The purpose of this study is to examine how specialist teachers relate to content- and language-integrated learning, as well as examine if and how they work with developing the pupils' language and subject knowledge in the tutoring in order to benefit for the pupils learning process. The intention is also to examine which lingual challenges the teachers see in their subject. To answer the research questions, a qualitative method is used, and semi-structured interviews. In total, five senior high school teachers from one school in Västra Götaland have been interviewed and the subjects represented are physical education, social science, history, religion, sociology, mathematics and natural science. The result shows that teachers support content- and language integrated learning in their tutoring and they also believe that it is important to develop the pupils' lingual ability in order for them to develop in their specific subject. However, the result shows that the old subject tradition is still evident to some extent, but the perception of the role as a specialist teacher is changing. Moreover, the result shows that the teachers work with content- and language integrated learning in their specific subject, with an emphasis on terms and the understanding of concepts. It is evident that Vygotskys socio-cultural perspective and Hallidays systemic-functional grammar is seen in how teachers work, but the conclusion is that teachers to a large extent work according to these theories without being aware of it, and thus rather makes it right by coincidence. Further, the result shows that the teachers are aware of what lingual challenges the pupils' come across in their specific subject, and they agree on that there are mainly the cognitive abilities that challenge the pupil. / Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärare förhåller sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, samt undersöka om och hur de i så fall arbetar med att utveckla elevens språk och ämneskunskap i undervisningen för att gynna elevens lärande. Intentionen är även att undersöka vilka språkliga utmaningar lärarna anser att eleven möter i deras ämnen. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ inriktad metod valts, i form av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades fem gymnasielärare från en skola i Västra Götaland och ämnena som representeras är idrott och hälsa, samhällsvetenskap, historia, religion, sociologi, matematik och naturvetenskap. Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen och att de tycker att det är viktigt att utveckla elevens språkliga förmåga för att eleven ska kunna utvecklas i deras ämnen. Dock visar resultatet att den gamla ämnestraditionen fortfarande finns kvar till viss del, men att synen på ämneslärarens roll likväl håller på att förändras. Vidare visar resultatet att lärarna arbetar med språk- och kunskapsutveckling i sina ämnen, med fokus på främst termer och begreppsförståelse. Det går tydligt att se Vygotskys sociokulturella perspektiv och Hallidays systemisk-funktionella grammatik i lärarnas arbetssätt, men slutsatsen blir att lärarna till stor del arbetar omedvetet utifrån teorierna och mer råkar ”träffa rätt”. Vidare visar resultatet att alla lärarna är medvetna om vilka språkliga utmaningar som eleven möter i deras ämnen och de är överens om att det främst är de kognitiva förmågorna som är en utmaning för eleven.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod belysa om och hur rörelsepauser har någon påverkan för elevers koncentrationsförmåga. Utöver detta undersöks hur elever och lärare upplever rörelsepauser och huruvida koncentrationsförmågan påverkas av rörelser samt hur elever tar sig an den text de ska läsa. För att kunna belysa detta syfte har observationer och individuella intervjuer används. Bearbetning av det empiriska materialet har skett genom den tematiska analysen för att kunna kategorisera det som uppvisats vid observationer och utifrån informanternas upplevelser. Studiens resultat har diskuterats utifrån den tidigare forskningen samt det kognitiva perspektivet eftersom koncentrationsförmågan är en kognitiv förmåga. Vidare belyses den yttre distraktionens påverkan på elevernas koncentrationsförmåga samt hur informanterna kan reducera denna påverkan. Resultatet i studien synliggör att eleverna uppvisar en positiv förändrad koncentrationsförmåga efter att rörelser har implementerats. Utöver detta visades att det är olika påverkansfaktorer på koncentrationsförmågan beroende på vilken rörelse som implementeras. Ytterligare resultat visar att arbetssätt och arbetsform är av vikt för elevers koncentrationsförmåga, dessutom hur yttre distraktioner påverkar eleverna i olika nivåer, vilket har betydelse för deras läsinlärning. / The purpose of this study is to, through a qualitative method, highlight if and how movement breaks influences the pupil’s ability to concentrate. Beyond this, the pupils and teachers experience with movement breaks have been examined, and whether the ability to concentrate is affected by movements, and how students approach the text they are to read. To illustrate this purpose, observations and individual interviews were used. Processing of the collected data was done through the thematic analysis to categorize what was shown in the observations and based on the informants’ experiences. The result of the study has been discussed based on the previous research as well as the cognitive perspective, as the ability to concentrate is a cognitive ability. Furthermore, the effect of the external distraction is highlighted on the pupil’s ability to concentrate, and how informants can reduce this impact. The result of the study show that the students show a positive change in their ability to concentrate after movements have been implemented. In addition, it was shown that there are various influencing factors on the ability to concentrate, depending on the movement implemented. Additional results show that working methods and working form are important for the pupil’s ability to concentrate, also how external distractions affect pupils at different levels, which is important to improve their literacy.

Denna studie avser att undersöka svensklärares inställning till handskrivning respektive digitalt skrivande i syfte att utröna hur detta påverkar deras undervisning. Vidare ämnar studien att lyfta fram de arbetssätt och sammanhang i vilka dessa lärare uppmuntrar eleverna till handskrivning i svenskundervisningen på gymnasiet. Ett vidare syfte är att belysa vilka utmaningar lärarna upplever att det finns med att bevara och främja handskriften. För att uppnå detta användes halvstrukturerade, öppna intervjufrågor riktade till verksamma svensklärare på gymnasiet. Resultatet analyserades i förhållande till ramfaktorteorins olika kategorier för att uppmärksamma hur de olika ramarna påverkar undervisningen och lärarnas didaktiska val. Resultatet visade att hälften av lärarna arbetade aktivt för att främja och bevara handskriften, medan den andra hälften arbetade aktivt för digitaliseringen. Det fanns således ingen lärare som var motståndare till vare sig digitalisering eller handskrivning, däremot gick det att urskilja olika faktorer som var utmärkande för det ena eller andra arbetssättet. Det tydligaste resultatet som framkom var den elevorienterade ramen som pekade på elevernas bristande förkunskaper och ovana med att skriva för hand. Detta kunde dock ses som en konsekvens av de pedagogiska och organisationsrelaterade ramarna. Ytterligare ett syfte med studien bestod i att undersöka gymnasieelevers inställning till handskrivning respektive digitalt skrivande och att ta reda på i vilka sammanhang i svenskundervisningen som eleverna valde att skriva för hand, vilket undersöktes med en webbenkät. Resultatet från enkäten jämfördes slutligen med lärarnas intervjusvar. Sammantaget fanns en ömsesidighet i lärarnas och elevernas uppfattning gällande såväl handskrift som digitalt skrivande. De elevrelaterade utmaningarna var något som eleverna själva också höll med om, vilka de ansåg var digitaliseringens nackdelar.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ”vanlig” muntlig dialog, vilken videofilmats. Vårt resultat visar att det inte finns någon större skillnad av naturvetenskapliga resonemang mellan de olika dialogsätten, men att det finns en outnyttjad potential i den skrivna dialogen. Ett annat resultat visar att eleverna strukturerar samtalet på olika sätt beroende på om det är en muntlig eller skiftlig dialog. I den muntliga dialogen talar eleverna i munnen på varandra, vilket innebär att de bygger samtalet tillsammans. I den skriftliga dialogen sker inte detta. Där är elevernas yttranden tidsmässigt skiljda från varandra.

As more readers consume news through digital platforms such as computers, mobiles and tablets, it is essential to make these interfaces accessible to as many users as possible, both from an economic and social standpoint. The terms ‘universal accessibility’, ‘inclusive design’ and ‘design-for-all’ refer to the method of designing for users both with and without disabilities, which is a widely debated subject among researchers in the field where some say that it improves the usability for everyone, while others argue that it is impossible to create a design that fits all needs. The aim of this thesis is to investigate this ‘universal design’ method on news sites and answer the question whether a more accessible design can improve the experience for all users regardless of cognitive abilities. In order to do so, five current news sites were evaluated and compared to accessibility guidelines and previous research. Based on the results, two prototypes were developed and tested in a qualitative user study together with the existing sites. The user study consisted of two test groups of students with (Group 1) and without (Group 2) cognitive disabilities, with 5 users in the first group and 9 users in the second. Oral opinions were compared within and between the groups together with results from a hierarchical sorting of sites based on general preference, appearance and credibility. The results showed both differences and similarities between the groups, whereas the greatest common factor was the preference for the “clean” and “calm” design, ranking both prototypes higher than their originals. The conclusion was that it is indeed difficult to design for everybody because of individual needs and preferences, but including disabled users in the design process highlights general problems that could otherwise have been missed, while also making it easier to implement customizable options for disabled users. / När allt fler läsare konsumerar nyheter via digitala plattformar - såsom datorer, mobiler och läsplattor - så behöver dessa gränssnitt vara tillgängliga för så många som möjligt, både ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Med termerna 'universell design', inkluderande design'och'design-för-alla' menas den designmetod som utgår från användare både med och utan funktionsvariationer. Denna metod är starkt debatterad bland forskare där vissa anser att det förbättrar användarvänligheten för alla, medan andra menar att det är omöjligt att skapa en design som uppfyller alla behov. Målet med denna rapport är att utforska denna 'universella design' på nyhetshemsidor och se om en mer tillgänglig design kan förbättra upplevelsen för alla användare, med fokus på kognitiva funktionsvariationer. För att besvara denna fråga så analyserades och jämfördes fem nyhetshemsidor med riktlinjer för tillgänglighet samt tidigare forskningsstudier. Baserat på resultatet så skapades även två prototyper som utvärderades tillsammans med de existerande hemsidorna i ett kvalitativt användartest. Denna studie bestod av två grupper av studenter med (Grupp 1) och utan (Grupp 2) kognitiva funktionsvariationer, med 5 användare i första gruppen och 9 användare i den andra. Muntliga åsikter jämfördes inom och mellan grupperna tillsammans med resultaten från en hierarkisk sortering av hemsidorna baserad på generella preferenser, utseende samt trovärdighet. Resultatet visade på både skillnader och likheter mellan grupperna, där den största gemensamma nämnaren var preferensen för en "ren" och "lugn" design, vilket placerade båda prototyperna högre än deras originalversioner. Slutsatsen var att det mycket riktigt är svårt att skapa en design för alla på grund av individuella behov och preferenser, men att inkludera användare med funktionsvariationer i designprocessen kan markera generella problem som annars hade kunnat missas, samt att göra det enklare att implementera skräddarsydda inställningar.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för både den psykiska och fysiska hälsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska åkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet är numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvär. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmärksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmågor.Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att få belägg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD.Metod: I denna systematiska litteraturstudie återfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrån en bedömningsmall.Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare påvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmågor hos individer diagnostiserade med ADHD.Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD. Dock krävs ytterligare forskning i ämnet. / Background: Physical activity has been shown to have a positive impact for both mental and physical health. It may reduce psychological problems such as anxiety, stress and depression, and physical issues like high blood pressure, stroke and diabetes. Physical activity is now an increasingly accepted method to treat physical and mental disorders. Individuals with ADHD usually have problems with hyperactivity, impulsivity, attention, social behavior and cognitive abilities.Aim: To investigate the scientific literature for evidence about the effect of physical activity on symptoms in individuals with ADHD.Method: In this systematic literature review articles where found through the databases PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct and PsycINFO witch was later surveyed based on an assessment template.Results: Physical activity was perceived to have a positive effect for hyperactivity and attention problems and appeared to reduce the risk of social behavior problems in individuals diagnosed with ADHD. Furthermore, it was shown that regardless of frequency or extent of physical activity a positive effect was shown on cognitive abilities in individuals diagnosed with ADHD.Conclusion: The scientific literature shows that physical activity is likely to have a positive effect for a variety of symptoms in individuals with ADHD. However, further research on the subject is required.

The study was based on cognitive biases with the aim of investigating the extent to which the individual's physical appearance affects the hiring process, and whether individuals who are perceived as more attractive are ascribed more positive characteristics. The study was conducted with a quantitative method, where the data collection was done via an online survey with 62 respondents, the majority of whom had previous experience of decision- making in a recruitment context. The respondents were asked to rate perceived attractiveness, characteristics and employability in four different individuals by looking at different facial images. All questions and rating scales on the questionnaire were based on the validated instruments Competence and warmth scale (CWS) and Job Suitability Scale (JSS). The results showed that more attractive people have a higher mean value than less attractive people in CWS and JSS. It was concluded that the individual's appearance has a significant impact in the hiring process, and that there is a tendency to attribute more positive characteristics to people who are considered more attractive compared to those who are judged to be less attractive. / Studien utgick från kognitiva fördomar med syftet att undersöka i vilken grad individens fysiska utseende påverkar anställningsprocessen, samt om individer som uppfattas som mer attraktiva tillskrivs mer positiva egenskaper. Studien genomfördes med en kvantitativ metod, där datainsamlingen skedde via en online-enkät med 62 respondenter, varav majoriteten hade tidigare erfarenhet av beslutsfattande inom rekryteringssammanhang. Respondenterna fick skatta upplevd attraktivitet, egenskaper och anställningsbarhet hos fyra olika individer genom att titta på olika ansiktsbilder. Samtliga frågor och skattningsskalor på enkäten utgick utifrån de validerade instrumenten Competence and warmth scale (CWS) och Job Suitability Scale (JSS). Resultatet visade att mer attraktiva personer har högre medelvärde än mindre attraktiva personer i CWS och JSS. Sammanfattningsvis drogs slutsatsen att individens utseende har en betydande inverkan i anställningsprocessen, samt att det finns en tendens att attribuera mer positiva egenskaper till personer som anses vara mer attraktiva jämfört med de som bedöms som mindre attraktiva.

Teachers frequently meet high-performing students in classrooms. These students can be challenged in different ways. However, this study focuses on how challenge can take place through the teaching methods individualization and differentiation. Teachers' attitudes toward the teaching methods are also examined. Research shows that differentiated teaching captures the different levels of knowledge of the whole group of children, and generates shared learning but at different levels. The attitude among teachers toward this form of teaching is negative, according to previous research. Research also shows that individualized teaching is less suitable for students, as students tend to search for a togetherness that individualization does not provide. Teachers are generally positive toward the individualized teaching method.   The theoretical starting point of the study is the cognitive perspective, where the student's individual abstract thinking is affirmed, while the cognitive conflict is an important part of the students' learning. Another important aspect is what the research says about teachers' use of speech to achieve meaningful learning. The study was conducted using the methods focus group interview and questionnaire. The participating respondents are active teachers in preschool class up to year 3.   The results of the study show that both methods of teaching can be used to reach high-performing students. It appears that teachers' attitudes are more positive towards differentiated teaching than towards individual teaching. An important result is that teachers should not get stuck in only one form of teaching, because then students are disadvantaged. / Lärare möter frekvent högpresterande elever i klassrummen. Dessa elever kan utmanas på olika sätt, dock riktar denna studie in sig på hur utmaning kan ske genom undervisningsformerna individualisering och differentiering. Även lärares attityder till undervisningsformerna undersöks. Forskning visar att den differentierade undervisningen fångar hela barngruppens olika kunskapsnivåer, och generera ett gemensamt lärande men på olika nivåer. Attityden bland lärare till undervisningsformen är negativ enligt tidigare forskning. Forskningen visar även att den individualiserade undervisningen lämpar sig sämre för elever då eleverna tenderar att söka en gemenskap som individualisering inte ger. Lärare är generellt positiva till den individualiserade undervisningsmetoden.    Studiens teoretiska utgångspunkt det kognitiva perspektivet, där bejakas elevens individuella abstrakta tänkande, samtidigt som den kognitiva konflikten är en viktig del för elevernas lärande. En annan viktig del är vad forskningen säger om lärares användning av talet för att åstadkomma ett meningsfullt lärande. Studien är genomförd med metoderna fokusgruppsintervju och enkät. De medverkande respondenterna är verksamma lärare i förskoleklass – årskurs 3.     Studiens resultat visar att båda undervisningsformerna kan användas för att nå högpresterande elever. Det framkommer att lärares attityder är mer positiva till den differentierade undervisningen, än till den individuella undervisningen. Ett viktigt resultat är att lärare inte ska låsa fast sig vid endast en undervisningsform, för då missgynnas elever.

Syftet med denna artikel var att undersöka sambandet mellan efterlevnad av covid-19 restriktioner och tidsperspektiv hos universitetsstudenter. För att undersöka sambandet användes Swedish Zimbardo time perspective inventory (S-ZTPI), utvecklad av Carelli et al(2011) och ett frågeformulär som vi utformat för att gradera efterlevnad av covid-19 restriktioner och rekommendationer (α >.9). Frågeformuläret bestod av 28 frågor där deltagare svarade på en femstegs likertskala. Varje fråga hörde till en av sex kategorier: fysisk distansering, social distansering, vårdbelastning, munskydd, handhygien och personligt ansvar. 92 (54 kvinnor, 38 män) universitetsstudenter från svenska universitet i åldrarna 18-30 besvarade enkätfrågorna. Pearssons korrelationstest visade signifikanta positiva samband mellan framtid positiv (FP), framtid negativ (FN), kvinnligt kön och grad avefterlevnad restriktionerna. Vid en stepwise regressionsanalys kvarstod det signifikanta sambandet mellan FP och totalpoäng för restriktionerna. Framtid positiv verkar vara den starkaste prediktorn för att svenska universitetsstudenter ska följa covid-19 restriktioner och rekommendationer. Därav bör en kommunicera restriktionerna på ett sådant sätt som visar på en positiv framtid vid efterlevnad av restriktioner och rekommendationer. / The aim of this study was to investigate the association between compliance with covid-19 restrictions and the time perspective of university students. Time perspective was established using the Swedish Zimbardo time perspective inventory (S-ZTPI), developed by Carelli et al(2011). In order to gauge participants compliance to restrictions, a set of 28 questions were developed in which participants answer on a five point Likert-scale (α >.9). Every question belonged to one of six categories: physical distancing, social distancing, healthcare load, face masks, hand hygiene and personal responsibility. This survey was answered by a total of 92 (54 women, 38 men) Swedish university students. A Pearson's test showed significant positive correlation between the time perspective future positive (FP) and likeliness to follow covid-19 restrictions. There were two other factors that were also significant in likeliness to follow covid-19 restrictions to a lesser degree. The first of these two factors were the time perspective future negative (FN). The second factor being gender, women were shown to follow covid-19 restrictions significantly better than men. After a stepwise regressionanalysis, future positive remained as a strong predictor of likeliness to follow covid-19 restrictions. Future oriented time perspectives are a strong predictor for likeliness to follow covid-19 restrictions. Future communication of restrictions should focus on a positive future if people comply with the restrictions and recommendations.

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad. Denna rapport avser analysera DiCoT som utvecklats utifrån den distribuerade ansatsen och som är avsedd att användas som analysverktyg vid utveckling av nya informationsteknologiska lösningar och lämpar sig väl för arbetskontexter inom hälso- och sjukvård. För att analysera DiCoT har en etnografisk kvalitativ studie utförts och resultatet har visat att DiCoT fungerar väl som analysverktyg inom sjukvårdsmiljöer men att det finns områden så som sociala strukturer, avbrott i arbetsprocesser och indirekta interaktionsmönster som behöver beaktas och som kan komma att påverkas när dessa typer av sjukvårdsmiljöer digitaliseras.