Matematiksamtal är en förutsättning för att stimulera elevernas resonemangsförmåga vid inlärningsprocessen. Dock förekommer variationer i tillämpning av matematiksamtal i samband med matematikundervisningen vilket kan bidra till en ojämlik undervisningskvalitet. Hufferd-Ackles med kollegor (2004) har beskrivit nivåer av matematiksamtal som syftar till att bedöma och få en förståelse för hur frågor ställs i klassrummet, vem som är huvudinnehavaren av kunskap samt vem som ansvarar för att inlärningen sker. Denna fallstudie syftar till att undersöka nivån av matematiska samtal i klassrummen med utgångspunkt i teorierna av Hufferd-Ackles med kollegor (2004). Studien syftar även till att presentera lärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer och utmaningar av att bedriva samtalen samt hur de anser att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom dessa. Genom observationer i tre olika klassrum samt intervjuer med tre lågstadielärare genomfördes studien och analyserades med teoristyrd tematisk analys för observationerna respektive empiristyrd tematisk analys för intervjudata. Resultatet indikerar på en låg nivå utifrån kvalitativa aspekter gällande matematiska samtal.  Den insamlade data från observationer och intervjuer visade ett samband mellan nivåerna och lärarnas upplevelser där klassrumsklimatet framträdde som den mest betydelsefulla faktorn för samtalens nivå. En trygg miljö i klassrummet gynnar samtalen och bidrar till att utveckla kunskaper och förmågor som krävs för att bedriva kvalitativa samtal såväl för lärare som för elever. Lärarna var eniga om att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom att bedriva matematiska samtal och att arbete i läromedel inte bidrar till detta i samma utsträckning.

Språkinlärning är inte alltid problemfri för elever. Ett problem som kan uppstå är språklig ängslan som gör att språkinlärning förknippas med negativa känslor. Språklig ängslan kan påverka elever långt fram i livet och även påverka andra områden om de inte uppmärksammas i tid. Examensarbetet Tysta elever inom engelskundervisning syftar till att undersöka hur lärarna i studien resonerar kring begreppet språklig ängslan, elevers motivation till att prata engelska och hur lärarna tror att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet. Undersökningen genomfördes med enkäter som publicerades på internet. Svaren på enkäterna kategoriserades och tolkades för att sedan kopplas till MacIntyres teori -willingness to communicate (WTC). Resultatet av undersökningen visade att även om inte alla lärare kände till begreppet språklig ängslan så hade nästan samtliga upplevt konsekvenserna av denna ängslan. Enligt lärarna är motivation och glädje viktiga komponenter i engelskundervisning och kan locka ängsliga elever till att prata engelska. Att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet är något lärarna i studien är överens om. I de fall läraren har dåliga erfarenheter som påverkar inställningen negativt kan denna erfarenhet vändas till något positivt om läraren är medveten om sin inställning och använder den på ett genomtänkt sätt. Fortsatt forskning inom området kan vara att mer utförligt undersöka lärarens roll som motivationshöjare för språkligt ängsliga elever. / <p>Engelska</p>

<p><strong><p>Abstract</p><p> </p></strong></p><p> </p><p>The purpose of this essay was to study understandings, determine the meening of a good learning environment in the school class, and how teachers and principal can contribute to it. On the basis of existing research that says: the common attitudes and standpoints between the school management and the teachers, is fundamental in case a good learning environment will occur in the classroom, the study has analyzed if the principal’s and the teacher’s attitudes in this study, are the same.</p><p> </p><p>The study is based on four main questions:</p><p> </p><ol><p> </p><li>What is a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?</li><p> </p><p> </p><li>How can teachers and principal contribute to a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?</li><p> </p><p> </p><li>Do the teacher’s and principal’s attitudes concerning what defines a good learning environment, agree? </li><p> </p><p> </p><li>Do the teacher’s and principal’s attitudes concerning how teachers and principal can contribute to a good learning environment, agree?</li><p> </p></ol><p> </p><p>To reply to the purpose of the study, five qualitative interviews were made. The interviews were done with five teachers and one principal, working in the same school. Research and litterature of interest, has been read, and these are presented in this essay.</p><p> </p><p>The study result shows that the existing research gives a wide definition of what a good learning environment is, and how a teacher and principal can contribute to it. Most of the factors/headlines that are presented in the essay, has also been handled by people in the interview, wich indicate that theese are of importance.</p><p> </p><p>The study also shows that the school, where the empirical study was done, did have a common attitude concerning what is, and how teachers and principal can contribute to, a good learning environment. Many of the subjects that were brought up by the people in the interview, can also be found in the existing research.</p><p> </p> / <p>Syftet med detta examensarbete har varit att närmare studera uppfattningar<em> </em>beträffande vad som definierar en god lärandemiljö i skolklassen, samt hur lärare och rektor i sitt agerande kan bidra med detta. Utifrån tidigare forskning som säger att: de gemensamma förhållningssätten, mellan skolledning och lärare, är grundläggande för att en bra lärandemiljö skall förekomma i klassrummet, kommer studien att undersöka huruvida lärarnas och rektorns uppfattningar, överensstämmer.</p><p> </p><p>Studien utgår från fyra frågeställningar:</p><p> </p><ol><p> </p><li>Vad är en god lärandemiljö, enligt lärare, rektor samt tidigare forskning? </li><p> </p><p> </p><li>Hur kan lärare och rektor bidra till en god lärandemiljö i klassen, enligt lärare, rektorn samt tidigare forskning?</li><p> </p><p> </p><li>Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar, angående vad som är en god lärandemiljö, med varandra?</li><p> </p><p> </p><li>Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar angående hur man som rektor och lärare kan bidra med en god lärandemiljö?</li><p> </p></ol><p> </p><p>För att svara på syftet genomfördes fem kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en rektor, verksamma på samma skola. Aktuell forskning och litteratur har lästs och finns presenterad i arbetet.</p><p> </p><p>Studien visar att den tidigare forskningen ger en mycket bred definition av vad som är en god lärandemiljö, samt hur man som lärare och rektor kan bidra. De flesta faktorer/rubriker som lyfts fram har också blivit behandlade av intervjupersonerna, vilket tyder på att dessa är av intresse i arbetet för en god lärandemiljö.</p><p> </p><p>Studien har visat att det på skolan, där den empiriska undersökningen genomfördes, fanns en gemensam uppfattning och gemensamma förhållningssätt gällande området lärandemiljö. Rektorn och lärarna var i stort sätt eniga om vad som är, samt hur man som lärare och rektor kan bidra till en god lärandemiljö. Mycket av det som lärarna och rektorn tog upp i intervjuerna, har de också stöd för i tidigare forskning.</p><p> </p>

Abstract     The purpose of this essay was to study understandings, determine the meening of a good learning environment in the school class, and how teachers and principal can contribute to it. On the basis of existing research that says: the common attitudes and standpoints between the school management and the teachers, is fundamental in case a good learning environment will occur in the classroom, the study has analyzed if the principal’s and the teacher’s attitudes in this study, are the same.   The study is based on four main questions:     What is a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?     How can teachers and principal contribute to a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?     Do the teacher’s and principal’s attitudes concerning what defines a good learning environment, agree?     Do the teacher’s and principal’s attitudes concerning how teachers and principal can contribute to a good learning environment, agree?     To reply to the purpose of the study, five qualitative interviews were made. The interviews were done with five teachers and one principal, working in the same school. Research and litterature of interest, has been read, and these are presented in this essay.   The study result shows that the existing research gives a wide definition of what a good learning environment is, and how a teacher and principal can contribute to it. Most of the factors/headlines that are presented in the essay, has also been handled by people in the interview, wich indicate that theese are of importance.   The study also shows that the school, where the empirical study was done, did have a common attitude concerning what is, and how teachers and principal can contribute to, a good learning environment. Many of the subjects that were brought up by the people in the interview, can also be found in the existing research. / Syftet med detta examensarbete har varit att närmare studera uppfattningar beträffande vad som definierar en god lärandemiljö i skolklassen, samt hur lärare och rektor i sitt agerande kan bidra med detta. Utifrån tidigare forskning som säger att: de gemensamma förhållningssätten, mellan skolledning och lärare, är grundläggande för att en bra lärandemiljö skall förekomma i klassrummet, kommer studien att undersöka huruvida lärarnas och rektorns uppfattningar, överensstämmer.   Studien utgår från fyra frågeställningar:     Vad är en god lärandemiljö, enligt lärare, rektor samt tidigare forskning?     Hur kan lärare och rektor bidra till en god lärandemiljö i klassen, enligt lärare, rektorn samt tidigare forskning?     Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar, angående vad som är en god lärandemiljö, med varandra?     Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar angående hur man som rektor och lärare kan bidra med en god lärandemiljö?     För att svara på syftet genomfördes fem kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en rektor, verksamma på samma skola. Aktuell forskning och litteratur har lästs och finns presenterad i arbetet.   Studien visar att den tidigare forskningen ger en mycket bred definition av vad som är en god lärandemiljö, samt hur man som lärare och rektor kan bidra. De flesta faktorer/rubriker som lyfts fram har också blivit behandlade av intervjupersonerna, vilket tyder på att dessa är av intresse i arbetet för en god lärandemiljö.   Studien har visat att det på skolan, där den empiriska undersökningen genomfördes, fanns en gemensam uppfattning och gemensamma förhållningssätt gällande området lärandemiljö. Rektorn och lärarna var i stort sätt eniga om vad som är, samt hur man som lärare och rektor kan bidra till en god lärandemiljö. Mycket av det som lärarna och rektorn tog upp i intervjuerna, har de också stöd för i tidigare forskning.

This essay aims to investigate the perceptions of responsible personnel in a primary school about the use and importance of EQ, emotional intelligence, in the school's early years. With a hermeneutic approach and by qualitative interviews, we have taken note of the respondents perceptions about EQ. The result shows that EQ can be understood in different ways. Instead of having a common understanding of what EQ is the respondents mention that there are different areas associated with EQ.  Two major results are 1. The respondents who work in the lower age groups prefer to work with EQ regularly in scheduled lessons, but also integrated during the school day. 2. The respondents who work in the older age range (year 4) prefer only an integrated approach and considers that there may be perceived as artificially in the process of EQ, but that it should be about natural dilemmas from everyday life. The result also shows that the children have changed over time when the society has changed. Children are now, more than ever before, being admitted to the various media and use a lot of awake time to computer games and watching TV and film. As a consequence, today's school requires a higher degree of emotional and social skills. / Denna studie har till syfte att studera hur pedagogiskt ansvarig personal på en skola reflekterar kring betydelsen av och arbetet med EQ, emotionell intelligens, i skolans tidiga år. Med hjälp av en hermeneutiskt inspirerad forskningsansats och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av respondenternas uppfattningar kring EQ. I resultatet framgår det att EQ kan uppfattas på olika sätt. Istället för att ha en gemensam uppfattning om vad EQ är menar de olika respondenterna att det finns olika områden som förknippas med EQ. De respondenter som arbetar i de yngre årskurserna föredrar att arbeta med EQ regelbundet på schemalagda lektioner, men också integrerat i verksamheten. Respondenterna som arbetar i de äldre åldrarna (årskurs 4) föredrar enbart ett integrerat arbetssätt och anser att det inte får upplevas som konstlat i arbetet med EQ, utan att det ska handla om naturliga dilemman ur vardagen. Resultatet belyser även att barnen har förändrats över tid i samband med att samhället har förändrats. Då barn nu i högre grad än tidigare blir upptagna av olika media och använder mycket vaken tid till dataspel, TV-tittande och film kräver dagens samhälle en högre grad av emotionell och social träning i skolan.

<p>This essay aims to investigate the perceptions of responsible personnel in a primary school about the use and importance of EQ, emotional intelligence, in the school's early years. With a hermeneutic approach and by qualitative interviews, we have taken note of the respondents perceptions about EQ. The result shows that EQ can be understood in different ways. Instead of having a common understanding of what EQ is the respondents mention that there are different areas associated with EQ.  Two major results are 1. The respondents who work in the lower age groups prefer to work with EQ regularly in scheduled lessons, but also integrated during the school day. 2. The respondents who work in the older age range (year 4) prefer only an integrated approach and considers that there may be perceived as artificially in the process of EQ, but that it should be about natural dilemmas from everyday life. The result also shows that the children have changed over time when the society has changed. Children are now, more than ever before, being admitted to the various media and use a lot of awake time to computer games and watching TV and film. As a consequence, today's school requires a higher degree of emotional and social skills.</p><p> </p> / <p>Denna studie har till syfte att studera hur pedagogiskt ansvarig personal på en skola reflekterar kring betydelsen av och arbetet med EQ, emotionell intelligens, i skolans tidiga år. Med hjälp av en hermeneutiskt inspirerad forskningsansats och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av respondenternas uppfattningar kring EQ. I resultatet framgår det att EQ kan uppfattas på olika sätt. Istället för att ha en gemensam uppfattning om vad EQ är menar de olika respondenterna att det finns olika områden som förknippas med EQ. De respondenter som arbetar i de yngre årskurserna föredrar att arbeta med EQ regelbundet på schemalagda lektioner, men också integrerat i verksamheten. Respondenterna som arbetar i de äldre åldrarna (årskurs 4) föredrar enbart ett integrerat arbetssätt och anser att det inte får upplevas som konstlat i arbetet med EQ, utan att det ska handla om naturliga dilemman ur vardagen. Resultatet belyser även att barnen har förändrats över tid i samband med att samhället har förändrats. Då barn nu i högre grad än tidigare blir upptagna av olika media och använder mycket vaken tid till dataspel, TV-tittande och film kräver dagens samhälle en högre grad av emotionell och social träning i skolan.</p>

Syftet med denna studie är att belysa hur mellanstadielärare i årskurs fem inleder sina lektionergenom att beskåda uppstartens tio första minuter. Fokus har varit lärarnas ledarskap under denna process där strukturen, kroppsspråket och lärarnas engagemang har studerats och dess inverkanpå elevgrupperna. Dessutom har lärarnas medvetenhet kring uppstart och deras syn på ledarskap i uppstartsprocessen även undersökts. Med utgångspunkt i syftet har jag tagit del av relevant litteratur och tidigare aktuell forskning om ledarskap samt använt de klassiska ledarstilarna och den auktoritativa fostransstilen som grund för uppsatsens teoretiska förankring.   Studien har en kvalitativ forskningsansats, där observationer och parintervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Sammanfattningsvis har två elevgrupper i årskurs fem samt deras sex lärare i de tre kärnämnen, svenska, matematik och engelska observerats. I anslutning till det genomfördes parintervju med de sex mellanstadielärarna. Studiens resultat utgörs av observationer ställt emot lärarnas resonemang kring medvetenheten om ledarskapets effekt i uppstarten och dess inverkan på elevgrupperna.   I enlighet med studiens resultat kännetecknas uppstarten av två faser, där den ena innebär att eleverna ska infinna sig på sina platser och hitta sitt fokus och den andra där läraren presenterar lektionen. Beroende av lärarnas ledarskap, tydlighet, förmåga att vara konsekventa och engagemang i uppstarten tar det olika lång tid för eleverna att inta sina platser och finna fokusinnan lärtillfället kan börja. Strukturen i uppstarten är av stor vikt likaväl som lärarens förmåga att ha ett positivt förhållningssätt och behålla ett lugn. Lärarens ledarskap från start anses ha stor betydelse för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och arbetsro. Att ledarskapet präglas av en auktoritativ fostransstil är en fördel och resulterar i ett effektivt lärande.

Detta arbete utgår från forskning om fördelarna med kommunikation inom matematikundervisningen för att främja lärandet om ämnesspecifika begrepp och resonemangsförmågan. Matematikdelegationen (2004) lyfter att undervisningen i matematik domineras av ett traditionellt förhållningssätt, vilket innebär lärarledda genomgångar och enskilt arbete med statiska uppgifter. Dock är studien genomförd innan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 och resultatet kan därför vara missvisande. Därför är denna studie inriktad på pedagoger som avslutat sin lärarutbildning efter 2011.Studien syftar till att jämföra hur pedagoger, som undervisar i de lägre åldrarna, arbetar för att skapa ett kommunikativt klassrum inom matematik för att utveckla elevernas lärandeUtifrån syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med 4 pedagoger. De har fått samtala om sina tankar och erfarenheter om kommunikation i matematikundervisningen genom att svara på öppna frågor. Frågorna formulerades för att ta reda på hur de arbetar för att möjliggöra för eleverna att kommunicera och interagera med varandra, och med pedagogen, om matematik, samt vilka svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med detta. Resultatet har därefter analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats.Resultaten av pedagogernas svar visar att det finns en samsyn på vad kommunikation inom matematik bör innebära, vilket lyfts som gemensamma reflektioner i grupp, med läraren och i helklass. Detta förklaras med att eleverna ska få möjlighet att redogöra för och ta ställning till sina egna och andras matematiska reflektioner. De deltagande pedagogerna lyfte även att användandet av digitala redskap var en fördel i arbetat med att skapa ett kommunikativt klassrum och att samarbeten mellan eleverna gav förutsättningar till att föra och följa matematiska resonemang.

Structured Academic Controversy (SAC) är en internationellt beprövad metod för att bedriva deliberativa samtal om samhällsfrågor i skolan. SAC har dock inte beforskats i svensk kontext tidigare. Examensarbetet syftar till att få kunskap om högstadielärares erfarenheter av den deliberativa diskussionsmodellen SAC i ämnet samhällskunskap. Studien bör förstås i relation till att utreda SAC:s möjligheter, utmaningar och problem som didaktisk metod i ämnetsamhällskunskap och SAC:s potential i förhållande till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Empirin har samlats in genom intervjuer med två lärare som testat SAC efter vårt lektionsupplägg i totalt fem klasser. Resultatet visar att SAC kan vara en lämplig metod i samhällskunskapsundervisningen, då den potentiellt utvecklar ämnesspecifika förmågor och kunskaper samt ett bättre samtalsklimat och ett ökat elevdeltagande. Den största utmaningen med metoden är lärarnas brist på tid ur olika aspekter. Främst gäller det lärarnas behov av tid till förberedelse samt bristen på undervisningstid.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv fördjupa kunskaperna kring talrädda elevers uppfattningar angående deras möjligheter till att uppfylla de mål som finns gällande muntliga framställningar i ämnet svenska på gymnasiet. För att uppfylla studiens syfte valdes en kvalitativ ansats, och semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med tio informanter. Den data som samlades in i samband med studien har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod och resultatet visar att även om dessa elever når upp till ett godkänt betyg, saknar de ändå den stöttning som behövs för att nå högre betyg och för att komma över sin talrädsla. Detta resulterar i att de hindras dels i sin utveckling och sina möjligheter till att inhämta ny kunskap, dels minskar framtida arbetsmöjligheter och därmed sina förmågor att verka som goda samhällsmedborgare.