För att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader från rivning används PBL 9 kap. 34 § 2 om byggnaden är placerad inom detaljplan eller områdesbestämmelser. Förarbeten till paragrafen är tydliga med att vad som definieras som kulturhistoriskt ska avgöras med hänsyn till lokala överväganden. När en ansökan om rivningslov inkommer till kommunen ska den prövas mot PBL 9 kap. 34 § 2. För att kunna neka rivning ska byggnaden uppfylla rekvisitet kulturhistoriskt värdefull. Det kulturhistoriskt värdefulla kan vara byggnaden i sig eller den helhetsmiljö byggnaden är en del utav. För att styrka det kulturhistoriska värdet används utlåtanden från muséer, kulturinventeringar, privata företag med bebyggelseantikvarisk kompetens och kommunens egna planer. Kommunernas kulturhistoriska planer och program är inte alltid uppdaterade, vilket ställer högre krav på kunskapen om kulturhistoriskt värdefulla byggnader hos kommunernas tjänstepersoner. Studien tyder på att det finns en varierande kunskapsnivå bland tjänstepersonerna som deltagit i enkätundersökningen, i vissa fall förekommer feltolkningar av lagen. Det går inte att härleda kunskapsnivån till varken utbildning eller erfarenhet inom yrket. När tjänstepersonerna brister i kunskapen försvårar det kommunernas förutsättningar att följa lagens intentioner. För bedömning av en byggnads kulturhistoriska värde är bebyggelseantikvarisk kompetens till stor hjälp. Kommunerna bör uppdatera och utöka inventeringen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader för att kunna göra kvalificerade avvägningar när det gäller att neka eller bevilja rivningslov. Studien visar på brister när det gäller kommunens information till fastighetsägare om fastighetsägarens rättighet till ersättning vid nekat rivningslov. Det är dessutom ovanligt att kommunerna budgeterar för denna ersättning. Det är svårt att avgöra varför kommunerna brister i informationen till fastighetsägarna och om bristen av budget leder till sämre information. Faktum kvarstår dock, kommunen är skyldig att ersätta fastighetsägaren om skadan av det nekade rivningslovet uppfyller kvalifikationsgränsen betydande skada i förhållande till värdet på berörd del av fastigheten. Lagstiftningen är tydlig, men kunskapen behöver spridas bland Sveriges kommuner för att i större utsträckning möjliggöra bevarandet av kulturhistorsikt värdefulla byggnader. / To protect culturally valuable buildings from demolition Planning and Building Act chapter 9 section 34 p. 2 is used if the building is located within the detailed development plan or area regulations. Preparatory work on the section is clear that what is defined as cultural history must be decided regarding local considerations. When an application for demolition permit is submitted to the municipality, it must be tested against Planning and Building Act chapter 9 section 34 p. 2. To deny demolition, the building must meet the cultural heritage prerequisite. The cultural-historical value may be the building itself or the overall environment the building is part of. To prove the cultural-historical value, statements from museums, cultural inventories, private companies with building antiquarian competence and the municipality's own plans are used. The municipalities' cultural history plans and programs are not always updated, which places higher demand on the knowledge of culturally valuable buildings in the municipal's officials. The study indicates that there is a varying level of knowledge among the officials who participated in the survey, in some cases there are misinterpretations of the law. It is not possible to deduce the level of knowledge neither to education nor experience in the profession. When the officials knowledge is not sufficient municipalities make desitions in conflict with the intentions of the law. The competence of conservation officers is of good help for the building committee in assessing the cultural historical value of a buildning. Municipalities should update and expand the inventory of culturally valuable buildings to be able to make qualified assesments when it comes to denying or granting demolition permits. This study shows deficiencies in the municipality's information to property owners about their rights to compensation in the event of a denied demolition permit. Furthermore, it is unusual for municipalities to budget for this compensation. It is difficult to determine why the municipality's lack in information to property owners and whether the lack of budget leads to deficient information. However, the fact remains, the municipality is obliged to compensate the property owner if the damage of the refused demolition permit meets the qualification, significant damage in relation to the value of the affected part of the property. The legislation is clear, but the knowledge needs to be spread among Sweden's municipalities in order to enable the preservation of culturally valuable buildings.

Under 1900-talet har elektrisk belysning använts som en del i byggnaders utformning, med permanent fasadbelysning som en integrerad del i arkitekturen. När en ursprunglig fasadbelysning försvinner eller förändras, så försvinner också en del av möjligheten att uppleva byggnaden som den var avsedd. Den här undersökningen syftar därför till att lyfta belysningens påverkan på byggnaders kulturhistoriska värden. Genom fallstudier har två höghus i Stockholm uppförda under 1960-talet undersökts: femte Hötorgshuset och DN-huset. Båda byggnaderna har eller har haft en ursprunglig exteriör belysning. Genom en intervjustudie har olika professioners synsätt på belysning som en del av byggnaders uttryck studerats. Undersökningen visar att belysning kan ha stor påverkan på kulturhistoriska värden, inte minst på upplevelsevärdet. Det framkommer också att befintlig lagstiftning kan tillämpas för att skydda en ursprunglig belysning. Undersökningen argumenterar för att det finns vissa skillnader i olika yrkesgruppers synsätt, men att skillnaderna inte har någon större påverkan på bevarandet av belysning. / During the 20th century, electric lighting has been used as a part of the design of buildings, with permanent facade lighting as an integral part of the architecture. When an original facade lighting disappears of changes, part of the possibility to experience the building as it was intended is lost. This study therefore aims to highlight the impact of lighting on buildings’ cultural significance. Through case studies, two high-rise buildings in Stockholm built during the 1960s have been studied: the fifth Hötorgshuset and DN-huset. Both buildings have or have had an original exterior lighting. Through interviews, different professions’ view on lighting as part of the expression of buildings have been studied. This study concludes that lighting can have a great impact on cultural significance, not least in how lighting affects the perception of buildings. It also shows that existing legislation can be applied to protect original lighting. This study argues that there are some differences in the different professions’ views, but that these differences have no major impact on the preservation of lighting.

Byggnader med kulturhistoriskt värde ger insikt i hur levnadsvillkor och synsätt från olika tider har förändrats över tid. För att ge kommande generationer möjlighet att ta del av denna insikt bör dessa byggnader bevaras och underhållas ändamålsenligt. En stor del av bevarandearbetet hamnar på kommunen och enskilda kommuntjänstepersoners uppfattning och värderingar. Denna studie syftar till att undersöka huruvida kommunerna arbetar proaktivt med att kartlägga byggnader med kulturhistoriskt värde. Dessutom undersöks i vilken utsträckning tillsynskontroller utförs på byggnader med nekat rivningstillstånd. Målet med studien är att ge inblick i hur kommunerna i landet arbetar med att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde samt att kunna se eventuella skillnader i bevarandet gällande kommuners storlek och geografiska placering och/eller kommuntjänstepersonernas utbildning och erfarenhet. Genom ett enkätutskick till samtliga kommuner och följdfrågor kring enkäten till kommuntjänstepersoner kunde frågeställningen besvaras. Studien påvisar skillnader i det proaktiva arbetet kommunerna emellan. Större kommuner arbetar i större utsträckning proaktivt och kommuntjänstepersonerna i större kommuner är mer positivt inställda till detta arbetssätt. Korrelationer mellan kommunstorlek och resurstillgång vid bevarandet kunde också påvisas. Mindre kommuner ansåg i större utsträckning att resurstillgången begränsade bevarandearbetet. Studien visar även på geografisk skillnad där kommuner i norra Sverige utför tillsynskontroller i större utsträckning än kommuner i mellan- och södra Sverige. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Studien undersöker om behovsstyrning av inomhusbelysning, ventilationssystem och värmesy- stem är ett effektivt sätt att modernisera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Moderniseringen ska vidare kunna ske utan att förändringen inskränker på byggnadernas individuella bevaran- dekrav. Undersökningen har genomförts på tre byggnader i Lunds kommuns fastighetsbestånd. Byggnaderna som ingår i studien är Ekska huset som uppfördes år 1823, Lunds konsthall som uppfördes år 1956 och Vårfruskolan som byggdes år 1868. Samtliga byggnader innehar ett kul- turhistoriskt värde.Intervjuer med specialister inom byggnadsbevarande, el, ventilation och värme har genomförts för att skapa en förståelse för respektive ämne. Insamlat teoretiskt material har legat till grund för de frågeställningar vi tagit med till intervjuerna. Specialisternas djupgående kunskap och mångåriga erfarenheter har varit nyckeln i analysen av det teoretiska materialet. De förslag på moderniseringar som är framtagna genom studien grundas sammantaget såväl i tidigare forsk- ning som verkliga erfarenheter.Den teknik som används för att behovsstyra olika installationer är fysiskt liten och kan ofta installeras på befintliga installationer. Detta innebär att energieffektiviseringar kan uppnås utan större synliga ingrepp på byggnaderna. Behovsstyrning av installationerna kan därför imple- menteras utan att inskränka på kulturhistoriskt värdefulla byggnaders bevarandekrav.En större mängd styrteknik kan medföra stora energibesparingar. Samtidigt kan modernisering- arna resultera i ökade investerings-, drift- och underhållskostnader. Individuella bedömningar avgör därför hur mycket teknik som är ekonomiskt lönsamt att installera för varje specifik byggnad. / This thesis explores whether, demand-controlled lighting, ventilation and heating is an effective way of modernizing buildings with cultural heritage values. Furthermore, the possibility of modernizing the buildings should not interfere with the individual conservation requirements.A survey has been carried out on three buildings of cultural importance in Lund. The buildings included in the study are Ekska huset built in 1823, Lunds konsthall built in 1956 and Vårfrus- kolan built in 1868.Specialists within the building conservation, electricity, ventilation and heating sectors have been interviewed for the purpose of creating an understanding of the respective subjects. Gath- ered theoretical material has provided the basis for the questions during the interviews. The in- depth knowledge and multiple years of professional experience of the interviewees has been the key in analyzing the theoretical material. The proposals for modernization that have been brought forward through the study is founded in prior research as well as real experiences.The technology used to control the different installations on demand, are physically small and can often be implemented on existing systems. This means that energy efficiency can be achieved without greater visible intervention to the buildings. Demand controlled installations can therefore be implemented without interfering with the conservation requirements of build- ings with a cultural heritage value.A greater amount of control technology can contribute to greater energy savings. However, modernizations can result in increased investment, operating and maintenance costs. Individual assessments therefore determine how much technology is financially beneficial to install for each specific building.

In order to achieve national energy policy goals, it is necessary to improve the energy efficiency in buildings. However, this can sometimes be in conflict with the objective of preserving cultural heritage. This study seeks to evaluate possible energy efficiency measures for a timber house constructed during the 1670s in Sala, Sweden. Additionally, the study aims to assess the effectiveness of the guidelines established in the European standard EN 16883:2017, to offer informed recommendations to the property manager for increased energy efficiency initiatives within the building stock. The study is based on the methodology outlined in the guidelines, which present an appropriate framework for improving the energy performance of historical buildings. In a systematic manner, the study evaluates the most suitable energy efficiency measures based on various factors, such as energy use, conservation requirements, indoor climate, economy and usability. The findings indicate that the majority of measures can be implemented without compromising the cultural values of the building. Furthermore, the study suggests three sets of measures that prioritize energy efficiency from an energy-technical perspective, a cultural-historical perspective and a hybrid approach. The study highlights the combined package of measures, which provides an expected energy saving of 117 kWh/m²year compared to the current state, corresponding to a 65 percent reduction in the building's energy consumption. It also highlights the potential for incorporating European guidelines to facilitate a strategic approach towards investigating energy efficiency measures in historical buildings.

Mitt examensarbete har handlat om att med varsamhet göra ingrepp i befintlig byggd miljö. Att förhålla mig till det som är, till historien och till kontexten. Föremålet för mina ingrepp är Vreta Lantmannaskola och ramarna - att rita om densamma till bostäder.   Vreta Lantmannaskola uppfördes 1954-59 och ritades av Nils Tesch arkitektkontor. Skolan ligger i utkanten av Bergs samhälle, cirka en mil nordväst om Linköping. Majoriteten av byggnaderna har av sakkunnig bedömts som kulturhistoriskt värdefulla. 2011 när verksamheten, som då hette Vreta naturbruksgymnasium, flyttade till nya lokaler lämnades lantmannaskolan tom. Byggnaderna som stått obrukade sedan flytten, har drabbats av det förfall som drabbar alla byggnader som lämnas. Utsattheten för ovänligt väder, otuktad grönska och objudna gäster har satt sina spår. Lokala dagstidningar rapporterar med jämna mellanrum om havererade förhandlingar med potentiella köpare, vandalisering och bristen på styrfart i kommunens detaljplanearbete. Området där skolan ligger är i översiktsplanen markerat med ”blandad bostadsbebyggelse”.   Resultatet av mitt arbete är fyra ingrepp som på olika sätt förhåller sig. / My work has been about carefully making interventions in an existing built environment. To relate to what is, to history and to context. The object of my interventions is Vreta Lantmannaskola and the framework - to replan the buildings to housing units.   Vreta Lantmannaskola was built in 1954-59 and designed by Nils Tesch architectural firm. The school is located on the outskirts of Berg's community, about a mile northwest of Linköping. The majority of the buildings have been considered by experts to be culturally historically valuable. In 2011, when the school function, which was then called Vreta Naturbruksgymnasium, moved to new premises, the buildings where left empty. The buildings that have been left unused since the move have been hit by the decay that hits all buildings that are abandoned. The exposure to unfavorable weather, unsightly greenery and uninvited guests has left its mark. Local newspapers regularly report on failed negotiations with potential buyers, vandalism and the lack of steering speed in the municipality's planning work. The area where the school is located is in the general plan marked "mixed housing development". The result of my work is four interventions that relate and connect in different ways.

Med det rådande klimathotet ställs högre krav på fastighetsbranschen att minska sin energianvändning. Denna rapport fokuserar på energieffektivisering i KTHs, Kungliga Tekniska Högskolans, huvudbyggnad som förvaltas av Akademiska Hus. Huset, som är en av KTHs minst energieffektiva hus, är byggt i nationalromantisk byggstil och invigdes 1917. Idag klassificeras byggnaden som en blå byggnad, enligt Stockholms Stadsmuseum, vilket är deras högsta klassificering och betyder att den har ett högt historiskt värde. Denna rapport studerar och utvärderar de energibesparingsåtgärder som Akademiska Hus har genomfört i huvudbyggnaden sedan 2016. Ytterligare studeras andra energieffektiviseringsåtgärder i andra hus med kulturhistoriska värden. En undersökning över befintliga tekniker och metoder för energieffektivisering redovisas även i rapporten. Resultatet visar att många energibesparingsåtgärder har genomförts i huset och lett till förbättring men denna förbättring motsvarar inte Akademiska Hus mål om en energiminskning på minst 3 % per år. Det finns nya tekniker som kan implementeras i olika delar av huset för att minska energianvändningen utan att påverka det kulturhistoriska värdet. En av dessa tekniker är att optimera styrning av värme- och kylsystemet. / With the current climate threat, higher demands are placed on the real estate industry to reduce its energy use. This report focuses on the energy efficiency in KTH's, Royal Institute of Technology’s, main building, which is managed by Akademiska Hus. The building, which is one of KTH's least energy-efficient buildings, is built in a national romantic building style and opened in 1917. Today, the building is classified as a blue building, according to the Stockholm City Museum, which is their highest classification and means that it has a high cultural-historical value. This report studies and evaluates the energy saving measures that Akademiska Hus has implemented in the main building since 2016. Furthermore, energy saving measures are being studied in other houses with cultural-historical values. A study of other technologies and methods for energy conservation has also been done in the report. The results shows that many energy saving measures have been implemented in the main building and have led to improvement, but this improvement does not meet Akademiska Hus's goal of an energy reduction of at least 3 % per year. There are new technologies that can be implemented in different parts of the building to reduce the energy used. One of these methods is the optimization of heating and cooling system.​

Denna studie syftar till att undersöka vilka miljömässiga, ekonomiska samt sociala följder olika fönsteråtgärder medför när de utförs på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. En litteraturstudie ämnar bidra med en sammanställning av vilka åtgärder som enligt myndigheter och forskning lämpar sig på denna byggnadstyp. Studien undersöker även hur småhusägare i det kulturhistoriskt värdefulla bostadsområdet Enskededalen i södra Stockholm resonerar om sina fönster och eventuella åtgärder, samt hur väl deras resonemang stämmer överens med myndigheters rekommendationer och forskning. Detta har gjorts genom intervjuer med 18 hushåll i området. Resultaten visar att det finns många olika hållbarhetsfaktorer att väga in vid val av fönsteråtgärd. Det finns inga självklara svar för vilken åtgärd som är mest hållbar ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Utifrån alla tre hållbarhetsaspekter bör det första energieffektiviserade ingreppet vara tätning. Åtgärden är billig, materialsnål och således miljövänlig, ökar komforten och påverkar samtidigt inte märkbart kulturvärdena. Resultaten från intervjuerna visar att det råder en samstämmighet om att den sociala hållbarhetaspekten prioriteras högst. Det finns en stark vilja att bevara områdets karaktär och således bevara fönsterna. De ingreppen som de svarande utfört/planerat är underhållsrenovering, tätning, i somliga fall tilläggsrenovering och i få fall fönsterbyte. När de boende genomför eller planerar energieffektiviseringar är det i nästintill alla fall av ekonomiska och inte miljömässiga skäl. De boendes resonemang stämmer väl överens med myndigheters rekommendationer och forskning om hur fönsteråtgärder bör utföras på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. / This study aims to investigate the environmental, economic and social consequences of various window measures when they are carried out on buildings of cultural and historical value. A literature study intends to contribute with a compilation of which measures, according to research and authorities, are suitable for this type of building. The study also examines how owners of single-family houses in the culturally-historically valuable residential area Enskededalen in southern Stockholm reason about their windows and possible measures, as well as how well their reasoning matches the authorities recommendations and research. This has been done through interviews with 18 households in the area. The results show that there are many different sustainability factors to consider when choosing a window measure. There are no obvious answers for which measure is most sustainable from an environmental, economic and social perspective. Based on all three aspects of sustainability, the first energy-efficient intervention should be sealing. The measure is cheap, low in materials and thus environmentally friendly, increases comfort and at the same time does not noticeably affect cultural values. The results from the interviews show that there is a consensus that the social sustainability aspect has the highest priority. There is a strong will to preserve the character of the area and thus preserve the windows. The interventions carried out/planned by the respondents are maintenance renovation, sealing, in some cases additional renovation and in a few cases window replacement. When the residents carry out or plan energy efficiency improvements, it is in almost all cases for financial and not environmental reasons. The residents' reasoning agrees well with the authorities' recommendations and research on how window measures should be carried out on buildings of cultural and historical value.

Följande undersökning är en komparativ fallstudie av två tillståndsansökningar, genomförda i enlighet med Kulturmiljölag 1988:950, gällande solcellspaneler på kyrkligt kulturminne. Undersökningar belyser Fläckebo kyrka i Västmanlands län och Stuguns nya kyrka i Jämtlands län och studerar hur dessa fått avslag, respektive bifall till montering av solcellspaneler på kyrkobyggnadernas tak. Syftet med undersökningen är att studera om KML-relaterade ärenden bedöms olika i tid och rum.För att förklara skillnaderna mellan fallen används analysmetoden ”Most Similar Systems Design”. Undersökningen visar att rättspraxis är oförändrat men att praxis vid handläggning av dessa ärenden skiljer sig åt.

Syfte: Syftet med arbetet är att bidra till att fastighetsägare fortsatt ska kunna förvalta, driva och bruka gamla kulturhistoriskt viktiga hus även i framtiden. Metod: De metoder som valts för att uppnå målet är dokumentanalys, litteraturstudier och fallstudie. Resultat: Kulturhistoriskt viktiga byggnader behöver energieffektiviseras för att de ska kunna hållas i bruk och existera. Det går att genomföra energieffektiviserande åtgärder utan att skada byggnadens kulturvärde. Åtgärder som fönsterbyte, tilläggsisolering och byte av ventilationssystem bör väljas beroende på husets karaktär. Tilläggsisolering och fönsterbyte är effektiva åtgärder för att minska energiförbrukningen av gamla kulturhistoriskt viktiga byggnader, men riskerar ofta att förvanska byggnadens karaktär. Ventilationssystemsbyte kan innebära mindre ändringar av byggnaden men är en relativt dyr investering. Konsekvenser: Ändringar i en befintlig byggnad kommer dock alltid att påverka dess konstruktion, men det betyder inte att byggnadens kulturhistoriska värde förvanskas. Begränsningar: Beräkningar kommer endast att utföras för ett referensobjekt, stadsbibliotek i Tidaholm. Det beräknade resultatet kommer vara specifikt för denna byggnad, eftersom resultatet varierar med byggnaders olika egenskaper. Däremot kan lösningarna tillämpas på flera objekt. Det finns flera olika energieffektiviserande åtgärder men i denna rapport utreds tilläggsisolering, fönsterbyte och ventilationsbyte. Nyckelord: Energieffektivisering, kulturhistoriskt viktiga byggnader, värmeväxlare, Boverkets byggregler, ventilation. / Purpose: The purpose of the work is to help municipalities continue to manage, operate and use old historic houses in the future. Method: The methods chosen to achieve the objective is document analysis, literature studies and case study. Findings: Culture heritage buildings needs to get more energy efficient, so they can be kept in use and existence. It is possible to implement energy efficiency measures without damaging the building's cultural value. Measures like window replacement, insulation and replacement of ventilation systems should be selected depending on the character of the house. Insulation and window replacement are effective measures to reduce the energy consumption of old historically important buildings, but often risk distorting the character of the building. Ventilation system replacement can involve minor changes to the building but is a relatively expensive investment. Implications: Changes in an existing building will always affect its construction, but it does not mean that the building's heritage value is distorted. Limitations: Calculations will only be performed for a reference object, library in Tidaholm. The calculated result will be specific for this building, since the outcome varies with buildings and their different characteristics. However, the solutions can be applied to multiple objects. There are several energy efficiency measures, but this report will only involve insulation, window replacement and ventilation changes. Keywords: Energy efficiency, historically important buildings, heat exchanger, building regulations, ventilation.