In the Swedish curriculum there is uncertainty today, regarding the purpose of the subject of religious studies on a highschool level. A question exists whether students should merely be learning about religions or if they should, in addition, also learn from said religions. The origin of these two options to religious education can be traced back to at least to the writings of Michael Grimmitt, a British philosopher of religion, and to the debate he sparked in the 1980s. The Swedish curriculum does not use the language of Grimmitt and is rather vague when it takes a stance regarding these two possibilities, though it leans heavily on the idea that Swedish highschool students should just learn about religion. Due to the vagueness of the current curriculum, the document is unable to answer the presented question. This essay intends to find an answer between these two choices to religious education. This will be done through the methods of reflective equilibrium, as defined by the philosopher John Rawls. By looking at which of the two options is the most compatible with the curriculum as a whole, an answer will be presented as to which approach is to be preferred. The result of the study is that it is not enough for students to just learn about religion and changes should be done to the curriculum. How such a change should be designed remains, however, unanswered.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om de effekter lärare som deltagit i det regeringsinitiativ i form av kompetensutvecklingssatsningen Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) upplever att satsningen har haft på användningen av ämnesspråk i svenskundervisningen. Detta har undersökts genom att samla in och analysera exit tickets som de deltagande lärarna fått fylla i, i anslutning till de träffar som genomförts under satsningen, samt genom att genomföra kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var av semistrukturerad form där informanterna givits möjligheten att svara fritt för att på bästa sätt få förmedla sina egna erfarenheter och upplevelser av SKUA. Allt material från datainsamlingen har analyserats och bearbetats med hjälp av den vetenskapliga analysmetoden fenomenografi och studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i läroplansteoretiska perspektiv på kunskap, samt begreppet scaffolding. Med stöd i tidigare forskning skildras ämnesspråkets betydelse vid bedömning och betygssättning, där ökade ämnesspråkliga kunskaper anses bidraga till elevers ökade måluppfyllelse. Studiens resultat synliggör att lärare upplever att SKUA har bidragit tillatt de har utvecklat en medvetenhet om det samband som finns mellan språk- och kunskapsutveckling. Denna medvetenhet förväntas enligt lärarna bidra till ett på sikt ökat användande av ämnesspråk i svenskundervisningen. / The purpose of this study is to contribute knowledge about the effects that teachers who participated in the governmental competence development initiative Language- and knowledge development methods (SKUA), experience that this initiative has had on the use of subject specific language in swedish language education. This has been investigated by analyzing exit tickets that the participating teachers was asked to fill in, in the end of the meetings during the initiative, as well as through qualitative interviews. The semi-structured interviews gave the participants the opportunity to answer freely, in order to best convey their own experiences of SKUA. All material from the data collection has been analyzed and processed through thescientific analysis method phenomenography, and the study’s theoretical framework are based on curriculum theory perspectives, as well as the concept of scaffolding. Based on earlierresearch, the importance of the subject specific language in assessment and grading is stated, where increased knowledge of subject specific language is considered to contribute to students’increased goal achievement. The results of the study show that teachers experience that SKUA has contributed to their develop of an increasingly growing awareness of the connection between subject specific language and knowledge development. According to the teachers, this awareness is expected to contribute to an increased use of subject specific language in swedish language education in the long term.

Syftet med föreliggande studie är att genom reflexiva intervjuer undersöka hur fem förskolelärare upplever sina förutsättningar att utföra sitt uppdrag efter arbetsplatsens ramfaktorer. Detta genom att de själva reflekterar över deras konkreta möjligheter och erfarenheter på arbetsplatsen. Syftet och dess frågeställningar sammankopplas med tidigare forskning och det ramfaktorteoretiska perspektivet som belyser förskolelärares möjligheter på arbetsplatsen efter de olika ramar som råder. De reflexiva intervjuerna utfördes under höst och tidig vinter 2022 med fem legitimerade förskolelärare från olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visade förskolelärarnas perspektiv på sin egen arbetsmiljö och hur faktorer så som administrativa arbetsuppgifter, tillgång till lämpliga vikarier, barngruppsstorlek med mera har en direkt inverkan på deras förmåga att utföra sitt arbete utan att påverkas negativt av stress och stressrelaterade besvär. I den avslutande diskussionen framgår svaren på forskningsfrågeställningarna samt hur förskolelärarnas uppfattning kring sin arbetsmiljö kan förklaras med hjälp av ramfaktorteoretiska begrepp.

Orientering är en aktivitet som genomförts under lång tid i Sverige. I relation till skolan har det funnits preciserat i betygskriterierna att eleverna skall bli bedömda i hur de orienterar sig. I övergången från Lgr11 till Lgr22 har detta tagits bort. Studien syftar därför till att undersöka hur högstadielärares syn på revideringen i kursplanen där att orientera sig tagits bort från betygskriterierna till att endast finnas med i kursplanens centrala innehåll. För att samla data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer högstadielärare utbildade inom idrott och hälsa. Intervjuerna lade grunden för resultatet i studien som baseras på frågeställningarna och läroplansteori. Resultatet visar att trots att området försvunnit från betygskriterierna har lärarna en samsyn i att fortsätta undervisa kring området. Å andra sidan kan revideringen leda till olika tolkningar från högstadielärare vilket kan leda till att undervisningen genomförs i olika omfång och betygsättningen tolkas annorlunda. Lärarna understryker även det uteslutande stödet och handledningen i hur de ska gå till väga för att tolka och applicera revideringen i deras yrkesroll.

Syftet med vår studie är att undersöka svårigheterna i pedagogers arbete med flerspråkighet, i förhållande till målet i förskolans läroplan. Målet i Läroplan för förskolan: Lpfö 18, (Skolverket 2018) betonar att “Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” (Lpfö 18 s. 8). Fokuset har även varit att tydliggöra hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn och hur barnen får de rätta förutsättningarna för att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. För att kunna få svar på syftet och frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma i förskolan.  För att analysera vår insamlade empiri har vi använt oss av läroplansteorin med koppling till formulerings, - transformerings, - och realiseringsarenan för att kunna se hur pedagogernas arbete i förskolan främjar utveckling och lärande för flerspråkiga barn som inte har svenska som modersmål. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång i förskolans verksamhet men det framkommer även att det kan finnas svårigheter i arbetet med flerspråkighet. I pedagogernas arbete använder de sig av verksamma metoder för att flerspråkiga barn ska få de bästa förutsättningarna för att utveckla båda sina språk.   Vår slutsats är att inte se flerspråkighet som ett hinder utan som en tillgång som öppnar upp dörrarna till nya möjligheter och till en gemenskap. En annan slutsats är att pedagogerna behöver vara flexibla i sitt arbete och uppmärksamma för ta tillvara på de olika språk som barnet besitter.

Förskolan har varit och är en omsorgsinstitution där verksamma i förskolan bedriver omsorg i många olika former. Det kan vara allt från att knyta ett par skor till att prata om bilbarnstol med en vårdnadshavare; och allt där emellan. Omsorg definierar förskolan och vad förskolan har för uppdrag och uppgift i samhället. Samtidigt är det inte så enkelt alla gånger att definiera omsorg som något vetenskapligt förankrat, och då ska ändå förskolan bedrivas på vetenskaplig grund. Däremot går det att se en tydlig koppling kring inlärning och omsorg. Där omsorg gentemot ett barn ger trygghet och tillit gentemot pedagogen, visar det att ett barn (eller vuxen) har en betydande större möjlighet att lära när denne känner trygghet och välmående.   Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares attityd kring deras omsorgsuppdag i förskolan. Studien intresserar sig för att se ifall omsorgsuppdraget får ta en roll i förskolans undervisning. Empirin samlades in via en kvantitativ enkät för att kunna analysera en generell bild av hur respondenternas attityd gentemot sitt omsorgsuppdrag ser ut. Läroplansteori etablerades som teoretisk bakgrund för att ge möjlighet för att se ett strukturellt perspektiv. Tidigare forskning visar att en perspektivförändring skett i relation till förskolans läroplaner (Lpfö 98, 1998, Lpfö 98 rev10, 2010 samt Lpfö 18, 2018) då omsorgsuppdraget har fått ett mindre fokus. Samtidigt visar resultatet att förskollärare har en förmåga att inkludera omsorgen i undervisningen, även om kravet på kvalitetsökning i form av läroplaner gjort omsorgsuppdraget mer komplext i form av svenska förskolans educare-modell. Förskolan ser ut att stå inför eller vara mitt i en beslutsperiod kring vad som ska definiera förskolan i framtiden - om den främst ska vara en resultatstyrd förskola eller om omsorg ska få ta plats.

Arbetet utgår från en del av läroplansforskning som menar på att när styrdokument innehåller vaga formuleringar kan det ge läraren större tolkningsutrymme, men också göra budskapet mer otydligt och gåtfullt. Syftet med examensarbetet är att ta reda på om svenska, finska och norska kurs-och ämnesplaner skriver fram att elever ska vara i naturen i undervisningen, och om så är fallet vad motivet till utomhusvistelse är. Detta examensarbete tar även reda på om de nämnda styrdokumenten motiverar varför undervisningen ska bedrivas utomhus om detta står skrivet. Ordsökning på specifika ord relaterade till naturen har använts för att plocka ut relevanta textutdrag att jämföra. Jämförelser görs mellan utvalda textutdrag i respektive kurs-och ämnesplaner för att se i vilken utsträckning de nämner undervisning utomhus. Kurs-och ämnesplaner analyseras utifrån en sammanfattning från en annan forskningsstudie och två dominerande kunskapsideal inom läroplansforskning. Resultatet visar att få textutdrag nämner undervisning i naturen, förutom skolämnen som innehåller mestadels naturvetenskapligt ämnesinnehåll. Analysen inriktades därför på vissa kurs-och ämnesplaner i specifika skolämnen i respektive länder. De skolämnen som analyserades var NO i Lgr 22, finska omgivningslära och norska naturfag. Resultatet är att naturen skrivs fram i minst utsträckning i NO medan den skrivs fram mer explicit i omgivningslära och naturfag. Slutsatsen är att omgivningslära och naturfag stämmer bäst överens med sammanfattningen från forskningsstudien som nämndes tidigare. Analyserade kurs-och ämnesplaner har starka kopplingar till en kunskapssyn som värdesätter ämnesspecifika kunskaper inom skolan. Det finns färre antal delar som liknar en kunskapssyn som fostrar elever till att navigera i ett globaliserat informationssamhälle i snabb förändring.

Studiens syfte är att undersöka hur några rektorer ser på de ändringar i Lgr22 som behandlar ämnet hedersrelaterat våld och förtryck, samt hur de ämnar implementera dem på sina skolor. Regeringens fleråriga satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck har för skolans del resulterat i en ny läroplan som trädde i kraft höstterminen 2022. Sveriges skolor befinner sig i ett implementeringsarbete som respektive rektor är ytterst ansvarig för. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju rektorer på grundskolor i den kommun studien avgränsats till. Intervjumaterialet kategoriserades efter våra frågeställningar och analyserades efter det läroplansteoretiska perspektivet med hjälp av begreppen formulerings- och realiseringsarena samt efter Fullan’s modell för utbildningsförändring. Resultatet av studien visar på stora skillnader i hur rektorer upplever relevansen av läroplansändringen och arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck på sin skola. Dessa skillnader har sin grund i rektorers olika bakgrund och tidigare erfarenheter, som påverkat hur de tolkat uppdraget i Lgr22. Men även i hur stor förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck rektorer upplever på sin skola. Det sistnämnda speglar också i vilken mån det genomförts kunskapshöjande insatser för rektorer och personal inom ämnet, de som anser sig ha hedersproblematik bland eleverna har i större mån sökt kunskap och vice versa. Resultatet visar också att majoriteten av rektorerna inte anser att ämnet är efterfrågat i läroplanen av skolpersonal.

Det är inte alltid självklart vilka typer av kunskaper det är som testas i en kurs. Dessutom är inte skolväsendets föreskrivna styrdokument skapade ur intet, utan de är skapade utifrån en viss syn på kunskap utifrån sin tid. Detta innebär att kunskapskraven inte på något sätt är neutrala, utan det finns ett tolkningsutrymme i styrdokumenten. Detta tolkningsutrymme leder till att lärares bedömningar kommer att variera utifrån både sin syn på kunskap, och den synen på kunskap man hade när styrdokumenten skapades. Därför är det av intresse att undersöka kunskapskraven i en kurs för att se vilka typer av kunskaper den kursen förutsätter att en elev ska besitta vid kursens slut. Syftet med detta arbete är att undersöka och kartlägga vilka typer av kunskaper det är som täcks och berörs i kursen Svenska 2 på gymnasienivå, samt undersöka hur progressionen ser ut mellan betygsnivåerna (E, C och A). Detta görs med hjälp av Skolverkets föreskrivna kunskapskrav som analyseras med hjälp av en innehållsanalys, samt Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg. Resultatet visar att kursen Svenska 2 har en relativt god spridning i Blooms reviderade taxonomi, men att det sällan förekommer någon progression mellan kursens betygsnivåer. Progression sker i bara 17 meningar av 51 och utav de 17 är det bara 1 mening som utgör progression i den kognitiva processen. I stället för progression i betygsnivåerna händer det också att nya kunskaper tillkommer på de högre nivåerna, i stället för att en och samma kunskap avancerar. Progressionen sker i stället i delar av kunskapskraven som inte har tagits med i undersökningen, vilket kan tyda på att Blooms reviderade taxonomi å ena sidan, och Skolverkets kunskapskrav i Svenska 2 å andra sidan, har olika syn på kunskap och hur denna avancerar.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie där insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer av rektorer och företrädare för ungdomsförbund samt läsning av styrdokument. De teoretiska utgångspunkterna är läroplansteori och demokratiteori. Syftet är att få kunskap om ungdomsförbund i gymnasieskolan, hur deras roll ser ut idag, vilken roll de borde ha och hur det förhåller sig till styrdokumenten ur ett demokratiskt perspektiv. Resultatet gjordes genom kodning och tematisering av intervjuerna samt genom en framställning av det demokratiska uppdraget utifrån relevanta styrdokument. De teman som empirin resulterade är objektivitetskravet, yttrandefrihet kontra värdegrund och demokratiideal. Dessa teman i kombination med det demokratiska uppdraget utifrån styrdokument utgör grunden för analysen. I diskussionen besvaras forskningsfrågorna utifrån empirin och analysen.