11 |
Mest och minst kommenterat : vad skapar motivation att kommentera ett blogginläggJonsson, Sofia January 2009 (has links)
<p>Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009.</p><p>William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.</p><p>Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. </p> / <p>This essay examines why certain posts on weblogs get more comments compared to less commented posts. The purpose is to examine an online journal weblog that is written by a teenage girl, since there exists little research within this field. The material is taken from a weblog called Kenza and I examined the three most commented and the three least commented posts during January and February 2009.</p><p>The theoretical background for this essay is William Labov’s theory on narrative and Wolfgang Iser’s reception theory. The methods used are readability analyses, narrative analysis and interpersonal metafunction.</p><p>From the results it can be concluded that in comparison with the least commented posts the most commented posts have fewer long words and a distinct verbal style. Weblog posts with an evident narrative structure and direct address towards the reader also got more comments.</p>
|
12 |
Mest och minst kommenterat : vad skapar motivation att kommentera ett blogginläggJonsson, Sofia January 2009 (has links)
Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009. William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys. Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. / This essay examines why certain posts on weblogs get more comments compared to less commented posts. The purpose is to examine an online journal weblog that is written by a teenage girl, since there exists little research within this field. The material is taken from a weblog called Kenza and I examined the three most commented and the three least commented posts during January and February 2009. The theoretical background for this essay is William Labov’s theory on narrative and Wolfgang Iser’s reception theory. The methods used are readability analyses, narrative analysis and interpersonal metafunction. From the results it can be concluded that in comparison with the least commented posts the most commented posts have fewer long words and a distinct verbal style. Weblog posts with an evident narrative structure and direct address towards the reader also got more comments.
|
13 |
Den digitala nyhetsarbetaren : Gränsdragningar, emotionellt arbete och copingstrategier vid moderering av användargenererade kommentarer.Andersson, Matilda, Dagerman, Tove January 2022 (has links)
I dagens digitala medielandskap har deltagandet och engagemanget av användargenererade kommentarer (AGK) ökat, på gott och ont. Relationen mellan publik och journalister är i ständig förändring, där karaktären av både användare och dess kommentarer kategoriseras samt värderas. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med en ökad förståelse för de utmaningar som nyhetsarbetare möter i den modererande yrkesrollen. Studiens resultat identifierades med hjälp av de teoretiska ramverken Boundary Theory (Gränsteorin), Emotionellt arbete och Copingteorin. Resultatet visar på att gränsdragningar var viktiga för att nyhetsarbetare skulle kunna distansera sig från publiken, samt för att upprätthålla deras journalistiska auktorit. Gränsdragningarna resulterade även i förhöjda förväntningar som upprätthölls av känsloregler för hur de bör agera samt vilka emotioner de har rätt att uttrycka i arbetet. Där individuella och organisatoriska copingstrategier tillämpades för att hantera det emotionella arbetet som genererats av gränsdragningarna.
|
14 |
Analys av bibelkommentarer till 1 Kung 19:11-13 / Analysis of Bible commentaries on 1 Kings 19: 11-13Eriksson, Manne January 2021 (has links)
No description available.
|
15 |
"Komplimanger slutade att delas ut efter högstadiet" : En studie om elevers upplevelse av respons / "Complements Stopped Being Given After Lower Secondary School" : A study in students' view of feedbackHäggmark, Britta January 2011 (has links)
Denna studie undersöker vilken syn elever har på den skrivna responsen de får av svenskläraren. Responsgivandet är en stor del av lärarens arbetsuppgifter, och det är därför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstår kommentarerna. Det är också viktigt för läraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker även vilken erfarenhet elever i en klass på gymnasiet har av ett processinriktat arbetssätt. Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar: Hur upplever elever i gymnasiet respons och kommentarer från lärare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- På vilket sätt tar eleverna till sig kommentarerna? Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssätt? För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ enkätundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer. Studien utfördes i årskurs ett på gymnasiet. Resultatet av undersökningen visar att elever i samma klass har olika uppfattning om responsen från läraren. Majoriteten av eleverna tycker att det är bra att få kommentarer för att kunna lära sig av sina misstag, och de upplever att det vanligaste som kommenteras är språket. Många elever sade sig ha erfarenhet av ett processinriktat arbetssätt och attityden till detta arbetssätt är positiv. Även om det finns en klar majoritet i de flesta frågorna finns det en stor spridning i klassen där olika åsikter representeras. / This study examines the views students have of the written response they get from their teacher. Giving feedback is a big part of the teacher's duties, and it is therefore important to know how students receive and understand the comments. It is also important for the teacher to know how the views differ between students. The study also examines students’ experiences of a process-oriented working method. The study was made based on the following questions: How do students in upper secondary school experience feedback and comments given by the teacher?- What is commented on in the text and what do the students think about the comments?- How do students make use of the comments? What experiences of a process-oriented working method do students have? To answer the questions a qualitative questionnaire study was carried out and four interviews were made. The questionnaire gave 21 responses. The study was performed in first grade in upper secondary school. The results of the study show that students in the same class have different perceptions of feedback given from the teacher. The majority of the students think it is good to get feedback so they can learn from their mistakes, and they also think that it is their language that is most frequently commented on. Many students said they have experience of a process-oriented working method, and the attitude to this approach is positive. Although the questions were answered with a clear majority in favour of one answer, there was a large spread in the class in which different views were represented.
|
16 |
Anonymitet och YouTube : Konsekvenser för YouTube-användares kommentarer i och med minskad anonymitet / Anonymity and YouTube : How reducing anonymity for YouTube-users affects their way of writing commentsKarlsson, Katarina, Andersén, Jenny January 2012 (has links)
Denna studie undersöker hur minskad anonymitet kan förändra sättet människor skriver kommentarer på YouTube-videor. YouTube begärde nyligen att användarna skulle ange sina fullständiga namn. Användare är ännu inte skyldiga att ändra sitt användarnamn, men om de inte gör det ombes de att svara på varför de väljer att ha kvar sitt alias. För att undersöka detta lät vi först användare svara på en enkät för att se vad de tycker om att vara anonym kontra att ge ut sitt riktiga namn, och om att ge sitt riktiga namn gör dem mer uppmärksamma kring deras sätt att kommentera på YouTube. Sedan, för att se vad som verkligen händer i kommentarsfälten, gick vi igenom ett antal kommentarer för att hitta mönster i hur ett alias kontra ett riktigt namn relaterar till processen att skriva negativa kontra positiva kommentarer. Kommentarerna analyserades med hjälp av en modell som mäter olika grader av negativitet och positivitet i en kommentar. Våra studier visar att ändringen från ett alias till riktigt namn, påverkar hur kommentarer skrivs och att ett högre antal negativa kommentarer kommer från användare som använder ett alias. Resultatet är en indikation på hur minskning av anonymitet kan leda till mindre negativitet i YouTubes kommentarsfält. / This study examines how reducing anonymity options can change the way people write comments on YouTube-videos. YouTube recently requested users to enter their real names as a username. Users are not yet obligated to do so, but if they do not, they are asked to answer why they chose remain their alias. To investigate this we first let users answer a survey to see what they felt about being anonymous versus giving their real name, and if providing their real name made them more cautious about their way of interacting on YouTube. Then, to see what really is going on in the comment sections, we went through a group of comments to spot patterns in how an alias or a real name is related to the process of writing negative versus positive comments. Comments were analyzed with help from a model that measures the stages of negativity and positivity in a comment. Our studies indicate that the change from alias to real name, make an impact in how comments are made and that much higher rate of negative comments come from users using an alias. The result is an indication that less anonymity may lead to less negativity in YouTube’s comment sections.
|
17 |
”George Floyd och hans kriminella bakgrund…?” : En mixed methods-analys om hur George Floyd och ”vi och dem” representeras samt konstrueras i Twitter-kommentarer / "George Floyd och hans kriminella bakgrund…?” : A mixed methods analysis of how George Floyd and ”us and them” are represented and constructed in Twitter commentsSalomonsson, Herman, Harrysson, Linnéa January 2021 (has links)
This study examines the user comments left on Twitter posts surrounding the murder of George Floyd, by the two biggest evening papers in Sweden. George Floyd was killed on the 25th of May 2020 during an arrest by Minneapolis police, which sparked outrage across the globe. People took to the streets to protest against police brutality and racial injustice, but thorough discussion also took place on social media and most notably, Twitter. Former research expresses a big interest in studying the public discourse tied to these topics, as it reflects public opinion. This study uses a mixed methods analysis, which includes a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The material studied are comments left on Aftonbladet- and Expressen’s Twitter posts from the day George Floyd was killed until a week after the police officer who was responsible was found guilty, almost a full year later. The purpose with this study was to deduce how the comments represented George Floyd, and how “Us” and “Them” were constructed. The study also aimed to find out which deliberative or non-deliberative qualities appear in the comments, and which of them generated the most attention. This was achieved with the theoretical basis of Critical Race Theory, Deliberative Democracy and Othering.The results show that George Floyd is mainly represented as a criminal, and that the comments constructed a strict “Us” and an even stricter “The Others”. The comments contained many non-deliberative qualities, and these were the ones who gained the most traction.
|
18 |
Analysis of Customer Behaviours on Customer Reviews and Ratings / Analys av Kundbeteenden på Kundrecensioner och BetygYetis, Alkim, Kavak, Erkut January 2020 (has links)
With the rapid accretion of online shopping, online customer reviews have become a very essential source. An interpretation of this essential source is not fulfilled with every aspect since online customer reviews consists of unstructured information. This paper enlightens the understanding of behavioural analysis on how customers rate and review gender-based products by focusing on two brands in the fashion industry. Since gender-based products are analysed, gender as a search term is used for diversification in terms of product categories. To understand behavioural differences of customers to rate gender-based products, quantitative statistical methods were used. The two-sample t-test investigates if the means of two samples have statistically significant differences. Additionally, the word frequencies are analysed with the quantitative content analysis methodology to procure an answer for how customers review gender-based products for different product categories. The results show that the product categories which consist of the keyword “Men” in their product description have earned a higher average of total number or reviews and star rating. However, the words that customers type have similarities among different product categories and there are not any consistencies in their frequencies. Therefore, our results show that the customer comments are not significantly dependent for the determined gender-based product categories. / Med den snabba ökningen av online-shopping har kundrecensioner på nätet blivit en viktig källa. Kundrecensioner består av information som är ostrukturerad, vilket betyder att tolkningsprocessen av kundrecensionerna försvåras. I denna uppsats är en beteendeanalys genomförd för att belysa förståelsen av hur kunder betygsätter och recenserar könsinriktade produkter. Fokus har lagts på två varumärken inom modebranschen. Eftersom produkterna är könsinriktade används kön som en sökterm för att differentiera produktkategorierna. För att förstå skillnaden i kundernas beteende vid betygsättning av könsinriktade produkter användes kvantitativa statistiska metoder. Ett ”two-sample” t-test användes för att undersöka om det fanns statistiskt signifikanta skillnader i stickprovernas medelvärden. Med en kvantitativ innehållsanalys undersöktes ordfrekvensen för att få en förståelse av hur kunder granskar könsinriktade produkter, inom olika produktkategorier. Resultatet visar att de produktkategorier vars produktbeskrivning består av nyckelordet ”män”, har fått ett högre genomsnitt av antal recensioner samt fått högre betyg. Orden som kunder använder är lika inom de olika produktkategorierna och ordfrekvensen har ingen fast struktur. Resultatet visar därmed att kundrecensionerna inte är signifikant beroende av de fastställda könsinriktade produktkategorierna.
|
19 |
"Det är ju väldigt polariserat" : – Migrationsverkets kommunikation på Facebook / “It's very polarized” : – The Swedish migration agency's communication on FacebookFagerlund, Henrik, Skörvald, Erik January 2018 (has links)
The aim for this study was to research the Swedish migration agencies’ communication on the social platform Facebook, and try to build an understanding of the agencies construction of non-political message to the public. We were also addressing the present discursive struggle in the comment section below the agency’s publications, to get a better understanding of why users are criticizing the agency, and how they are handling the critics. This is because of the national politics surrounding migration can be seen as a “two-way-split”, where the public opinion is either very positive to the migration, or very negative. The study was conducted by analyzing two months’ worth of Facebook publications from the Swedish migrations agency, and included a total of 280 comments from users to study how struggles form between the “two-way-split”. Critical discourse analysis and Fairclough's three-dimensional model was used as method to study the problem on a qualitative perspective. The appliance of Foucault's and Faircloughs theories about discourse have been applied on the material consistently throughout the study. The results of the study show that the Swedish migration agency are using two discursive forms of presenting messages to the public. The first is a governmental discourse, were focus lies on a natural position to the politics with statistics and facts, the second is a storytelling discourse, which is more focused on presenting people and their individual stories to the public, but like the first one, with a natural position. The results also show that the engaging public is using a different, more public, discourse to the subject, and with that forms a lot of negative comments about the agency work and the politics behind it. In conclusion, we form the belief that the agency has adapted the new storytelling discourse as a communicative strategy to raise the trusts of the agencies work to the public, but the critical engaging public still mistrusts the work, and keeps the discursive struggle with the agency alive.
|
20 |
“Beautiful Power Shield!” vs. “Explosive Superman Punch!” : A Comparative Analysis of Promotional Metadiscursive Language in eSports and Mixed Martial Arts Sports Commentaries / ”Vacker kraftsköld!” vs. ”Explosivt Supermanslag!” : En komparativ analys av promotionsbefrämjande metadiskursivt språk i eSport och mixed martial arts sportkommentarerGustin, Anton January 2020 (has links)
Sports commentary is an essential part of live broadcasted sports as well as eSports and is a task that requires that the caster be verbally proficient and can maintain a high tempo when speaking, especially in more fast-paced sports. This study aims to analyze this promotional language sportscasters use by approaching it from the linguistic phenomenon of metadiscourse. This will be achieved by utilizing a theoretical framework adapted from previous research on eSports commentaries. By comparing a traditional sport, in this case mixed martial arts, with that of the eSport of Super Smash Bros. Melee, the aim is to see what differences can be found between the two sports’ commentaries and their use of metadiscursive promotional language. After comparing these two sets of commentaries, the results show that there are some differences in how promotional language is used to enhance the understanding and excitement of their respective sports. The major differences found are in how the two sets of commentaries use metaphors as well as that the eSport casters show a pattern of using evaluative adjectives in a more varied and colorful way. / Sportkommentatorer är en väsentlig del av live-sänd idrott såväl som eSport och är en uppgift som kräver att kommentatorn är muntligt skicklig och kan hålla ett högt tempo när hen talar, särskilt i sporter med högre tempo. Denna studie syftar till att analysera det promotionsbefrämjande språk som sportkommentatorer använder genom att närma sig det från det lingvistiska fenomenet metadiskurs. Detta kommer att uppnås genom att använda sig av ett teoretiskt ramverk som anpassats från tidigare forskning om eSports kommentarer. Genom att jämföra det med en traditionell sport, i detta fall mixed martial arts, med eSporten Super Smash Bros. Melee, är målet att se vilka skillnader som kan hittas mellan dem två sporternas kommentarer och deras användning av metadiskursivt promotionellt språk. Efter att ha jämfört dem två kommentarerna så visar resultaten att det finns vissa skillnader i hur promotionsbefrämjande språk används för att förstärka förståelsen och spänningen i deras respektive sporter. De största skillnaderna som fanns är i hur de två kommentarerna använder metaforer samt att eSports-kommentatorerna visar ett mönster av att använda evaluerande adjektiv i ett mer varierat och färgrikt sätt.
|
Page generated in 0.0784 seconds