Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå. I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag. Den ena är folkhälsoinstitutet, som ansvarar för folkhälsan och som i det här fallet jobbar för att motverka det överdrivna spelandet. Lotteriinspektionen är den andra myndigheten, och den har i uppgift att kontrollera att spelverksamheten i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys granska de rapporter som folkhälsoinstitutet och lotteriinspektionen har lanserat. Jag har då valt att undersöka den människosyn som kommer till uttryck i de bägge institutionernas publicerade rapporter. Slutligen och vad som kan vara värt att nämna här, är att ett konsumtionsperspektiv löper som en röd tråd genom hela arbetet.

The clothing industry has for long been associated to sustainability, especially concerning the environment and ethical issues. Sweden has several times been distinguished as a country with great sustainable development yet Swedish consumers consume beyond their resources. 4,2 globes would be required if the whole world consumed like we do in Sweden. In order to increase the sustainable way of consuming clothing, we have in this study researched what incentives motivates consumers to choose sustainable clothing alternatives. Moreover, we have observed how the incentives respond to the variables gender and social class. The purpose of this study is to provide with information on how Swedish consumers prioritize their incentives to sustainable clothing consumption. Furthermore we will provide marketers with useful information that could contribute to an increasing sale of sustainable garments. Referring to prior research, we have identified the most frequently used incentives concerning sustainable consumption to Environmental, Social responsibility, Consumers’ health, Quality of material, Philanthropy and Trend purpose. Through a quantitative web based survey shared within several sustainable facebook pages, we have been able to demonstrate that the previously mentioned incentives can be applied on sustainable clothing consumption as well. We have also found tendencies proving differences in prioritizing dependent on gender and social class. However, it is important to have in mind the very fact that this study is based upon respondents’ perception of themselves as sustainable consumers hence a generalized conclusion of the whole population cannot be made. Based on the study’s result we can conclude that our respondents mainly prioritize incitements with collectivistic value principles. Furthermore, these can also relate to the need for love and belongingness in Maslow’s hierarchy of needs. Our findings also show that women with high education level and income are more prone to be motivated by environmental and ethical reasons. Concerning the men, we have not found an as appearing trend as for the women hence they have showed a wider spread in their replies. Among Swedish consumers, we have found a distinct willingness to pay more for sustainable clothing options. This applies to all respondents hence the study has not established a significant difference between the genders. However, we can determine an obscure tendency in difference concerning social class hence a high income tends to increase the willingness to pay more. / Klädindustrin har sedan länge kunnat kopplas samman med hållbarhet och då närmare bestämt miljöpåverkan samt etiska frågor. Sverige är ett land som toppar listor för hållbar utveckling men ändå konsumerar svenskar utöver sina resurser och hela 4,2 jordklot hade krävts ifall hela världen konsumerat på samma sätt. För att på sikt kunna öka den hållbara klädkonsumtionen har vi i denna studie sett till vilka incitament som ligger till grund för konsumtion av hållbara plagg. Vidare har vi sett till hur prioriteringarna inom dessa incitament varierar beroende på kön och klass. Studiens främsta bidrag har varit att visa hur svenska konsumenter väljer att prioritera sin hållbara klädkonsumtion. Utöver detta akademiska bidrag ville vi även bidra med kunskap kring hur klädföretag, på ett bättre och mer effektivt sätt, kan marknadsföra sina produkter av hållbara material. Utifrån tidigare forskning har vi identifierat de vanligaste förekommande incitamenteten för generell hållbar konsumtion: Miljö, Sociala förhållanden, Egen hälsa, Kvalitet på material, Filantropi samt Trendsyfte. Genom en kvantitativ digitaliserad enkätstudie som delats inom hållbara facebookgrupper har vi kunnat påvisa att dessa incitament kan appliceras även på hållbar klädkonsumtion och att då finns tendenser till skillnader i hur man prioriterar beroende på kön- och klasstillhörighet. Viktigt att ha i åtanke är det faktum att denna studie har utgått från att respondenterna själva får bedöma sina motiv och uppfattning kring deras hållbara konsumtion. Slutsatsen kan således ej påvisa ett generaliserbart resultat för hela populationen. Vi kan utifrån vår studies resultat visa att våra respondenter huvudsakligen prioriterar incitament med kollektivistisk värderingsgrund och dessa kan också kopplas samman med behoven för gemenskapsnivån i Maslows behovstrappa. Det har även framgått att det främst är kvinnor med hög utbildning och inkomst som motiveras av miljömässiga samt medmänskliga skäl. När det kommer till männen har det inte funnits en lika tydlig trend som hos kvinnorna då det förekommit större spridning i svaren. Bland svenska konsumenter har vi även funnit en villighet att betala mer för hållbara klädalternativ. Detta gäller samtliga konsumenter då studien inte funnit större skillnader mellan könen. Vi kan däremot konstatera en svag tendens till skillnader gällande klasstillhörighet då en hög inkomst tenderar öka villigheten att betala mer.

In this ethnographic study of “Volvo greasers” [Volvoraggare] in a peri-urban community in Sweden, risk-taking practices with motor vehicles, such as speeding and drifting, are explored and analyzed in relation to age, gender, class and place. Young men’s risk-taking with motor vehicles regularly generates public debate as a traffic safety issue, often resulting in various policy suggestions, such as curfews or raising of the driving licence age. Seldom are these suggested solutions based on critical ethnographic research where intersections of age, gender, class and place are highlighted. The study is based on ethnographic fieldwork, that is, participant observation, and informal and formal interviews, with greaser men and women between the ages of 15 and 19, as well as formal interviews with pupils at the local high school and with youth centre staff in the local community. The study has two overarching aims. The first is empirical: to make visible an under-studied area of contemporary youth culture in Sweden – the (Volvo) greasers. In order to understand how the greasers’ risk-taking with vehicles is manifested, talked about and practised, the thesis critically engages with the contexts of the risk-taking practices and their effects at both the material and the discursive levels. The second aim is theoretical. Through contextualization as an analytical tool, a theoretical contribution of the thesis is the development of a situated concept of risk‐taking. The thesis illustrates how intersecting norms and conceptions around age, gender, class and place are practised at the local level, thus highlighting the social character of risk--‐taking practices. A central analytical notion is the greasers’ negotiation of place, developed through the concept of spatial boredom, which affects their construction of personhood and their social practices. In light of this, the thesis suggests that situated risk-taking with motor vehicles benefit from being formulated as violations, which furthers the understanding of young people’s risk-taking practices with motor vehicles and paves the way for more multi-faceted discussions in theory, as well as in practice and policy-making around traffic safety. / I denna etnografiska studie av "Volvoraggare" i ett stadsnära samhälle i Sverige undersöks risktagande praktiker med motorfordon, såsom fortkörning och sladdande, och analyseras i förhållande till ålder, kön, klass och plats. Unga mäns risktagande med motorfordon genererar ofta offentlig debatt som en trafiksäkerhetsfråga, vilket har resulterat i olika politiska förslag som t.ex. utegångsförbud eller höjning av körkortsåldern. Sällan är dessa föreslagna lösningar baserade på kritisk etnografisk forskning där intersektioner av ålder, kön, klass och plats studeras. Studien är baserad på etnografiskt fältarbete, det vill säga deltagande observation och informella och formella intervjuer med unga raggare, män och kvinnor, i åldern 15 till 19, samt intervjuer med elever från det lokala högstadiet och med personal på den lokala fritidsgården. Studien har två övergripande syften. Det första syftet med studien är empiriskt: att synliggöra ett understuderat område av samtida ungdomskultur i Sverige --‐ (Volvo) raggare. För att förstå hur raggarnas risktagande med fordon manifesteras, talas om och praktiseras, diskuterar avhandlingen kontexten för och effekterna av de risktagande praktikerna på materiell och diskursiv nivå. Det andra syftet är teoretiskt. Med hjälp av kontextualisering som ett analytiskt verktyg är ett av avhandlingens teoretiska bidrag en vidareutveckling av risktagande som ett situerat begrepp. Avhandlingen visar hur normer och föreställningar kring ålder, kön, klass och plats praktiseras på lokal nivå och belyser därmed de risktagande praktikernas sociala karaktär. Ett centralt analytiskt begrepp för att förstå raggarnas förhandling med plats är rumslig tristess, vilket påverkar deras konstruktion av personskap och deras sociala praktiker. Mot bakgrund av detta föreslår avhandlingen att situerat risktagande med motorfordon bör omformuleras som kränkningar, vilket ytterligare skulle utveckla förståelsen av ungdomars risktagande praktiker med motorfordon och bana väg för en mer mångfacetterad diskussion inom såväl teori som inom trafiksäkerhetspraktik och ‐politik.

No description available.

The aim of this study is to examine different types of didactic methods and strategies that teachers can use and incorporate in the classroom to strengthen and enhance equity and to ensure an equal education for all students despite socioeconomic background. The paper begins with an explanation of relevant concepts such as equity, socioeconomic background and so called freedom of school choice.  The paper then goes on to discuss and describe a number of methods and strategies that are well known in research and proven to work to compensate for students' different backgrounds and conditions in school. The focus is on strategies that can impact students academic performance and that can create opportunities for everyone, and tools that can be used by teachers in everyday practice in a swedish classroom and how to concretely handle differences that are on account of social class.  The method used for this study was a systematic literature review, which is a method that collects and analyzes data and empirical evidence from several studies in a systematic way. The databases used were LibSearch and SwePub.  The results show that the following learning strategies that have a significant impact on students' academic performance are: relationship building, expectations of students, differentiation, working in groups and collegial learning.

This historic study is expanded with a contemporary view. It has interdisciplinary connections to fashion--‐, gender--‐ and postcolonial studies. The analysis is based on interwievs with Swedish skinheads with a wide range of backgrounds and experiences. One of the questions answered is which factors creates inclusion versus alienation in relation to the skinhead culture. The sources tell stories about a romanticisation of the workingclass, a homosocial expectation based on gender and a distinct heteronormativity. They also show how some non--‐normative functionalities pass, while others are seen as deviant which creates an alienation from the community. Are there any connections between skinhead culture, violence, nationalism and Nazism and if so, how does this show? The image of the skinhead in mass media is heavily coded with Nazism though many of the sources have experienced their subculture as highly diverse. The skinhead get’s to play the role of The Other  in the  Swedish debate on nationalism  and nazism.  To depict skinheads as the ”true” nazis becomes an effective way to make both everyday racism as well as dressy Nazism invisible. Also institutionalized violence, racial profiling and white violence  is made  invisible by this making of The Other. How come typical skinhead features have become popular in mainstream culture right now and what does this popularisation do to the subculture? The present political situation creates an aesthetic discussion which  does not limit itself to the subcultural domains.  At a time when skinhead features become mainstream it might take a more extreme expression to continue as sub--‐culture. The heavily charged aesthetics can be used as a subversive tool for shifting power perspectives, this is especially flagrant within the gayskin culture which uses the aesthetics as a camp play with stereotypes.

Uppsatsens handlar om debatten om problemen med hembiträdena och hur situationen skulle förbättras i början av 1900-talet. Källmaterialet är Stockholms tjänarinneförenings medlemstidning Tjänarinnebladet samt tidskrifterna Idun och Dagny. I debatten kommer olika röster till uttryck och jag undersöker hur rösterna samspelar med mentalitet, identitet, genus och klass. Mina utgångspunkter är att yrket var en projektionsyta där olika perspektiv och röster konkurrerade om att definiera yrket och perspektiven går att förstå utifrån olika gruppers mentaliteter. Mentalitet är en medvetandenivå bestående av kollektiva, opersonliga, oreflekterade, tankemönster, attityder, sinnestillstånd och beteenden som ligger till grund till mer artikulerade tankar och idéer. Mentalitet ligger också till grund för normer, värderingar och världsbild. Mentaliteteten reproduceras över generationsgränser i institutioner som familj och skola.     I övergången från det patriarkala bondesamhället till det kapitalistiska industrisamhället förändrades strukturer och sociala relationer mellan individer och grupper. Mentalitet, som normalt är stabilt och utvecklas långsamt, började snabbt förändras. Olika gruppers medvetenhet om identitet, klass, ideologi och så vidare ökade snabbt. Folkrörelser kämpade för att förändra samhället, både mentalt och politiskt. Till exempel kämpade arbetarrörelsen för social rättvisa, kvinnor för jämställdhet, rösträttsrörelsen för allmän och lika rösträtt, och frikyrkor för religionsfrihet. Den gamla ordningen som gällt i hundratals år krackelerade och i denna process uppstod konflikter.     Hembiträdena stod med ena benet i det gamla samhället och det andra benet i det nya. Yrket reglerades av patriarkala lagar och deras arbetsgivare betraktade dem ur ett patriarkalt perspektiv. Själva ville de bort från det patriarkala och liksom övriga arbetarklassen höja sig ekonomiskt och socialt. De ville att yrket skulle regleras som andra arbetaryrken och ha samma rättigheter som andra arbetare. De ville ha begränsad arbetstid, rätt till ledighet och framför allt inte bli bemötta med förakt och bli behandlade som barn. Mot hembiträdena stod husmödrarna som absolut inte ville tillåta hembiträdena att organisera sig och ändra på rådande ordning. Även arbetarrörelsen och kvinnorörelsen hade svårt att bestämma sig för hur de skulle förhålla sig till yrkeskåren.     I uppsatsen undersöker jag vilka problem som fanns med hembiträden enligt dem själva och enligt andra samt hur de själva och andra ville förbättra situationen. I analysen är mentalitetet centralt men också identitet. Hembiträdena ville både förändra sin yrkesidentitet och de mentaliteter som låg till grund för hur yrket betraktades. De använde bland annat en skötsamhetsstrategi för att försöka förbättra sin situation som påminner om den Ronny Ambjörnsson beskriver i Den skötsamme arbetaren.                       Teoretiskt utgår jag framför allt från klass och genus för att förstå hur mentalitet och identitet konstruerades av hembiträdena och av andra. I analysen är båda perspektiven nödvändiga men det varierar beroende på kontexten vilket av de två perspektiven som bäst förklarar det som skrivs. Därför har jag metodologiskt och teoretiskt använt mig av ett intersektionellt förhållningssätt för att hantera den skiftande över- och underordningen i relationen mellan de teoretiska perspektiven.

Usage of class D audio amplifiers has become increasingly widespread in recent years, mainly due to their high efficiency, which can reach almost 100 %. Class D amplifiers can also be compact, making them suitable for mobile applications. In contrast, the most efficient conventional amplifiers such as class B can reach a maximum efficiency of 78.5 %. The high efficiency of class D amplifiers can be attributed to the switching stage, which in the case of a half-bridge design consists of two amplifying MOSFETs. These MOSFETs are never on at the same time, which minimizes the quiescent current and thereby the power losses. The goal of this project was to design, simulate and construct a half-bridge class D audio amplifier. A working amplifier with 80 % efficiency was built, with power losses occuring mainly in the voltage regulators. Simulations of the amplifier corresponded well with the constructed amplifier apart from issues originating from the aforementioned voltage regulation as well as the triangle wave generator. The goal of the project was achieved and the finished amplifier possessed good sound quality and little unwanted noise. To further improve on the design, better voltage regulation, a full-bridge configuration and a feedback loop could be utilized.

The human resources field has changed and the responsibility for employability has been transferred to the individual himself. In this study, we have been interested in the extent to which individuals with a HR-degree from Örebro University have an employment in the field of competence after graduation and if we could identify what have affected their employment. Previous research in the field of employment gives us various factors that have been reported to affect an individual's opportunity for employment. In our study, we have verified whether these factors remain for the HR-students with a degree from Örebro University or if they disappear. Through a survey, we found that two-thirds of the respondents had employment in the area of expertise. We also detected that part-time job in the area of expertise and gender had a positive impact on employment within the area of expertise. The remaining factors had a negative impact. / Personalvetaryrket har förändrats och ansvaret över anställningsbarheten har förflyttats till individen själv. I denna studie har vi intresserat oss för i vilken grad individer med en personalvetarutbildning från Örebro universitet har en anställning inom kompetensområdet efter examen samt vad som kan påverka dess anställning. Den tidigare forskningen inom ämnet anställning ger oss olika faktorer som har redovisats påverka en individs möjlighet till anställning. I vår studie har vi kontrollerat om dessa faktorers påverkan kvarstår för personalvetarstudenterna med en examen från Örebro universitet. Genom en enkätstudie fann vi att två tredjedelar av respondenterna hade en anställning inom kompetensområdet. Vi fann även att extraarbete inom kompetensområdet och kön har en positiv påverkan på anställningen inom kompetensområdet. Resterande faktorer hade en negativ påverkan.

No description available.