Denna studies syfte är att analysera tre bokförlags lärarhandledningar till skönlitterära verk, med anpassning till årskurs 1–3, utifrån ett läs- och litteraturundervisningsperspektiv. Studiens material består av tre utvalda lärarhandledningar som samlats in från tre olika bokförlag. Ett analysverktyg baserat på studiens teori har använts för att granska materialet i syfte att undersöka på vilket sätt lärarhandledningarna förespråkar att skönlitteraturen ska användas, och vilken reflekterande nivå eleverna kan nå i arbetet med skönlitteraturennär lärare använder lärarhandledningar. Vidare undersöks hur förhållandet ser ut mellan läs- och litteraturundervisning i lärarhandledningarna och hur de förhåller sig till läroplanen och särskilt till svenskämnets syftesbeskrivning. Studiens teori grundar sig i Langers litterära föreställningsvärldar som beskriver läsarens sätt att uppleva och förstå ett verk som en process vari läsaren går igenom fem olika faser. Studien grundar sig även i Rosenblatts teori om litteraturläsning och framförallt utifrån begreppen efferent och estetisk läsning. Resultatet som framkommer visar att läsundervisning förespråkas i lärarhandledningarna och att det beror på att materialet består av en betydande del läsförståelsefrågor. Studiens resultat visar även en problematik med användningen av lärarhandledningar om läraren likställer läs- och litteraturundervisning eller är omedveten om dess olika innebörder. En av slutsatserna i denna studie är att lärare bör läsa skönlitteraturen till lärarhandledningarna, för att kunna förhålla sig kritisk till materialets innehåll och således även låta lärarhandledningarna förbli ett stöd och inte vara något som läraren är bunden till i brist på kunskap om det skönlitterära verket.

Frågor om sexuell identitet, kön och genus blir allt mer diskuterad, accepterad och öppen bland dagens unga, på sociala medier och i samhället i stort. Kan skolverksamheten sägas hänga med i denna utveckling och tar de tillvara på elevers vilja att samtala om dessa frågor i litteraturundervisningen? Den kvalitativa studie som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever på gymnasieskolor har som syfte att synliggöra såväl lärares som elevers perspektiv på och attityder till frågor om sexuell identitet samt hur ett normkritiskt arbete kan genomföras med skönlitteratur som redskap. De forskningsfrågor som formulerats är: Hur beskriver lärare och elever den litteraturundervisning som bedrivs och i vilken utsträckning möjliggör den diskussioner kopplade till sexuell identitet? Vilka attityder synliggör elever då de talar om frågor om sexuell identitet? På vilka sätt kan lärare sägas arbeta normkritiskt inom ramen för litteraturundervisningen när det gäller frågor om sexualitet? För att analysera resultatet har teorier om litteraturdidaktik såväl som queerteori använts och visar att frågor om sexuell identitet får en obestämd roll i lärarnas litteraturundervisning. Det finns en öppenhet gällandet ämnet, men ansvaret för dess uttalade plats i klassrummet ligger hos eleverna. De attityder som eleverna synliggör är främst kopplade till generationsfrågor och belyser ett samband mellan normkritik och yngre åldrar. En normalisering gällande frågor om sexuell identitet kopplas till det faktum att generationer byts ut. Äldre, mer konservativa åsikter försvinner och ersätts med yngre, fördomsfria. Lärarnas arbete med normkritik är komplext och visar dels på en öppenhet, medvetenhet och vilja hos lärarna att inte endast belysa icke-heterosexuella sexualiteter och då framställa de som exotiska och annorlunda. De önskar att allt synliggörs på ett naturligt sätt. Trots detta ifrågasätts inte heterosexualitetens naturliga roll i undervisningen, utan förblir outtalad och osynlig. / The question about sexual identity, gender and sex is becoming increasingly discussed, accepted and open among today´s young people, on social media and in society at large. Can schools be said to keep up with this development and to they embrace students interest in discussing these said questions in literature teaching? The qualitative study conducted using semi-structures interviews with both teachers and students aims to illustrate both teachers’ and students’ views on and attitudes regarding sexual identity and how a norm critical work with fiction as a tool could take shape. The research questions asked are: How do teachers and students describe the literature teaching and to what extent does it enable discussions linked to sexual identity? What attitudes do students make visible while talking about sexual identity issues? In what ways can teachers be said to work norm-critical within the literature teaching regarding questions about sexual identity? In order to analyse the results, theories of literature didactics as well of queer theory has been used. The analyse shows that questions about sexual identity have an indefinite role in teachers’ literature teaching. There is an openness regarding the subject, but the responsibility for its place in the classroom lies with the students. Attitudes shown by the students attaches norm-critics to younger generations. The normalization of sexual identity issues is linked to the fact that generations is changing. Older generations and their conservative opinions disappears and are replaced with younger more open-minded ones. Teachers norm-critical work is complex. They show an openness, awareness and willingness to work with a variety of sexual identities in natural ways. Despite this, heterosexuality is given an natural role in literature teaching and is not questioned, but remains unspoken and invisible.

Detta är ett examensarbete baserat på en etnografiskt inspirerad studie som har syfte att undersöka hur lärare motiverar och utformar undervisningen av äldre texter på gymnasiet samt hur elever på olika gymnasieprogram upplever denna undervisning. För att utföra studien har använt mig av källor som bidragit till att samla in, bearbeta och analysera den empiri som intervjuerna och observationerna resulterat i. Frågeställningarna är baserade på syftet med studien och lyder: 1. Hur använder sig svensklärare av äldre texter i klassrummet idag? 2. Hur motiverar svensklärare undervisningen av äldre texter i klassrummet idag? 3. Skiljer sig litteraturundervisningen av äldre texter åt mellan de olika programmen och i så fall hur? 4. Hur upplever eleverna undervisningen av äldre texter? För att besvara mina frågeställningar utfördes tre lärarintervjuer, tre fokusgruppsintervjuer med elever ur respektive klass samt observerade två av tre klasser under ett lektionstillfälle. Som metod för analys valdes en innehållsanalys där teman vaskades fram. Detta innebar att intressanta träffpunkter valdes ut efter transkriberingen av intervjuerna som därefter formade tre teman. Resultatet delades sedan upp i tre delar baserat på dessa teman. Dessa tre teman är: Läsning för att öppna dörrar, läsning för igenkänning och läsning för läslust. I varje tema presenteras vad som utläses vara hinder och möjligheter med den olika tillvägagångssätten för undervisning av äldre texter.

Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om undervisning och lärande av skönlitterär tolkning genom litteratursamtal i gymnasieskolan. Litteratursamtal har observerats och analyserats utifrån litteraturteoretiska antaganden och sociokulturella perspektiv på lärande. Uppsatsen tar utgångspunkt i kritik mot dominansen av läsarorienterade, receptionsteoretiska perspektiv på litteraturtolkning där ett stort ansvar läggs på elever att utveckla innehållet i det lästa. Studien har använt sig av deltagande observation som metod. Analysen fokuserar litteratursamtal i gymnasieskolan utifrån sociokulturella antaganden med koppling till styrdokumentens kunskapssyn, relationen undervisning – lärande, samt användande av språket som medierande redskap. De observerade samtalen visar bland annat medveten strategiundervisning för att upptäcka och benämna stilfigurer och formrelaterade begrepp i texter. Däremot används sällan litteraturvetenskapliga begrepp i direkt relation till den aktuella texten för att utveckla elevers tolkning och förståelse av innehållet. En närvaro av läsarorienterade perspektiv påvisas, men med frånvaro av lärarens stöttande, tolkande läsning. Resultaten visar samstämmigheter med tidigare forskning. Diskussionen problematiserar hur individen utifrån receptionsteoretiska perspektiv på litteraturundervisning antas konstruera undervisningens innebörder mellan text och läsare. Det innefattar brist på samstämmigheter mellan allmändidaktiska och ämnesdidaktiska antaganden. Lärarens roll i undervisningen framstår utifrån den sociokulturella analysen som central för att främja det ämnesrelaterade språkliga användandet i litteratursamtalet. / The purpose of the thesis is to develop knowledge about teaching and learning of fictional interpretation through literary conversations in upper secondary school in Sweden. Observations of literary conversations were conducted, and the conversations analyzed using sociocultural theory as an analytical tool. The thesis’ point of departure is a critique of dominating reader oriented, reception theory influenced perspectives in the field of literary teaching, where much responsibility is put on students to develop understanding and meaning from texts being read. According to critics, teaching in this perspective has limited students' opportunities to interpret literature. Previous research points to the need to investigate teaching, with the use of concepts in literary interpretation. The analysis focuses on students’ participation in literature conversations, relating to the philosophy of knowledge expressed in curriculum texts, teaching-learning relations, and the use of language as a mediating tool. The observed conversations show, among other things, strategy teaching to discover and name style figures and form-related concepts in texts. On the other hand, literary concepts are rarely used in direct relation to the current text to develop students' interpretation and understanding of the content. A presence of reader-oriented perspectives is demonstrated, but in the absence of the teacher's supportive, interpretive reading. The results are consistent with previous research. The discussion problematizes how the individual, based on reception-theoretical perspectives on literature teaching, is assumed to construct meaning from the teaching between text and reader. This includes a lack of coherence between general and more subject specific assumptions about teaching. Based on the socio-cultural analysis, the teacher's role appears crucial to promoting the subject-related language use in literary conversations.

Denna studie har som syfte att belysa olika sätt genom vilka läsare kan skapa en potentiell anknytning till skönlitteratur. I fokus ligger den estetiska och förtrollande upplevelse som litterära verk kan erbjuda när läsningen går bortom det analytiska målet, vilket dominerar styrdokumentens syn på litteraturens användning i skolans klassrum. Genom att lyfta fram lärpotentialen i och värdet av den estetiska läsningen syftar studien också till att bidra med nya perspektiv på elevers läsning samt lärares litteraturval i svenskundervisningen. Undersökningen av skönlitteraturens möjligheter utgår från Rita Felskis (2020) teori om estetisk anknytning som grundar sig i tre olika meningsskapande grenar: instämning, identifikation och tolkning. För att uppnå studiens syften tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med kompletterande inslag av närläsning som en metod för att granska både innehållsliga respektive narratologiska aspekter av ett urval skönlitterärt material. Urvalet, som ska vara lämpligt för barn och unga, baseras på materialets potential att stimulera läsarens fantasi och kreativa tänkande, och består av två noveller och en roman, varav båda tillhör fantasygenren. De tre litterära verkens narrativa element analyseras utifrån deras möjligheter att för läsaren forma en potentiell estetisk anknytning till materialet, med avstamp i Felskis teori. Resultatet visar hur instämning, identifikation och tolkning kan ske i läsningen bland annat genom litteraturens centrala teman, såsom naturen och människan, krig och flykt, och magi och fantastik. Den potential för estetisk anknytning som den utvalda skönlitteraturen ger upphov till yttrar sig även i materialets förmåga att väcka känslor och bidra till att läsaren får nya insikter om sig själv och sin omvärld. Att dessutom i sin tolkning kunna reflektera över innehållet och känna igen delar av sig själv i den fiktiva världen och dess karaktärer kan ytterligare förstärka läsupplevelsen och, på så sätt, leda till att en estetisk anknytning skapas till materialet. Genom en djupare förståelse av lärpotentialen i och det didaktiska värdet av elevers estetiska läsning, kan lärare vidga sina val av böcker i litteraturundervisningen för att bättre spegla elevernas intressen och behov, och samtidigt lyfta fram konstens egenvärde och därmed visa för eleverna den sköna litteraturens möjligheter.

This essay explores the dynamics of literature and reading within the Swedish educational context, focusing on teachers' perspective on student self-selected literature and how self-selected literature can be included in the school curriculum. The two key questions are “What opportunities and challenges do teachers identify when working with student-selected fiction literature?” and “What role do librarians play in encouraging reading among the students?” Through survey responses from teachers, the pros and cons of working with student selected literature are discussed. Subsequently, interviews with school librarians follow to deepen the understanding of the role of school libraries. The study uses the sociocultural perspective, which means considering how learning is tied to the situation and how students are influenced by their social surrounding. Major findings highlights that the free choice serves as motivation and ignites engagement, but it is not without its challenges. Both educators and librarians emphasize the importance of cultivating habits related to library navigation and literature selection. The study underscores the essential role of librarians alongside teachers in guiding students through the world of literature. Additionally, it explores factors influencing literature teaching such as the tension between canonized literature and youth literature, access to literature, the challenge of selecting appropriately leveled text and the need to ensure students are engaging with their book of choice.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarhandledningar för litteraturundervisning på gymnasienivå är konstruerade, för att se vilka föreställningar om svensklärare som framställs i dem. För att undersöka detta används en kvalitativ analys som fokuserar på uppgiftskulturen i lärarhandledningarna, och de didaktiska frågor som kan besvaras genom materialet. Analysen resulterar i fem tematiska kategorier som beskriver de förväntningar på modelläraren som framställs: den kompetenta läraren med all tid ivärlden, den allmänbildade läraren och läraren som expert, läraren som elevhälsa,läraren med idétorka och läraren som inte prioriterar sitt eget ämne. I dessa kategorier framträder en modellärare som är kompetent och har tid att arbeta med de kunskapskrav som lärarhandledningarna inte täcker. Modelläraren ska också ha en hög allmänbildning och därtill viss expertis på många områden. Slutligen förväntas modelläraren ha kunskaper och förhållningsätt som ligger nära professioner inom elevhälsan. Modelläraren som framträder i analysen kan dock tänkas ha svårt att veta hur undervisningen bör bedrivas eller alltjämt ha idétorka, trots sin kompetens. Slutligen förväntas modelläraren ägna mer tid åt andra ämnen i undervisningen, vilket sker på litteraturundervisningens bekostnad.

Undervisningen i svenskämnet ska stimulera elevers lust till att läsa, däremot besitter långt ifrån alla elever naturlig läsmotivation. I föreliggande studie behandlas förhållandet mellan elevers läsning av skönlitteratur och motivation. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur lärare i svenskämnet beskriver att de arbetar för att motivera elever till läsning av skönlitteratur i årskurs 4–6. Detta besvarades med hjälp av frågeställningarna: Hur beskriver lärare sitt val av litteraturundervisningsmetod för att öka elevers läsmotivation? Vilka faktorer gör elever mer respektive mindre motiverade till att läsa skönlitteratur enligt lärare? Hur tänker lärare kring urvalet av skönlitteratur för att öka elevers läsmotivation? För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma mellanstadielärare. Insamlat material analyserades tematiskt och med hjälp med self-determination theory (SDT) som bidrar med att förstå hur människor blir motiverade till att agera på ett specifikt sätt. Resultatet av studien visade att lärare upplever svårigheter kring att motivera elever till läsning av skönlitteratur. Däremot framkom det att högläsning, gruppläsning, boksamtal och böcker som lever upp till individens intressen visar sig vara motivationshöjande för eleverna. Lärarna upplevde dessutom att eleverna blir motiverade till att läsa skönlitteratur om undervisningen har ett tydligt syfte. Det finns yttre faktorer som gör eleverna mindre benägna till att läsa, ett exempel som lärarna lyfte är den digitala tekniken som har tagit allt större plats i samhället. / The teaching of the Swedish subject should stimulate students' desire to read, but far from all students are inherently motivated to read. The present study deals with the relationship between students' reading of fiction and motivation. The aim of the thesis is to increase knowledge about how teachers in the Swedish subject describe their work to motivate students to read fiction in grades 4-6. This aim was fulfilled through the following research questions: How do teachers describe their choice of method when teaching to increase students reading motivation? What factors make students more or less motivated to read fiction according to teachers? How do teachers think about the selection of fiction to increase students' reading motivation? To fulfill the aim of the study, a qualitative method was used through semi-structured interviews with four active primary school teachers. The collected material was analyzed thematically through a lens of self-determination theory (SDT) which helps to understand how people are motivated to act in a certain way. The results of the study show that teachers experience difficulties in motivating students to read fiction. On the other hand, it appears that reading aloud, group reading, book talks and books that live up to the individual's interests prove to be motivating for the students. The teachers experience that the students are motivated to read fiction if the teaching has a clear purpose. There are external factors that make students less motivated to read, an example that teachers highlight is the increasingly dominant role that the digital technology plays in society.

I detta arbete undersöks bordsrollspel som pedagogisk metod. Spelets komponenter, berättande, drama och spel, undersöks i detalj och i förhållande till bordsrollspel. Bordsrollspel som pedagogisk metod är ett mer eller mindre obefintligt forskningsområde, och detta är ett försök att sammanställa de empiriska undersökningar som gjorts för att lägga en grund till vidare forskning. Komponenternaberättande, drama och spel ärallahörnstenar i bordsrollspel som metod. Komponenternas fördelar belyses var för sigoch även tillsammans inom ramen för bordsrollspel. Detta arbete försöker även poängtera skillnader mellan bordsrollspel och andra former om rollspel som mer frekvent än det tidigare används inomundervisning. Resultatet av arbetet visar att bordsrollspel, om änrelativt oprövat,har stor potential som metod inom litteraturundervisning. Grunden till detta resultat är att berättelsen ger metoden en tydlig form och hjälper eleverna sedet lästai ett sammanhang; drama hjälper eleverna anta nya identiteter och öppnar för nya perspektiv samtidigt som flera minnessystem aktiveras; spelet lägger tydliga regelramar för undervisningen och dess element har visatsig vara motiverande i stor utsträckning. I bordsrollspel samspelar dessa tre komponenter.

Detta är en studie om det går att använda vampyrer som inspirationskälla i undervisningen på högstadiet. Syftet är att besvara följande frågeställningar: Hur kan vampyrtemat motiveras och användas i klassrummet med skräcklitteratur som Dracula (1897) och Om jag kunde drömma (2005), som är första delen i Twilight serien, som utgångspunkt? Vilka modeller inom litteraturundervisning finns att tillämpa för vampyrtemat? För att besvara frågeställningarna har närläsning använts som metod. Resultatet visar att vampyren med all rätt kan användas som inspirationskälla i undervisningssyfte. Studien visar att man måste introducera skräcklitteratur med försiktighet och användandet av olika modeller är viktigt för att nå fram till samtliga elever. I studien presenteras valda modeller för läsundervisning som är applicerbara. Eftersom ämnet bjuder på många infallsvinklar torde man kunna fånga många elevers intresse och entusiasmera till fortsatt läsning. / This is a study on whether you can use vampires as a source of inspiration when teaching at upper secondary school level. Two questions form the basis for the study: How can the vampire theme be used in the classroom with horror literature as Dracula (1897) and Twilight (2005) as a foundation? Which models for teaching literature are available for the vampire theme? In order to answer the questions of the study close reading has been used as method. The result shows that the vampire by all means can be used as a source of inspiration for an   educational purpose. The study shows that you have to be cautious when you introduce   horror literature in class and the use of different models is important due to the fact that you want to reach all students. In the study a few selected models for teaching literature are presented that are applicable. Since the subject invites to a wide range of approaches one should be able to catch most of the student’s interest and inspire with enthusiasm.