Tidigare forskning visar på att sociala medier ej utnyttjas till sin fulla potential för att påverka allmänheten för att främja miljövänliga beteenden. Syftet för denna studie är att skapa kunskap om hur ideella miljöorganisationer kan sprida information via sociala medier. Kunskapen baseras på analys av tre miljöorganisationers marknadsföring på Facebook. Dessutom är syftet att analysera vilka tekniska funktioner deras Facebook inlägg utnyttjar för att skapa vägar för miljövänliga åtgärder, vilka kan främja miljövänligt beteende. Studien grundar sig i en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts med respektive organisations sociala medieansvarig. Netnografisk undersökning har även genomförts på organisationernas Facebooksidor och 161 inlägg samlades in för analys. Resultatet visade att ideella miljöorganisationer kan med fördel publicera mindre mängd information, försöka skapa en mer visuell närvaro och dela med sig av råd och tips för att öka interaktionen till publicerade inlägg bland mottagarna. För att främja miljövänligt beteende kommuniceras mestadels information via personliga och sociala faktorer. Information som rörde personliga faktorer, och som hade störst engagemangsgrad handlade oftast om saker som att värna om miljön och tips och råd om hållbar konsumtion och aktiviteter. Sociala faktorer visade på information om vad andra gör för att värna eller engagera sig kring miljön. / Previous research shows that social media is not being fully utilized for its potential to increase environmental concerns among the general public to foster pro-environmental behavior. The purpose of this study is to create knowledge of how non-profit environmental organizations could disseminate information on social media. The knowledge is based upon three environmental organizations marketing on Facebook. The study will also analyze how published Facebook posts from the organizations can foster pro-environmental behavior. The study is based on a multiple-case study in which qualitative interviews were carried out with the organization’s social media managers. A netnographic examination of the organizations Facebook pages were also conducted and 161 posts were collected for analysis. Results showed that non-profit environmental organizations could benefit from publishing smaller amounts of information, trying to create a more visual presence and sharing advice and tips (about sustainability for example) to increase the interaction on published posts from users on social media. To foster pro-environmental behavior, information was mostly communicated through personal and social factors. The information that referred to personal factors was mostly about things that indicated to take care of the environment and tips and advice about sustainable consumption or activities. The social factors showed information about what others are doing to care about the environment or engaging in environmental activities.

Syftet med förelagda undersökning var att karlägga de krav som ställs vid återvinning av han-delsfartyg i de nya regelverk som antagits av IMO och EU med målet att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinningsindustri. Fokus har legat på de krav som de aktuella regel-verken ställer på fartygsägare och fartygsåtervinningsanläggningar, främst beträffande hantering och bortskaffning av de miljöfarliga material som finns ombord på fartyg. Med dessa krav som utgångspunkt har det redogjorts för hur ett återvinningsförfarande organiseras för att uppfylla de miljökrav som regelverken ställer. Resultatet av undersökningen pekar på att det med dagens teknik och kunskap i allra högsta grad är möjligt att åstadkomma miljövänlig återvinning av handelsfartyg. De problem och utmaningar som resultatet pekar på ligger på ett annat plan än det rent praktiska, bland annat lyfts den långsamma process som implementering av regelverk är fram som en utmaning för fartygsåtervinningsindustrin. Slutdiskussionen handlar till största delen om implementering av lagstiftningen, men också om hanteringen av fartyget och de material som finns ombord, samt om definitionsfrågor rörande ägendeskap. Vidare diskuteras rollen för andra aktörer inom sjöfartsnäringen och de åtgärder som dessa skulle kunna vidta för att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinning innan de aktuella regelverken träder i kraft och blir bindande. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning som handlar om den problematik som diskuterats, men också om de aspekter som inte rymdes inom ramen för denna undersökning. / The purpose of this thesis was to outline the legal requirements set by the IMO and EU in order to establish an environmentally sound ship recycling industry. The emphasis has mainly been on the two large parties involved in the industry; the ship owner and the ship recycling facility. The requirements for these two parties are mainly focused on the handling and disposal of hazardous materials found onboard end-of-life ships. With an analysis of these requirements as a starting point, a ship recycling scenario has been analyzed and discussed. The result shows that, with today’s technology and knowledge it is possible to establish an environmentally sound ship recycling industry. Though, there are some obstacles along the way, which are of a more administrative nature. Amongst these, the first and most important one is the implementation of the regulations in order to set a worldwide standard for environmentally sound ship recycling. The conclusion of this thesis is divided into two parts: one part where the results of the findings is summarized and one part where the different requirements are discussed. The main focus in the discussion is the future for an environmentally sound ship recycling industry and what needs to be done during the existing gap before the legal requirements enter into force. Finally some examples for future research are given. These are mainly questions that were raised during the discussion, but also some of the aspects that were excluded from this thesis.

Den 2 juli 2014 blev det enligt lag tillåtet för en- och tvåbostadshusägare att uppföra en bygglovsbefriad komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter på den egna fastigheten. Rapporten undersöker vilket genomslag lagändringen har haft i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Undersökningen visar att lagändringen ännu inte har haft något stort genomslag. I rapporten undersöks även en utvald del av marknadsaktörers utbud av attefallshus avsett som komplementbostadshus.  Ett attefallshus utformas med miljövänligt hållbara material och inspireras av Vitruvius tre principer för god arkitektur. Huset konstrueras med avsikt att uppfylla kraven som ställs i PBL, PBF, BBR och EKS. Målet med de framtagna bygghandlingarna är att få startbesked från byggnadsnämnden i Växjö.

I detta arbete undersöks attityder, motivation och tankar kring miljövänligt beteende på arbetsplatsen bland anställda inom skola och omsorg i tre Dalslandskommuner. Två av dessa har infört en arbetsprocess som låter de anställda, tillsammans i arbetslaget, sätta sina egna mål för miljövänliga arbetsrutiner på arbetsplatsen. Inspiration till studien kommer från Self-Determination Theory (Ryan & Deci 2000) och Value-belief-norm Theory (Stern 2000). Data samlades in och analyserades med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantitativa data från 169 frågeformulär som behandlade motivation och attityder användes främst som bakgrundsdata till fem stycken intervjuer. Resultaten visar att dessa offentliganställda är medvetna av konsekvenserna av sitt agerande. De är beredda att ta ansvar och har god motivation till att arbeta på ett ansvarsfullt sätt ur miljösynpunkt. Intervjuerna visade på en mer komplex situation där respondenterna gav uttryck för fem förutsättningar som främjar eller hindrar miljövänligt beteende. Dessa resultat diskuteras i relation till Theory of Planned Behavior (Ajzen 1991). De främsta hindren mot miljövänligt beteende upptäcktes inom faktorer som styr faktisk förmåga att utföra beteendet (Actual Behavioral Contro), och till viss mån uppfattad förmåga at utföra beteendet (Perceived Behavioral Control), som Ajzen beskriver dem i sin teori. De tydligaste var okunskap om vilka specifika ageranden man skulle företa sig, vilka ageranden som var bättre än andra, ekonomiska begränsningar och budget processer, men framför allt; fysiska faktorer som direkt hämmar beteenden.

Turistindustrin rankas som en av världens största, men även snabbast växande näringar. Näringens expansion bidrar i sin tur till stora miljömässiga konsekvenser. Mer miljövänliga, spårbundna transporter är i dagsläget aktuella forskningsfrågor och diskuteras i syfte att bromsa turismens negativa, miljömässiga effekter. Studiens syfte var att undersöka ungdomars intresse och attityder kring tåg i turistiskt syfte, samt om en antagen miljömedvetenhet påverkade deras val av resa. Interrail valdes som undersökningsobjekt dels då skribenterna fann ämnet aktuellt och dels på grund av EU-kommissionens investering som ska ge 18-åringar gratis Interrailpass i år. Interrail ansågs i enlighet med teorier vara ett alternativt, mer miljövänligt transportalternativ samt turismform. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Enligt valda teorier förekommer ett gap mellan turisters attityder och beteende där personliga värderingar och en miljömedvetennorm, som genomsyrade beteenden och konsumtionsmönster hemma, bortsågs vid val av resa. Resultaten från de sju personliga intervjuerna samt enkätundersökningen tyder på att intresset för tåg som transport i turistiskt syfte är relativt lågt, vilket eventuellt ger en förklaring till det relativt låga intresset för Interrail hos dagens ungdomar. Även bland organisationer tolkas Interrail besitta en låg position på marknaden. Företag är inte intresserade av att marknadsföra Interrail då det inte antas vara vinstdrivande. Intresset för Interrail är lågt där aspekter som tid, pris, bekvämlighet och upplevelse väger tyngre hos ungdomars turistiska val, där tågets miljömässiga fördelar snarare ses som en positiv bieffekt. Utifrån bristande kunskap och förutfattade meningar tolkar skribenterna Interrails comeback, trots EU-kommissionens ekonomiska investeringar, som svåruppnådd. / he tourism industry is ranked as one of the world's biggest and fastest growing industries, which in return contribute to big environmental consequences. More environmentally friendly, railway bound transportation are current research questions and are discussed to prevent the negative effects of tourism. The purpose of the study was to research adolescents interest and attitude towards train for touristic purposes and if their perceived environmental awareness affected their choice of travel. Interrail was chosen as a research object partly because the authors considered it a current topic and partly because of the investment that the EU-commission made to be able to give 18-year olds free Interrailpasses this year. Interrail was in accordance with the theory perceived to be a more environmentally friendly choice of transportation and form of tourism. A combination of qualitative and quantitative methods was used to answer the purpose and questions of the study. From the chosen theories there appears to be a gap between tourists attitudes and behaviour, where personal values and the environmental norm that existed at home, was disregarded when choosing to go on a trip. The results from the 7 personal interviews and the questionnaire shows that the interest for train as transport for touristic purposes is relatively low, which could give an explanation for the lacking interest for Interrail in today's adolescents. Even among companies Interrail is interpreted as having a low position on the market. Companies aren't interested in marketing Interrail due to its low perceived economic profit. The interest for Interrail is low where aspects such as time, price and experience weighs heavier for adolescent’s touristic choices, where the environmental benefits are merely seen as a positive bi-product. From a lack of knowledge and preconceptions the authors interpret Interrails comeback, despite the financial investments from the EU-commission, as hard to achieve.

Consumption is a major contributor to environmental harm, and also one area where the Swedish performance is in urgent need of improvement. While it is well known that changes are needed on all societal levels for sustainability to be realized, it is unclear whether the population is aware of which changes that refers to, since the impacts from individual consumption remain high. Previous research has identified psychological, cultural, social, and economic determinants as barriers to change, however, removing those barriers will not be sufficient if it results in changes entailing only marginal environmental benefits. The question that initiated this research is whether common people in Sweden can identify which changes are efficient enough to provide visible results, or if the current environmental discourse generates misperceptions, hindering concrete change. Meeting the objective to contribute to the identification of obstacles to sustainability by studying the perception of pro-environmental consumption among potential adopters, a qualitative interview-based case study was conducted on students at Linnaeus University in Växjö, Sweden. The research followed an abductive approach, whereby primarily the Diffusion of Innovations theory was used for structure and interpretation. The findings reveal several barriers to sustainability associated with individual perceptions, including perceptions of the concept of pro-environmental consumption as complex, a perceived lack of trustworthy information from authorities, a perceived abundance of misleading information from profit-driven actors, as well as some controversy on where to place responsibility. Alongside this, misperceptions of environmental impacts from consumption were revealed, whereby accurate perceptions and environmental education were somewhat correlated. While highlighting an unrecognized but concrete issue, this research involves a small sample, suggesting that further research is required.

Syftet med rapporten är att sammanställa branschbaserat underlag för värdering av hållbart byggande som belyser vikten för val av ytterväggskonstruktion till flerbostadshus. Byggbranschen har länge fokuserat på att minska byggnadsverks energi- och miljöpåverkan under förvaltningsskedet. Det har haft mycket goda resultat och i dagsläget står förvaltningsskedet för ca 50 procent av hållbara byggnaders totala energianvändning. Projektering med långsiktigt perspektiv är nyckeln till hållbart byggande eftersom små förändringar kan ha stor inverkan under längre tid. Detta medför ökad betydelse för effektivisering under byggskedet. Utvecklingen av hållbara byggnader har resulterat i framtagning av nollenergi- och passivhus. De byggkoncepten ställer högre krav på klimatskalets byggtekniska egenskaper. Klimatskalet innefattar tak, grund, fönster, dörrar och ytterväggar. Samtliga komponenter har stor inverkan på byggnadens egenskaper. Rapporten belyser endast betydelsefulla egenskaper och olika aspekter för hållbara ytterväggskonstruktioner och hur de skall värderas. Rapportens mål är att ta fram ett anpassningsbart bedömningsverktyg med värderingsunderlag från 9 olika aspekter. Aspekterna som bedöms är byggbarhet, brand, fukt, estetik, förvaltning, inomhusmiljö, energiförluster, livscykelkostnad och miljöpåverkan. Bedömningsverktyget visualiseras som en mall där poängsättning används för aspekterna vilket möjliggör tydliga jämförelser mellan konstruktioner. Fakta analyseras och hämtas från en litteraturstudie samt intervjuer med en byggnadskonstruktör, en brand- och en fuktkonsult. De ligger till grund för bedömningsverktygets utformning. För att kunna tillämpa bedömningsmallen i byggbranschen väljs 6 ytterväggskonstruktioner med olika uppbyggnad och egenskaper. De är anpassade för koncepthus med hållbart byggande och uppnår krav från Boverkets byggregler och Passivhuskonceptet. Ytterväggskonstruktionerna prövas i mallen och våra resultat visar att mallen kan tillämpas och åskådliggöra skillnader mellan konstruktionerna. Ytterväggarna erhåller ett generellt betyg samt ett viktat betyg som utgår från en anpassningsbar viktfaktor. Möjlighet för vidareutveckling finns för bedömningsmallen. Mallen är generell och tillämpningsbar på konstruktioner med andra egenskaper än de valda i rapporten. Rapporten indikerar på att mallen kan anpassas för att möjliggöra val av fördelaktiga konstruktioner för olika klimatzoner och beställarens ändamål. / The report aims to bring together industry-based data for evaluation of sustainable building that shows the importance of the choice regarding exterior wall construction for apartment buildings. The construction industry has focused on reducing the energy and environmental impact on buildings during the management phase for a long time. The results have been positive and to this date, the management phase stands for 50 percent of sustainable buildings total energy use. Designing with a long-term perspective is the key to sustainable building, because small changes can have a big impact over time. The importance of energy efficiency during the construction phase has increased. The results of the development regarding sustainable building have increased the production of zero energy- buildings and passive houses. The new concepts of building technology are placing higher demands on the technical properties of the building envelope. A building envelope includes roofs, foundation, windows, doors and exterior walls. All components have a major impact on the technical properties of a building, but the report only highlights significant aspects of sustainable exterior wall constructions and how they should be evaluated. The goal of the report is to develop an adapted assessment tool with evaluation data from 9 different aspects. The aspects that we will review in the report is constructability, fire, moisture, aesthetics, management, indoor environment, energy losses from the exterior wall construction, life cycle cost and environmental impact. The assessment tool is portrayed as a template that rates and scores different exterior wall construction. This enables clear comparisons between structures. The basic facts for the report are retrieved from a literature study. Interviews with a structural engineer and a fire- and moisture consultant have been conducted for a deeper view on how the construction industry evaluates and scores exterior wall construction. To apply the assessment template for trade and industry, 6 exterior wall constructions with different structures and properties were selected. They were suitable for conceptual houses with sustainable building technology and are the basis for achieving requirements from National board of housing and passivehouse rules. The different exterior wall constructions were tested on the template and the results show that the model can be applied positively on them. The different constructions receive a general grade and a weighted grade. The weighted grade is based on a customizable weight factor. The assessment template illustrated the differences between them. Possibilities for further development of the assessment template exist. It’s possible to apply the template on structures with different kind of properties than the ones chosen for this project. The template can be a tool for choosing a construction based on the demands from a client and it can be adapted to different kind of climate zones.

The following study presents the results from one focus group discussion and eight individual interviews investigating how sustainable investments impact climate change. The demand for sustainable investments is currently growing, but there is a lack of research conducted within the area. We therefore aim to fill an academic knowledge gap surrounding the understanding of sustainable investments. To achieve this, we to identified the concepts defining sustainable investment practices and simultaneously identified the predominant factors for investors when making them. To assess the practice characteristics, we compared it with traditional investments. The informants were investors and professionals with occupations connected to sustainable investments. Furthermore, the study has the theoretical frameworks of the ecological modernization theory and value-belief-norm theory for assessing and analyzing study results. The results and conclusion of the study were that there is no universal definition of sustainable investments, causing distrust and concerns regarding the practice. Therefore, definitive conclusion about what sustainable investments can achieve for the climate is challenging to assess. Informants' willingness to invest in sustainable investments was connected to their values and knowledge. Results show a knowledge gap between individual's understanding of investments climate impact due to lack of accessible information for some investors. Finally, regulations concerning sustainable investments came into force during the time of the study. / I uppsatsen presenterar vi resultaten från en fokusgrupp och åtta intervjuer där vi studerat hur hållbara investeringar påverkar klimatförändringarna. Efterfrågan på hållbara investeringar växer men för närvarande saknas det forskning inom området. Vi strävar därför efter att fylla ett akademiskt kunskapshål kring förståelsen om hållbara investeringar. För att uppnå det ville vi identifiera begreppen som definierar “hållbara investeringar” och hitta de avgörande faktorerna för investerare när de väljer att investera hållbart. För att bedöma hållbara investeringar jämförde vi dess egenskaper med traditionella investeringar. Informanterna var investerare och yrkesverksamma med yrken kopplade till hållbara investeringar, vidare bygger studien på teorierna om ekologisk modernisering och value-belief-norm theory. Resultaten och slutsatsen från studien visar att det inte finns någon universell definition av en hållbar investering, något som orsakar misstro och oro angående praxis. Det är därför svårt att dra en absolut slutsats om vad hållbara investeringar kan uppnå för klimatet. Informanternas vilja att investera i hållbara investeringar baserades på deras värderingar och kunskap. Det fanns även kunskapsluckor mellan individerna angående investeringarnas påverkan på klimatet på grund av brist på tillgänglig information för vissa investerare. Slutligen trädde regler om hållbara investeringar i kraft under studietiden.

Ett av de mest hotande problemen idag är vad som händer med miljö. Ett stort problem är utsläpp. En stor bidragande faktor är den tanklösa användningen av fordon drivna av fossila bränslen. Ett sätt att kunna ta ett litet steg i rätt riktning, är att anpassa våran livstil och till exempel minska på användningen av bilen. Men även att allmänt göra mer medvetna val i vardagen. Målet med detta projektet är att göra just detta lite enklare. Att hjälpa dig transportera dina matvaror exempelvis från mataffären till hemmet.Processen för att komma fram till det som blev slutprodukten, började med intervjuer av användare. Därefter producerades skisser som visades för en testgrupp, för att samla feedback. Fysiska tester utfördes, innan det slutgiltiga konceptet nåtts: En vagn man kan använda på fyra sätt. Man kan skjuta den framför sig medan man går, eller dra den efter sig, man kan använda den som sparkcykel eller man kan koppla den till en cykel. / One of the most threatening issues today is what is happening to our environment. A consi- derable problem for these issues are the emissions. A tremendous contributing factor is the insensible use of fossil fuel driven vehicles. A way of taking a small step i the right direction is to adjust our lifestyle and reduce the use of the car. But also by making more conscious choises in our everyday lives. The aim of this project is to make this a little easier. To help you transport your groceries from for example the store to your home.The process of coming up with what later became the end product, started with interviewing users. Following that, sketches were made and showed to a test group to gather feedback.Physical tests executed, before the final concept was reached: A wagon you cam utilise infour ways. It can be pushed in front of you, while walking. It can be dragged behind, while walking. it can be used as a kick bike and it can be connected to a bicycle.

Liquefied Natural Gases (LNG) has been an alternative fuel in the marine industry for several years, but lately, the amount of ships that have been powered by methane has increased a lot. Some of the reasons for this is because LNG does not contain any sulfur and releases less nitrogen oxides than traditional maritime fuels. In this essay, LNG will be compared to diesel from an environmental perspective with focus on CO2 emissions and its equivalents. International Maritime Organization (IMO) implemented Energy Efficiency Design Index (EEDI) requirements that adjusts how much CO2 is allowed in the exhaust gas per produced kilowatt-hour (kWh). However, these requirements will increase in intervals in the future, the next one is coming 2022 for specific ship types. The method that is used to compare the fuels is Mole-calculations for LNG as well as diesel, then calculate the amount of carbon dioxide (CO2) and its equivalents they release. The results show that under optimal conditions, LNG was the superior choice. However, the maritime industry might have a problem with the requirements that will be introduced to greenhouse gas (GHG) emissions in 2050. / Flytande Naturgas (LNG) har under flera år funnits som ett alternativt bränsle inom sjöfarten, men på senare tid så har skeppen som drivs av metan ökat markant. En anledning till detta är att LNG innehåller inget svavel samt släpper ut mindre NOX jämfört med traditionella bränslen. I denna uppsats så kommer LNG att jämföras mot diesel ur ett klimatperspektiv med fokus på koldioxidutsläpp och dess ekvivalenter. International Maritime Organisation (IMO) har infört Energy Efficiency Design Index (EEDI) krav som justerar hur mycket CO2 man får släppa ut per kilowattimme (kWh), dessa krav kommer dessutom att öka i flertalet intervaller i framtiden, varav nästa intervall redan sker i 2022 för speciella fartygstyper. Metoden som användes för att jämföra bränslena var att beräkna mol-innehållet för både LNG samt diesel, sen från den beräknade data se hur mycket koldioxid (CO2) inklusive ekvivalenter de släppte ut. Resultatet visade att under optimala förutsättningar så var LNG ett klart bättre alternativ än diesel. Däremot så kan sjöfarten ha ett problem inom framtiden från de krav som berör växthusgaser som kommer att ställas från och med 2050.