I denna uppsats analyseras Markus Suzaks Jokern och Jeanette Wintersons Fyrväktaren utifrån Northrop Fryes arketypanalys. Inledningsvis görs separata analyser av de båda verken som sedan får ligga till grund för att jämföra de återkommande dragen som kunnat identifieras i de skilda texterna. Syftet är att utreda metodens användbarhet som analysverktyg med målet att avgöra om den kan användas för att främja textnära tolkningar och elevers litterära kompetens i litteraturundervisningen i gymnasieskolan. Resultatet visar att metoden kan användas för att göra textnära litteraturanalyser. Man kan även observera att karaktärer som i berättandet fyller liknande funktioner återkommer i båda verken trots att de skiljer sig åt både till form och innehåll. Analysen visar dock att denna form av arketypanalys inte kan betraktas som en komplett metod dåden inte berör alla aspekter av texten, vilket tyder på att metoden med fördel kan kompletteras med andra litteraturvetenskapliga metoder.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 genomför litteraturundervisning i ämnet svenska för att främja elevers läslust och läsmotivation. Syftet fördjupas vidare i vilka metoder lärare använder när de arbetar med läsning i klassrummet, vad lärare anser kan påverka elevers läslust och läsmotivation, samt deras egen inställning till läsning och om den kan ha inverkan på hur de i sin undervisning lyckas intressera elever för läsning. För att ta reda på detta användes metoden kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6, på två olika skolor i Sverige. Vid genomförandet hade jag en intervjuguide till min hjälp och intervjuerna spelades in. Resultatet visar att alla fyra lärare ser svårigheter med att motivera eleverna att läsa och att främja deras läslust. Högläsning är den metod de alla använder sig mycket av, för att de tycker att det kan väcka ett intresse hos eleven. Bokval, lässvårigheter och hemmet är några faktorer som de tror kan påverka elevers läslust. Gällande lärarnas egen inställning till läsning är svaren varierande, men alla tror att de kan använda sitt eget eventuella läsintresse för att i sin undervisning intressera eleven för läsning. / The purpose of this study is to examine how teachers who work in grades 4-6 organize their teaching of literature to encourage pupils’ enjoyment of reading and their motivation to read. More specifically, the study looks at what methods teachers use to teach reading; how teachers feel they can encourage pupils’ reading enjoyment and motivation to read; and teachers’ own attitude to reading and if it can have an impact on how they manage to interest pupils in reading. Semi-structured interviews were conducted with four teachers in grades 4-6 at two schools in Sweden. All interviews were conducted with the same list of questions and sound recordings were made. The results show that all four teachers experience difficulties in motivating their pupils to read and in promoting reading enjoyment. They all relied to a great extent on reading aloud as a method. In their experience, pupils developed an interest in reading through reading aloud. Other factors affecting pupils’ reading enjoyment were: choice of book; reading difficulties; and their home environment. The teachers varied in their own attitudes to reading but they each thinks that they could rely on their own interest in reading to give an interest in reading to their pupils.

Den aktuella empiriska studien syftar till att undersöka lärares användning av och inställning till digitala verktyg i litteraturundervisningen. Resultatet baseras på kvalitativt material från semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare i årskurs 4–6. I resultatet framkom att lärarna ser digitala verktyg som en möjlighet i undervisningen generellt. Angående skönlitterär läsning ses verktyget snarare som ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd och med annat modersmål än svenska. De är överens om att digitala verktyg inte ska användas uteslutande utan att kombination med det traditionella är att föredra för en varierad och lustfylld undervisning. Resultatet belyser även att lärare anser att utbildning för digitala verktyg saknas och hur de kan använda dem vid skönlitterär läsning. Teknik som inte fungerar och specifika skolors tillgång till digitala verktyg för alla elever nämns som en svårighet

Den 1 juli 2021 kom det nya direktiv från Skolverket att sexualitet, samtycke och relationer (SSR) nu har en större del i skolans värdegrund. Skolverket ger inget konkret material på hur de nya direktiven ska användas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur skönlitteratur kan utöka elevers förståelse och kunskap om SSR och detta görs genom feministisk analys ur ett maktperspektiv av Stephen Chboskys Wallflower - konsten att titta på och sedan genom en didaktisk analys med utgångspunkt i resultatet av den litterära analysen och utifrån begreppet föreställningsvärldar. Tidigare forskning visar att värdegrunden inte alltid är något svensklärare prioriterar och att i läromedel i ämnet svenska finns en brist på representation av kvinnor och nationella minoriteter. Den tidigare forskningen visar även att fantasygenren kan bidra till undervisning om värdegrundsfrågor. Den tidigare forskningen presenterar även att utbildningen om SSR kan ske genom exempelvis animationer och att detta bidrar till ökad förståelse hos eleverna. Den tidigare forskningen visar också på vikten att undervisa om texter som inkluderar flera aspekter inom SSR och att Wallflower - konsten att titta på ger läsaren en bild av exempelvis sexualitet inom SSR på ett realistiskt sätt. Resultaten i denna studie visar att i Wallflower - konsten att titta på finns det diverse händelser, karaktärer och motiv kopplat till SSR och den didaktiska analysen av det resultatet pekar på att elever kan bli påverkade av det de läser och därför lär de sig något om SSR när de läser denna roman. Eleverna kliver in i en föreställningsvärld och genom den upplevelsen påverkar skönlitteraturen dem. Denna studie visar därmed att genom att elever läser skönlitteratur som inkluderar ämnen inom SSR, kan de lära sig något om detta. Deras erfarenheter och kunskaper påverkar hur de ser på verket och skönlitteraturen ger dem en möjlighet att få lära sig om SSR genom karaktärer och händelser i verket.

Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Litteraturundervisningen i svenska på gymnasiet är ett utmanande område för många svensklärare och inkludering kan upplevas vara svår. Syftet med studien är att undersöka hur några svensklärare i gymnasieskolan resonerar om inkludering i en pedagogisk miljö, samt hur lärarna resonerar angående hur de arbetar inkluderande i litteraturundervisningen, inom svenskämnet. Tidigare forskning om inkludering och inkluderande litteraturundervisning, samt styrdokument, ger en förförståelse som ligger till grund för intervjuerna med svensklärarna. Intervjuerna presenteras, analyseras och diskuteras i förhållande till forskning, styrdokument, teoretisk ram och studiens syfte och frågeställning. Mina slutsatser är att lärarna ser på inkludering ur ett rumsligt perspektiv där alla elever skall vara med i klassrummet och erbjudas anpassningar så att ingen pekas ut. Lärarna verkar se positivt på inkluderingstanken, men att par av lärarna ser även problem som kan uppstå om de inte har tillräckligt med lärare i och utanför klassrummet, och om de inte får relevant specialpedagogisk utbildning. När det gäller själva litteraturundervisningen arbetar lärarna utifrån att eleverna ska uppleva subjektiv relevans och delaktighet, att undervisningen ska fokusera på för eleven meningsfulla och intressanta teman och genrer, samt att undervisningen ska fokusera på multimodala presentationer för att motivera eleverna att närma sig litteraturen. Detta tillvägagångssätt kan ses som att lärarna går via social inkludering, inkludering som en bra miljö för alla elever och inkludering som gemenskap för att nå en litteraturdidaktisk inkludering.