Denna studie har i syfte att nå utökad kunskap inom genren true-crime, dess historiska utveckling samt senaste tillskott. Studiens metodik består av såväl en litteraturstudie av tidigare forskning som en narrativanalys av serien The Tiger King. Tre kompletterande frågeställningar har framställts i syfte att vägleda studien och dess disposition. Det teoretiska ramverket består av genreteori och teorier i narrativanalys från Gerard Genette och Ian Punnett. Litteraturstudien, som är presenterad kronologiskt, identifierar ett antal intentionsmässiga utvecklingar för true-crimes historia. Dessa intentioner består av sensation, verklighetsrapportering, underhållning samt oskyldighetsrevolution. Den narrativa analysen av serien the Tiger King är uppdelad och analyseras kronologiskt utefter sina sju avsnitt. Analysen tyder på en stundvis avsaknad av narrativa aspekter som är väsentliga för true-crime och inslag av såväl sensationella som underhållande intentioner. Resultaten av litteraturstudien och den narrativa analysen sammanställs för studiens tredje frågeställning där the Tiger King behandlas utifrån genrens historiska utveckling. Förändringar i narrativets tidsaspekter, mängden avbildade aktörer och porträtteringen av rättsväsendet identifierades i studiens jämförelseanalys. Genrens mest uppseendeväckande förändring var dess porträtterande av offer och anklagade, samt hur dessa roller blivit ombytta. Dessa resultat leder studien till en diskussion kring genrens framtida utveckling och att the Tiger King kan innebära att true-crime genren återgår till underhållande intentioner. Studien diskuterar slutligen huruvida utvecklingarna inom genren dessutom tyder på en större samhällsförändring av attityderna mot brott och straff.

Datorspel som litteratur i undervisning är ett relativt nytt forskningsområde. I detta examensarbete utförs en litteraturvetenskaplig komparativ analys mellan de tre datorspelen The Wolf Among Us, What Remains of Edith Finch och Sorcery! 1–3. Dessa tre datorspel analyseras utifrån tre olika perspektiv: narratologi, interaktivitet (receptionsteori) och litterära föreställningsvärldar, som sedan är grunden för en avslutande didaktisk diskussion om datorspel i undervisningen. Resultat av analysen visar att narratologiska begrepp kan appliceras på datorspel, men med vissa skillnader från litteratur. Ytterligare resultat av analysen är att den interaktiva upplevelsen i datorspel medför en medverkande och medskapande roll för spelaren. Spelaren ges möjlighet, på samma sätt som i litteratur, att fylla igen luckor i berättelsen genom att interagera med miljön och karaktärerna genom valmöjligheter och rörelse. Vidare visar också resultatet att datorspel bygger upp föreställningsvärldar via flera olika sinnen, vilket är en skillnad från litteratur. Datorspel hjälper även till vid meningsskapandet genom fantasin då spelvärlden och spelmiljön redan är uppbyggd. Spelarens erfarenhet är dock en viktig punkt vid byggandet av föreställningsvärldar och tolkningen av den. Detta kan vara ett problem i dessa datorspel då de bygger på fantasivärldar och teman som spelaren eventuellt inte har erfarenhet av.

No description available.

Efter Shirley Jacksons död år 1965 verkade allmänhetens uppmärksamhet gentemot hennes litterära produktion avta. Idag kan vi däremot observera ett kraftigt ökat intresse för hennes författarskap och de tematiker som behandlas, det vill säga kvinnans isolering, de sociala normernas inflytande på den mänskliga erfarenheten och ödets obarmhärtighet. Denna uppsats fokuserar på den postumt utgivna novellen med titeln ”The Honeymoon of Mrs Smith (Version II): The Mystery of the Murdered Bride”. Syftet med denna uppsats är att belysa hur narratologiska strukturer återspeglar mönster och regelbundenheter som kan tolkas utifrån ett genusperspektiv. Här finns först ett intresse för att analysera den valda novellen utifrån Monika Fluderniks (1996, 2009) definition av berättelse och hennes teori om experientiality, vilket resulterar i en analys av novellens narratologiska struktur. Uppsatsens andra mål är att åskådliggöra hur berättelsens narratologiska struktur påvisar tecken av interna, fiktiva samhällsstrukturer som kan analyseras utifrån Yvonne Hirdmans (1988, 2001) genusteori. Denna kombinerade analys har slutligen som mål att belysa hur den mänskliga erfarenheten och dess agerande inom berättelsen påverkas av mönstereffekter och regelbundenheter som styr relationen mellan könen. Slutsatsen som dras här är att Fluderniks (1996, 2009) teori agerat som effektiv ingång till hur de olika elementen som formar den analyserade berättelsen samverkar för att ge upphov till de samhälleliga mönster och regelbundenheter som Hirdman (1988, 2001) beskriver och kritiserar. Kombinationen av narratologisk analys och genusteoretisk analys visade sig i slutändan vara effektiv för att belysa hur de samhälleliga dynamiker som styr relationen mellan könen inom berättelsen påverkar hur människorna inom den agerar.

Abstract The present dissertation analyzes the role of the fairy tale in the literary works of the Czech author Ota Pavel. Ota Pavel (1930–1973) started as a sports reporter and later became a popular and esteemed writer of fiction, mainly short stories. His works have been translated to many languages, among them Swedish. The study consists of a biographical reading of Ota Pavel’s texts and a discussion of the function of the fairy tale in his stories. My analysis of his literary development and use of various prose elements is based on narratological theories of the fairy tale – Karel Čapek’s motifs and fairytale characters, Gérard Genette’s paratexts and Vladimir Propp’s functions and dramatis personae – and includes remarks on the function of diminutives, etc. Ota Pavel is also viewed in the context of the literary landscape of his time – the 1960s and 1970s – and the reception of his work is discussed. Pavel’s stories contain a number of characteristic features which together form his unique style: direct allusions and references to fairy tales--for example, fairies and witches – and the linguistic markers and distinctive use of the narrator’s voice. One of the most common characters in Ota Pavel’s work is the hero, who, often with the assistance of magical objects or supernatural helpers, defeats supernatural antagonists or solves impossible tasks. Developing and growing as he – the hero is usually male–strives toward his goal, Pavel’s protagonist struggles not with dragons and giants, but with himself and his own difficulties and misfortunes. Earlier research refers to Ota Pavel’s two “genres”: sports prose and retrospective, or “memory” prose. This study shows that the boundary between the two is fluid, and that all Pavel’s work might be called memory prose. The title of this thesis – Ota Pavels sagovärld (The Fairytale World of Ota Pavel) – indicates the perspective from which the subject is approached. On the one hand, it alludes to the influence of the fairy tale on Pavel’s work, while on the other it points to the fact that his own life was such that he sometimes needed to retreat into a fantasy world of his own. Keywords: Tjeckisk litteratur, saga, Ota Pavel, narratologi, Tjeckoslovakien

Berättelser om trauma går lika långt tillbaka i tiden som trauma har existerat, och dessa har alltid varit sammanflätade. Traumaberättelser förekommer i olika former, såväl fiktiva som dokumentäriska. Även om fiktiva berättelser inte behöver grundas i ett sanningsanspråk, så fyller de ändå en viktig funktion: de kan ge läsare insikter om traumatiska händelser genom att läsaren får känna och uppleva fenomen på ett sätt som inte är möjligt genom enbart dokumentäriska metoder. Khaled Hosseinis roman And the Mountains Echoed (2013) skildrar sammanlänkade trauman utifrån flera perspektiv och karaktärer. Det alla karaktärer har gemensamt är att deras upplevelser faller under samma tema: hur svåra val, hemska öden och begränsade förutsättningar format och fortsätter forma karaktärerna med anknytning till Afghanistan. Romanen är mer narratologiskt komplex än Hosseinis tidigare verk vilket är något som betonats och beundrats i flertalet recensioner. Uppsatsen undersöker romanen narratologiskt utifrån ett traumaperspektiv och besvarar frågeställningen: på vilka sätt förhåller sig de narratologiska elementen till gestaltningen av trauma i romanen And the Mountains Echoed? I uppsatsen påvisas att trauma gestaltas genom den uppbrutna kronologin och det fragmentariska berättandet som kännetecknas av luckor och tystnad. Vidare hur berättarperspektivet och de olika berättarna tillsammans väver ihop ett nätverk som visar på det kollektiva traumat i Afghanistan, de enskilda historierna blir till en och samma historia, om ett krigsdrabbat land som lämnat öppna sår i sinnet hos sina invånare. Samt hur fokaliseringen är hanterad kan bidra till att läsaren har mer eller mindre kunskap än karaktärerna vilket utifrån traumateori kan vittna om trauma.

Syftet med denna uppsats är att visa med vilka litterära medel Søren Kierkegaard praktiserar indirekt meddelelse i det pseudonyma verket Upprepningen. Den utgår från en förståelse av Kierkegaards idé om indirekt meddelelse enligt vilken en sådan kommunikation äger rum när meddelaren eller talaren genom talakten performativt utför det som sägs. Nämnda förståelse presenteras i en inledande teoretisk del och bygger på en tolkning i moderna litteraturvetenskapliga termer av det som Kierkegaard tänker i termer av meddelarens existentiella reduplikation av det sagda. Uppsatsen argumenterar för att den indirekt meddelelsens litterära praktik kan synliggöras genom studiet av berättarens förhållande till det som berättas. Med den utgångspunkten genomför uppsatsen en narratologisk analys av Upprepningen, vilken finner dels att beskrivningen av bedrägeri i redupliceras i ett opålitligt berättande, dels att den estetiska teori om burlesken som berättelsen inkluderar redupliceras i berättarens icke-mimetiska sätt att framställa idén om upprepning. Uppsatsen avslutar med slutsatsen att Upprepningen genom sina narrationella reduplikationer indirekt kommunicerar till mottagaren-läsaren möjligheten att för sig själv välja att tro en sak snarare än en annan fastän det saknas objektiv grund för beslutet. Därigenom visar uppsatsen hur Kierkegaards narrativa meddelelsesätt får filosofiska idéer att drabba läsaren på ett existentiellt snarare än begreppsligt plan.

Syftet med denna studie är att analysera och jämföra hur vänskapsmotivet framträder och används för att gestalta karaktärerna i ungdomsromanerna "Vi ska ju bara cykla förbi" av Ellen Strömberg, "Det är någonting som drar i mig" av Elin Persson och "En helt vanlig supernova" av Katja Timgren. Studien syftar också till att undersöka och jämföra hur vänskapsrelationerna i verken utvecklas under berättelsernas gång. Metoden är komparativ och studien använder narratologiska begrepp som analysverktyg. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan romanerna. De beskriver alla vänskapsrelation mellan huvudkaraktären och en central bikaraktär där skillnaderna mellan karaktärerna är viktiga i karaktäriseringen. De framträdande vänskapsrelationerna utvecklas på olika sätt genom konflikter och genom att vänskap övergår till kärlek. Vänskapens förhållande till kärlek är viktigt i två av romanerna och karaktärerna utvecklas genom sina relationer.

Utbildningen i förskolan ska vara rolig, lärorik och förmedla en positiv framtidstro (Skolverket 2018, s. 5, 9) vilket kan vara problematiskt i förskolans undervisning om miljöproblem då det både kan vara skrämmande och oroande för barn (Ärlemalm-Hagsér 2022, s. 109). Med denna studie vill jag rikta uppmärksamheten mot bilderböckers didaktiska potential och hur de kan användas för att stödja förskolans undervisning utifrån dagens miljöproblem. Syftet med denna förskoledidaktiskt inriktade studie är att med utgångspunkt i den ekokritiska och narratologiska teorin analysera hur några valda bilderböcker för barn synliggör dagens aktuella miljöproblem. Det är en kvalitativ studie som består av fem bilderböcker som analyseras genom hermeneutiken och en multimodal analys. Resultat redovisas i form av de ekokritiska troperna och de narratologiska texttyperna. Vidare diskuteras bilderböckernas didaktiska potential utifrån resultatet där det framkommer att bilderböckerna kan ha flera olika användningsområden i förskolans undervisning om miljöproblem. Min förhoppning är att studien ska väcka intresse för bilderböckers olika användningsområden men även vara ett hjälpmedel för pedagoger i undervisning om miljöproblem.

Uppsatsen studerar två nutida reportage i reportagebokens format: Klubben av Matilda Gustavsson, och Smärtpunkten av Elisabeth Åsbrink. Syftet är att undersöka hur reportern själv och det journalistiska arbetet framställs i reportagen och vad det får för konsekvenser för reportagens journalistiska syften. I uppsatsen tillämpas narratologisk teori utifrån begrepp som modus, tempus, röst, konsonans och dissonans. Även journalistisk teori om objektivitet och transparens, samt teorier om trovärdighet, autenticitet och life writing används. Båda reportagen har en komplex narratologisk konstruktion som innehåller en subjektivt jag-berättande reporter och en ramberättelse som detaljerat beskriver reporterns eget journalistiska arbete. Analysen visar hur konstruktionen med ramberättelsen om det journalistiska arbetet och det subjektiva jag-berättandet skapar trovärdighet, närvaro och engagemang för reportagets ärende. I synnerhet i Klubben används det subjektiva jag-berättandet som en strategi som stämmer väl överens med teorierna om life writing. Detta framhäver reportagets vittnande karaktär, där både reportern och de karaktärer som hon berättar om framstår som röster och vittnesbörd i en större berättelse om förövare och offer, men också i berättelsen om journalistikens viktiga roll att granska samhället och avslöja missförhållanden. Det subjektiva berättandet, med sina drag av life writing, bidrar alltså till engagemang, autenticitet, trovärdighet och transparens i beskrivningarna av både de händelser som reportagen beskriver och av det journalistiska arbetet i sig.