Uppsatsen behandlar propagandabilder under det trettioåriga kriget föreställandes Gustav II Adolf. Uppsatsens syfte är att undersöka hur bilden av Gustav II Adolf konstrueras under det trettioåriga kriget från 1630 till 1633 och hur propagandabilderna fungerar som identitetsskapande medel. Uppsatsen behandlar bilderna utifrån ett sociologiskt perspektiv.  Bilden av Gustav II Adolf konstrueras delvis för att fungera som en central protestantisk enande gestalt under hans levnad, en martyr efter hans död och en legitimering för fortsatt svensk närvaro i det trettioåriga kriget. Genom att definiera vilka attribut och egenskaper fienden hade kunde man skapa en motbild till Gustav II Adolf som hjälper till att konstruera bilden av den svenska kungen.

This paper is analyzing the Zlatan statue from an art -theoretical and -historical perspective, focusing on issues relating to its references to different sculptural traditions, its symbols of power and what consequences this has for the understanding of the artwork, and finally how the statue works as a portrait of the football player Zlatan Ibrahimovic. The analysis shows that the statue bears traces of both Greek sculptural tradition as well as fascist sculptural tradition, two imageries that shared the fascination for athletic body ideals but for completely different reasons. The paper also shows that the statue uses numerous symbols of power, symbols linked to the patriarchal dominance in public space, and builds on a long tradition of how men of power are portrayed in public art. Zlatan himself was involved in the design of his tribute portrait, something that here is interpreted as an attempt to subvert the inevitable ephemerality and thus uphold the myth of Zlatan.

Utgångspunkten för denna studie är hur normativa beskrivningar av konsthistoria i ett bildläromedel riskerar att reproducera historiska och nutida föreställningar om skillnader mellan ”vi” och ”de andra”. Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser om vithet och eurocentrism i bildämnet som synliggörs i läromedel samt att utmana hegemoniska diskurser om vithet och eurocentrism. Som underliggande teoretiskt och metodologiskt ramverk för studien ligger poststrukturalism som betonar språkets meningsskapande funktioner. Materialet som bearbetats och analyserats genom diskursanalys och gestaltande metoder är ett urval av texter och bilder från ett kapitel om konsthistoria i ett förlagsproducerat bildläromedel som riktar sig mot årskurs 7-9. Resultatet av analysen visar att läromedlet reproducerar en eurocentrisk diskurs genom makttekniker som isärhållning. Europeisk konsthistoria upphöjs och separeras från resten av världen genom den övergripande strukturen men framför allt genom språkhandlingar i både text och bild som framställer övriga världen som ”den andre”. Slutsatsen är att läromedlet i sin nuvarande form kan ses som problematiskt ur ett inkluderande och antirasistiskt perspektiv. Lärare kan dock granska läromedel kritiskt och använda pedagogiska strategier som att juxtapositionera historiska bilder från olika delar av världen för att utforska och synliggöra visuella och kulturella likheter snarare än skillnader. På så sätt kan lärare och elever skapa sprickor och läckage i diskursen vilket i sin tur kan skapa förutsättningar för delaktighet och inkludering i bildundervisningen.

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet. Materialet analyseras med diskursanalys. Resultat, analys och tolkning visar att presentationen reproducerar en vit, västerländsk, hegemonisk konsthistorieskrivning i sin presentation av området. Vithetsdiskursen förblir omarkerad genom att inte artikuleras alls. Eleverna förhåller sig till denna diskurs genom att uppfatta den artikulerade konsthistorien som den enda giltiga och nödvändiga för att ingå i en västeuropeisk och nationell gemenskap. Dessutom markeras vithetens hegemoni i det praktiska bildarbetet genom att synliggöra hur hegemonin reglerar hur elever blandar (vit) hudfärg. Resultatet leder till en diskussion om aktuella styrdokument och hur bildlärare kan använda normkritisk (bild)pedagogik för att markera vitheten som norm och därigenom motverka exkludering.

I projektet Lesbisk Litteratur har jag undersökt lesbiskhet, materialitet, pyssel och grafisk form – som innehåll, metod och rumslig gestaltning. Syftet med projektet har varit att genom hand och tanke lära mig bokformgivning – omslag, inlaga och sättning, utforska tekniker och material genom grafisk form samt att läsa, lära och sätta mig in i ny kunskap om detta och praktiskt överföra det till ett fysiskt undersökande. Projektet har materialiserats i och tagit formen av en bok och flera bokomslag, ett bokförlag, ett mobilt kontor och utställningsyta, möbler och diverse bokparafernalier, till exempel ett girdle book belt och bokmärken.

This essay aims to examine the contents of the picture and the connection between viewer and picture in some of the works of Swedish artist Max Walter Svanberg. The methods applied are the semiotic methods of Charles Sanders Pierce and Roland Barthes to analyse the pictures both in themselves, but also in the context of the written material the artist has left behind about his art. Emerging from these writings is that the overall goal of the artist was to awaken the imagination of the viewer. The results show that Svanbergs’ art distances itself from the Icon and approaches a state as Index of the world. The artist shies away from giving one meaning to any part of his art, and always forces the viewer to interpret. The imagination is sprung by the process of interpretation and association.

This essay aims to investigate how the cultural heritage process and gentrification, that the Elsborg district in the city of Falun has gone through, is expressed in modern residents' reception of the architecture in the area, as well as to relate this to preceding ways of looking at the environment. In the study I examine two time periods; 1975 when Falun was appointed as pilot project for the European Architectural Heritage Year, and 2021 - the year in which this essay is written. The study is partly an analysis of texts produced in 1975 and partly an interview study with six current inhabitants of the Elsborg area. The analysis is based upon Wolfgang Kemp’s reception theory, which primarily argues for the focus being on the viewer instead of on the creator of the work or the work itself. The results of the study show that many of the thoughts that were formulated about the architecture in Elsborg during the European Architectural Heritage Year are repeated in the interviewees' experiences and uses of the environment today. Additionally, the observations of the respondents in the interview study highlight that the interviewees appreciate the old, traditional wooden architecture for its visual, historical and social values. Moreover, the participants view themselves as involved in preserving Elsborg and its cultural heritage.   Keywords: Art history, architecture, Elsborg, Falun, reception theory, Wolfgang Kemp, cultural heritage, gentrification, wooden house

This essay is primarily focusing on finding the purpose of Abdullah Buhari’s homoerotic miniature paintings. We may never know for sure the sole purpose and know what Buhari’s intentions was when creating these paintings. By creating categories focusing on homoerotic artwork I have tried to answer that question. To be able to create these categories and to further use them as a tool to analyse and discuss Buhari’s artwork, I have analysed and discussed other homoerotic art from different genres and eras and looked for significant characteristics and elements in these work of art that can be connected to each respective category. To support these characteristics and these different categories I have refered to existing research and literature. Although Buhari is mostly known for his artwork portraying women, I chose his homoerotic art as my main focus. Mainly because I was positively surprised when I first saw them and also because I found the lack of references to these homoerotic art rather puzzling. How come one primarily focus on Buharis portrayal of women and heterosexual relations when talking of him and not those portraying manly relations? Since my main focus in this essay, was to analyse art portraying sexual relations between men, and because there are significantly more sources and studies regarding same sex relationship between men I have chosen not to include work portraying woman and lesbian relationships, although a female perspective will be present to some degree since I identify as female myself.

Studiens syfte var att uppmärksamma den svenska konstnären Elli Hemberg. Som ett exempel på ett av konstnärens offentligt placerade verk, analyserades och tolkades skulpturen Tre löv (1974) med ikonografisk/ikonologisk teori och metod. Analysen inspirerades även av semiotisk och receptionsestetisk teori och metod. Konstnären gestaltade en skulptur i rostfritt stål föreställande tre löv. Genom att använda ett klart och enhetligt formspråk skapade konstnären balans och harmoni, men även liv och rörelse i skulpturen. Skulpturens inre mening tolkades som samtida kritik av modernismens konstutveckling. Olika slags kontexter kan ha avgörande betydelse för betraktarens tolkning av verket. / The aim of the study was to draw attention to the Swedish artist Elli Hemberg. As an example of one of the artist´s publicly placed works, the sculpture Three Leaves (1974) was analyzed and interpreted using iconographic/iconological theory and method. The analysis was also inspired using semiotic and reception aesthetic theory and method. The artist created a stainless steel sculpture representing three leaves. By using a clear and uniform design language, the artist created balance and harmony, but also life and movement in the sculpture. The inner meaning of the sculpture was interpreted as contemporary criticism of the development of art during the modern era. Different kinds of contexts can be decisive for the viewer´s interpretation of the sculpture.

My study contains a semiotic analysis of three screen captures of still lifes from the music video PrettyBones by the artist Yeule, directed by Joy 秀 Song. The music video depicts several scenes with inspiration from the Dutch great power era and it’s still life painting. The visual elements of the music video have a focus on the course of life and one's own mortality, themes that have long been addressed through still life painting. My study is based mainly on David Petit’s (1988) studies about the symbolism and meaning of 16th-17th century Flemish still life painting. The study also contains segments of Fanny Ambjörnsson’s (2011) studies about the color pink. The purpose of the study is to investigate what the still life communicates through the context of 16th-17th century Flemish iconography and through acontemporary semiotic reading. Results of the study shows that there are similarities between the themes that are present in the still life with contemporary objects and the more traditional still lifes. It also touches on morals and societal norms about feminine identity.