No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Learning study kan fungera som modell för att utveckla kollegialt lärande och bidra till utbyte av erfarenheter mellan lärare i kommunal musik- och kulturskola. För att undersöka detta har ett arbetslag bestående av fyra gitarrlärare vid en kommunal musikskola fått genomföra en gemensam Learning study, med författaren som handledare. I studien användes en kombination av observation och intervju som metod för att följa arbetet och ta del av de deltagande lärarnas upplevelse av Learning study. Resultatet visade att det, genom att använda modellen Learning study, skapades kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten som de deltagande lärarna knappt upplevt tidigare, trots lång erfarenhet i yrket. Likaså är ett resultat att modellen inspirerat lärarna till att prova nya idéer i den egna undervisningen. / The purpose of this study was to investigate how Learning Study can act as a model for developing collegial learning and contribute to experience-sharing between teachers in the Community School of Arts and Music. In order to investigate this, four guitar teachers at a Community School of Music has participated in a joint learning study, with the author as a researcher/facilitator. To evaluate the process and taking part of the participating teachers’ experience of learning study a method combining observation and interview was used. The result shows that by using the learning study method a kind of collegial conversations and experience-sharing was created, which the participating teachers had not experienced before. It also inspired the teachers to try new ideas in their own teaching.

The school leader task is complex and has since 2017 been expanded with the task of leadingthe digitization in school. The purpose of this study is to make visible and problematize thechallenges school leaders face in their mission to lead digitization in schools. Through focusgroup interviews where school leaders at upper secondary school level talked about the workat their own school and their own role in the work of leading the digitization, challenges havebeen identified. These are set in relation to theory of how successful (distributed) managementof digitization ought to take place and in relation to the National Agency for Education'sexpectations of school leaders in the task of leading the digitization.The results show that an already complex assignment has become even more challenging. Thedigitization assignment affects almost all areas of the school's activities and, as a result, theschool leaders express difficulties in formulating clear goals with the digitization. They alsodescribe limitations in the conditions, both in terms of teachers' time but also personnelresources in the form of IT educators or development leaders and support. Technology is alsoa challenge because development is progressing so fast. In parallel with the internal activities,there is a debate about the effects of digitization on the individual and the learning that schoolleaders need to relate to.The challenges are many and it is important to continue the discussion about how school leaderscan be supported in their mission to lead digitization in schools.

Ständiga samhällsförändringar berör förskolans arena i form av förändringar i arbetssätt, läroplan samt ökade kvalitetskrav. Samtidigt är aspekten kring huruvida dessa omställningar påverkar förskollärarnas tillgång till resurser, social gemenskap och kollegialt lärande tämligen outforskad. Detta skapar ett behov att identifiera och diskutera faktorer som berör förskollärares sociala arbets- och inlärningsmiljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares upplevelser av kollegialt lärande i arbetslaget och dess relation till social hälsa på arbetsplatsen. Den teoretiska referensramen inkluderar: sociokulturellt perspektiv på lärande och KASAM. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en stark teamkänsla i förskollärares arbetslag bidrar till god social hälsa på arbetsplatsen. Teamkänslan beskrevs som nyckeln till ett välfungerande arbetslag där känslan av ett meningsfullt arbete stärktes genom gemensamma aktiviteter. Socialt stöd mellan kollegor beskrevs vara väsentligt för arbetstrivseln. Känslan av socialt stöd stärktes i utmanande situationer där kollegor hjälper varandra. Gemensamma möten med chef och kollegor lyftes fram som betydande för det kollegiala lärandet. Tidsbrist för gemensamma möten inverkade negativt på det kollegiala lärandet och fler tillfällen för diskussion och reflektion önskades. / Constant societal changes affect the preschool arena, which is reflected in changes in working methods, curriculum and increased quality requirements. The aspect of whether these changes affect preschool teachers' access to resources, social community and collegial learning is rather unexplored. This creates a need to identify and discuss factors that affect preschool teachers' social work and learning environment. The purpose of the study was to investigate preschool teachers' experiences of collegial learning in the work team in relation to social health in the workplace. The theoretical frame of reference includes: Sociocultural perspective on learning and SOC. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The results show that a strong team spirit in preschool teachers' work teams contributes to social health in the workplace. Team spirit was key to a well-functioning work team where the feeling of meaningful work was strengthened through joint activities. Social support between colleagues was described as essential for job satisfaction. Social support was strengthened in challenging situations where colleagues help each other. Joint meetings with managers and colleagues were highlighted as important for collegial learning. Lack of time for meetings had a negative impact on collegial learning and more opportunities for discussion and reflection were desired.

Studiens syfte är att undersöka rutiner kring elever med neuropsykiatriska anpassningar och kollegialt lärande med särskilt fokus på NPF-anpassning för gynnsam lärandemiljö. Denna studies frågeställningar söker svar på vilket sätt som skola och fritidshem kan ge en personlig utveckling för elever med diagnosen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt hur kollegialt lärande kan vara ett led i arbetet med NPF-anpassningar i skolan. Med ett fokus kring anpassningar och kollegialt lärande undersöks och analyseras verksamheternas möjligheter att vidareutveckla skolpersonal för att ge förutsättningar till en positiv studiemiljö för alla elever, men särskilt för de elever i behov av anpassningar. Teorianknytning i denna studie kan kopplas till den relationella pedagogiken. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper på två grundskolor med två lärare i varje grupp på respektive skola. En av skolorna var belägen i stadsmiljö och den andra skolan var belägen på landsorten i en närliggande kommun. Resultatet ger indikationer på den långvariga, men även direkta nyttan i elevernas mående av att få anpassningar i tidigt skede för att få positiv personlig utveckling. Studiens resultat pekar även på fördelarna med generella anpassningar i förebyggande syfte utifrån kollegialt lärande med lektionsstrukturer som ett mål. Sammanfattningsvis kan resultaten visa tecken på att det relationella arbetet i skola och fritidshem är av yttersta vikt för att bidra till en gynnsam lärandemiljö för alla elever inte enbart de elever med underliggande diagnoser.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa det organisatoriska samt kollegiala stödets betydelse i förebyggandet av sekundär traumatisering. Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar flera yrkesgrupper, däribland socionomer. Följderna av sekundär traumatisering kan påverka den drabbades privat- samt yrkesliv och det kan i vissa fall leda till utbrändhet, PTSD eller PTSD-liknande symtom. Uppsatsen är av kvalitativt slag och använder sig av semistrukturerade intervjuer med socionomer för att för att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser av det förebyggande arbetet mot sekundär traumatisering. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på individuella copingstrategier för att förebygga sekundär traumatisering och mindre på det kollegiala samt organisatoriska stödets betydelse i frågan. Resultatet från det insamlade materialet analyseras i en tematisk analys genom de teoretiska perspektiven organisationskultur och känsloarbete samt psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visar att det organisatoriska och kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse för det förebyggande arbetet av sekundär traumatisering. Trots detta visar resultaten av vår studie också att mycket av detta ansvar istället hamnar hos individen. Studien visar också att det kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse men att det också har sina begränsningar då det sällan finns några riktlinjer för hur stödet ska vara utformat. Även ansvaret för detta kan felaktigt tillskrivas till individnivå och leda till stress för individen. Tidigare forskning har inte fokuserat på helheten av problemet utan snarare de individuella strategierna. Vi ser därför att det är av stor vikt att framtida forskning fokuserar på även det organisatoriska och kollegiala stödets betydelse i förebyggande av sekundär traumatisering för att lyfta en del av ansvaret ifrån individen.

In the present study, a description is made of the teacher leader's role in an externally initiated professional initiative. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) is a ULF (Developement, Learning and Research)  project where the fields of knowledge within the Swedish subject's didactics and school improvement research together with practice. This master's thesis is placed in the field of knowledge for school improvement and more specifically with a focus on organization and management. The purpose of the study is to contribute to the knowledge about the asignment of the teacher leader in an externally initiated and organized initiative. This has been done by answering two questions: What similarities and differences appear in the teacher leaders' descriptions of what happens when they carry out their leadership assignment? What supportive and limiting arrangements can be distinguished in the practice of teacher leaders’ within LISA-PLOT? The theoretical starting point has been taken within the practice theory, and specifically the theory of practice architectures has been used to analyze the result (Kemmis et.al., 2014). The study has a qualitative approach, where data collection has taken place through interviews with the teacher leaders and observations of teacher leader meetings together with the academy. The conclusions that can be drawn from this study are that the practice of teacher leader´s in LISA-PLOT has involved several different tasks. The main task has been to lead the collegial learning in the use of the PLATO elements through observations and feedback. To be able to do this, different practical actions and communication with different people have been required. Despite the fact that most teacher leaders have been in an unknown context, strong relationships have been established between participants and the teacher leader. To keep the teacher leader´s practice in place, there have been various arrangements that have been both supportive and restrictive. Based on this study, it becomes clear that the arrangements are practically related, but the arrangements move between the different dimensions and they can also vary from being supportive to being limiting. / I föreliggande studie görs en beskrivning av lärledarens roll i en externt initierad professions­satsning. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) är ett ULF- (Utveckling, Lärande och Forskning) projekt där kunskapsfälten inom svenskämnets didaktik och skolförbättring forskar tillsammans med praktiken. Denna mastersuppsats är placerad i kunskapsfältet för skolförbättring och mer specifikt med inriktning på organisering och ledning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärledarens uppdrag i en externt initierad och organiserad satsning. Det har gjorts genom att besvara två frågeställningar: 1.      Vilka likheter och skillnader framträder i lärledarnas beskrivning av det som händer när de utför sitt ledaruppdrag? 2.      Vilka stödjande och begränsande arrangemang kan urskiljas i lärledarens praktik inom LISA-PLOT? Den teoretiska utgångspunkten har tagits inom praktikteorin och specifikt har teorin om praktikarkitekturer använts för att analysera resultatet (Kemmis et.al., 2014). Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamling har skett genom intervjuer med lärledarna och observationer av lärledarträffar tillsammans med akademien. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att Lärledarnas praktik i LISA-PLOT har inneburit flera olika uppgifter. Den huvudsakliga uppgiften har varit att leda det kollegiala lärandet i användandet av PLATO-elementen genom observationer och återkopplingar. För att kunna göra det har det krävts olika praktiska handlingar och kommunikation med olika parter. Trots att de flesta lärledare befunnit sig i en okänd kontext har det knutits starka relationer mellan deltagare och lärledare. För att hålla lärledarens praktik på plats har det funnits olika arrangemang som har varit både stödjande och begränsande. Utifrån denna studie blir det tydligt att arrangemangen praktiskt hör ihop, men arrangemangen rör sig mellan de olika dimensionerna och de kan också växla från att vara stödjande till att vara begränsande. / LISA-PLOT - Linking Instruction and Student Achievement-Professional Learning Observations of Teaching

Inom ramen för svensk grundskola har enskilda lärare varit betrodda med en högre grad av autonomi än lärare i många andra europeiska länder. Exempelvis har lärare givits ett stort ansvar att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Hur lärares bedömningar går till eller hur dessa bedömningar speglar en elevs kunskap framstår inte alltid tydligt för elever. Som en följd av att svenska elevers resultat i t.ex. matematik sjunkit i internationella kunskapsmätningar, har utvärdering av skolor, lärare och elevernas prestationer ökat – därmed har lärares bedömningsarbete fått mer uppmärksamhet i den skolpolitiska debatten, i såväl partipolitik som media. Utifrån de sjunkande resultaten har flera omfattande reformer inom skolan trätt i kraft sedan juli 2011. Som exempel på dessa reformer kan nämnas en ny skollag, en reviderad läroplan för grundskolan, samt nya föreskrifter för kunskapskrav för grundskolans ämnen med ny betygsskala vilka alla är styrande för lärares undervisning och bedömning av elevers kunskaper fr.o.m. årskurs 1 t.o.m. årskurs 9. Studien beskriver och analyserar svenska matematiklärares tankestilar om bedömning och matematikkunnighet. Det teoretiska ramverk som använts är relaterat till Flecks begrepp tankekollektiv och tankestil. För att studera lärares professionella samtal om bedömning och matematikkunnighet genomfördes semistrukturerade, materialbaserade fokusgruppsintervjuer. Materialet var elevers arbete, t.ex. prov- och matematikuppgifter. Fokusgruppsintervjuerna var sekventiella, dvs. inför respektive intervju användes föregående intervjus utskrift som underlag vid planering av nya frågor. Två fokusgrupper med matematiklärare i årskurs 4-6 från två skolor intervjuades sammanlagt vid åtta tillfällen under ett år. Detta betyder att det genomfördes fyra intervjuer på respektive skola. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. Lärarna från de två skolorna hade olika förutsättningar i sitt arbete. På en av skolorna fanns redan et fungerande ämneslärarlag – lärarna träffades och samverkade återkommande varje vecka för att planera och diskutera matematik. På den andra skolan hade lärarna endast kommit samman för att delta i fokusgruppsintervjuerna. Resultaten visar att även om respektive lärargrupp hade olika förutsättningar, så kan grupperna ändå betraktas som ett tankekollektiv. Resultaten visar också att två övergripande tankestilar har urskilts: bedömning som borde göras kontinuerligt och matematikkunnighet är när du kan visa och redogöra för ditt resonemang. I återkommande kollegiala samtal kan tankestilen om bedömning och matematikkunnighet synliggöras. I samtalet finns möjlighet att utmana rådande traditioner genom att formulera och omformulera den kunskap och erfarenhet som redan finns för att bygga vidare på ny. Samtalen ger även möjlighet till att problematisera och utveckla lärarnas professionella språk samt visualisera lärarnas bedömningsarbete, vilket bidrar till att utveckla matematikundervisningen. / Individual teachers have been trusted with a higher degree of autonomy within the Swedish compulsory school than teachers in many other European countries. For example, teachers have been given the responsibility to assess and grade students’ knowledge. However, how teachers’ assessments reflect students’ knowledge is not always clear to students. As a result of that the Swedish students’ performance have declined in international knowledge measurements such as PIRLS, TIMSS and PISA, evaluation of schools, teachers and students’ performance has increased. Thus, teachers’ assessment work has received much attention in the debate on education policy as well as in media. This thesis describes and analyses Swedish mathematics teachers’ thought styles on assessment and mathematical knowing. The theoretical framework that was used is related to Fleck’s concepts thought style and thought collective. In order to study teachers’ conversations on assessment, semi structured material-based focus group interviews were carried out. The material was students’ work, e.g. test items. Selection was limited to certified mathematics teachers in Swedish compulsory school, year 4-6. The interviews were sequential, i.e. the transcription from the previous interview was used as basic data when planning the next interview. Two focus groups from two schools were interviewed on eight occasions during one year, four times with each school. The interviews were audio recorded and subsequently transcribed. The conditions for the two groups were different. At one school the teachers already met and interacted every week to plan and discuss mathematics. At the other, the teachers only came together when starting to participate in these focus group interviews. The results show that even though the two teacher groups had different conditions, they can be seen as one thought collective. Moreover, the results show the emergence of two thought styles: assessment should be done continuously and students should be able to show and argue for their reasoning. It is argued that when teachers interact in conversations the thought style on assessment becomes more conscious. Also these conversations offer a possibility to problematize and develop teachers’ professional language and visualize the assessment and teaching practice, all of which improves their development in mathematical pedagogy. The results emphasize the importance of organizing and structuring collegial conversations. This issue needs to be addressed at the school management level.

Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.

Detta är en kvalitativ studie om hur No-lärare i årskurs 4-6 upplever förutsättningarna att undervisa för hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena. Sex No-lärare från tre olika skolor i södra Sverige intervjuades med syftet att ta reda på deras erfarenheter och utmaningar från undervisning för hållbar utveckling ur ett didaktiskt perspektiv. Sverige har åtagit sig att arbeta för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling genom Agenda 2030 (UNDP, 2020) men det visar sig att större delen av våra skolor har svårt att leva upp till detta. Resultatet från denna studie tyder på att No-lärare har en begränsad förståelse för begreppet hållbar utveckling och Agenda 2030 samt att det finns en osäkerhet kopplat till undervisning för hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling uppfattas av lärarna som omfattande och komplext, vilket speglar vad tidigare forskning visar. No-lärarna som intervjuats menar att de inte erbjuds relevant kompetensutveckling för att kunna undervisa pluralistiskt, vilket tidigare forskning efterfrågar. Slutsatsen för denna studie visar även att de intervjuade lärarna ser  ämnesövergripande undervisning som önskvärt samt att skolans ledning involverar hela verksamheten i arbetet.