Den svenska grundskolan har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Utvecklingen av läraryrket har gått från att innebära mycket ensamarbete mot att mer och mer innefatta möjlighet till samarbete med kollegor. Den som arbetar som lärare i den svenska skolan nu på 2020-talet har inte bara möjligheten att samarbeta med kollegor, utan förväntas också göra det. Det används många olika uttryck för att beskriva vad detta samarbete ska innehålla. Lärande samtal, lärande gemenskap och pedagogiskt samarbete är några exempel. Denna studie fokuserar på kollegialt lärande, vilket är ytterligare ett begrepp som används. Studien syftar till att utveckla en skolas kollegiala lärande och följa dess utveckling. Detta i ett projekt där personalen fått vara med och forma både mål, innehåll och upplägg. Studien är utformad för att ta reda på vad lärare reflekterar över i lärande samtal inom ramen för ett gemensamt utvecklingsarbete. Den organisation som skapats för projektet bygger på en struktur för den gemensamma arbetslagstiden och består av en serie aktionsrundor med vardera fyra steg. Stegen innehåller samplanering, genomförande av undervisning, videoobservationer med tillhörande lärande samtal, samt avslutande reflektionssamtal i grupp. Reflektionssamtalen filmades och bildar underlag för studiens analys. I analysen framkommer några teman för vad lärare samtalar om i kollegialt lärande som det skapats en tydlig struktur och organisation för. I resultatet blir det synligt vilken enorm betydelse kommunikation har för lärande. Det framkommer också exempel på vad brist på kommunikation kan leda till. Det blir synligt att lärare till viss del förlitar sig till ett samarbete utan kommunikation, så kallad tyst kommunikation. Resultatet visar också betydelsen av hur det kollegiala lärandet har organiserats i form av tid och strukturer för samtal. Kommunikation i allmänhet är inte tillräckligt för att skapa en lärande kultur på en skola. Det är betydelsefullt med ett klimat som gynnar reflektion, och då även kritisk reflektion. Det tar tid att förändra en skolas inre kultur och skapa nya gemensamma normer och värderingar kring både lärarnas och elevernas lärande vilket ger implikationer till skolledare att låta utvecklingsprocesser med kollegialt lärande få ta tid. Det kan också krävas en påtvingad struktur som hjälper arbetslag att komma igång och hålla fokus på utvecklingsområdet. Samtidigt väcker studien funderingar på vilken inverkan en struktur med givna frågeställningar har på ett lärande samtal. / The Swedish compulsory school has undergone major changes in recent decades. The development of the teaching profession has gone from involving a lot of solo work to an increased opportunity for collaboration with colleagues. Those who work as teachers in the Swedish school now in the 2020s not only have the opportunity to collaborate with colleagues, but also expected to do so. Many different expressions are used to describe what this collaboration should contain. Learning conversations, learning community and pedagogical collaboration are some examples. This study focuses on collegial learning, which is another concept used. The study aims to develop a school's collegial learning and follow its development. This is accomplished in a project where the teachers have been involved in constructing both goals, content and structure. The study is designed to find out what teachers reflect upon in learning conversations within a joint development work. The organization created for the project is based on a structure for the collective time of the team and consists of a series of action rounds with four steps each. The steps include co-planning, implementation of teaching, video observations with associated learning conversations, and concluding reflection conversations in groups. The reflection conversations were filmed to form the basis of the study's analysis. The analysis reveals some topics for what teachers talk about in collegial learning for which a distinct structure and organization has been created. The result shows the enormous importance of communication for learning. There are also examples what lack of communication can lead to. It becomes apparent that teachers to some extent rely on collaboration without communication, so-called silent communication. The results also show the importance of organization of collegial learning in terms of time and conversational structures. Communication in general is not enough to create a learning culture among teachers in school. It is important to have a climate that favors reflection, also including critical reflection. It takes time to change the internal culture of a school and create new collective norms and values regarding learning for both teachers and students. This implies that school leaders should allow development processes with collegial learning to take time. An enforced structure may also be required to help teams get started and stay focused in the development area. At the same time, the study raises questions about the impact a structure with given issues can have on learning conversation.

Syftet med denna studie har varit att undersöka matematiklärares erfarenheter och upplevelser kring möjligheten att identifiera samt bemöta de varierade kunskapsnivåerna inom det heterogena matematikklassrummet. En kvalitativ intervjuundersökning gjorde det möjligt att få en uppfattning om informanternas erfarenheter och upplevelser kring detta fenomen. För att få svar på studiens frågeställningar har tre mellanstadielärare, inom ämnet matematik, från olika skolor, med olika lång erfarenhet inom yrket och från olika platser i landet intervjuats. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär där informanterna givits stor frihet i att förmedla sina erfarenheter och upplevelser. Studien skildrar hur arbetet kan anordnas i praktiken samt vilka svårigheter och hinder lärare kan ställas inför. Resultatet visade att lärarna anser att anpassningar bör göras på gruppnivå i den mån det går samt att undervisningens innehåll ska anpassas utifrån den matematiska kunskapsnivå eleven befinner sig på. De arbetssätt och metoder som informanterna ansåg vara särskilt framgångsrika för att bemöta den heterogena undervisningsgruppens olika behov är anpassningar, att lära ut strategier och att lära tillsammans. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det finns en önskan hos samtliga lärare att i ännu högre grad kunna stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. / The purpose with this study was to examine mathematics teachers' experiences around the possibility of identifying and responding to the varied levels of knowledge within the heterogeneous mathematics classroom. A qualitative interview survey made it possible to get an idea of the informants' experiences around this phenomenon. To get answers to these questions, three middle school teachers, in the subject of mathematics, from different schools, with different lengths of experience in the profession and from different places in the country have been interviewed. The interviews have been of a semi-structured nature where the informants have been given freedom in communicating their experiences. The study describes how this work can be done in practice and what difficulties and obstacles teachers can face. The results showed that the teachers believe that adaptations should be made at group level as far as possible and that the content of the teaching should be adapted based on the mathematical knowledge level the student is at. The working methods and methods that the informants considered to be particularly successful in meeting the heterogeneous teaching group's different needs are adaptations, teaching strategies and learning together. A conclusion that can be drawn from the results of the study is that there is a desire among all teachers to be able to support the students to an even greater degree in their knowledge development.

Sekundär traumatisering är ett tillstånd som kan drabba yrkesverksamma som arbetar i människobehandlande yrken med traumautsatta klienter. Att bli sekundärt traumatiserad innebär att socialarbetaren blir traumatiserad av klientens berättelser. Denna studie syftar till att undersöka socialarbetarens förståelse och upplevelser av fenomenet sekundär traumatisering samt om och hur hälsan påverkas hos socialarbetare till följd av emotionellt påfrestande arbetsuppgifter. Studien ska även undersöka vilka strategier socialarbetare tillämpar för att minimera risken att utsättas för sekundär traumatisering. Genom en kvalitativ forskningsmetod har fem intervjuer ägt rum med socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten. Resultatet visar på att socialarbetare är en utsatt yrkesgrupp där arbetsuppgifterna ökar risken att utsättas för sekundär traumatisering. Genom intervjusvaren visar samtliga respondenter på symptom på sekundär traumatisering. Resultaten har analyserats utifrån Lazarus (1999) copingteori samt Antonovskys (2005) KASAM, känsla av sammanhang. Den sekundära traumatiseringens omfattning regleras utifrån arbetsmiljö, tidigare erfarenheter av trauma, egna strategier och egenvård. Resultatet visar även på att socialarbetare som tillämpar egna strategier för att uppnå välbefinnande löper lägre risk att utsättas för sekundär traumatisering. De copingstrategier som används som skyddsfaktorer är ventilering med kollegor, känslan av meningsfullhet kopplat till arbetet samt återhämtning. Studien visar även på att socialarbetarnas privatliv påverkas av deras yrkesroll. / Secondary traumatization is a condition that can affect professionals who work in human treatment professions with trauma-exposed clients. Secondarily traumatized means that the social worker is traumatized by the client's stories. This study aims to investigate the social worker's understanding and experiences of the phenomenon of secondary traumatization and if and how the health of social workers is affected as a result of emotionally stressful tasks. The study will also examine what strategies social workers apply to minimize the risk of being exposed to secondary traumatization. Through a qualitative research method, five interviews have taken place with social workers who work in the social services. The results show that social workers are a vulnerable professional group where the tasks increase the risk of being exposed to secondary traumatization. Through the interview responses, all respondents show symptoms of secondary traumatization. The results have been analyzed based on Lazarus' (1999) coping theory and Antonovskys (2005) SOC, sense of coherence. The extent of secondary traumatization is regulated based on the work environment, previous experiences of trauma, own strategies and self-care. The results also show that social workers who apply their own strategies to achieve well-being are at lower risk of being exposed to secondary traumatization. The coping strategies used as protective factors are venting with colleagues, the feeling of meaningfulness linked to work and recovery. The study also shows that the social workers' private life is affected by their professional role.

In this study Learning study has been carried out as a model for skills development focusing teaching and learning processes for music teachers within the Community School of Arts. The model rests on variation theory to improve teaching and learning. The design of a Learning study consists of three video filmed lessons interwoven with continious monitoring and planning through collagiate dialogues. Work with Learning study starts from the choice of a certain aspect of knowledge, the learning object, and the identification of several critical aspects based on the pupil's current level of understanding. In the teaching situation, the teacher provides variation patterns to support the pupil’s learning.. The design of the model in this study is modified with a view to a better fit with the subject of music, and the context of teaching in the School of Arts. Starting from the cultural-psychological perspective on learning and a phenomenographic inspired method, this study aims to describe the participating teachers’ learning through their Learning study. The teachers have experienced a development of knowledge in themselves as well as in their pupils. They have assimilated a language for reflecting on the process of teaching. Reflected experience has made the didactic interaction in the teaching process visible. The collegiate dialogue has contributed to the development of more variation in the tools used for teaching. Learning study is therefore found be a useful tool in the development of music teaching in the context of Community School of Arts when enough time, continuity and a qualified coach are provided.

Denna produktionsuppsats handlar om hur lärare på en fristående gymnasieskola socialt och individuellt konstruerar upplevt professionell kunskap om klassrumsmetodik samt huruvida detta är i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik. Uppsatsen har utförts med bakgrund av författarens tidigare konsumtionsuppsats samt två vetenskapssociologiska studier. I författarens konsumtionsuppsats framgick det att ofrånkomliga problem finns med tillförlitligheten i utbildningsvetenskaplig forskning samt med de metoder som finns för att göra ändamålsenliga avvägningar mellan utbildningsvetenskaplig forskning och lokala behov i svensk skola. I de två vetenskapssociologiska studierna framgick det i sin tur att vetenskapliga processer i sig kan bära på ofrånkomliga problem med tillförlitlighet. Sammantaget finner författaren att dessa problem försvårar möjligheterna att få skolverkets definition av evidensbaserad praktik till stånd i svensk skola och att det därför är relevant att studera huruvida lärare arbetar i enlighet med skoverkets definition av evidensbaserad praktik eller om problem med tillförlitligheten istället föreligger. Med avstamp i detta har författaren bedrivit en fallstudie utifrån konstruktivistisk teoribildning i syfte att studera detta.I första hand studerade författaren genom passivt deltagande observation två möten där fyra lärare deltog. Mötenas syfte var att lärarna tillsammans skulle konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Detta gjorde författaren i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur lärarna gick till väga för att tillsammans socialt konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Som uppföljning på dessa möten så bedrev författaren individuella semistrukturerade intervjuer. Detta i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur de studerade lärarna beskrev den sociala konstruktion de varit med och skapat. Den insamlade datamängden analyserades med hjälp av en modifierad form av tematisk analys. Av analysen framgick att lärarna inte arbetade i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik men att det arbete som istället gjordes teoretiskt sett kan gynna framväxten av evidensbaserad praktik på den studerade gymnasieskolan. Detta förutsatt att de studerade lärarna blir mer medvetna om hur de socialt gör sina avvägningar och hur tillförlitliga dessa således blir.

Studien syftar till att belysa huruvida bedömning för lärande (BFL) har institutionaliserats bland lärarna på Lindängsgymnasiet efter ett genomfört skolutvecklingsprojekt. Den har också som mål att, med utgångspunkt i en teori om framgångsrik skolutveckling som utvecklats av Ulf Blossing, ta reda på vilka faktorer under initierings- och implementeringsfasen som kan ha varit avgörande för huruvida projektet nådde institutionaliseringsfasen eller inte. Studien syftar vidare till att klargöra om det finns skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande program och lärare som undervisar på högskoleförberedande program samt mellan lärare som undervisar i karaktärsämnen och lärare som undervisar i allmänna ämnen när det gäller institutionaliseringen av BFL i undervisningen. Studiens ansats är kritiskt realistisk och består dels av en kvantitativ enkät, som besvarats av 58 lärare på Lindängsgymnasiet, och dels av en kvalitativ intervju med den förstelärare som fungerade som projektledare under skolutvecklingsprojektet. Enkätresultatet visar att BFL inte har institutionaliserats bland lärarna på Lindängsgymnasiet och analys av både enkätresultat och intervju gör gällande att förklaringarna står att finna i såväl initierings- som implementeringsfasen. För att ta reda på om det finns skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande program och lärare som undervisar på studieförberedande program samt mellan lärare som undervisar i karaktärsämnen och allmänna ämnen användes Chi2-test, t-test och Mann-Whitney U-test. Resultaten av testen tyder inte på några skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande och högskoleförberedande program när det gäller institutionaliseringen av BFL. Resultaten tyder dock på att lärare som undervisar på yrkesförberedande program i något större utsträckning upplever att de har förändrat sin undervisning beroende på BFL-projektets genomförande än lärare som undervisar på högskoleförberedande program. Testen visar inte på några skillnader mellan lärare som undervisar i karaktärs- respektive allmänna ämnen. Studien kan vara användbar för till exempel skolledare vid planering av utvecklingsarbete och kollegialt lärande, då studien bland annat pekar på vikten av en genomtänkt initieringsfas samt kontinuerlig medverkan av skolledare under ett skolutvecklingsprojekt. / This study aims to highlight whether assessment for learning (AFL) has become institutionalized among the teachers at Lindängsgymnasiet after a school improvement project. It also aims to investigate, based on a theory on successful school improvement developed by Ulf Blossing, what factors during the initiation and the implementation phase that may have been crucial for whether the project reached the institutionalization phase or not. The study further aims to clarify if there are differences between teachers who teach on vocational programs and teachers who teach on preparatory programs and between teachers who teach characteristic subjects and teachers who teach general subjects regarding the institutionalization of AFL in the classroom. The approach of the study is critical realistic and it consists of a quantitative survey, that was answered by 58 teachers at Lindängsgymnasiet. It also consists of a qualitative interview with the head teacher that had the role of project manager during the school improvement project. The results of the survey show that AFL has not been institutionalized among the teachers at Lindängsgymnasiet and analysis of both survey results and the interview claims that the explanations can be found in the initiation and implementation phase. In order to find out if there are differences between teachers who teach on vocational and teachers who teach on preparatory programs, and between teachers who teach characteristics and teachers who teach general subjects, Chi2 test, t-test and Mann-Whitney U test were used. The results of these tests do not indicate any differences between teachers who teach on vocational and on preparatory programs in the institutionalization of AFL. The results indicate that teachers who teach on vocational programs to a greater extent experience that they have changed their education due to the implementation of the AFL-project than teachers who teach on preparatory programs. The tests do not indicate any differences between teachers who teach characteristics and teachers who teach general subjects. The study can be useful for school leaders in planning of school improvement work and collaborative learning, as the study focuses on the importance of a well-considered initiation phase and continuous participation by school leaders during a school development project.

Studiens övergripande syfte var att beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om hur framgångsrik undervisning i klassrummet av elever med språkliga svårigheter kan se ut. Kvalitativa intervjuer och observationer ligger till grund för studiens diskussion och analys. Resultatet visar att fokus inte bör ligga endast på undervisning i klassrummet utan att pedagogerna behöver utgå från skolan som helhet i form av en inkluderande syn på undervisning, då det är i mötet mellan elev och miljö som språkliga svårigheter uppstår. På samma sätt som eleverna behöver känna trivsel och delaktighet i klassrummet behöver pedagogerna känna trivsel och delaktighet i skolan för att kunna utvecklas i sin profession. För att lyckas med detta behövs tydligare och gemensamma mål samt att det finns möjlighet till diskussion på och mellan alla nivåer i skolan. I dessa diskussioner är det viktigt att specialpedagogerna finns med då de har kunskapen om att medverka i det förebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i skolans lärmiljöer för elever med språkliga svårigheter. / The overall aim of the study was to describe and analyze pedagogical beliefs about how successful teaching in the classroom by pupils with language difficulties can look like. Qualitative interviews and observations form the basis of the study's discussion and analysis. The result shows that the focus should not be solely on teaching in the classroom, but that the educators need to start from the school as a whole in the form of an inclusive view of teaching, as it is in the encounter between pupil and environment that language difficulties arise. In the same way that students need to feel well-being and participation in the classroom, the educators need to feel well-being and participation in the school in order to be able to develop in their profession. To succeed with this, clearer and common goals are needed and that there is the possibility of discussion at and between all levels in the school. In these discussions, it is important that the special educators are present as they have the knowledge of participating in the preventive work of removing obstacles and difficulties in the school's learning environments for pupils with linguistic difficulties.

Professional Learning Communities– A Necessity for Improving Teaching? The aim of this study was to examine what factors are important for teachers in professional learning communities to improve their teaching in order to increase the results of the students. The study was based on a program of development about language improvement that took place in two schools during the autumn of 2014. The authors of this study were also in charge of the improvement program. The data used in the analysis was based on individual questionnaires and group interviews. The theoretical framework of the study was founded on Timperley’s (2011) inquiry and knowledge-building cycle, Hargreaves and Fullan’s (2012) theory about professional capital and Stoll’s (2006) characteristics of effective learning groups. The results obtained in this study indicate that the following factors are of crucial importance for teachers to improve their teaching; leadership, systematic surveys of what students need to develop, a clearly understandable aim within the specific area of development, a clear structure within the learning group and between the meetings, scheduled time for the meetings, teachers’ mindset, a scientific approach, the use of science and initiated moderators of the learning groups. The study showed that professional learning communities working with these factors are going to be successful.

Abstract Since 2010, the National Agency for Education has had an intention to improve teaching and learning in schools by introducing collaborative structures. In order to develop a learning school organisation, with the aim that all students are able to reach their educational goals, shared responsibility and common learning is advocated. The study focuses on a school´s implementation of teaching learning communities (TLC) based on teachers´ engagement in systematic collaborative work. The theoretical framework is based on social- culture perspectives. The aim of the study is to explore important conditions as well as success factors which can be related to a TLC work. The analyses are based on nine interviews and findings indicate that challenging factors are; the importance of leadership, a democratic collaborative structure and the teachers´ attitudes towards professional learning. The success factors indicate that a collaborative teaching learning is possible by challenging each other’s ideas and practices, a development of professional language, increased self-esteem and the improvement of teacher´s relations and new perspectives according to teaching and pupil´s learning. The study indicates that a demanding factor for a well-performing teaching learning community is based on a well-organized leadership. Leaders ought to be aware of how democratic processes might threaten collaborative work and how a successful leadership is formed.

Syftet med denna studie är att undersöka begreppet rektorns pedagogiska ledarskap och hur begreppet uppfattas av rektorer och lärare. Studiens forskningsfrågor handlar om att kartlägga och jämföra uppfattningarna om begreppet Rektorns pedagogiska ledarskap. Forskning visar att rektorns pedagogiska ledarskap har en betydelse för skolans resultat. Metoden i undersökningen har varit enkät. Det var 53 respondenter som har svarat på enkäten. Enkäten skickades till 3 olika skolor. Informanterna valdes ut från samma skolor, för att de skulle utgå från samma verksamhet. Två versioner av enkäten formades men med samma frågor. Den ena versionen var riktad mot rektorer och den andra mot lärare. det var formuleringarna som skilde dem åt. Frågorna var gjorde som påståenden som respondenten skulle svara på. Resultatet visar att det kollegiala samtalet och lärande har en viktig funktion, visar både tidigare forskning och resultatet i studien. Dessutom är det viktigt att rektor skapar förutsättningar för ett tydligt kommunikationsstrukturer. / The purpose with this study is to analyze principal´s pedagogical leadership and how principals and teachers interpret it. The studies research questions were about surveying and comparing the understanding of the term rektorns pedagogiska ledarskap. Research shows analyze principal´s pedagogical leadership is important for school results. The surveys method has been a poll.  There were 53 respondents who have answered the survey. The survey was sent to three different schools. The informants were chosen from the same schools, because they were supposed to work on the same function. Two versions of the survey were made, but with the same questions. One version was directed to principals and the other was directed to teachers. The difference between the two polls was the formulations. The questions were constructed as statements, which the respondents were supposed to take a stand to. The result shows that the collegial conversation and learning have an important function, showing both previous research and the outcome of the study. Besides, it is important that the principal creates the conditions for a clear communication structure.