This thesis explores elderly women´s subjective experiences of being women of age in our  capitalistic Swedish society of today. The aim of the research is to illuminate the importance of age-analysis in our contemporary society and within academia, by highlighting age as a social position which intersects with other identity categories such as gender and class. The data collection consists of seven qualitative semi-structured interviews with women within the age of 73-86, who were active feminists during the second wave of feminism. The analysis is primarily based on a theoretical framework consisting of Simone de Beauvoir´s “the Other”, Pierre Bourdieus´s different forms of capitals and “heteronormative lifescript”. The result shows in several different ways how old women are reduced to “the Other”. The findings further show that a narrow framework of norms about elderly women limits the space within which they can cultivate autonomous subjectivities. The result also indicates that the long-lasting experience of feminist awareness and activism have a great impact on the experience of aging. Drawing on Bourdieu, the concept of “feminist habitus” is introduced. The analysis clearly shows how access to social, cultural and symbolic capital is essential to the experience of aging. One of the main conclusions is that capitalist forces form the terms of elderly women´s life space.

The purpose of this thesis is to examine the representation of race, social class and gender in the 2013 video game Grand Theft Auto V. Postcolonial theory, including terms such as cultural hegemony, whiteness and Michel Foucaults definition of power, has served as the basis for the analysis. The postcolonial theory has been combined with class theory and gender theory for an intersectional analysis. Semiotic analysis has been used as the method in the thesis, and a total of nine story missions – three for each protagonist in the game – have constituted the material. The analysis has shown that Grand Theft Auto V contains stereotypical depictions of non-hegemonic groups in society, and that these depictions serve to perpetuate negative myths about members of ethnic minorities and the working class.

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Kongsberg Automotive AB, en underleverantör inom fordonsindustrin som bland annat tillverkar växelspaksystem till både manuella och automatväxlade fordon. Fordonsbranschen kantas av ständig utveckling med innovativa lösningar, vilket under de senaste åren har resulterat i att elektroniken har fått en större roll i produkterna. Ifall elektroniken skadas kan det få förödande konsekvenser för produktens funktion. Det medför högre krav på säker inkapsling. För att motverka läckage och intrång av skadliga partiklar används ofta någon form av tätning.    Produkten som har studerats i detta examensarbete är en aktuator, vars funktion är att omvandla elektroniska signaler från växelspaken till mekaniska rörelser som interagerar med växellådan. Produkten innehåller tre tätningar som samverkar för att uppfylla inkapslingskraven under fordonets hela livstid. Dessa tre tätningar består av en statisk tätning av typen FIPG, en dynamisk o-ring och en ventil tätning av Gore-Tex membran.  Syftet med examensarbetet är att studera och utvärdera olika tätningskoncept som uppfyller de krav på inkapsling som ställs. Kongsberg önskar att utforska om det finns bättre alternativ till de tätningar som används i nuläget, särskilt vid en framtida ökad produktionsvolym. För att kunna utföra arbetet har en omfattande litteraturstudie genomförts. Den har bestått av faktainsamling, konkurrensanalys, intervjuer och observationer både på och utanför företaget. Detta mynnade ut i en Pughs matris där de olika tätningskoncepten ställdes mot den befintliga lösningen, FIPG och o-ring. Kriterier såsom kostnad, produktionsvänlighet, monteringsvänlighet, arbetsmiljö, processtid, livslängd samt behov av omkonstruktion har tagits fram till matrisen med hjälp av DFX-verktyg och intervjuer. En Pughs matris har utförts för både den statiska och dynamiska tätningen. Samma kriterier användes i båda fallen. Utifrån matrisen utnämndes lasersvetsning som den mest lämpliga metoden för den statiska tätningen. Anledningen till att den rekommenderas är bland annat dess låga kostnad vid höga volymer, den snabba processtiden samt dess långa livslängd. För den dynamiska tätningen rekommenderas Kongsberg Automotive att fortsätta med den befintliga lösningen, o-ringar. Detta på grund av dess låga kostnad för en tillräcklig livslängd. För att implementera den nya statiska tätningen krävs omkonstruktion av produkten. För en lyckad fogning ställs en del krav på flänsarna, bland annat en låg skevningstendens och en viss ytfinhet. Dessutom behöver flänsarna få en ny utformning som möjliggör fogning. Metoden bygger på att en del är lasertransparent och släpper igenom laserstrålen till den undre delen, som är laserabsorbent och smälter materialet vid fogen. Studien leder till ett grundligt underlag för Kongsberg Automotive, som kan underlätta vid beslut gällande tätningskonstruktionen. / This thesis is performed in association with Kongsberg Automotive AB, a subcontractor within the automotive industry who specializes in gear shifters for both manual and automatic transmission vehicles. The automotive industry is highly dynamic and constantly searching for innovative improvements. In recent years, this has led to an increase in the importance of electronics within a product. In case of an electronic failure, this can lead to devastating consequences for the function of a product. This leads to higher demands for safe encapsulation. Some sort of sealing is often used to reduce the risk of leakage and penetration of foreign particles. The product that has been studied in this project is an actuator. The function of an actuator is to convert electronic signals from the gear shifter to mechanical movements that interacts with the gearbox. The product consists of three sealing solutions that works together to meet the requirements for encapsulation during the vehicles lifetime. These solutions include a static gasket in form of a FIPG, a dynamic o-ring seal and a Gore-Tex vent membrane. The purpose of this thesis is to study and evaluate different sealing solutions that fulfills the demands of encapsulation according to the specification. Kongsberg Automotive wishes to explore if there are better sealing alternatives than the ones used today, particularly in regards to a potential increase in volume in the near future. In order to perform the project, an extensive literature study has been conducted. It was based on collection of facts, benchmarking, interviews and observations both within and outside of the company. This resulted in a Pugh matrix where the different sealing concepts where evaluated against the current solution, FIPG and dynamic o-rings. Criteria such as cost, production and assembly friendliness, work environment, processing time, life expectancy and the need of redesign were developed based on DFX-tools and interviews. The Pugh matrix were performed for both the static and the dynamic seal, using the same criteria in both cases. Based on the matrix, laser welding were chosen to be the most suitable seal for the static application. A few of the reasons were its low cost for high volume productions, the fast processing time and high function. For the dynamic seal, Kongsberg is recommended to continue using the current o-ring solution due to its low cost. To implement the recommended static sealing, redesign of the product is required. To achieve a successful joint, there are increased requirements for the flange surfaces, such as warpage and surface finish. In addition to this, the flanges needs a new design that enables joining. Laser welding is based on the material properties of the flanges. One part needs to be laser transparent to let the laser beam through, while the other part has to be laser absorbent to melt the material by the joint. This study results in a foundation for Kongsberg Automotive, to facilitate decision-making in regards to sealing design.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ”Rissnevåldtäkten” och ”Stureplansvåldtäkten”, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet. Vi finner det intressant att identifiera sociala kategorier som kön, klass och etnicitet för att avläsa hur dessa produceras och reproduceras i artiklarna. De frågeställningar vi använder avser således att förklara hur föreställningar om våldtäktsoffer och gärningsmän framställs samt om det förekommer några sociala kategorier som kan vara avgörande i hur tidningsartiklarna presenterar innehållet. Till en början har vi undersökt hur våldtäktsfallen framställs var för sig för att sedan kunna sätta dem i relation till varandra genom en jämförande analys. Vår övergripande teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet, denna teori använder vi för att lyfta fram de sociala kategorierna kön, klass och etnicitet. Resultatet vi tagit fram grundar sig i de sociala kategorier vi belyst med hjälp av det intersektionella perspektivet som vi använt oss av. Gärningsmännen beskrivs med dominanta och aggressiva ordalag medan offren som i båda fallen var kvinnor, beskrivs som passiva och försvarslösa objekt. I båda våldtäktsfallen lades stor vikt vid gärningsmännens bakgrund som gav en stämplande effekt. I ”Stureplansvåldtäkten” var klass (med tillhörande status) en framträdande kategori i framställningen av gärningsmän och offer. De beskrevs bland annat som ”Stureplansprofiler”, ”krogägare” och ”stekiga och rika”, offret beskrevs som ”drinkhora”, ”gänghora”, ”barnskötare” och ”kraftigt berusad”. I ”Rissnevåldtäkten” var framförallt etnicitet framträdande vid beskrivning av gärningsmän och offer. Uttryck som bland annat ”invandrarkillar”, ”svartskallar”, ”gäng” och ”utomeuropeiska” beskrev männen. Offret i samma fall framställdes med uttryck såsom ”svennehora”, ”kraftigt berusad” och ”sönderknullad”. Offren framställs i båda fallen ur en underordnad position i förhållande till gärningsmännen som oftast framställdes som överordnade. Genom en användning av språkliga uttryck genomgående studien har vi kunnat belysa olika maktpositioner och hur dessa konstruerats. Oavsett social kategori bottnar alla uttryck och framställningar i konstruktioner som produceras och reproduceras. / In this study who relates to a qualitative approach we aim to highlight how perpetrators and victims are being portrayed in various articles regarding controversial rape cases in Sweden. Through the use of a critical discourse analysis of our selected cases, ”Rissnevåldtäkten” and ”Stureplansvåldtäkten”, we intend to analyze the language as well as achieve our purpose and answer our questions. The main purpose of the study is to gain a deeper understanding of how language can create different perceptions regarding how perpetrators and victims of rape are being portrayed. To achieve this we will use selected newspaper articles taken from Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro and Svenska Dagbladet. We find it interesting to identify social categories such as gender, class and ethnicity to determine how these are produced and reproduced in the articles. The questions we use are to explain how perceptions of rape victims and perpetrators are being portrayed and if there are social categories that can be crucial in how the newspaper articles present the content. At first we will examine how the two rape cases are portrayed separately and then be able to put them in relation to each other through a comparative analysis. Our overall theoretical perspective will be intersectionality where we focus on highlighting the social categories of gender, class and ethnicity.The result we have developed is based on the social categories we elucidated using the intersectional perspective. The perpetrators are described with dominant and aggressive terms, whereas the victims in both cases were women, described as passive and defenseless objects. In the ”Rissnevåldtäkten” ethnicity was particularly prominent in the descriptions of the perpetrators through expressions such as ”invandrarkillar” (immigrant boys), ”svartskallar” (insulting word referring to foreigners), ”gäng” (gang), ”utomeuropeiska” (referring to people from outside Europe). The victim in the same case was portrayed with expressions such as ”Svennehora” (insulting word for Swedish whore), ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated) and ”Sönderknullad” (fucked to pieces). In the ”Stureplansvåldtäkten”, class with associated status, was a prominent category in the presentations of the perpetrators. They were described among other things as ”Stureplansprofiler” (Stureplan profiles), ”krogägare” (restaurant owners) and ”stekig och rik” (referring to a rich lifestyle) while the victim was described as ”gänghora” (in this case whore in a gang), ”barnskötare” (nanny) and ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated). The victims are portrayed from a subordinate position in relation to the perpetrators who most often are presented as superior. Through the use of linguistic expressions throughout this study, we have been able to highlight various positions of power and how these are constructed. Irrespective of social category, all expressions and portrayals are based on compositions that are being produced and reproduced.

The thesis analyses representations of body and class, and their wider ideological meaning, in Swedish power sports from 1920 to 1960. Boxing and weightlifting – sports dominated by manual workers – are chosen as study objects. The sources used are magazines connected to the power sports, and autobiographies by four prominent athletes. The thesis relates to different areas of previous research. One concerns the body as such, from a social and cultural history perspective, another revolves around medial and autobiographical representations in relation to sports, and a third is about the relationships between body, class and sport. In the analysis, the Bourdieusian concepts capital and hexis are added to a discussion on the ways that value is attached to the body, linked to the notions of use value and exchange value. The content analysis of the source material makes ground for an analysis of more implicit ideological aspects, e.g. using Barthes’s theory on mythology. Manual labour and working life appear as central organising themes in the source material. Boxing and weightlifting were largely regarded and designated as professions, challenging ideals of amateurism. A physically demanding manual work was depicted as natural breeding grounds where sports practitioners became skilled. This masculine ideal united people from various manual working groups (not only from the working class in its socio-economic sense) where the emphasis was put on the physical strength and ability of the athlete to work hard. The body was used in a form of class polemics, preferably against middle and upper class people. Certain aspects of strength and style of athletic performance were related to particular levels of intelligence and education. Power athletes from the manual working groups were depicted as “natural”, with associations to rural areas, not least working in the forest. The ideas of naturalness in its most derogatory sense of being close to animals and lacking civilisation, was however mostly used in connections with black athletes. Success stories were common narratives about power sports as arenas of success. They included a powerful norm that success must be cultivated, where the responsibility was put upon the athlete himself. Successful athletes from manual working groups could transform their physical capital into economic capital, which was often depicted as short-lived because of aging and individual shortcomings. A commercial consumer culture became more explicit in the 1950s, when bodybuilding had its Swedish breakthrough within weightlifting. Sports training was rationalised and largely decoupled from its associations with manual work. This led to an increased reification of the body as pure surface, which was attributed a value itself. The body became an area of consumption, a commodity with an exchange value, when decoupled from its use value as labour or tool for sporting success. As to the ideological aspects of the development, it is shown that there was a widespread individualist norm. Only the individual himself had the possibility to rise up and achieve success. The ideal of manual work was more of a moral and cultural nature, than political. Although there were some collectivist features in that rhetoric, the manual worker idealisation fundamentally carried an individualistic tendency. It is argued that this idealisation, or workerism, is a fruitful object for further analyses.

The aim of this study is to investigate how gender and class are portrayed in textbooks that are used in teachings of social studies. This study uses a qualitative research method analysising both texts and images. The theoretical framework used is intersectionality and gender perspectives developed by Hirdman (1988) and Josefson (2005). The questions focused in the study are the following:  How are men and women portrayed (through both text and images) in two textbooks used in social studies? Is the portrayal of men and women based on traditionally female and male-dominated jobs? And is there a correlation between female and male characteristics in the professions that appears in the textbooks? Are men and women portrayed (in the textbooks) as if belonging to separate classes? The results show that female and male characteristics are kept apart in the textbooks, and that women and men generally are associated with traditional female and male-dominated jobs and jobs that are described by female or male characteristics. The result however shows an equal distribution of men and women in the textbooks.

Studiens syfte är att utifrån en diskursanalytisk ansats urskilja vilka diskurser om klass och jämlikhet i förhållande till undervisning som artikuleras i samtal mellan lärarstudenter. För att nå syftet har följande frågeställningar besvarats: hur konstrueras klass diskursivt och hur konstrueras jämlikhet diskursivt? Detta gör att studien befinner sig i spänningsfältet mellan sociologi och utbildningsvetenskap. Det empiriska material som analyserats utgörs av transkriptioner av sex gruppintervjuer med 23 lärarstudenter. Med Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus diskursteori som teori och metod har två antagonistiska diskurser identifierats, vilka konkurrerar om att bestämma betydelsen av begreppet jämlikhet. Hur jämlikhet konstrueras skiljer sig åt mellan diskurserna. Dessa diskurser har benämnts den kompensatoriska diskursen och den bekräftande diskursen. På detta följer även till viss del skilda diskursiva konstruktioner av klass samt olika syn på hur jämlik undervisning bör bedrivas. Respektive diskurs har analyserats med hjälp av teorier om social reproduktion, vilka i denna studie utgörs av Pierre Bourdieus kapitalbegrepp samt teorier om den dolda läroplanen.

Denna uppsats är en kvantitativ studie om 15-åringars tillit till statliga institutioner utifrån social position i samhället. Studien har genomförts genom en surveyundersökning i form av enkäter genomförda i klass nio i sex kommunala grundskolor i Stockholmsområdet. Studien syftar till att undersöka om det finns samband mellan social position och tillit där vi använder social position som ett samlingsbegrepp för faktorerna socioekonomisk status, klassbakgrund, invandrarbakgrund och kön. Resultaten visar att det går att se ett samband där ungdomar med en lägre social position hyser lägre tillit än ungdomar med en högre social position. Vi kan endast se kön som en faktor gällande den generella tillitsfrågan samt gällande upplevelsen av trygghet kvälls-/nattetid i närområdet. Där personer som definierar sig som kvinnor skattar lägre tillit och känner sig mindre trygga i mörkret än män. Analysen visar att det finns samband mellan tillitsgrad och bostadssegregation, förändringar i välfärdsstaten Sverige, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt i vilken mån ungdomarna av sina föräldrar blivit rådda att inte lita på personer i allmänhet. Våra resultat har vi kommit fram till genom framförallt bivariata analyser i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av teori om tillit, socialt kapital och intersektionalitet. De slutsatser vi kan dra av vår analys stämmer till stor del överens med tidigare forskning på ämnet. / This paper is a quantitative study, which examines 15-year-olds trust towards governmental institutions on the basis of social position in society. The study has been carried out through a survey in class nine in six public schools in the Stockholm region. The study aims to investigate whether there is connection between social position and trust, where we use social position as a generic term for socioeconomic status, class background, immigrant background and gender. The results show that it is possible to see a correlation between lower social position and lower trust and higher social position and higher trust. We can only see gender as a factor according to the general question of trust as well as the question of current experience of safety in the evening/at night in the surrounding area. Where people who define themselves as women perceive less trust and feel less safe in the dark than men. The analysis shows that there is connection between the levels of trust and residential segregation, changes in the welfare state, the parents ' educational background and the extent to which young people been advised by their parents not to trust people in general. The results has been analysed through bivariaty analysis in IBM SPSS Statistics 22. The conclusions we can draw from our analysis is to a large extent consistent with previous research on the topic.

Viktiga frågor konstrueras på olika sätt, inom fiktion, utefter producentens uppfattningar om världen. Genom att undersöka maktrelationerna kan man ta reda på vilken betydelse makt har i viktiga frågor som hat, ras, klass. Syftet med studien har varit att undersöka och analysera hur maktrelationer opererar i den populärkulturella tv-serien Orange Is the New Black. För att utföra studien analyserades ett avsnitt, det sjunde ur säsong 4, som släpptes i juni år 2016. De frågeställningar som ställdes till materialet var: Hur konstrueras maktrelationer inom fältet Orange Is the New Black?”, ”I vilka situationer är dessa maktrelationer tydliga?”, samt ”Är dessa situationer positiva/negativa och i sådana fall på vilka sätt?”. Dessa frågeställningar utformades för att ge en helhetsbild av maktrelationerna inom avsnittet. För att utföra studien tillämpades Pierre Bourdieus klassperspektiv, där begreppen fält, habitus och kapital användes. I uppsatsen diskuterades även Marx definition av begreppet klass, då klass-begreppet är mest associerat till honom. Även Goffmans teori angående stigma användes för att kunna gå in med en förståelse av vad de utsatta kan ha för attribut som kan påverka hur andra ser på dem. För att utföra studien tillämpades även Bourdieus metodologi. Analysen visade att maktrelationer konstrueras på olika sätt. Genom att producenten skapar situationer där karaktärerna tävlar om makt och kapital får tittaren se vilken betydelse makt har inom viktiga frågor. Kamper om makt och kapital visades på flera olika sätt. Slutsatsen som drogs var att maktrelationer konstrueras på flera olika sätt, att dessa händelser och situationer inte enbart är negativa, utan även positiva och hur situationerna konstrueras kan påverka människors tankar då det är en populärkulturell serie som når ut till en massa. / Important subjects in fictional tv-series are being constructed in different ways, depending on the producers view on the world. By examining power relationships you can find out what role power plays within subjects like hate, race and class. The purpose of this study was to analyze how power relationships operate on the popular cultural tv-show Orange Is the New Black. The seventh episode of season 4 was analyzed, which aired in June 2016. The questions that were asked to the material were: ”How are power relationships constructed within the field of Orange Is the New Black?”, ”In what situations are these power relationships clear?”, and ”Are these situations positive/negative, and if so, in which way?”. These questions were asked to get the whole picture of the power relationships within the episode. In this study the theory of class by Pierre Bourdieu was used, where the concept of field, capital and habitus took a lot of space. Marx definition of class was also discussed in the study, because class is mostly associated with him. Another theory that was discussed was Erving Goffman’s theory about stigma. The purpose of using this theory was to understand what attributes a prisoner can have that could affect how other people view them. In this study, the methodology of Bourdieu was used. The analysis showed that power relationships are being constructed in different ways. When the producer creates situations where the characters are fighting about power and capital, the viewer is able to see how power is operating within important questions. Fights about capital and power were shown in different ways. The conclusion that was made is that power relationships are being constructed in different ways, that these situations are both positive and negative and that they can affect peoples mind due to being a popular cultural tv-show that is seen by many.

The aim of the study is to investigate various aspects of child poverty related to the work at youth centers. The purpose of the study is also to investigate experiences of the area in which the youth center is located. In order to investigate the purpose and questions of the study, six individual interviews have been conducted with the staff at a youth center located in a suburb in Stockholm city. The empirical material has been analyzed based on theories of class and consumer society. The study answers three questions with the first one describing the staff’s view of the area in which the youth center is located, as well as what effects these descriptions may have on their clientele. The remaining issues deals with the social consequences of child poverty which the staff identify and work counteracting. The study's conclusions show that the relative child poverty can adversely affect the social life of youths. It can cause difficulties in the maintaining of social relationships with peers and create feelings such as shame, fear and exclusion. This is explained by the demands placed on individuals to achieve a desirable class and consumer level. The study also showsthat the area’s character has an impact on the clientele. Furthermore, the study concludes that the youth center is working actively against the social consequences via inclusion, health and care. / Syftet med studien är att undersöka olika aspekter av barnfattigdom kopplat till fritidsgårdars arbete. Syftet är även att undersöka upplevelser av det område som verksamheten ligger i. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har sex stycken enskilda intervjuer genomförts med personal på en fritidsgård belägen i en närförort till Stockholms stad. Empirin har sedan analyserats utifrån teorier om klass och konsumtionssamhället. Studien svarar på tre frågeställningar och den första beskriver personalens uppfattning av området som fritidsgården är belägen i, samt vad dessa kan ha för betydelse för deras klientel. Resterande frågeställningar behandlar de sociala konsekvenser av barnfattigdom som personalen på fritidsgården identifierar och arbetar mot. Studiens slutsatser visar på att den relativa barnfattigdomen kan påverka ungdomars sociala liv negativt. Det kan därmed medföra svårigheter att upprätthålla sociala relationer till jämnåriga samt känslor av skam, rädsla och utanförskap. Detta förklarat utifrån de krav som ställs på individer att uppnå en eftersträvad klass och konsumtionsnivå. Studien kommer även fram till att områdets karaktär påverkar vilka ungdomar som väljer att besöka fritidsgården. Till sist drar studien slutsatser om att fritidsgården aktivt arbetar mot de sociala konsekvenserna genom inkludering, hälsa och omsorg.