The sex shop has existed as spatially Othered and ideologically transgressive. However, the last decades have witnessed both a literal and figurative move into a position of normalcy and legitimacy. Previous research conducted on this topic has covered this shift, and the importance of a “feminization” of the market for this to happen. While the previous research is extensive on the “new” sex shop, it has partly overlooked the hybridization of the traditional with the feminized. This essay has thus aimed to discern the trends of a “mixed-gender” sex shop, in order to both contribute to the understanding of the Swedish context as well as how class, gender, and past & present work as distinctions within this. The results show that a stereotypical femininity and masculinity is visually used by the store as tropes of distinction. As abstract ideals they converge in a rhetoric of an aspirational class, that sees knowledge as well as consumption as vital to a “sexual health”. However, while the commodities on offer are partly marketed with such sophistication, they are equally advertised as realistic resemblances of genitalia or parts of the body. Thus, the sophisticated consumption is diversified with a realistic, at times vulgar, address. The conclusive observation here is hence that the traditional sexuality-related consumption can coexist with a feminized version within one and the same store. Consequently, this essay sees that a plurality of desires is a part of the market’s continual expansion.

Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka hur historiedidaktisk forskning har tagit sig an det heterogena klassrummet. Genom att studera de teoretiska perspektiv den historiedidaktiska forskningen använder sig av för att problematisera mångfald i klassrummet hoppas jag kunna belysa några av de problemområden som existerar inom detta. I litteraturstudien sammanställs en mängd studier och artiklar som alla tar upp mångfald och historieundervisning och vad dessa studier egentligen undersöker och på vilka sätt de tre perspektiven genus, klass och etnicitet används i empiriska undersökningar, är vad studien analyserat. Resultatet pekar på att de flesta forskarna tenderar att använda sig av antingen ett etnicitet- eller genusperspektiv i sina undersökningar, medan klassperspektivet lyser med sin frånvaro. Många av de analyserade studierna bygger på samma tidigare forskning och undersöker snarlika problem. Förenklat kan man säga att de svenska forskarna endast undersöker icke-genus, eurocentrism och mångkultur när de problematiserar historieundervisning och mångfald.

The purpose of this study is to analyze and compare the connection between pictures and text in three textbooks, in english, in the expectation to reach a didactic perspective that can facilitate in working with texts with students, in fourth grade.  How well do pictures and text correspond with each other in three textbooks that have been chosen for the fourth grade, in english?  What are the differences and similarities between the three textbooks seen from a multimodal perspecive? The result showed that there was an interaction between the different types of text types and the images, in all three textbooks. The heading of each chapter is a clue to what the content of the text will be about. The images are well connected to the text and they also reenforce the content of the text. This connection between the pictures used in the chapter and the text can help readers better understand the content of the text.

The purpose of the study is through life interviews examine how older women talk about their lives, how dreams, life choices and self-understandings are formed and renegotiated in relation to social norms and structures. The study is based on interviews with six different women. The empirical focus of the study is women born and raised in the countryside of Västerbotten, Sweden during the 1930’s and 1940’s. The analysis of the material is based on narrative perspective, with inspiration from the theory of performativity, an intersectional understanding of gender, age, social class and place. The results of the study show that identity can be understood as part of a narrative construction and that the way the life-story is structured interacts with age. In the narrative, memories are given a certain meaning and are presented as central to the whole course of life's entirety. In the women's narrative, it has become clear that the dreams that are formulated are largely the result of intersectional factors; gender, class, age and place, and that dreams are constructed in relation to one's own self-understanding. Many of the women express a satisfaction with the life that has been, but there are also dreams that have continued to function as an alternative narrative to the life that is lived. Some dreams still have a chance to come true, while others act a "what if" next to the existence of life.

Syftet med studien är att undersöka de didaktiska möjligheter och fallgropar som finns med att använda skönlitteratur såsom Gräset sjunger (1950) för att diskutera värdegrundsfrågor inom svenskämnet på gymnasienivå. Metoden som används är diskursanalys utifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på maktaxlarna genus, ras och klass. Studiens resultat visar att genom att kombinera olika maktaxlar såsom genus, ras och klass kan den hegemoniska maskuliniteten lyftas fram för att förklara den praktik som legitimerar den patriarkala könsmaktsordningar och dess inverkan i frågan om jämställdhet. Resultaten påvisar också att romanen erbjuder didaktiska möjligheter att nå frågor om jämställdhet och människors lika värde genom att synliggöra normer och strukturer som reproducerar och upprätthåller orättvisor kopplade till genus-, ras- och klasstillhörighet. Den didaktiska fallgropen som studiens resultat påvisar är om fokus riktas enbart på rasifiering eller vitifiering då båda behöver problematiseras och ställas mot varandra för att tydliggöra hur de påverkar och samspelar i skapandet och bevarandet av samhällsnormer. Studien påvisar åckså att om det explicita utesluts försvårar det möjligheten för elever att identifiera det implicita i texten för att synliggöra och belysa hur det konkreta tillsammans med det osynliga bidrar till helhetsförståelsen.

Denna studie undersöker lärarnas uppfattningar och upplevelse av krav, möjligheter och gränser i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor. Uppsatsen är metodologiskt strukturerad enligt John Goodlads läroplanering: formell läroplan, verkställd läroplan och upplevd läroplan. Resultatet analyseras med Pierre Bourdieus begrepp: habitus, kapital och fält för att förstå beskrivna krav, möjligheter och gränser i den sociala interaktionen. Resultatet visar att sociokulturell disposition är central faktor i bildandet av kritiskt tänkande medborgare. Den sociokulturella dispositionen i studien, kulturell medelklass, är kopplad till de kärnvärden som läroplanen förmedlar. På grund av detta upplevs inga större konfliktytor i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor.

The purpose of this thesis is to analyse how three books can be seen as a modern form of the Swedish working class literature tradition. The works are Linjen by Elise Karlsson, Tjänster i hemmet by Marie Hållander, and Cykelbudet by Anders Teglund. The first two books are fictional accounts of the precarious working conditions in contemporary Sweden, and the last book is a hybrid between novel and non-fiction. This thesis utilizies Marxist alienation theory, Bourdieu’s theory of capital and Guy Standing’s theory of the precariat. Furthermore, I relate the material to different defintions of working class literature. By analyzing the material with these theoretical concepts I establish that alienation is a common theme, that Bourdieu’s theory can explain the complex class positions of the main characters, and that all books depict precarious labor. The results show that the three books can be labeled as a modern form of working class literature, even though they differ from earlier forms of this tradition.

This is a study of an ethnic hierarchical division of labor on Iföverken in the south of Sweden between 1895-1930. The study aims to see if migrants got different kind of profession at Iföverken and if there were in fact ethnic hierarchical distribution of work. It also aims to see if the pattern of ethnic hierarchical division of labor was different before and after the First World War. Also, the study aims to see in what regard these labor migrants became members of the local union, division 227. By studying if labor migrants got different kind of professions using the concept of class in a structuralist perspective, hierarchical positions become visible. Using moving in and out records that the priests wrote as migrants arrived and member list of the union as the main sources, the study shows that there existed a pattern of ethnic hierarchical division of labor. The results show that migrants from regions with Slavic population got the most unskilled work while migrants from regions with German population made most of the professional and higher valued workforce. There where some migrants that became active members of the union division 227, consequently it can be argued that these migrants where a part of a collective movement and class struggle.

The purpose of this essay has been to examine how the concept of class, based upon György Lukács theory of reflection, is shown in the novel Doctor Glas by the author Hjalmar Söderberg. Class is also compared to its relation to locations mentioned in the novel. The method the essay is using, is a comparative reading between the novel and the chronicle En Stockholmskrönika från sekelskiftet, also written by Söderberg. I try to trace and point out where these differences can be shown, in relation to where the characters in the novel are geographically located. The essay confirms that the concept of reflection does not apply, or fails to do so, on Söderberg’s novel or on the compared chronicle.

Syftet med examensarbetet är att jämföra hur SO-lärare i årskurserna 4-6 arbetar på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden och undersöka hur de undervisar för sin elevgrupp. Undersökningen har sitt fokus på hur SO-lärare bedriver sin undervisning för sin egen elevgrupp. Det ligger i fokus på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden. I undersökningen jämförde vi lärarnas SO-undervisning för att ta reda på om lärarnas sätt att undervisa skiljer sig åt, beroende på skolans socioekonomiska placering. För att kunna uppfylla vårt syfte med examensarbetet har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som kvalitativ undersökningsmetod. I vår undersökning har vi intervjuat sex stycken SO-lärare i tre grundskolor. En grundskola är belägen i ett område med lägre socioekonomisk status. Två av grundskolorna är belägna i ett område med högre socioekonimisk status. Intervjuerna har sedan transkiberats och förberetts inför analys där vi har den deduktiva ansatsen som analysmetod i vår studie. Den deduktiva ansatsen är baserad på att vi analyserar det insamlade materialet med hjälp av de analytiska begreppen som är den dolda läroplanen, klassmässig differentiering, klassificering och inramning, lärarparadigmet, den osynliga pedagogiken, habitus, socialt kapital, kulturellt kapital och fältet. Studiens resultat visar att lärare arbetar på varierande sätt beroende på vilken socioekonomisk placering skolorna har. Resultatet visar att lärarna arbetar olika beroende på vilken elevgrupp de undervisar för, dock har det funnits likheter och olikheter på hur undervisningen genomförs i de olika skolorna men även i samma skolor. Det visar även att skolan med lägre socioekonomisk status motsätter den tidigare forskningen som presenteras i examensarbetet. Vår slutsats visar att lärare som arbetar på en skola med en viss socioekonomisk status tenderar att ha liknande värderingar men, att deras tillvägagångssätt kan variera beroende på den elevgrupp läraren undervisar för.