<p>Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.</p><p>Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det.</p><p>Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod. Två hörselskadade elever har fritt fått berätta om sina erfarenheter av två olika skolformer. Studiens resultat är att de två hörselskadade eleverna upplever ett utanförskap i den hörande klassen. De har även svårt att ta till sig undervisningsinnehållet i hörande klass. I hörselklassen är undervisningen anpassad efter de hörselskadade elevernas behov. De blir även en del av den sociala gemenskapen i hörselklassen eftersom hörselskadan inte ses som ett handikapp.</p><p>Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att hörselklass framstår som den optimala skolformen för hörselskadade elever. Denna slutsats kan dock endast grundas på de två elever som medverkat i studien.</p> / <p>The national federation of hearing-impaired people asserts that a large number of hearing-impaired children and youths fail in school today. It is of frequent occurrence that hearing-impaired pupils shall be in a class with hearing pupils. In spite of this there are special classes for hearing-impaired pupils.</p><p>The purpose of this essay is to examine two hearing-impaired pupils´ experiences of being in a class with hearing pupils and their experiences of schooling in a class with hearing-impaired pupils. The essay is focus on social- and learning aspects. The aim of this essay is to notice positive and negative consequences for the hearing-impaired pupil of being in the two different school forms, in their own words.</p><p>This essay is using life stories which are a part of a narrative method. Two hearing-impaired pupils have told their stories about being in two different school forms. The result of this essay is that the two hearing-impaired pupils experience that they are out of the social fellowship in the class with hearing pupils. The hearing-impaired pupils also have difficulties with the education in the class with hearing pupils. The education in the class with entirely hearing-impaired pupils is suited for the hearing-impaired pupils´ needs. They also become a part of the social fellowship in the class with hearing-impaired pupils because the hearing-impair does not seem like a handicap.</p><p>The conclusion of the result is that the optimum school form for the hearing-impaired pupils appears to be in a class with entirely hearing-impaired pupils. This conclusion can only be based on the two pupils who have been a part of this essay.</p>

No description available.

The following study examines the construction of political identities in the cinematic adaptations of Suzanne Collins "The Hunger Games". This is done through the lense of a post-structuralist, discourse-oriented, theoretical framework. Drawing on Chantal Mouffe's and Ernesto Laclau's concept of hegemony as well as Kimberle Crenshaw's theory of intersectionality (amongst others), I used the series main protagonist - Katniss Everdeen - as the focal point of my analysis. Situated in the intersection between class, gender and race, she is a pivotal subject in the hegemonic struggle of the films, having been labelled as a feminist icon. My aims were as follows: Firstly, I wished to establish the hegemonic structures of The Hunger Games. Secondly, I interpreted in what ways Katniss Everdeen related to these, and lastly, I sought to connect my findings to central concepts of school democracy - as I am to become an upper secondary teacher in social studies.       The analysis leaves one ambiguous as to whether Katniss is to be seen as a subversive or conformist figure. If we look at the narrative where she acts as the unifying "Mockingjay" in the struggle against "The Capitol", several subversive acts can be found - especially concerning class. However - the parallell narrative of the love-triangle, the one between Katniss, Peeta and Gale, distorts the picture. The revolutionary subversiveness of Gale is contrasted with the democratic conformity of Peeta. In the end, Katniss chooses the latter. This is to be seen against the horizon that most characters in disadvantaged positions die in their hegemonic resistance. Democracy is thus construed as the safe option, whereas heteronormativity and racism remain largely unchallenged. Regarding the reality of pupils - Katniss can be used to illustrate the limits and possibilities of the intersectional experience, and more so, to demonstrate the precariousness of diverging from the norm.

Socioekonomisk klasstillhörighet har stor betydelse för systematiska ojämlikheter i individers karriärmöjligheter och de maktstrukturer som råder på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och externa avancemangsmöjligheter och hur detta samband i sådana fall ser ut. Studien har för avsikt att belysa individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter, det vill säga möjligheten att avancera i arbetslivet genom att byta arbetsgivare, beroende på individens socioekonomiska bakgrund. Studien kompletterar därigenom tidigare studier om klass och mobilitet på arbetsmarknaden. I studien mäts socioekonomisk bakgrund genom faderns yrke och faderns utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är Bourdieus teori om habitus samt Goldthorpes klassteori. Studien baseras på ett riksrepresentativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010 som analyseras med multinominal regressionsanalys. Urvalet har avgränsats till yrkesverksamma individer mellan 25–55 år. Sambandet i studien kontrolleras för faktorer relaterade till bakgrund, arbete och individuella skillnader som kan tänkas ha betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socioekonomisk bakgrund, mätt genom faderns yrke och utbildning, och upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Däremot har socioekonomisk klass, mätt genom individens eget yrke och utbildningsnivå, större betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Det innebär att egen socioekonomisk klass har högst statistisk signifikans, justerat för olika individ- och arbetsrelaterade faktorer. Resultatet visar att ju högre egen socioekonomisk klass individen har, desto större upplevda externa avancemangsmöjligheter. Vidare visar resultatet bland annat att sektortillhörighet har en stark påverkan på sambandet och att individer som arbetar i offentlig sektor har större sannolikhet att uppleva små avancemangsmöjligheter än individer som arbetar i privat sektor.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ studie undersöka och analysera vilka faktorer och motivationer som påverkat elever vid vård- och omsorgsprogrammet i deras val av studier. De faktorer som undersökts är; lön, utvecklingsmöjligheter, att hjälpa människor/arbeta med människor, syn på yrket, arbetsmiljö och arbetsförhållanden, sociala faktorer: familjen, vänner etc., mobilitet/geografisk närhet, generationsfaktorn, samt anställningstrygghet. Dessa har sedan analyserats utifrån teorier rörande motivation, socialpsykologiska aspekter, sociala faktorer och teorier rörande generationen respondenterna återfinns inom. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem stycken informanter i årskurs två på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola på en mindre ort i Sveriges inland. Resultatet av studien visar att valet av studier är en komplex situation där eleverna delvis gör ett medvetet val men samtidigt påverkas indirekt av en rad olika faktorer. Vissa faktorer utmärker sig mer än andra såtillvida att eleverna själva framhöll dessa som mer motiverande. Således tycks den huvudsakliga anledningen till eleverna valt att läsa vård- och omsorgsprogrammet vara viljan att hjälpa andra människor. Även möjligheten till utveckling framhölls som viktig. En faktor eleverna själva hävdar vara oväsentlig men som vid en närmare studie av empirin finns som ett återkommande mönster är de sociala faktorerna. Eleverna har föräldrar, släktingar och vänner som arbetar/har arbetat inom yrket och lever på en ort där yrkesvalen är något begränsade.

Begreppen rädsla och trygghet användes frekvent under 2018 års svenska parlamentariska valrörelse, både av politiker och journalister. Den här uppsatsen är en undersökning av hur journalister från sju av de största traditionella medierna i Sverige använder sig av dessa begrepp i sin kritik mot politikernas brist på ideologisk politik. Med avstamp i bl.a. Michael Foucault teorier om diskurs, Sarah Ahmeds affektteorier, och Murray Eldmans kondenserande symboler gör jag en textanalys av de knappt 500 artiklar från tryckt press som mina sökningar rädsla+politik och trygghet+politik i Mediedatabasen gav. Fokus riktas mot de diskursivt semantiska betydelserna, text och symbolik, i begreppen rädsla och trygghet. Eftersom det är en genusvetenskaplig uppsats tillämpas även ett intersektionellt analysverktyg på materialet, där bl.a. de olika posterna skillnad, samband, makt och sociala kontexter lyfts fram. Analysen är uppdelad i fyra teman; Rädslan som politisk retorik, Från folkstyre via välfärd till nationalstat – Socialdemokratins kappvändning, Hotet mot den fria pressen, och De andra. Under vardera rubrik besvaras frågeställningarna: Hur tar sig begreppen rädsla och trygghet i uttryck i sju av Sveriges största traditionella dagstidningar under de sex sista månaderna i 2018 års svenska valrörelse? Producerade och/eller reproducerade detta någon ”större mening” i förhållande till kön, klass och ”ras” och, i så fall, på vilket sätt gjordes det? Resultatet av undersökningen är att begreppen uttrycks som avgörande i valet om den parlamentariska demokratins och den fria pressens överlevnad i Sverige, samt att detta både producerar och reproducerar köns-, klass-, och rasstereotyper. Och att det sistnämnda görs genom samma användning av kondenserande symboler som journalisterna kritiserar politikerna för att använda. Slutsatsen är därför att politik och demokrati inte enbart bygger på rationella val utan måste hanteras i relation till symboler och känslor.

The municipality of Stockholm has released a proposition to battle the increase of pollutants and unwanted noise from transportation in the city of Stockholm. The proposition suggests that Stockholm should implement environmental zones within the city’s tolls. The strategy would promote an electrification of the transportation fleet, starting in year 2020. Currently the proposition includes emissions and noise but disregards the effect from an electrification of the vehicles within the zones. This master thesis investigates the effect an electrified car fleet would have on the electric power grid within the suggested environmental zones. By choosing two local areas in Stockholm electric vehicle charging has been added to the existing power load on the grid in order to evaluate the strain from the vehicle charging. The thesis also investigates the added power consumption based on a complete electrification of the cars within the city tolls. The results indicate that both of the local grids have the capacity to bear the extra load but that the marginal between the power peak and maximum capacity could decrease lifetime expectancy on the power equipment. A complete electrification of all vehicles would mean an 7 % increase of the yearly energy consumption within the tolls.

Uppsatsen undersökte handstickningens sociala status under åren 1838–1845 via stickhandböcker som publicerades kring de brittiska öarna under den nämnda tiden. Studien har genomförts med en kvalitativ textanalys av totalt 5 olika stickböcker och författare. Syftet var att utröna stickningens sociala status med hjälp av stickböckernas tilltänkta målgrupp, författarnas egna noteringar om stickningen, stickbeskrivningarnas inriktning och materialanvändningen för framförandet av stickbeskrivningarna. Resultatet blev att handböckerna riktade sig till de övre klasserna av samhället och framförallt var målgruppen för böckerna kvinnor. Materialanvändningen i handböckerna visade till största del på exklusiva material och stickbeskrivningar var ofta dekorativa. Stickningen blev klassat högt i status under tiden, inom den kvinnliga sfären, då utförandet av tekniken sågs som en fritidssysselsättning och ansågs som ett värdigt utförande för damer.

Syftet med den här studien är att undersöka och skapa djupare förståelse för hur begreppet grit framställs som motiv i klassisk barnlitteratur. Grit kan definieras som "the disposition to pursue long-term goals with sustained interest and effort over time" (Duckworth et al, 2014, s. 2). Analysens utgångspunkt är bland annat Angela Duckworths teorier om grit och Ethan Ris diskursanalys av grit. Undersökningen har ett litteratursociologiskt perspektiv och begagnar sig av speglingsteorin, som handlar om hur litteraturen speglar samhället. Det här är ett examensarbete som skrivs inom lärarprogrammet, därför studeras också vilken koppling grit har till studier i litteraturen. De frågor som ställs är hur grit framställs i persongestaltningen av karaktärerna, samt vilka samband som finns mellan grit, social klass och genus i texterna. De klassiska barnböcker som analyseras är Huckleberry Finns äventyr, Huset vid Plommonån, En liten prinsessa och Kulla-Gulla. Resultatet av analysen är att klassikerna har didaktisk användbarhet, både i skolans värdegrundsarbete och för att inspirera till grit. Motivet grit tycks dyka upp som mest när karaktärerna brottas med fattigdom och gestaltas ofta som ett utövande av självkontroll. Skönlitteraturen innehåller även oväntade och intressanta skildringar av strategier för grit. / The purpose of this study is to investigate and create a deeper understanding of how the concept of grit is portrayed as a motif in classical children's literature. Grit can be defined as "the disposition to pursue long-term goals with sustained interest and effort over time" (Duckworth et al, 2014, p. 2). The analysis is, among other things, based on Angela Duckworths theories on grit and Ethan Ris' analysis of the discourse of grit. The study has a perspective of literary sociology and applies the mirror theory, which describes how literature mirrors society. This is a thesis written within the teacher's education and therefore the literary connection between grit and academic studies will be investigated as well. The questions asked are how grit is portrayed in the forming of the characters, and what the connections are between grit, social class and gender in the texts. The classical children's books analyzed are the following: Huckleberry Finn, On the Banks of Plum Creek, A Little Princess and Anna All Alone. The result of the analysis is that the classics have didactic usefulness, both in the school's work with core ethical values and in order to inspire grit. The motif grit seems to appear the most when the characters struggle with poverty and is often portrayed as an exercise of self-control. The fiction also contains unexpected and interesting depictions of strategies for grit.

The invisible entrepreneurship is a study of owners of businesses with foreign heritage. It describes the unexplored relationship between ethnicity and class within this group of entrepreneurs. The result of the study is a model which I have found to be suitable to use when depicting the relationship between the ethnic profile and class. The model indicates that the importance of ethnicity decreases as both the owner of, and the business reach a more prominent class. The method of collecting data has been interviews with owners of businesses and Grounded theory has been used to analyse this data. Theories on ethnicity, owners of businesses with foreign heritage, and class in relation to ethnicity have been discussed on the basis of social constructivism. Also, the conception of ethnicity, foreigners, and owners of businesses with foreign heritage, entrepreneur and class has been discussed and defined.