This bachelor's thesis examines three books in the Harry Potter series, Harry Potter and the Philosopher's Stone, Harry Potter and the Order of the Phoenix and Harry Potter and the Deathly Hallows. The aim is to increase understanding for what Harry Potter could contribute in terms of morality in religious studies, and how the story about Harry Potter, as a popular literary phenomenon, can be helpful for this. Lawrence Kohlberg's theory of moral development is central to this essay. I have used an hermeneutic method for the analysis of the Harry Potter books. The result shows that the main character, Harry Potter, can be seen as kind of a role model when it comes to moral development. Pupils may benefit by reading this book series because it can open their eyes to life questions and moral values. Identity formation, loyalty and fellowship are issues that the reader will be able to recognize and relate to in the Harry Potter books. Therefore it is relevant to use the Harry Potter books in teaching of religion. Life questions and moral values are also stressed in the syllabus for religious studies in junior high school. Furthermore the character Harry Potter does follow the moral development theory developed by Kohlberg, though it seems like the various stages are not separated, but rather integrated with each other. Harry Potter changes both intellectually and emotionally according to the magical world of Hogwarts school of wizardry and witchcraft.

Denna studie belyser lärares arbete med livsfrågor i religionskunskapsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka vilka strategier lärare använder i livsfrågeundervisningen samt vilka utmaningar som uppkommer i arbetet med dessa. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare som undervisar om religionskunskap i årskurs 4-6, har använts vid insamling av empiri. Efter analys av materialet framkommer det fyra olika teman i resultatet. Den första delen behandlar lärarnas definition av begreppet livsfrågor. Den andra handlar om hur mycket lärarna undervisar om livsfrågor. Den tredje belyser lärarnas betydelse av livsfrågor i religionskunskapen. Den sista beskriver vilka strategier och utmaningar lärarnas ser med livsfrågor. Studiens resultat visar att dessa frågor är en viktig del av religionskunskapsundervisningen. / This study illustrates teachers' work on existential questions in religious education. The purpose of the study is to investigate what strategies teachers use in the Swedish school subject life education, and what challenges that occur in their work. Qualitative semi- structured interviews with six different teachers who teach religion in grades 4-6 have been used in gathering empirical data. After analyzing the material, four different themes occurred and became a result. The first part deals with the teachers' definition of the concept of existential questions. The second part is about how much teachers teach about existential questions. The third part illustrates the importance of existential questions in religion education. The last part describes the strategies and challenges the teachers see with existential questions. The result of the study show that these questions are an important part of the religious teaching.

In this study, a qualitative text analysis will identify and present common arguments that are used in the discussion regarding euthanasia. The arguments will then be discussed, following Professor Jürgen Habermas's discourse ethics, to try to reach a mutual compromise and introduce a proposal on which prerequisites for euthanasia could be introduced in society. The study will conclude with an analysis of the pre-debated prerequisites against Professor Martha Nussbaum's capability approach and in so doing make a theoretical validity claim in Habermas's opinion.   What is then revealed in the result is that the proposed list of prerequisites made, is not perfect and the question arises if it is even possible. The theoretical claim of validity can be interpreted from different points of view and thus come up with conflicting answers. The consensus of this study shows that if euthanasia is to be implemented in a society, the prerequisites to be followed should be well-defined and clear.

Textsamtal har en viktig roll i undervisningen och för elevernas lärande. Genom att delta i textsamtal kan eleverna utveckla sina läsförmågor, språkligaförmågor och läsförståelseförmågor. Fördelen med att lärare använder sig av textsamtal är att textsamtal inte är begränsad till svenskundervisningen, utan kan nyttjas i alla skolans ämnen. Textsamtal ger lärare goda möjligheter till att arbeta ämnesövergripande och diskutera kring saker som inte är direkt kopplade till svenskämnet. Däremot utgår denna studie i ämnet svenska med fokus på diskussioner kring olika livsfrågor med några elever i årskurs 3. Syftet med studien är att analysera vilka livsfrågor elever i årskurs 3 läser om i de böcker eleverna väljer att läsa. Studien syftar också till att lyfta fram de tankar som eleverna uttrycker i textsamtal kring livsfrågor. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin för att lyfta fram de sociala aspekterna i undervisningen och betydelsen av att lära sig av och med varandra. Materialet i studien grundar sig på de två genomförda fokusgruppsintervjuerna samt läsning av de böcker eleverna har läst. Resultatet visar att eleverna stöter på en mängd olika livsfrågor i sin läsning, bland annat kamratskap, saknad och död. Likaså visar resultatet att textsamtalen i ämnet svenska ger eleverna goda möjligheter till att få uttrycka sig och dela med sig av sina tankar kring olika livsfrågor. / Text conversations have an important role in teaching and for students' learning. By participating in text conversations, pupils can develop their reading skills, language skills and reading comprehension skills. The advantage of teachers using text conversations is that text conversations are not limited to Swedish teaching, but can be used in all school subjects. Text conversations give teachers good opportunities to work interdisciplinary and discuss things that are not directly connected to the Swedish subject. However, this study is based on the subject Swedish with a focus on discussions about various life issues with some pupils in year 3. The purpose of the study is to analyse which life issues students in year 3 read about in the books the students choose to read. The study also aims to highlight the thoughts that pupils express in text conversations about life issues. The study is based on the socio-cultural theory to highlight the social aspects of teaching and the importance of learning from and with each other. The material in the study is based on the two completed focus group interviews and reading of the books the students have read. The results show that students encounter a variety of life issues in their reading, including friendship, loss and death. The results also show that the text conversations in the Swedish subject give pupils good opportunities to express themselves and share their thoughts on various life issues.

This is a qualitative interview study that looks into teacher’s conceptualization of existential questions and their experiences with working with such questions in religious studies at upper secondary school. Previous research indicates that existential questions are often left behind in religious studies and that teachers feel unsecure when working with such questions in the classroom. Also, the term “existential questions” is not easily defined regarding meaning and scope and can therefore be understood in a variety of different ways. The purpose of this study has therefore been to investigate upper-secondary school teachers’ conception of what an existential question could be, what their experiences are with working with them in their teaching, and what they consider to be ideal when teaching about existential questions. Seven upper-secondary school teachers, currently teaching religious studies in the regions of Jönköping and Västra Götaland, have been interviewed from an inductive and explorative approach. The results of the study indicate that teacher’s conceptualization of existential questions differ significantly, and that teachers also have vastly different experiences regarding their student’s desire and capacity for conducting conversations about existential questions. The result also indicates that there exists a number of explanations as to why upper-secondary school teachers find it problematic to work with existential questions in their teaching. These include, among others, a lack of time, a polarized conversational climate in society, where questions without simple answers are avoided, ideological oppositions in the classroom and a lacking amount of background knowledge among students. What teachers seem to long for the most in their teaching of existential questions is a greater amount of time, cross-disciplinary cooperation and authentical encounters that could make even the big questions in life feel more relatable and less estranged by students. / Detta arbete grundar sig i en kvalitativ intervjustudie som genomförts för att undersöka lärares förståelse och erfarenheter av existentiella frågor inom religionskunskapsundervisningen. Tidigare forskning indikerar att existentiella frågor ofta bortprioriteras i undervisningen och att lärare känner sig osäkra inför att arbeta med sådana frågor i klassrummet. Begreppet ”existentiella frågor” är inte heller helt enkelt att definiera, varken gällande mening eller omfattning och kan därför förstås på olika sätt. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka gymnasielärares förståelse av vad existentiella frågor kan vara, vad de har för erfarenheter av att arbeta med dem i sin undervisning, samt hur deras idealbild för undervisningen kring existentiella frågor ser ut. Sju gymnasielärare som idag undervisar i religionskunskap i Jönköpings- och Västra Götalandsregionen har intervjuats utifrån en induktiv, utforskande och explorativ ansats. Studiens resultat indikerar att lärares förståelse av vad existentiella frågor är, skiljer sig markant åt och att lärare även har vitt skilda upplevelser av sina elevers vilja och kapacitet för att föra samtal kring existentiella frågor. Resultatet indikerar även att förekommer ett flertal förklaringar till varför gymnasielärare finner det problematiskt att arbeta med existentiella frågor i undervisningen. Dessa inkluderar bland andra tidsbrist, ett alltmer polariserat samtalsklimat där frågor utan givna svar inte ryms, ideologiska motsättningar i klassrummet och en bristande förkunskapsnivå hos elever. Det lärarna främst tycks önska i undervisningen kring existentiella frågor är mer tid, ämnesöverskridande samarbeten och autentiska möten som kan göra även de stora frågorna mer relaterbara och mindre främmande för eleverna.

Betweenship, or inbetweenness, is a complex state of mind. Numerous stories about it arecurrently being shared and more are piling up by the minute. Inbetweenness exist in all socialclasses all over the world.What is inbetweenness? Inbetweenness is a state of mind closely connected with theexperiences of children of immigrants, mixed races and transracial adoptees. What createdinbetweenness? Many scholars, like for example Tobias Hübinette, believe thatinbetweenness is a result of globalization. What inbetweeners all have in common is that theyidentify themselves as people of subculture, or people between cultures, because theyrepeatedly travel between different cultures and identities. In our research we found that thecommon aspiration and desire among inbetweeners is that their identities must not beexamined or questioned by other people, especially those who do not understandinbetweenness, and also that inbetweenness is the result of different power structures in thesociety.Patrik Bolling Ferell, co-founder of the Swedish foundation The Inbetweenship(Mellanförskapet), has said that “It’s on the airplane between my two home countries I feelhome at most.” These inbetween individuals already struggle with identity issues. Most ofthem don’t even know what (or where) to call “home”. What is interesting about the noun“home” is that it has multiple meanings, such as a shelter that is a person’s residence, and aplace where domestic affections are centered. The meaning is controversial, which is why thequote by Ferell is so fitting.Descendants of foreigners and inbetweeners all over the world claim that they arecurrently not treated with equality nor the respect that they deserve, which is the main reasonwhy we decided to write this bachelor essay about this subject.This essay focuses on collecting and analyzing research data from a number of individualsfrom different chosen cities who also answered a few questions in an inquiry about theinbetweenness situation in Sweden. To analyze this research data we decided to use thecritical discourse analysis theory by Norman Fairclough to study the bond between powerstructures and inbetweenness in Swedish society. We also question why the Swedish schoolsystem, its principals and teachers insist on not incorporating this subject when there clearlyis enough room for it in the curriculum and syllabus, according to our study. At the end of ourstudy, we give advice on how teachers can educate Swedish upper secondary school students about inbetweenness as a part of religious studies.Inbetweenness research indicated that there are great flaws in religious studies in Sweden.Results showed that there are no, or very few educational lessons about inbetweenness,multicultural, alienation and reconciliation education.This study, researched and written with brand new data about the subject, concludes thatthe majority of our survey participants have never even heard the word inbetweenness or anyof its variants, while the majority have experienced or continue to experience it. Results fromthe survey also show us that the participants also feel that the Swedish school system musttake its responsibility to its students and educate them better about this subject, as manyparticipants would have felt better and safer with their identities knowing that they are notalone in the world, and that what they are feeling is completely normal. Participants in thesurvey also answered that they would probably have gotten better grades if teachers andschoolmates understood what they have been going through.

This report aimed to create a guiding document for teachers and schools regarding existential health and existential questions. The purpose was to research the need of existential health and existential questions in secondary school students and how it can effect the mental health, what the curriculum says about existential questions, how teachers can include existential health and existential questions in their education and finally, to see if existential health and questions are dealt with as much as it should in relation to need and positive effects. The results showed that existential health and dealing with existential questions could improve health, mental health and prevent mental health issues, which is an ever-increasing problem in Sweden. Existential health is included in the united nations convention for children’s rights and in the world health organization’s convention for supporting arenas, in which schools are included. Existential health is not mandatory in the subject of religion in secondary school, and research shows that it is not dealt with as much as it should be in this subject. Existential health should be included in the student health programs in Swedish schools, because of the positive effects that it can have on student’s mental health but also because Sweden is lawfully bound by U. N’s convention to include this. Teachers in religion could be an important asset in including existential health in student health programs in schools.

<p>Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet.</p><p>Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.</p>

<p>Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen.</p><p>Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till.</p><p>I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation.</p><p>I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg.</p><p>Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002.

Jag fick genom uppsatsen bekräftat det som jag redan innan anat, nämligen att religionsämnet i mångt och mycket faktiskt upplevs som ett ämne som är svårt att undervisa i, av olika skäl som jag närmare redogör för i själva uppsatsen, och att ämnet tenderar att bli ett ämne man tar tag i, då det dåliga samvetet över att man inte ger det det utrymme det enligt läro- och timplan skall ha, plågar läraren allt för mycket, eller att man helt enkelt lämnar över det till någon annan lärare, som antas ha större kunnande och/eller motivation. Dessutom upptäckte jag att många lärare fortfarande uppfattar religionsämnet som huvudsakligen ”kristendomskunskap”, och att man alltså i ganska liten utsträckning följer de nyare läroplanernas intentioner beträffande ämnet. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.