Introduktion: I dag ska patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning vara så lätt sederade som möjligt. Detta kan vid samtidig respiratorvård inge känslor av panik, rädsla och otrygghet. Det är därför av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor vet hur de ska skapa trygghet hos patienterna, då trygghetskänslan även reducerar känslorna av panik och rädsla. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskor skapar trygghet för lätt sederade patienter vårdade i respirator. Metod: En kvalitativ metod användes och data samlades in genom intervjuer med 14 intensivvårdssjuksköterskor på 3 olika sjukhus. Data bearbetades utifrån Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier; Genom att finnas där, Genom upprepad och anpassad information, Genom en bra miljö och yttre resurser samt Genom individanpassad vård. Diskussion: Det framkom att intensivvårdssjuksköterskorna skapade trygghet genom att involvera patienterna och de anhöriga i vården genom en god kommunikation och information. Miljön spelade även en viktig roll i trygghetsskapandet genom att minska störande ljud och inte själva vara stressade. Att skapa trygghet för lätt sederade patienter som vårdas i respirator är viktigt, då trygga patienter kan släppas upp snabbare från sederingen och ändå uppleva välbefinnande. / Introduction: The aim of caring for today’s intensive care patient is to have the patient sedated so light as possible. This can induce a sense of panic, fear and insecurity for the patient, when cared for in a mechanical ventilation. It is therefore very important that the intensive care nurse has the ability to create a sense of security for the patient, thus reducing feelings of fear and panic. Aim: The aim of this study was to illustrate how the intensive care nurses creates a sense of security when caring for light sedated patients in mechanical ventilation. Method: A qualitative method was selected and data collected through interviews with 14 intensive care nurses at 3 different hospitals. The data was processed by using Elo and Kyngäs qualitative content analysis. Main Results: The result of the study presents with four main categories; Being there, Through repeating and adapting information, Through a good climate and outer resources as well as Through individually modified care. Conclusions: It showed that the intensive care nurses created a sense of security through involve the patients and their near ones in the care of the patient through good communication and information. The environment also played a critical role through minimizing distracting noise and not to appear stressed themselves. To create sense of security for light sedated patients in mechanical ventilation is important, as when the patients experience a sense of security they could be more quickly weaned of the sedation and yet still experience a sense of wellbeing.

Studiens syfte är att undersöka lärares erfarenheter av att undervisa elever i årskurs 1-3 som lätt når målen i matematik. Studien syftar även till att undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser med uppdraget. Enligt skolans styrdokument så har alla elever rätt att utmanas och stimuleras i undervisningen, även elever som redan når kunskapskraven. Tidigare forskning visar att elever som lätt når målen ofta får arbeta självständigt i undervisningen, då fokus hamnar på elever som behöver stöd för att nå målen. Samtidigt visar resultatet av PISA- undersökningen att svenska elevers resultat i matematikämnet sjunker, även för högpresterande elever. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod där åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar att samtliga respondenter anpassar och individualiserar undervisningen genom olika individualiseringstyper. De som framträder är nivåindividualisering, hastighetsindividualisering och materialindividualisering.  Informanterna ser utmaningar i att stimulera och utmana elever som lätt når målen. Dels för att det tar tid att förbereda och hitta utmanande uppgifter som passar eleverna, men även på grund av tiden att räcka till i klassrummet. Samtliga respondenter ser utvecklingsmöjligheter i uppdraget att utmana och stimulera elever som lätt når målen i matematik. Resultatet visar att informanterna ser utvecklingsmöjligheter i uppdraget och samtliga har förslag på hur skolor kan skapa bättre förutsättningar för dessa elever.

<p><p>We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture.</p><p>Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks.</p><p>The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison.</p><p>One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework.</p><p>Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours.</p><p>The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework.</p><p>The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index.</p></p> / <p>Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt.</p><p>I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna.</p><p>Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse.</p><p>En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen.</p><p>Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar.</p><p>Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme.</p><p>Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.</p>

We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture. Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks. The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison. One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework. Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours. The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework. The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index. / Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt. I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna. Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse. En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen. Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar. Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme. Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.

Bakgrund: Idag strävar sjukvården efter att ha så lätt sederade patienter som möjligt på en intensivvårdsavdelning. Detta efter att forskning visat på att djup sedering av patienter ofta leder till långa vårdtider och komplikationer samt påverkar patienters psykiska hälsa på ett negativt sätt. Syfte: Syftet med studie var att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter på en intensivvårdsavdelning. Metod: Var en kvalitativ induktiv design och genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datan. Stuiden omfattade totalt 10 intensivvårdssjuksköterskor, alla med mer än ett års arbetserfarenhet. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelse av att vårda en lätt sederad patient tolkades utifrån följande fyra kategorier, att belysa olika faktorer som både stärker och försvagar vårdarbetet såsom inre och yttre krav, kommunikation i vårdarbetet, att lyfta fram den enskilde individen och när vårdarbet kan leda fram till stress. Konklution: I den kliniska vardagen på en intensvivårdavdelning finns det flera faktorer som kan stärka sjuksköterskans vårdrelation med patienten men det medförde också stora svårigheter hos intensivvårdssjuksktöterskorna. Att vårda lätt sederade patienter skapade möjligheter till vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor genom kommunikation. Samtidigt som bristande personalresurser riskerade patientersäkerheten. / Background: Today, the healthcare strives to have IVA as easily sedated patients as possible. This is because research has shown that deep sedation of patients leads to long periods of time in hospitals and complications and adversely affect the mental health of patients. Purpose: The purpose of the study was to highlight the experiences of intensive care nurse care for cure patients in an intensive care unit. Method: Be a qualitative inductive design and conducted based on semistructured interviews and qualitative content analysis was used to analyze the data. Stuiden comprised a total of 10 intensive care nurses, all with more than one years of work experience. Results: The nurse's experience of caring for a mildly cedar patient was interpreted from the following four categories, highlighting various factors that both strengthen and weaken the healthcare work, such as internal and external requirements, communication in the care work, highlighting the individual, and when the healthcare can lead to stress. Conclusion: In the clinical life of an intensive care department, there are several factors that can strengthen the nurse's care relationship with the patient, but it also caused major difficulties in the intensive care sicknesses. Caring for easily cedar patients created opportunities for care relationships between patients and nurses through communication. At the same time as lack of human resources risked patient safety.

SyfteSyftet med studien är att undersöka skillnader mellan en lätt och en hård träningsveckas kortsiktiga inverkan på rörelseekonomi (GE) och delta efficiency (DE) hos elitcyklister.MetodSju elitcyklister genomförde två cykeltester på ett rullband med en veckas mellanrum. Vid testtillfällena körde cyklisterna på tre olika submaximala belastningar motsvarande 2–2,5 W/kg, 2,5–3 W/kg samt 3–3,5 W/kg med en lutning på 2,5° i sex minuter per belastning för att uppnå steady state. Laktatprov togs efter varje belastning. Syreupptag och den respiratoriska kvoten mättes sista två minuterna vid varje belastning för att kunna kalkylera fram GE och DE. GE beräknas som utfört arbete dividerat med energiförbrukningen. DE beräknas som förändringen av utfört arbete dividerat med förändringen av energiförbrukningen. Inför första testtillfället ombads deltagarna att träna lugnt i en vecka, och inför andra testtillfället ombads deltagarna att träna hårt i en vecka. Vidare gavs inga fler instruktioner kring träningsupplägg då det ämnades mäta efter deras ordinarie träningsbelastningar.ResultatDet fanns en signifikant förändring av träningsbelastning hos deltagarna mellan den lugna och hårda träningsveckan. Ingen signifikant förändring av vare sig GE eller DE på gruppnivå mellan träningsveckorna visade sig.SlutsatserSkillnader i träningsbelastning mellan lätt och hård träningsvecka hade ingen påverkan på vare sig GE eller DE hos elitaktiva cyklister.

The Swedish Air Force's security forces consist of small units specifically designed to counter security threats including sabotage, espionage, and criminal activity. In times of war, their primary duty is to defend vital air force operations and terrain. Their dimensioning opponent’s airborne forces are believed to have the capacity to airdrop battalions equipped with armored personnel carriers with automatic grenade launchers. As a result, it is likely that these smaller, company-sized units may encounter a more substantial and advanced force. In 2020, Peter Thunholm and Lars Henåker proposed a theory on land-based tactics called The Ideal Model. This theory consists of seven sequential steps aimed at causing organizational breakdown and ultimately improving the chances of winning a battle. The Ideal Model has been put to the test in 48 mechanized battles using the Swedish Defense University's battle simulator, and the results show that this theory has some explanatory value in mechanized warfare. This study aims to test Peter Thunholm's and Lars Henåker's theory on non-mechanized battles, specifically on defensive infantry battles, to determine if the Ideal Model is applicable to the Air Force's security forces' defensive tasks during wartime. By analyzing two cases, Goose Green 1982 and Zhawar 1986, this study shows that the Ideal Model has explanatory value on defensive land-based infantry battles at the tactical war level.

Bakgrund De flesta patienter som läggs in på en intensivvårdsavdelning för invasiv ventilation får sedering någon gång under vårdtillfället. Dagens forskning visar att det finns stora fördelar för patienten att vårdas lätt sederad eller vaken vid invasiv ventilation. Dagens sederingspraxis har gått mot att hålla patienten mer vaken. Invasiva metoder används inom intensivvård vilket kan upplevas som smärtsamt eller obehagligt. Även den högteknologiska vårdmiljön är speciell vilket kan bidra till obehag för patienten. Vårdpersonal beskriver att det tar mer tid i anspråk att vårda en patient som är vaken eller lätt sederad samtidigt som de upplever fördelar med att ha en mer vaken patient. Det finns då möjlighet att kommunicera och interagera med patienten i större utsträckning. Det framkommer även att vårdpersonal ser en utmaning i att vårda lätt sederade eller vakna patienter där de bland annat är oroliga för patientens trygghet och välbefinnande. Syfte Beskriva intensivvårdspatienters upplevelse av att vårdas lätt sederade eller vakna vid invasiv ventilation på en intensivvårdsavdelning. Metod En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) nio steg. Resultat De tre huvudkategorier som framkom under analysen var upplevelsen av fysiskt och psykiskt lidande, upplevelsen av att kommunicera och upplevelsen av sammanhang eller avsaknad av sammanhang. Slutsats Patienternas upplevelse av att vårdas lätt sederade eller vakna var både obehaglig och smärtsam. Många av patienterna föredrog trots detta att vårdas vakna eller lätt sederade. Dels för att ha kontroll men även för att kunna kommunicera och interagera. Däremot så framkom att just upplevelsen av kommunikation kunde vara mycket frustrerande då framförallt intubation var ett stort hinder för att kunna kommunicera. / Background Most patients admitted to an intensive care unit for invasive ventilation get sedation at some point during the stay. Today's research shows that there are great advantages for the patient to be cared for ligthly sedated or consious during invasive ventilation. Today's sedation practice has moved towards keeping the patient more awake. Invasive procedures are used in the intensive care, which can be experienced as painful or unpleasant. The high-tech care environment is also special, which can contribute to the discomfort of the patient. Nurses describe that it takes more time to care for patients who are awake or lightly sedated. They also experienced advantages of having a more alert patient, such as the possibility of communicating and interacting with the patient. Healthcare professionals also see a challenge in caring for easily sedated or conscious patients, where they are worried about the patient’s safety and well-being. Purpose Describe intensive care patients' experience of being cared for lightly sedated or consious during invasive ventilation in an intensive care unit. Method A systematic literature review has been used as a method. Qualitative articles have been analyzed with the help of Bettany-Saltikov and McSherrys (2016) nine steps. Results The three main categories that emerged during the analysis were the experience of physical and psychological suffering, the experience of communication and the experience of context or lack of context. Conclusion The patients' experience of being cared for lightly sedated or awake was both unpleasant and painful. Many of the patients nevertheless preferred to be cared for awake or lightly sedated. Partly to have control but also to be able to communicate and interact. On the other hand, it emerged that the experience of communication could be frustrating, as intubation was a major obstacle to communicating.

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter är ofta en nödvändighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och anhöriga. Dock är det föga utforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av sjuksökterskorna och hur det påverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom fem intervjuer med semistrukturerade frågor. Intervjutexten analyserades via induktiv innehållsanalys, vilket resulterade i formulering av tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator beskrivs genom tre huvudkategorier: En upplevelse av samspel, en upplevelse av att inte räcka till och en upplevelse av teamarbetets betydelse. Slutsats: Lätt sedering bidrar till en möjlighet att etablera en relation till patienten genom ett samspel av kommunikation, delaktighet och information. Men att vårda lätt sederade patienter upplevdes som utmanande och krävande av sjuksköterskorna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. Det krävs kunskap, erfarenhet och ett multiprofessionellt teamarbete för att lyckas ta tillvara på de positiva effekterna av sänkt sederingsdjup. Därför är det viktigt att utbilda intensivvårdspersonal om fördelarna med lätt sedering och om hur de bör kommunicera med patienterna. / Background: Sedation of mechanically ventilated patients is often necessary for comfort and for implementing the best possible treatment. The trends in sedation have gone from deep to light sedation. Previous research indicates that this is beneficial physiologically for patients and is perceived as positive by both patients and relatives. However, there is little research on how this new approach is experienced by nurses and how it affects their work situation. Purpose: To describe nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through five interviews with semi-structured questions. The data was analysed with inductive content analysis, resulting in the fomulation of three main categories and eight sub-categories. Result: The nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation was described in three main categories: An experience of interplay, an experience of being insufficient and an experience of the importance of team work. Conclusion: Light sedation contributes to an opportunity to establish a relationship with the patient through an interplay of communication, participation and information. But caring for lightly sedated patients was experienced as challenging and difficult for nurses, leading to feelings of inadequacy and stress. It takes knowledge, experience and a multidisciplinary teamwork to successfully take advanage of the positive effects of reduced sedation depth. Therefore it is important to educate critical care staff about the benefits of light sedation and about how they should communicate with the patients

Detta arbete syftar till att göra en utvärdering av hur de två skilda spillvattensystemen LTA (Lätt TryckAvlopp) och konventionellt självfallsavlopp står sig mot varandra ur ett långtidsperspektiv. Aspekter så som investering, drift, underhåll, miljöpåverkan, teknik och anläggning har analyserats och sammanställs av denna rapport, samt ett program som beräknar den ekonomiska aspekten mellan respektive system. Programmet, där användaren ges möjligheten att specificera sitt eget område, ger en fingervisning om den lösning som ur ekonomisk aspekt är mest fördelaktig. Detta kombinerat med den kunskap som samlats i rapporten ska leda till ett mer medvetet val hos kommuner och andra VA-huvudmän i Sverige. / The purpose of this report is to make a comparison between the two currently used sewage solutions, PSS (Pressure Sewage System) and the more conventional gravity based sewage-system during a vast period of time. Aspects such as investment, maintenance, upkeep, environmental, technology and terrain have been analyzed. The research has resulted in this report and an Excel-program which calculates an estimated economical difference between the two solutions, in a specific case chosen by the user, to determine which is more economically beneficial. This program, used hand in hand with the report, is suppose to increase the knowledgebase regarding the subject of sewage solutions among officials working with these kinds of matters in Sweden.