Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på ifall skilda socioekonomiska bakgrunder har en påverkan på vilket betyg enskilda elever har möjlighet att nå i skolan. Vi ville även undersöka vilka åtgärder skolorna tar för att kompensera de eventuella orättvisorna mellan olika socioekonomiska klasser. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställning:“Vilken betydelse har skilda socioekonomiska bakgrunder på elevers betyg i skolan och vilka åtgärder tar skolan för att motverka de eventuella orättvisorna?”. Metoden vi använde för att kunna besvara denna frågeställning bestod av sökningar efter forskning i diverse databaser, relevanta delar från Skolverkets styrdokument och andra rapporter eller undersökningar.  Forskningen vi använt oss av är avgränsat till Sverige med några få internationella jämförelser för att kunskapsöversikten med större säkerhet ska vara mer konkret och applicerbar till just Sverige. Vi kom fram till att segregation, fria skolvalet och föräldrars studiebakgrund som ingår i individens socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för vilket betyg man har möjlighet att nå i skolan. Vad som också beskrivs ha stor påverkan är huruvida skolor uppfyller det kompensatoriska uppdraget. För att uppfylla de centrala delarna i detta uppdrag krävs bland annat föräldrainvolvering, en heterogen mångkulturell skola samt ett effektivt ledarskap. Dessa åtgärder är dock inte helt lätta att applicera eftersom det svenska skolsystemet är en viktig politisk fråga som ständigt förändras.

I egenskap av att vara en av Sveriges största turistorter lockar Åre cirka en miljon besökare per år. För många handlar orten om skidåkning och turismen bidrar med många jobbmöjligheter till den jämtländska byn som ofta beskrivs som lilla Stockholm. På senare tid har dock området också präglats av en sviktande infrastruktur, ekonomisk problematik och gentrifiering. Bilden av Åre hos Sveriges befolkning speglar skidåkning, semester och finkultur som attraherar en målgrupp med starkt ekonomiskt och socialt kapital. Samtidigt blir konkurrensen på bostadsmarknaden allt hårdare och kommuninvånarna tvingas bort från Åre by.  Besökarens bild av Åre påverkas av hur platsvarumärket Åre framställs och därmed av vilka egenskaper som stora turismaktörer knyter till platsvarumärket Åre. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur fyra stora organisationer på orten påverkar och bygger upp platsvarumärket och hur dessa aktörers kommunikativa arbete på sina respektive hemsidor skiljer sig åt. Vi ville undersöka vad innehållet på hemsidorna konnoterar i relation till status, klass och målgrupp och vidare diskutera vad detta kan innebära för samhället Åre och lokalbefolkningen. De fyra stora organisationer vi valt att undersöka i denna studie är Åre Destination, Skistar Åre, Holiday Club Åre och Åre kommun.  Våra frågeställningar har varit: Vilka semiotiska tecken ser vi på hemsidorna hos våra fyra utvalda organisationer som å ena sidan återspeglar deras egen varumärkespersonlighet och å andra sidan anspelar på och bidrar till beskrivningen av platsvarumärket Åre? Utifrån de semiotiska tecken vi ser på hemsidorna, vilken är den huvudsakliga målgruppen för turismen i Åre samt hur kan den implicita besökaren beskrivas utifrån hur organisationerna anspelar på status, klass och social tillhörighet? Samt, hur kan varumärket Åre, så som det konstrueras av våra organisationers visuella kommunikation, kopplas till den pågående gentrifieringen i området? För att kunna svara på dessa frågor har vi använt oss av ett teoretiskt ramverk som kretsat kring teorier om varumärke, plats, platsmarknadsföring, klass och gentrifiering. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av en semiotisk multimodal textanalys. Vårt analysmaterial kategoriserade vi i fem teman, som vi använder för att beskriva platsvarumärket Åre. Dessa teman är service, aktiv livsstil, lyx, framgång samt arv och tradition. Utifrån detta kom vi fram till att turismaktörerna har inverkan på besökarens bild av platsvarumärket Åre genom att måla upp en exklusiv och attraktiv bild av Åre, vilket driver gentrifiering. Genom att Åre kommuns visuella kommunikation särskiljer sig från turismaktörernas visuella kommunikation, diskuterar vi om Åre kommun tar avstånd från ansvaret av turismens effekter. / By being one of the largest tourist destinations in Sweden, Åre attracts around 1 million visitors a year. To many, the village is primarily a skiing resort and tourism contributes with a great number of job opportunities to the small village which is often spoken of as a small Stockholm. Lately, the area has unfortunately struggled with some serious infrastructure problems, as well as economical struggles and gentrification. The Swedes think of Åre as a ski resort for winter vacations and high culture, which attracts a target group of good financial and social capital. At the same time, the competition on the housing market is tightening and the inhabitants are forced away from the areas close to Åre village.  The visitor's image of Åre is made up from how the place brand Åre is constructed because of which qualities the big tourism companies tie to the place brand. Our purpose with this study has been to evaluate how four different tourism organisations in the area influence and build the place brand through their work with external communications on their homepages and how this work differs. We wanted to see how the content on the homepage relates to status, social class and target group and further discuss how this can impact the community of Åre and its inhabitants. Our four organisations that we have included in this study are Åre Destination, Skistar Åre, Holiday Club Åre and Åre municipality. Our questions have been: Which semiotic signs do we see on the homepages of our four, selected organisations, that on one hand represents their own brand personality and on the other hand alludes to, and contributes to, the description of the place brand Åre? Based on the semiotic signs we see on the homepages; which is the main target group for tourism in Åre and how can the implicit visitor be described, based on how the organisations allude to status, class and social affiliation? And finally, how can the brand Åre, as it is constructed by the visual communication of our selected organisations, be linked to the ongoing gentrification in the area? To be able to answer these questions, we have used a theoretical framework that includes theories of brand, place, place marketing, class and gentrification. We have analysed our empirical material using a semiotic multimodal text analysis. We categorised our analysed material into five themes, which we use to describe Åre´s place brand. These themes are service, active lifestyle, luxury, success as well as heritage and tradition. Based on this, we concluded that the tourism organisations have an impact on the visitor's image of the place brand Åre, which is what drives gentrification. Since Åre municipality's visual communication differs from the tourism organisations´s visual communication, we argue that Åre municipality distances themselves from the responsibility of the effects of tourism.

This study is a qualitative text analysis of the state's public inquiry (SOU 2018:57) according to Carol Bacchi's (2009) Foucault-influenced analysis tool: "What's the Problem Represented to be?" (WPR) which is based in poststructuralist theory. The policy's incentives are the international measurements of fourth-grade and 15-year-olds' reading comprehension, PIRLS and PISA respectively. Quantitative measurements in large population groups are generally stated as motives for initiating policies in contemporary welfare states. The starting point in this study is class as class aspects tend to be toned down in today's society despite the fact that parents' level of education has an approximately as strong connection with basic reading skills and in the long run school results as with the variables gender and Swedish/foreign background together. Based on class the purpose of the study is to investigate how the state's public inquiry, which addresses all children's and young people's reading, assumes that the spread of reading comprehension has increased for decades between socioeconomic groups of children and young people in Sweden alongside with school segregation. The conclusion is that the policy's represented "problem" is a decreasing reading interest in all student groups including the middle class which can affect personal finances and Sweden's position in competition between OECD-countries. The "problem" is furthermore that not all parents have similar resources or attitudes to their children's reading comprehension and reading habits, basically culture and education, as the ideal middle class parent. According to the WPR method "problem" representations within policies result in effects for people, and thus a large share of the population: the group of children, young people and their parents who are highlighted in the study tend, from the position from which the policy is produced, "the bourgeois gaze", to disappear and at the same time to be singled out through the neoliberal and neo-philantrophic discourses that underpins it.

I denna uppsats tittar jag på utdrag av Victoria’s Secrets och Savage x Fentys bildflöden på Instagram, för att med hjälp av en semiotisk analys se hur de representerar kvinnlighet som en del av deras marknadsföring. Syftet är att undersöka skillnaden mellan märkenas visuella varumärkesbyggande, och hur det står i samband till konsumenters personliga identitetsbyggande. Resultatet analyseras utifrån litteraturstudier i form av vald teori kring representation, genus, distinktion, klass och märkeskultur. I min slutsats kommer jag fram till att de två märkena använder sig av liknande tecken som är olika kodade för att referera till kvinnlighet, och därför genererar olika budskap. På så sätt utvecklar de två flödena kulturella särdrag som konsumenter kan ta till sig som en del av sitt personliga varumärkesbyggande. / In this paper I examine excerpts from Victoria’s Secret’s and Savage x Fenty’s feeds on Instagram with the help of a semiotic analysis in order to see how they each represent women as a part of their marketing. The purpose is to investigate the difference between the two brand’s visual branding, and how it correlates to consumer’s personal branding. The result is then analysed with the help of selected theories regarding representation, gender, distinction, class and brand culture. In my conclusion I conclude that the two brands use similar signs that are coded differently to refer to femininity, and thus generates different messages. The two brands thus develop cultural characteristics that consumers can adopt as part of their personal branding.

The background to this essay is that I wanted to analyze the factions in Veronica Roth´s novel Divergent and class from a Marxist perspective. I used a Marxist perspective on social class to find details that matched or looked similar to the novel and did an analysis and comparison between them. I found that a lot of details in how the different factions are described and represented can be compared with classism due to significant similarities, such as social behavior and prioritization among different groups. / Bakgrunden till denna uppsats är att jag ville analysera falangerna i Veronica Roths bok Divergent samt klass från ett marxistiskt perspektiv. Jag använde ett marxistiskt persspektiv på social klass för att finna detaljer som matchade eller liknade novellen och gjorde en analys och jämförelse mellan dem. Jag fann att en hel del detaljer gällande hur de olika falangerna är beskrivna och representerade kan jämföras med klassism tack vare signifikanta liknelser, såsom socialt beteende och prioriteringar inom olika grupper.

The main purpose of this study was to increase the knowledge about how it is to be a newly arrived refugee in the Swedish school as well as what role the Swedish school plays in the integration process. The respondents in this study have all arrived to Sweden in the past four years as refugees from war-torn countries. In total seven young people in the age 15-16 took part in this study. How do the newly arrived youths experience the time in the preparatory class and the ordinary class? Which social networks does the newly arrived youths have in and outside school? How can the school help them by giving them skills and ability to integrate into the Swedish society? To find the answers to these questions I made a qualitative study. The study is based on interviews with seven young people who are attending Swedish upper secondary (8th or 9th grade) or are in preparatory class. To be able to analyze my qualitative interviews I used three theories; stigmatization, social identity and sociocultural perspective. The results of the survey show that the newly arrived students both have positive and negative experiences of the Swedish school. The newly arrived students experience the time in preparatory class as safe, they have a big community with their classmates and get support and help from their teachers. At the same time, they feel excluded, both in preparatory and ordinary class, due to the lack of wider social networks. According to the students the Swedish school has more to improve when it comes to giving the newly arrived youth’s greater opportunities in the integration process.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga årundervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- ochkunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i enskola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hurstudiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga årför att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren ochhur de ser på sin yrkesroll.Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och derasteorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundarsig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisningoch studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare ochstudiehandledare i grundskolans tidigare år.Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifikstöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter ärfrämjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tidsamt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nyamajoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet ochstudiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket ochtillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna medkoppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket. En viktig slutsats är att trotsklasslärarnas språkinriktade undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet efterfrågar de mer studiehandledning på modersmålet till de nyanlända eleverna.

On the foundation of Multiliteracies presented by The New London Group (Cazden m.fl.1996) that calls for recognising students’ multilingualism and multimodality, this study seeks to explore what beliefs in-service teachers in linguistically diverse classrooms express about usage of multimodal resources for meaning making. This study strives in particular at understanding whether teachers view such usage as beneficial for multilingual students’ learn­ing. In addition, this longitudinal qualitative study inspired of both intervention studies and design-based studies seeks to understand the connections between teachers’ beliefs and professional develop­ment programs. My data consists of six teachers’ beliefs expressed in reflections and in their reported teaching during a year of professional develop­ment. Through content analysis, the results show that all teachers view usage of multimodal meaning making resources as giving extended learning opportunities. Five of the teachers also see extended participation through this usage. A significant result is that the teachers view multimodal meaning making as scaffolding, rather than recognizing multimodal resources as an insepar­­­able part of all communication. Accordingly, the implicit meaning making through multimodal resources for scaffolding understanding seems to be more implemented in their teaching design than explicit teaching of multimodal usage for functional communicative purpose. However, four of the teachers aims at building explicit awareness of multimodal choices and its effects through their teaching design. These results show inter­connections between the professional development to both content and form.

Syftet med studien är att undersöka hur sex mellanstadielärares undervisningssätt och metoder har påverkats och förändrats av innehållet från det uppmärksammade och delvis kritiserade projektet En läsande klass. Ett antal utvalda lärare intervjuades och deras svar undersöktes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Intervjusvaren analyserades utifrån befintlig teori angående läsförståelse och läsförståelsestrategier. Resultatet av studien visar att lärarna hade en positiv syn på projektet och att de i varierande utsträckning har applicerat innehållet på undervisningen. Sammantaget upplevde lärarna att projektets innehåll kompletterade och förbättrade deras undervisning med kunskaper som de inte fått med sig från sin lärarutbildning. De intervjuade lärarna visade på förmågan att anpassa materialet till sin egen yrkesutövning och elevgrupp. Kritiken mot projektet upplevdes därmed till viss del missriktad.

I denna uppsats genomförs en intersektionell analys av Sarah J Maas bokserie Ett hov av taggar och rosor. Syftet är att analysera de två första böckerna, Ett hov av taggar och rosor och Ett hov av dimma och vrede utifrån ett intersektionellt perspektiv för att komma fram till hur tillgången till makt ser ut för Feyre. Jag undersöker hennes utveckling för att se hur hennes makt förändras från första till andra boken och för att komma fram till vilka likheter och skillnader som finns mellan alvernas rike och människornas land är ett intersektionellt utgångsläge relevant. För att komma fram till hur Feyres makt påverkas är det genus, klass- och rasperspektiv som kommer vara i fokus men ålder kommer också att diskuteras.  Det är intressant att studera Feyre som karaktär utifrån detta utgångsläge eftersom hon inte besitter de traditionella dragen hos kvinnan utan kan uppfattas vara normbrytande. Det är därför intressant att se hur hennes makt förändras mellan människorna och alvernas världar. Även att likställa förhållandet mellan alver och människor med rasism kan leda till intressanta reflektioner.  För att besvara mina frågeställningar utgår jag från en kvalitativ textanalys och har kommit fram till att Feyres makt förändras från första till andra boken. I första boken är hennes tillgång till makt begränsad från ett ras- och klassperspektiv medan hennes maktposition förändras förändras i andra boken både från ett genus, ras och klassperspektiv. I första boken är Feyres tillgång till makt begränsad som människa och fattig person men som kvinna finns inga begränsningar för henne. Det är inte förrän i andra boken som Feyres tillgång till makt ökar eftersom hon då förvandlas till en högalv. Feyre får då ett övertag som människor inte har och är starkare och snabbare samt besitter magiska krafter. I andra boken blir hon däremot begränsad som kvinna och individ och det är inte förrän hon lämnar vårhovet och kommer till natthovet som hennes makt förändras. I natthovet får Feyre chansen att anpassa sig efter sin kropp som högalv och lär sig att bemästra sina förmågor. Feyre intar dessutom rollen som höglady och styr natthovet tillsammans med höglorden. Feyres makt ökar således från flera aspekter.