är vi inte ens medvetna om att det finns något barn som inte får vara med och leka. Det är inte roligt för de barnen som alltid blir uteslutna. Vi måste försöka upptäcka dessa barn och hjälpa dem att bli en del av gruppen. Nyckelord: Förskola, Kamratkultur, Tillträde lek, Uteslutning lek

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver barns strategier i den fria leken. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och fenomenografisk analysmodell fick jag svar på mina frågeställningar. Det insamlade materialet har analyserat och diskuterats ifrån Corsaros teori och begrepp. Studien utgår också från Pihlgrens analytiska modell av aktivitetsmönster samt Tellgrens tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier. Resultatet visar att förskollärna tycker det är viktigt att vara närvarande i barnens fria lek för att kunna se de olika tillträdesstrategierna och uteslutningsstrategierna som barnen använder sig av i leken. Majoriteten av förskollärarna i denna studie arbetar med regeln ”Alla får vara med”. Detta är en av dem olika strategierna som förskollärarna har observerat att barnen använder sig av i den fria leken. Resultatet visar därutöver att förskollärarna anser det är via leken som barnens språk, konflikthantering och gemenskap utvecklas. Förskollärarna beskriver att om man inte arbetar tidigt med gruppdynamiken kan det bli exkludering i skolåldern eller till och med i vuxen ålder. Det är därför viktigt att arbeta med detta så tidigt som möjligt. / The purpose of the study is to investigate how preschool teacher describe children’s strategies in free play. With the help of semistructured interviews and a phenomenographic analysis model, I got answers to my research questions. The collection of this material has been analyzed and discussed from Corsaro's theory and concepts. The study is also discontinued Pihlgren's analytical model of activity patterns and Tellgren's access and exclusion strategies. The results shows that preschool teachers think that it is important to be active in the children's free play in to see the different access strategies and exclusion strategies that the children use in the free play. The majority of preschool teachers in this study work with the rule "Everyone can participate". This is one of the different strategies that preschool teachers have observed that children use in free play. The result also shows that preschool teachers believe that it is through play that social interaction develops. The result also show that preschool teachers believe that the children's language, conflict management and community are developed through free play. If you do not work early with the group dynamics, the preschool teachers describe that there can be exclusion in school age or even in adulthood. It is therefore important to work with this as early as possible.

No description available.

Syftet med studien har varit att belysa barns perspektiv på kamratkulturer samt inkluderande och exkluderande handlingar. Barn som ingår i en kamratkultur i förskolan blir både inkluderade och exkluderade. Vi har valt att utgå från barns perspektiv då vi upplevt att det finns ett behov att få en inblick i hur barn ser på inkluderande och exkluderande handlingar. Vi har valt att utgå från Corsaros (2015) teori om kamratkulturer med flera olika begrepp kopplade till denna teori. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metod med två olika typer av intervjuformer med barn i mindre grupper. Empirin samlades in på två förskolor i Skåne och sammanlagt 20 barn deltog i intervjuerna. Vi genomförde en semistrukturerad intervju utifrån en gestaltning som barnen sedan fick reflektera kring och en ostrukturerad intervju där vi tillsammans med barnen skapade en mindmap om vänskap. Empirin strukturerades upp i teman kopplade till frågeställningarna. Utefter dessa teman är sedan analysen strukturerad.Resultatet från intervjuerna visar att barn talar om flera olika typer av tillträdesstrategier för att bli inkluderade i kamratkulturen men att det är verbala frågor om tillträde som är mest förekommande. Resultatet från intervjuerna visar även att barn framförallt använder sig av fysiskt våld och verbala handlingar för att exkludera andra barn i kamratkulturen. Beroende på om barnen blir exkluderade eller exkluderar upplever de olika typer av känslor. Utifrån ett perspektiv av tolkande reproduktion synliggörs barnens perspektiv på inkluderande och exkluderande handlingar som en reproduktion av vuxenkulturen men även som en produktion av informationen från den vuxna världen. När barnen beskrev en bra kompis framkom det fyra olika teman vid bearbetningen av empirin. Dessa är verbala yttranden, vad man kan göra tillsammans, vad man kan lära sig och lekar vilket kan ses som positivt och inkluderande. När de beskrev en dålig kompis framträdde tre teman vid bearbetningen av empirin vilka var verbala yttranden, strategier att dra sig undan och fysisk våld vilka kan uppfattas som negativa och exkluderande handlingar.

I denna kvalitativa studie var syftet dels att undersöka om förskollärare upplever att barn med språkligsårbarhet blir uteslutna ur leken och dels att undersöka vilka tillträdesstrategier barn med språkligsårbarhet använder sig av för att få tillträde till leken. Jag genomförde intervjuer med två förskollärarepå en förskola.Resultatet visar att de inte upplever att språksårbara barn med svenska som modersmål blir uteslutna urden fria leken. De upplever däremot att barn med annat förstaspråk än svenska blir uteslutna i störreutsträckning. De upplever även att dessa barn inte heller söker sig till fri lek i samma utsträckning sombarnen med svenska som modersmål. Resultatet visar även att barn oavsett språklig förmåga användersig av liknande icke-verbala strategier när de söker tillträde till leken. Variationen beror på barnens olikapersonligheter och beroende på sin personlighet väljer man olika sätt att söka tillträde i leken. Barnenanvänder sig av kroppsspråket i form av blickar, kroppskontakt och även TAKK förekommer i vissasituationer när de söker tillträde till lek. Språkstarka barn använder sig av kroppsspråket när de sökertillträde samtidigt som de förlitar sig på sitt verbala språk. / This qualitative study examines preschool teachers’ experience concerning if children with languageimpairment suffer from exclusion from play with other children. The study also examines theirexperience about what kind of access rituals children with language impairment use to gain access inother children’s free play. Interviews were conducted with two preschool teachers.The result shows that according to preschool teachers’ experience, exclusion can depend on the child’snative language. They notice more exclusion among the children with other native language thanSwedish. They also experience that these children don’t search access to play in the same extent aschildren with Swedish as mother tongue. The result shows that children, no matter speech competence,use the same kind of non-verbal access rituals when they search access to play. The variation of ritualsdepends on the child’s personality, not on language competence. Children use their body language inthe shape of eye contact, body contact and also sign language is used in some situations. Children withdeveloped language use the body language when they want access but they also rely on their speechwhen they search for access.

This thesis examines how very young children (1-3 years) organize participation during naptime, a recurrent activity of everyday life in preschools. Focus is on how these children practice their social and cultural understandings of the local order and thus establish various local orders as part of how they shape their peer cultures and the routines of the naptime. An ethnomethodological and conversation analytic (EM/CA) perspective is used to explore the organisation of the local orders oriented to by the children in their participation during naptime. A special interest is directed at how small children use embodied actions and various semiotic resources as they actively take part in this preschool routine. The data, collected during fieldwork with participant observations, consist of video recordings and field notes. The recordings are analysed using EM/CA methods, including detailed attention to embodied features of interaction along with spatial and material arrangements. Transcriptions of interaction comprise representations of both verbal and visual aspects, e.g. gestures, gaze and movement through the room. The study shows that naptime involves more than sleep. It is demonstrated how very young children, through interaction with each other and the pedagogues, are active agents in sustaining, creating, re-creating and challenging the local orders of naptime. Through embodied actions and the use of various semiotic resources, the children are able to create time and space for their own peer cultures within this institutional routine. Overall, the study sheds light on the sophisticated ways in which very young children use their knowledge of cultural and institutional routines – the spatial organisation of sleep mattresses, artefacts (e.g. blankets, pacifiers and soft toys) and the sequential structures of the naptime – to constitute spaces for play and joyful interaction with peers and pedagogues. In spite of their sometimes limited vocal language, these very young children are able to use a variety of semiotic resources to constitute their own social life within naptime, often through secondary adjustments to institutional and adult structured order.

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (2018) beskrivs leken som grundläggande för barns lärande, utveckling och välbefinnande. Däremot uttrycks det inte i läroplanen hur begreppen inkludering och exkludering bör kopplas till barns lek samt hur detta kan prägla såväl barngruppen som leken. Utifrån detta resonemang är syftet med denna studie att undersöka hur inkludering och exkludering yttrar sig mellan barn i den fria leken samt lyfta fram förskolans förebyggande arbete gällande utanförskap. Detta även genom att studera förskollärarnas agerande i förhållande till begreppen inkludering och exkludering i barns fria lek. För att besvara syftet är studiens frågeställningar följande: 1. Hur yttrar sig inkludering och exkludering i förskolans rådande barnkultur i den fria leken? 2. Vilka strategier används av barn för tillträde samt exkludering i den fria leken? 3. Hur agerar barnen om förskolläraren avbryter en pågående fri lek? 4. Hur yttrar sig förskollärarens agerande under barns fria lek, utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv?   I studien används en kvalitativ metod, i form av observationer för att kunna skapa en inblick i det sociala samspel som sker i förskolemiljön. Detta fördjupas utifrån Corsaros barndomssociologiska perspektiv.   Studiens resultat visar att det förekommer en acceptans kring barns användande av såväl inkluderande som exkluderande situationer i den fria leken, genom exempelvis användandet av tillträdesstrategier. Vidare visar resultatet att förskollärarens agerande och närvaro vid barns fria lek både kan ha en positiv och en hämmande inverkan på barns inkludering och exkludering av varandra.