The topic of this essay is about teachers, who teaches in the subject Swedish, opinions in a literary canon. This study will present how they argue about a formally decided literary canon and how the teachers argue in using canon in their education. I have used an argumentative analysis to analyse the teachers’ arguments. The earlier research in the field concluded that the canon debate is polarized and mostly discussing whether canon is good or bad, and not so much on trying to discuss it in a constructive way on how to use canonized literature in school. My research concludes that the teachers’ opinions on canon are essentially polarized, but many teachers also think that a canon is at the same time beneficial, important and problematic. A majority of the arguments used on both sides are the same arguments that are used by the scientific literary field which studies canon. The biggest difference is the alignment to an educational context. The result show that the teachers’ use different pro-arguments and suggestions on how to establish a definite literary canon that could be used within the school system. Some argue for a formally decided literary canon established by the state and mean that the education will be equal and distinct, and students will develop the same cultural references. But not all teachers are positive to the proposition of a state established literary canon. The arguments on why and how teachers use canon in the education are similar to why there should be a definite literary canon in all schools. The contra-arguments the teachers’ use for a formally decided literary canon are that it will intrude in the teachers’ possibilities to adapt the education to the students. They also use contra-arguments that says the canonized literature is not adaptable to the students’ interests and that it is narrow and exclusive. They also mean that it is time consuming and will remove teachers’ possibilities to plan their education and make it adaptable for the students. The teachers’ contra-arguments on using canon in the education are similar to the above contra-arguments that the canonized literature is problematic in the perspective of authors and adaptiveness to different groups of students.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka föreställningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motstånd mot skönlitterär läsning i skolan. Med utgångspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsläsning är uppsatsens ambition också att reflektera över lärarens roll, hur lärare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad lärare kan lära sig av dem. För undersökningen har fyra elever intervjuats som alla tillhör en särskild undervisningsgrupp där jag är undervisande lärare och ansvarig för svenskundervisningen. Undersökningen visar hur viktigt det är att lyssna på eleverna. När läraren lyssnar på sina elever är de också beredda på att lyssna på läraren och mer öppna för att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda. Lärarens försök att föra in texter i undervisningen som tangerar elevernas fritidstexter möter ett starkt motstånd. Eleverna skyddar den egna kulturen mot en kritisk vuxenvärld och protesterar så kraftigt i högläsningssituationerna att dessa måste avbrytas. När en dialog skapas mellan eleverna och läraren och eleverna upplever att det finns ett intresse för deras fritidstexter visar de också ett begynnande intresse för skolans texter. Genom högläsningen uppstår möjligheten till reflekterande samtal i gruppen. Resultatet av analysen visar att eleverna har en kunskap och erfarenhet av texter som ofta negligeras i skolan. Den lärare som bestämmer sig för att lyssna på sina elever har, visar min undersökning, möjlighet att lära sig mycket om de textvärldar eleverna rör sig i på sin fritid och även mycket om hur de ska kunna forma sin undervisning och erbjuda sina elever meningsfulla lärsituationer i skolan. Undersökningens värde ligger i att ge lärare underlag att utforma undervisning i svenska som möter elevernas förutsättningar.

Studien är en fenomenologisk studie som belyser lärares uppfattning om sin litteraturundervisning på mellanstadiet. Syftet är att genom enkäter och intervjuer ta reda på vilka arbetssätt som lärare använder vid läsning, hur arbetet med litteratur följs upp, hur användandet av litteratur skiljer sig mellan de olika årskurserna samt hur läraren motiverar sina arbetssätt som de använder vid litteraturundervisning. Arbetssätt som lärare använder vid läsning är enskild läsning, högläsning, elev läser för läraren, elev läser för elev, läsgrupp, elev läser för klassen samt läsläxa. De uppföljande arbetssätt som lärarna använder i störst utsträckning är helklassdiskussioner, uppgifter kopplade till det lästa och litteratursamtal. Lärarna uppfattar att det som skiljer sig mellan årskurserna är att eleverna mer och mer övertar ansvaret för sitt lärande. Det uppföljande arbetet med litteratur inleds vanligtvis med helklassdiskussioner som sedan övergår till att i allt högre grad ske i grupp och senare även mer individuellt. Lärarna motiverar genomgående och återkommande sina arbetsmetoder genom att betona läsupplevelsen: de vill på olika sätt främja läsglädjen hos eleverna och söker olika vägar att nå dit.

Den här studien syftar till att undersöka läsintresset och faktorer som påverkar läsningen hos elever i årskurs nio på en högstadieskola i Sverige. Studien syftar även till att ta reda på hur lärare vid samma skola arbetar med läsning av skönlitteratur och hur de definierar begreppen läsintresse och läslust. De metoder som använts är en kvantitativ metod med enkäter samt en kvalitativ metod med intervjuer av lärarna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna inte tycker om att läsa alls och när de väl läser är det främst material från elektroniska källor så som websidor och bloggar. Alla lärare som intervjuades har märkt av elevernas minskade läsintresse och de arbetar på varierande sätt för att främja sina elevers läsintresse. / This study aims to investigate the interest of reading and which factors that affect reading among students in grade nine in a Swedish school. The study also aims at finding out how teachers at the same school work with the skill of reading. How the teachers define the terms interest of reading and pleasure of reading will also be defined. The methods used are a quantitative method through surveys as well as a qualitative method with interviews of the teachers. The results of the study show that a majority of the students do not enjoy reading at all and when they read their reading is mostly from electronic sources such as websites and blogs. The teachers who were interviewed all have noticed a decrease in the interest of reading among students and they use a variety of methods to increase the interest of reading among their students.

Detta examensarbete har haft som syfte att åskådliggöra hur svensklärare omsätter läroplanens teori till verksamhetens praktik. Fokus har riktats mot lärarnas egen tolkning av läroplanens kursplaner i svenska samt skolans värdegrund. Därefter har dessa tolkningar och omsättningar analyserats och diskuterats i ett strukturfunktionalistiskt teoretiskt ramverk för att lyfta fram vilka konsekvenser tolkningarna och omsättningarna kan få för skolans verksamhet. Huvudfrågorna i studien har varit: Vad styr lärares val av och arbete med skönlitteratur i skolan? Hur tolkar lärarna läroplanens skrivningar om skönlitteraturens roll i skolan? Finns utöver Gy11 någon lokal alternativt personlig styrning av litteraturundervisningen? Sex lärare på en stor gymnasieskola i mellersta Norrland har intervjuats i form av semistrukturerade intervjuer. Lärarna har fritt fått reflektera över sin och skolans styrning av litteraturundervisningen, och förutom de förutbestämda frågorna har vissa frågor ställts med utgångspunkt i lärarens svar. Gemensamt för lärarna är att de i liten utsträckning samarbetar med andra svensklärare, att det saknas en lokalt förankrad syn på litteraturundervisningen och att lärarna inte tar fasta på allt som står i kursplanerna. En stor del av lärarna drivs av personliga värderingar som påverkar litteraturundervisningen: Privata erfarenheter och den personliga synen på samhälle och kultur resulterar i en olikartad litteraturundervisning. Att lärarna är autonoma och styr sin egen undervisning kan ses som en styrka, men svagheterna är att lärarna inte alla gånger agerar professionellt och att eleverna inte får en likvärdig litteraturundervisning.

Med denna kunskapsöversikt har vi haft för avsikt att undersöka vad forskningen säger om hur kanoniserade verk kan läsas på ett genusmedvetet sätt för att främja en reflekterande undervisning på högstadiet och gymnasiet. I undersökningen av detta område har vi identifierat fyra teman, som alla kopplats till genusmedvetenhet, i vilka vi tagit avstamp för att besvara arbetets frågeställning  Hur kan kanoniserade litterära verk läsas för att främja genusmedvetenhet?  Dessa fyra teman är genusmedvetenhet i förhållande till kanonbegreppet, teoribildning, pedagogiska strategier och förhållningssätt samt ett litterärt exempel i form av förankring i August Strindbergs Fröken Julie (1888).  Resultatet har grundat sig i metodisk läsning och sammanställning av olika forskares perspektiv på ämnet. Frågeställningen besvaras med att läsning av kanoniserade verk behöver anpassas efter nutida värderingar såväl som den historiska kontexten i vilken verket blev skrivet. Vidare har resultatet pekat på att feministisk litteraturteori är en aspekt av vad vi idag kallar genusmedvetenhet och därav är nödvändigt att ha i åtanke när pedagogiska strategier ska formas i arbetet med litteratur i klassrummet. De pedagogiska strategierna behöver ta avstamp i inkludering och normkritik. Slutsatsen av detta resultat är att kanoniserad litteratur kan läsas genusmedvetet då de pedagogiska strategierna kring verket påverkar hur läsaren förhåller sig till innehållet.

Uppsatsens syfte är utifrån en analys av den svenska romanen Ya Leila av Donia Saleh (2020) få förståelse för hur litteraturundervisning i svenskämnet i relation till mångkulturalitet och critical literacy kan se ut. Metodiskt utgick studien från Malin Alkestrands definition av begreppet didaktisk potential för att få syn på hur litteraturen kan användas för att diskutera värdegrundsfrågor kopplat till mångkulturalitet. Begreppet kombinerades med Hilary Janks fyra dimensioner av critical literacy: makt, tillgång, mångfald och design. Dimensionerna utgjorde analyskategorier och kunde på så vis synliggöra studieobjektet ur olika perspektiv. Resultatet av analysen visade att det fanns en didaktisk potential hos Ya Leila när det kommer till kritiskt textarbete med fokus på mångkulturalitet. Det fanns hos verket möjligheter att synliggöra samtliga av de fyra dimensionerna av critical literacy samt för elever att utveckla sin demokratiska kompetens och vara delaktiga i att förändra sin omvärld. / The purpose of this thesis is to distinguish how literature education within the subject of Swedish in relation to multiculturalism and critical literacy may look like, by analyzing the Swedish novel Ya Leila by Donia Saleh (2020). Methodically the study is based on Malin Alkestrand’s definition of the concept didactic potential, with the purpose to exemplify how literature can be used to discuss values in relation to multiculturalism. It is combined with Hilary Janks’ four dimensions of critical literacy: domination, access, diversity, and design. The dimensions were used as analytical categories and thus, they could highlight the study object from different perspectives. The result shows how Ya Leila possesses a didactic potential when it comes to critical readings with a focus om multiculturalism. There exist in the novel opportunities to discuss the four dimensions of critical literacy. There are also room for students to develop a democratic competence and for them to participate in changing the world around them.

Resultaten från PISA undersökningen 2018, i relation till undersökningen som utfördes 2015, visar att elevernas attityd till läsning blivit allt mer negativ och att läsandet har minskat, särskilt bland elever i Sverige. Trots fortbildningar vad gäller att utveckla lärares didaktiska förhållningssätt för att skapa goda förutsättningar för elever att utvecklas till goda läsare, är det någonting som går fel i barnens möte med litteraturen i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs 6 beskriver sin upplevelse och uppfattning av litteraturundervisningen i ämnet svenska och vilka arbetssätt som eleverna anser har en positiv respektive negativ påverkan på deras motivation samt läsintresse. Studien utgår från självbestämmandeteorin och datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats.  Resultatet visar en variation av arbetssätt som elever uppskattar mer och mindre i litteraturundervisningen. Gemensamt för hur eleverna beskrev litteraturundervisningen var att valet av bok, läsmiljön, förtydligande av syftet med läsningen samt att meningsfulla uppgifter är avgörande för inställningen till aktiviteten. Det framkom att om betydelsen av skönlitteratur inte reflekteras i klassrummet, reflekteras värdet av läsningen inte heller hos eleverna, vilket i sin tur får konsekvenser för deras motivation. / Results from the PISA survey 2018, in relation to the survey conducted in 2015, show that students’ attitudes to reading have become increasingly negative and that reading has decreased, especially among students in Sweden. Despite continuous education in terms of developing teachers’ didactic approaches to create good conditions for everyone to develop into good readers, something goes wrong in the children’s encounter with the literature in school. The purpose of the study is to investigate how students in year 6 describe their experiences and perceptions of literature teaching in the Swedish subject and which working methods the students consider has a positive and negative impact on their motivation and interest in reading. The study is based on the self-determination theory and data collection was achieved through semi-structured interviews based on a qualitative approach.  The results show a variation of which working methods students appreciate in literature teaching. Common to how the students describe the literature teaching was that the choice of book, the reading environment, clarification of the purpose with the reading and that meaningful assignments are crucial for the attitude to the activity. The results indicate that if the importance of fiction is not reflected in the classroom, the value of reading is not reflected in the students either, which in turn affects their motivation.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur grundlärare i årskurs 4–6 resonerar om valet av skönlitteratur i sin undervisning och vad dessa val grundar sig på. Frågeställningarna i studien är följande:  ·       Hur beskriver lärarna skönlitteraturens betydelse och funktion i sin undervisning?  ·       Vilka faktorer tar lärarna hänsyn till i sina val av skönlitterära böcker?  Som metod för att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts. Intervjuerna har genomförts med fyra grundlärare från tre olika län som har ett särskilt intresse för skönlitteraturen i sin undervisning.  I resultatet framgår att det som påverkar lärarnas litteraturval allra mest är deras elever. Dock upplever lärarna att det kan vara svårt att hitta skönlitteratur som passar alla elever och poängterar därför vikten av att ha tillgång till en variation av skönlitterära böcker. En annan aspekt som lärarna uppmärksammade som betydelsefull var att själva vara pålästa om boken för att kunna diskutera innehållet och svara på elevernas frågor. För tankar skall aldrig lämnas åt sitt öde menade lärarna. / The aim of this study was to increase the understanding of the selection process used by elementary school teachers for literary fiction and their reasoning behind it. The following questions are included in this study: ·       How do teachers describe the meaning and function of literature in their teaching? ·       What factors do teachers consider in their choice of fiction?  Semi-structured interviews have been used as a research method. The interviews were conducted with four elementary school teachers from three different schooling districts in Sweden. The teachers selected were responsible for choosing the literary fiction.   The results show that the teacher’s choices are made for the benefit of the students. However, teachers experienced difficulties finding literature that suits every student. It is important that the reading selection is varied. Another important aspect that was highlighted during this study was that teachers themselves are knowledgeable and well-read on the subject. This enhances their ability to answer student’s questions and to further academical discussions. Like the teachers said, thoughts should never be left to their fate.

I studien undersöker jag likheter och skillnader i ämnessyner gällande litteraturundervisning på högstadiet och gymnasiet. I studien undersöks hur elever i högstadiet förbereds för gymnasiet och hur gymnasiet arbetar för att möta upp dessa elever. Syftet med studien är att belysa glapp mellan skolstadierna som kan påverka elevernas utveckling och lärande inom litteraturundervisningen. Det empiriska materialet består av åtta kvalitativa intervjuer som är av semistrukturerad karaktär. Tidigare forskning är uppdelad på tre områden: Stadiumövergångar, ämneskonceptioner och litteraturundervisning. Det teoretiska perspektivet utgår ifrån Lars-Göran Malmgrens tre ämneskonceptioner och Gunilla Molloys fjärde ämneskonception Resultatet visar att alla lärare använder sig av olika ämneskonceptioner växelvis i sin litteraturundervisning och att det är olika ämnessyner på högstadiet och gymnasiet. Detta är en konsekvens av att inget explicit samarbete finns mellan skolorna inför elevernas övergång. Både lärarna på högstadiet och på gymnasiet efterfrågar ett större samarbete i svenska och litteraturundervisningen. Utifrån lärarnas svar och forskningen drar jag slutsatsen att bristen på samsyn och samarbete mellan skolstadier är ett vanligt förekommande problem som behöver lyftas i den allmänna skoldebatten. / In this study I examine similarities and differences in subject views regarding literature education in secondary school and upper secondary school. The study shows how secondary school students are prepared for upper secondary school and how upper secondary school works to meet these students. The purpose of the study is to shed light on gaps between school stages that can affect students' development and learning in literature teaching. The empirical material consists of eight qualitative interviews that are of a semi-structured nature. Previous research is divided into three areas: Stage transitions, subject conceptions and literature teaching. The theoretical perspective is based on Lars-Göran Malmgren's three subject conceptions and Gunilla Molloy's fourth subject conception. The results show that all teachers use different subject conceptions alternately in teaching literature and that is different subject views in secondary school and upper secondary school. This is a consequence of the fact that there is no explicit cooperation between the schools before the students' transition. Both teachers in secondary school and upper secondary school demand greater collaboration in Swedish language and literature education. Based on the teachers' answers and the research, I conclude that the lack of consensus and cooperation between school stages is a common problem that needs to be raised in the general school debate.