This paper examines images used to market clothing lines by the affordability-centered Swedish food company Eldorado as well as from the luxury fashion brands Prada and Gucci. Through a qualitative socio-semiotic approach, the images are compared and analyzed in relation to the contemporary societal context of a westernized and postmodern consumer culture. At the basis of the analysis is the theoretical framework of Pierre Bourdieu concerning taste and class, as well as writings on postmodernism and class in relation to counter-hegemonic consumerism. Findings suggest that the luxury fashion brands exhibit a distinction of taste tied to affluency, whereas Eldorado can be interpreted as ironizing tropes and clichés seen in such imagery. A discussion is subsequently raised, debating the paradox of inserting counter-cultural values into the marketing of commodified goods.

The Swedish author Birgitta Stenberg (1932-2014) is primarily known for her subversive autobiographical novels based on her travelling and adventures in Europe, mainly Kärlek i Europa. Her work is characterized by subjects as sex, drugs, crime and breaking free from the limiting demands of everyday life. The book Eldar och is (2010) creates an autobiographical narrative around her grandmother Alma, her mother Ingeborg, and Birgitta herself. In the turn towards her own history the novel can be seen as a break from Stenberg’s earlier authorship. To analyze how motherhood is depicted in the novel I use Sara Ahmed and Judith Halberstam theorization of queer orientations and life lines, and motherhood studies based primarily on Jenny Björklunds queer reading of mothers who leave. In the analysis of the text two major themes emerged: Motherhood and class, and Motherhood, sexuality, and blood ties. The class theme shows how motherhood is shaped through class position and also how different class positions makes certain life lines within reach. Motherhood was also directly tied to changing class positions making motherhood both a sacrifice and possibility. The mothers also shaped their daughter’s orientation in the world in a profound way. The theme on sexuality and blood ties shows how sexuality posed both as a threat and a possibility to negotiate positions tied to motherhood. The result shows how heteronormative life scripts circumference motherhood but also how slips and slides on the straight line forms a resistance against these norms. By exposing the fantasy of the family motherhood as a construction, as balancing along a straight line, including slips, and uncertain blood ties, different realities come within reach.

The purpose of this essay is to examine the patients who were cared for at Stockholm's psychiatric hospital during three periods in history: 1890–1895, 1905–1910 and 1920–1925. The variables examined in the statistical part of the essay are the number of newly admitted patients per period and the diagnoses these people receive. The second part of the essay takes a closer look at how patients from different payment classes are described in the application documents. The focus has been on compiling positively and negatively value-laden words to see which and how many words are used and whether there are differences between the different classes and genders. Another class aspect that has been investigated is how daily life in the hospital has differed between the classes.           The findings show that the number of patients per year is constantly increasing. There is only a small change between the first and the second survey period, from 1910 until and during the years 1920–1925, an enormous change takes place. Many people in the country are in line to be admitted to a hospital, which means that patients who are not judged as seriously ill or as a danger to themselves and others are discharged at a high rate. The diagnostic system undergoes several changes during the examined period, which makes it difficult to follow individual diagnoses over time.           The discourse analysis of the application documents shows that the men in the first class were the ones who were given by far the best reviews, both by relatives and by the chief physician. The focus was on their intelligence and good mood. First-class women also generally received good marks, but they commented more on her calmness and dignity, completely in line with the bourgeois ideal that prevailed then. Third-class patients did not enjoy the same amount of positive words at all. Their bodies and ability to work arouse the most interest in the doctor and the amount of information about their background is less. Everyday life also separates the classes. Tasks, leisure activities and food are adapted to the classes' previous lives to facilitate care and read justment to society, which means that in the first class you devote a lot of time to reading and writing, while in the third class you work with the physical operation of the hospital. The food would also mimic the one you were used to before, which meant that the food for first class was more than twice as expensive per person per day compared to the food you ate in third class.

Denna uppsats tar en blick på hur smak och klass speglas i vår samtida medievärld som präglas av populärkulturella referenser. Genom en kvalitativ semiotisk analys har Klarnas reklamfilm Get Smoooth (2019) analyserats utifrån Roland Barthes semiotiska teorier om hur mening tillskrivs genom visuella koder, i samband med Pierre Bourdieus teorier om hur klass och smak reflekteras genom visuella medel. Här riktar även undersökningen fokus på hur färgen rosa kan besitta delade meningar, beroende på frågor kring genus och sexualitet. Klarnas reklamfilm använder den amerikanska rapartisten Snoop Dogg som frontfigur i en fiktiv, luxuös rosaklädd värld som ska representera deras ekonomiska kredittjänster. Med hjälp av den utvalda teorin och relaterad forskning så studeras det valda materialet för att belysa en större förståelse för hur smak och klasstillhörighet blir representerat genom media och dess effekter. Undersökningen visar på flera semiotiska tecken för två klasstillhörigheter: låg och högklass. Här var Bourdieus teorier ett stöd i avkodningen av dessa tecken och hur kampanjen kan kopplas till ett kulturellt kapital och uttrycka av smak som kopplas till det två olika klasstillhörigheterna. Resultatet av undersökningen är att Klarnas reklamfilm kan ses som ett som ett bevis på det Baumann menar med att våra preferenser om smak inom samhällets fält är i konstant förändring. Slutligen förs det en diskussion om hur rosa har central påverkan i hur smak uttrycken kopplas till det populärkulturella samhället vilket kopplas till senare kritik till Bourdieu.

The purpose of this paper was to examine the concept of an individual who hangs an exhibition poster from Moderna Museet on their wall and shares it on Instagram. Questions regarding what that individual wants to tell the audience about themselves, their individuality and lifestyle, through sharing it on a public forum have been the main topic. The material was an image of a poster from Moderna Museet in Stockholm (an Andy Warhol exhibition from 1968) hanging inside someone's home. The picture was found amongst Instagram-posts that had been tagged to connect with the account @modernamuseet_butiken. At the basis of the analysis is the theoretical framework of Pierre Bourdieu concerning capital, taste, beauty and museums. The method was a qualitative social semiotic approach that began by looking at the material on a denotative and connotative level, before branching out to the social semiotic level by applying the theoretical framework. The research found that through the content it is possible to make strong connotative readings concerning the person's education, background and awareness of art and art history. A conclusion is made concerning Bourdieus work in a modern day, which says that it is possible to use it to get a fundamental understanding, but it is at the same time important to approach the theories critically, because of the fact that the lines between different social classes are getting more blurred.

The study aimed to investigate how power and powerlessness are created and portrayed in Ann-Helén Laestadius novel Stöld (2022) and what didactive implications the novel has for teaching at a high school level. Based on an intersectional perspective, it was analyzed when the axes of power gender, class ethnicity and age co-vary where power versus powerlessness occurs. For the analysis, the thoughts, acting and actions of three female and three male characters were studied. On an overall level, the analysis shows that Sámi as a minority group is powerless in relation to the majority society because of the historical context. On an individual level, the power perspective shifted depending on the characters age, gender or ethnicity. From a didactive perspective, the novel Stöld is relevant for teaching in upper secondary school partly based on the discourse they are in, and partly based on the possibility of applying several parts of the course syllabus with Stöld as a starting point.

Uppsatsen analyserar Bernardine Evaristos roman Flicka, kvinna, annan (2022). Den litterära analysens syfte är att undersöka hur karaktärerna Amma och Helens liv påverkas av deras kön, klass och rastillhörighet utifrån metoden diskursanalys. Studiens didaktiska undersökning syftar till att studera romanens undervisningspotential utifrån den litterära analysens resultat. Den didaktiska analysen utgår ifrån att synliggöra hur skönlitteratur kan användas utifrån undervisningsmetoderna kritisk litteracitet och deliberativa samtal för att utveckla elevernas kritiska tänkande inom ramen för svenskämnets undervisning på gymnasiet. Den litterära analysen visar att karaktärerna Amma och Helens liv påverkas på olika sätt på grund av deras kön, klass och rastillhörighet. Deras livsmöjligheter påverkas främst av att de är svarta kvinnor i ett västerländskt samhälle. Den intersektionella analysen vittnar om att kvinnornas liv påverkas på olika sätt beroende på vilken tid och i vilka sociala rum de befinner sig i. Resultatet visar också att romanen kan användas som en ingång i svenskundervisningen för att utveckla elevers kritiska tänkande utifrån undervisningsmetoder inspirerade av deliberativa samtal och en kritisk litteracitetingång vid läsning av den skönlitterära romanen.

Studien undersöker genom multipel regressionsanalys sambandet mellan miljöengagemang och politisk tillit, med utgångspunkt i enkätdata med urval ur den svenska befolkningen. Miljöengagemang mäts genom generellt intresse för miljön och medlemskap i en miljöorganisation. Tillit till riksdagen, svenska rikspolitiker samt politiska partier utgör indikatorer för politisk tillit. Interaktionseffekter som påverkar sambandet undersöks med tre dimensioner av samhällsklass. Pierre Bourdieus teori om habitus och kapital utgör studiens grund, som därför utgår från samhällsklass baserat på utbildning, inkomst och subjektiv klass. Undersökningen bygger på data från 1998 och 2014 för att kunna analysera förändringar över tid. Resultatet visar att miljöintresse har en starkare korrelation till politisk tillit 2014 än 1998, och omvänt att medlemskap i en miljöorganisation och politisk tillit har en starkare samvariation 1998 än 2014. Förklaringskraften hos enbart dessa variabler är dock låg, och bakomliggande variabler kan tänkas förklara associationen. Vidare visar sig klass påverka sambandet. Ett mönster går att urskilja i resultaten hos alla tre dimensioner av klass 1998, där högre klasstillhörighet är kopplat till en mer negativ korrelation mellan miljöintresse och politisk tillit. Mönstret är statistiskt signifikant för utbildning och subjektiv klass, men inte inkomst. Samma struktur finns i resultatet kvar hos utbildning och subjektiv klass 2014, men försvagat och utan statistisk signifikans. Interaktionseffekten för inkomst försvinner helt 2014, då alla inkomstgrupper visar ett lika starkt samband mellan miljöengagemang och politisk tillit.

The purpose is to highlight emigrants' own experiences and perceptions of migration and return migration. By shedding light on emigrants' personal experiences of integration, it can foster greater understanding of certain aspects of migrants' situation today.  An overview of previous research has identified gaps and areas that require further investigation, especially regarding emigrants' own experiences and perceptions of migration and return migration. Based on the purpose, this paper intends to employ the theoretical concepts of gender, class, and hegemonic masculinity to explore, explain, and discuss this theme.  Key conclusions include that the decision to emigrate was strongly influenced by network migration, where social networks played a central role in the decision-making process. Swedes were prioritized over other ethnicities in certain sectors of the American job market. From the emigrants' own stories, it is evident that further advancement was unthinkable, leading Swedes to take low-status jobs that American citizens were uninterested in. Hegemonic gender structures highlight a hierarchy within the white group. While social stratification measurements mainly focused on men, the sources presented in the paper also depict descriptions of women improving their social status upon return.

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.