Det senaste decenniet har visat en tydlig trend av ökad psykisk ohälsa, samt fysisk inaktivitet hos ungdomar i Sverige. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan grundläggande psykologiska behov och psykisk hälsa genom de mellanliggande variablerna motivation och motionsbeteende hos gymnasieungdomar baserat på Självbestämmandeteorin. En kvantitativ undersökning genomfördes med 160 deltagare, varav 106 kvinnor och 54 män, i åldrarna 16 till 19 år (M=17,04, SD=0,93). Följande mätinstrument användes: Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, Behavioural Regulation in Exercise Questionnaire, Psychological Need Thwarting Scale och Self-Rated Mental Health. Resultatet från medieringsanalyserna visade ett tydligt negativt samband mellan behovsfrustration och psykisk hälsa. Hela medieringsmodellen visade även att kontrollerad motivation och motionsbeteende kunde mediera relationen mellan tillhörighetsfrustration och psykisk hälsa. Behovsfrustration är ett relativt nytt och understuderat begrepp, vilket gör att studiens resultat kan bidra till ökad kunskap kring de faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa. Till framtida forskning föreslås att inkludera variabler som rör autonomistöd samt fortsatt fördjupning i tillhörighetsbehovet i motion- och skolmiljöer. Detta skulle kunna ge mer kunskap och förståelse för ungdomars psykiska hälsa och motivationsorientering, vilket i sin tur skulle kunna gynna hälsoinsatser och promotion för ökad hälsa bland ungdomar.

A administração do capital de giro está inserida em um contexto de extrema importância na administração das empresas. Constitui, ainda, uma das principais decisões financeiras, considerando que a administração eficiente desses ativos não pode ocorrer sem a análise simultânea dos reflexos e implicações na administração da empresa como um todo. O presente trabalho constitui um estudo aprofundado da administração do capital de giro a partir de modelos de gestão financeira, com enfoque para o Modelo de Necessidade de Investimento em Giro (NIG) ou Modelo de Fleuriet. O objetivo principal é o de determinar e acompanhar as necessidades de investimento em giro na pequena empresa. Alguns modelos se propõem a analisar itens individuais do capital de giro: a gestão de caixa, dos valores a receber, os estoques e as fontes de financiamento a curto prazo. Outros se propõem a analisar esses itens de maneira integrada: os modelos de Walker; Biernam, Chopra e Thomas; Krouse; Knight; Schiff e Lieber; Sartoris e Hill; Kim-Philippatos-Chung; Fleuriet; Assaf e Silva. O objetivo central de todos esses modelos converge para o mesmo ponto: permitir uma utilização de um nível de risco associado e suportado pela empresa. Do ponto de vista metodológico, este estudo funde dois subtipos de pesquisa a saber: o de multicasos exploratória e a descritiva, apresentando-se como uma pesquisa de campo que descreve e mensura as condições financeiras de pequenas empresas a partir da administração do capital de giro buscando a generalização dos resultados. Foram observados as práticas financeiras buscando elementos e informações sobre o problema estudado. A pesquisa identificou alguns fatores que influenciam na gestão eficiente do capital de giro, como: (1) a formação acadêmica dos dirigentes; (2) a utilização de modelos de gestão empresarial; (3) o processo produtivo sob encomenda; (4) a administração dos estoques. Assim, buscou-se traçar um modelo de gestão financeira do capital de giro, analisando a influência desses fatores na determinação das necessidades de investimento em giro na pequena empresa. A pesquisa foi realizada em três pequenas empresas do setor metal-mecânico em São Carlos, SP. O período de coleta foi de janeiro à julho de 2000. Constatou-se que esses fatores, analisados sob uma realidade empresarial, poderia proporcionar a pequena empresa o equilíbrio financeiro de curto prazo necessário para sua segurança financeira, e imprescindível para sua sobrevivência ou permanência num mercado altamente competitivo. / The management of working capital is part of an extremely important context in business management. It constitutes as welI, one of the utmost financial decisions, considering that the efficient management of those assets cannot occur without the simultaneous analysis of their reactions and implications in business management as a whole. The present work constitutes a deepened study on the management of working capital based on financial management models, focusing on the \"Need of Investing in Working Capital Model\" or the \"ModeI of Fleuriet\"; its main purpose being to determine and folIow the needs of the smalI business to invest in working capital. Some models intend to analyze individual parts of the working capital, like cash management, accounts receivable, inventories and sources of short term financing. Other models, like Walker; Bierman; Chopra and Thomas; Krouse; Knight; Schiff and Lieber; Sartoris and HilI; Kim-Philippatos-Chung; Fleuriet; Assaf and Silva analyze those items as an integrated whole. The main objectives of alI those models converge in the same direction: to alIow the utilization of a risk leveI associated with and bearable for the business. From a methodological point of view, this study combines two research subtypes: the multiple case exploration one and the descriptive one. It is presented as a field research that describes and measures the financial conditions of smalI businesses, based on their working capital management, aiming at the generalization of the results. Financial practices were observed looking for elements and information on the stated subject. The research identified some factors that influence the efficient working capital management, such as: (1) the academic preparation of the management; (2) the use of business management models; (3) the commissioned production process; (4) stock management. Therefore, a model of working capital management was intended to be sketched, analyzing the influences of those factors in determining the need for investing in working capital for the smalI businesses. Three smalI businesses in the metal/mechanic sector in Sao Carlos, SP, Brazil were studied for the research, from Janury to July, 2000. It was conc1uded that these factors, analyzed from a business point ofview, could create for the smalI business the short term financial balance necessary for its financial security and essential for its survival in a highly competitive market.

My essay begins with a story of one day in pre-school class. It is about how I, as a preschool teacher, find it challenging to work with inclusion of children in need of special support. It is also about the feeling of inadequacy experienced by a teacher, single handedly covering a proportionally large group of children. I discuss the hard work of building relationships in a school intended for everyone, when operating in the periphery of a cost-effective budget policy, where efforts of achieving inclusion is no longer allowed to come at a cost.   The method used herein, is essay writing, and my objective is to deliver a qualitative, experienced-based essay that begins with a true story from my professional life. When working with the text, I am obliged to put an end to what is happening in particular, and problematic situations. This provides me with perspective, allows me to reflect around the situations, and I am given a chance to take a step back and discover and reflect on matters from a new angle, not previously considered or reflected upon.   My main questions are: How is the preschool teacher expected to work with inclusion of children in need of extra support, in preschool class? In what way is the possibility to create relationships with all pupils in preschool class affected by the school budget, or lack thereof? What does it mean for a child to succeed in pre-school? / Min essä inleds med en berättelse om en dag i förskoleklass. Den handlar om hur jag som förskollärare upplever det svårt att arbeta inkluderande med barn i behov av särskilt stöd, och om känslan av otillräcklighet som ensam lärare i en stor barngrupp. Jag skriver om det svåra i att bygga relationer i en skola ämnad för alla, i skuggan av en kostnadseffektiv skolbudget där inkludering inte längre får kosta.   Metoden för mitt examensarbete är essäskrivande och jag skriver en erfarenhetsbaserad essä som inleds med en berättelse från min yrkeserfarenhet. När jag skriver i essäform får jag sätta ord på vad som händer i en eller flera situationer som jag upplever som problematiska. Jag får syn på ett dilemma jag vill reflektera kring och med skrivandet får jag en chans att ta ett steg tillbaka och se det jag inte hunnit se, och tänka tankar jag inte hunnit tänka.   Mina huvudsakliga frågeställningar är:Hur förväntas förskolläraren arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass? Hur påverkar skolans ekonomi chansen för mig som lärare att skapa relation till alla elever i förskoleklass? Vad innebär det för ett barn att lyckas i förskoleklass?

Bakgrund: Sjuksköterskan är i sin yrkesposition ofta utsatt för traumatiska upplevelser och kritiska händelser i olika omvårdnadssituationer. Olika faktorer påverkar sjuksköterskans möjligheter och förmåga att återhämta sig psykiskt vilket i många fall leder till sjukskrivningar eller att de till och med lämnar yrket. Med den stora bristen av sjuksköterskor som sjukvården brottas med är det viktigt att uppmärksamma det stöd som sjuksköterskan behöver för att utöva sitt yrke på ett patientsäkert sätt och på ett sätt som inte äventyrar den egna hälsan. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors behov av stöd efter traumatiska upplevelser i omvårdnadssituationer. Metod: Litteraturöversikt över 10 artiklar. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor har ett behov av stöd i form av debriefing, praktiskt och emotionellt stöd främst från kollegor, och ett organisatoriskt stöd där vårdledare erbjuder stödinterventioner om så efterfrågas.    Slutsats: För att sjuksköterskor ska trivas och orka arbeta ett helt yrkesliv inom vården är det viktigt att uppmärksamma behovet av stöd efter olika traumatiska händelser. Likaså att vårdledaren arbetar för en god kamratanda i teamet eftersom det kollegiala stödet visade sig vara det viktigaste för sjuksköterskan. / Background: Nurses are in their profession often exposed to traumatic or critical incidents in situations of caring. Different terms affect nurses possibility and ability to recover psychically which in many cases leads to sick leave or that they even leave their profession. With the lack of nurses that health organizations today struggle with it is important to pay attention to the support that nurses need to practise their profession in a patient safe way that not jeopardizes her own health. Aim: To describe nurses need of support after traumatic/critital incidents in situations of care. Method: Literature review of 10 articles. Result: The result shows that nurses has a need of support in terms of debriefing, practical and emotional support mainly from colleagues, and organizational support where managers offers support interventions if needed. Conclusion: For the wellbeing of nurses in their working life in the health care it is important to acknowledge their need of support after traumatic incidents. Likewise, it is important that the nurse manager creates a positive team spirit as collegial support has shown to be the most important for the nurse.

This study aims to find out how children in need of special support are being treated during their time in preschool. The focus is on how the educators approach these children, attempt to create an inclusive environment for all children, and how the preschool's management supports the staff in their work with children who need some extra support, for example with external actors or other types of resources. The study focuses mainly on those children who have no established diagnosis, but who for some reasons or another are in need of special support that may be for a shorter or longer periods of time as needed. We will also find out how educators and management collaborate with external actors as well as guardians of children with diagnoses. We have used Urie Bronfenbrenner's developmental ecological theory as well as the relational and the compensatory perspective for understanding and analyzing our empirical material. The study was conducted by questionnaires sent to all educators at the preschool and as well as on site observations was done at the specific preschool.   We attempt to ascertain if it is a requirement for the child to have an established diagnosis to get the proper support needed to manage preschool activities. The study found that the educators are knowledgeable and have good ambitions about how the activities should be designed to make every child feel included. However, it seems to be difficult to apply in practice because of various reasons such as lack of staff and large groups of children.                   Keywords: Preschool, children in need of special support, preschool environment, pedagogy's approach, resources.

While the benefits of analysing social networks within the wider humanities are becoming more accepted, very little work of this kind has been done in medieval studies. This thesis seeks to begin to fill this lacuna by considering the advantages of examining historical moments through the lens of ‘network’. Focusing on the later medieval world (in particular c.1300-1520), but also drawing on parallel evidence from the modern day, it demonstrates how the paradigm of ‘network’ allows a more nuanced reading of, predominantly literary, historical moments, which in turn reveals a deeper understanding of collective social thinking and behaviour. This new methodological approach is threefold, drawing on analytic tools from various disciplines. It blends historical contextual investigation with literary analysis, and frames the results in the sociological and anthropological theories of belonging, exchange, and play. The thesis is structured around four case studies, each of which demonstrates a particular form of network formation, and also shows how far these networks reflect their respective cultural milieus and influences. Three medieval chapters focus on what I term ‘literary networks’, a concept ripe for network analysis thanks to the highly participatory nature of medieval literature, and thus theoretically comparable to modern networks based around information exchange. Across the thesis, instances of formal, informal, and virtual networks are considered from medieval France and England, as well as the twenty-first century West. This combination of interdisciplinary method and structure allows innovative new readings of underappreciated sources, whilst also highlighting a transhistorical continuum of universal appeals to social networks: namely, the satisfaction of the human need to belong, the facilitation of competitive play, and the opportunity to acquire social capital and build reputations. This investigative synthesis between medieval material and more modern network evidence reveals that, while realised through unrecognisably altered technologies and experiencing some resultant disruptions, these fundamental appeals of social network membership, in part, remain constant between the two periods.

Genom fluglarvskompostering erhålls biomassa från organiskt avfall samt en näringsrik behandlingsrest som kan användas som gödningsmedel eller för biogasutvinning. Larvbiomassan kan användas som djurfoder eller för att tillverka biodiesel. Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB planerar bygga en pilotanläggning för fluglarvskompostering med larver av den amerikanska vapenflugan (Hermetia illucens). Behandlingen ska ske i lådor staplade på varandra, avskilda med ett mellanrum för att tillåta luftning av materialet. Luftningsbehovet utgörs av larvernas syrebehov samt av att transportera bort fukt och värme från materialet. Syftet med det här projektet var att utvärdera luftningsbehovet under fluglarvskomposteringsbehandling av matavfall med staplade behandlingslådor. Först designades ett experimentskåp att utföra experimenten i och därefter ett ventilationssystem till skåpet. Två experiment utfördes där tre staplar med nio behandlingslådor vardera utvärderades. I experiment I användes totalt 15 kg matavfall och 15 000 larver per behandlingslåda, i experiment II användes 11 kg matavfall och 10 000 larver per behandlingslåda. Under experimenten togs prover för torrsubstans (TS) och glödförlust (VS), pH samt tillväxt av larverna. Sensorer mätte lufttemperatur, relativ luftfuktighet och materialtemperatur. I båda experimenten erhölls en behandlingsrest med betydligt lägre TS-halt än önskat, vilket troligtvis berodde på att luftflödet i experimentskåpet var lägre än beräknat. I experiment I evaporerade i genomsnitt 6,2 kg vatten per behandlingslåda och i experiment II 4,8 kg, vilket för båda experimenten motsvarade cirka 50 % av det med matavfallet tillsatta vattnet. Enligt resultaten av experimenten kan torrsubstansen av matavfallet reduceras med runt 60 %. Runt 32 % av torrsubstansen i matavfallet omvandlades till larvbiomassa. Materialtemperaturen var i genomsnitt 27–30 °C under experimenten. Lufttemperaturen i experimentskåpet var 27–28 °C och 31 °C i inluften. Den relativa luftfuktigheten i experimentskåpet var 59–67 % och 36 % i inluften. Baserat på resultaten krävs ett luftflöde på 8,4 m3/h per behandlingslåda för att nå en TS på 50 % i behandlingsresten om matavfallet har en TS-halt på 15 %. Baserat på resultaten är ett nedåtriktat luftflöde att föredra framför uppåtriktat i de fall ett vertikalt luftflöde används. Skillnader i temperaturer och luftfuktighet indikerade dock att det vertikala, nedåtriktade, luftflödet inte kunde förse alla behandlingslådor i staplarna med samma luftflöde. På grund av detta kan det vara lämpligt att överväga ett horisontellt luftflöde i containern i vilken behandlingen ska ske. Vidare kan det vara fördelaktigt att reglera vattenhalten i matavfallet så att stora variationer i luftningsbehov undviks eller reglera luftflödet efter vattenhalt i ingående matavfall. Inför val av ventilationsdesign rekommenderas fortsatta studier av hur höga luftflöden påverkar behandlingen. / Larvae of the Black Soldier Fly (Hermetia illucens) can convert organic waste into biomass. The residue is nutrient-rich and can be used as fertilizer or for biogas production. The aim of this study was to assess the aeration need for designing a ventilation system in a pilot plant for larvae composting in Sweden. First, a cabinet with required ventilation arrangement for performing the experiments was designed. Two experiments were performed, where three stacks each comprised of nine boxes with spacers were used. In the first experiment, a total of 15 kg of municipal food waste and 15 000 larvae were used per box. In the second experiment, a total of 11 kg food waste and 10 000 larvae were used per box. In the first experiment 6.2 kg of water evaporated per treatment box and in the second 4.8 kg, both corresponding to about 50 % of the water present in the substrate added. An average temperature of 31 °C in the inlet air resulted in temperatures of 27-30 °C in the material during the treatment. Based on the results, 8.4 m3/h of air is needed per treatment box to reach 50 % dry matter in the residue of food waste containing 15 % dry matter. The results also indicate that to reach the desired water content in the residue, there might be a need to adjust the initial water content in the food waste and use horizontal airflow in the treatment container. Before deciding on a ventilation design, further studies are necessary to assess how high airflows affect the treatment.

The topic of this work is "Playing in Heterogeneous Classes - Comparative Study on Kindergartens of Common versus Waldorf Type". The theoretical part deals with the definition of the pre-school aged children's need of playing, the development of playing, the need of a playing partner and the function of toys. Then it focuses on playing in the General Educational Plan for Pre-School Education, playing integration into the daily routine of a kindergarten and benefit of playing for a child and a teacher. It describes the specific features of a heterogeneous group of children and their relationship to playing. It also discusses the characteristics of a Waldorf kindergarten. In the end of the part the School Educational Plan of the studied schools is shown. The practical part of this work is based on monitoring children during their free playing time in the chosen kindergartens. The time daily devoted to free playing, the ways the teachers react to free playing and which types of playing are most common were the objectives of the research. The work then names toys recommended for a heterogeneous class by the teachers, toys chosen by children, how younger children are integrated into the older children's playing and vice versa. Then, by using a questionnaire, following data will be obtained from parents...

Lagen om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram trädde i kraft den 1 juli 2014. Denna lag påverkade all personal från förskola till gymnasium och till sin hjälp fick skolorna allmänna råd från Skolverket med kommentarer om hur arbetet med extra anpassningar ska utföras. Syftet med detta examensarbete är att bidra med lärdomar om gymnasielärares erfarenheter av och kunskaper om extra anpassningar. För att få reda på det har sex gymnasielärare intervjuats om sitt arbete med extra anpassningar. Deras svar har sedan tolkats utifrån tematisk analys. I denna studie framkommer det bland annat att ingen av lärarna har något dokument att följa som beskriver vad extra anpassningar är. Det framkommer en osäkerhet bland lärarna gällande vad begreppet extra anpassning innebär, likaså när det gäller hur de ska nå de omotiverade eleverna med hjälp av extra anpassningar, samt vid betygsättning av elever som fått extra anpassningar. Det verkar vara de informella samtalen och diskussionerna lärare emellan som främst ger de idéer och lösningar gällande extra anpassningar som efterfrågas av lärarna. Slutsatsen i min studie är bland annat att de lärare som jag intervjuat inte riktigt har de förutsättningar som behövs för att arbeta med de extra anpassningar som lagen föreskriver. När lärare behöver hjälp kring stödformen extra anpassning från elevhälsan är det inte alltid att de får det. Tydligt är också att information från Skolverket om vad extra anpassningar är, är bristfällig och svår att tolka för lärarna. / The Act on Additional Adjustments, Special Support and Action Programs came into force on July 1, 2014. This law affected all staff in preschool to upper secondary school and, in turn, the schools received general advice from the National Agency for Education with comments on how to work with additional adjustments. The purpose of this graduate project is to contribute lessons learned from secondary teachers' experience and knowledge of additional adjustments. To find this out, six secondary teachers have been interviewed about their work with additional adjustments. Their answers were after that interpreted based on thematic analysis. In this study, it is found that none of the teachers have any document describing what additional adjustments imply. There is an uncertainty among teachers regarding what additional adjustments means, and how to reach the unmotivated students with the help of additional adjustments, as well as in the assessment of pupils who have received additional adjustments. It seems to be the informal conversations and the discussions between teachers, that mainly gives the ideas and solutions regarding additional adaptations demanded by the teachers. The conclusion in my study is, among other things, that the teachers I interviewed do not really have the conditions needed to work on the additional adjustments required by the law. When teachers need help with the additional adjustment from pupil health, it is not always that they get it. Clearly, information from the National Agency for Education about what additional adjustment is, is insufficient and difficult to interpret for the teachers.

Purpose: Environmental impact by humans has increased significantly, with the construction industry accounting for 40% of the world's energy consumption. In order to counteract this, the world's demands on sustainable buildings have increased. There are a number of environmental certification systems to help, where Miljöbyggnad is the most common in Sweden. The possibilities for influencing a project are greatest in the early stages, which also applies for environmental work. Therefore, the objective of this study is to investigate how a project classified according to the Miljöbyggnad Silver affects the bidding process for a construction project, in comparison with a similar project without environmental certification requirements. Method: A literature study which aims to form a theoretical framework, a document analysis of a reference project based on provided documents and semistructured interviews with calculation engineers at Serneke Bygg AB in Gothenburg. Findings: The results of the document analysis and interviews contradict each other to some extent. The document analysis shows several aspects that can be influenced by the calculators' work, while the respondents mention only a few differences between a project with or without certification according to Miljöbyggnad Silver. Respondents consider themselves lacking knowledge about environmental construction, while at the same time they are uncertain of how much that is needed. The document analysis, on the other hand, indicates that additional knowledge is required to ensure that the above mentioned aspects are taken into account in the calculation phase in order to ensure that the bid meets the requirements for Miljöbyggnad Silver. Implications: In order to ensure that the environmental building requirements are met in the tender phase, the recommendation is that the calculators, or one employee, will acquire knowledge about Miljöbyggnad. However it depends on the company's ambition regarding the accuracy of the tender if this will be implemented. Their attitude will have significance to how the work process and time aspect will be affected with the increased requirements of knowledge. Limitations: Only one type of environmental certification and one individual project have been selected. The study's goals are considered to be met, but the results and conclusions could have been further strengthened if more projects were studied and interviews had been conducted with the head of the department. / Syfte: Människans miljöpåverkan har ökat markant och bygg- och konstruktionsbranschen står för 40 % av världens energikonsumtion. För att motverka detta har omvärlden ökat kraven på hållbara byggnationer och det finns ett flertal miljöcertifieringssystem som hjälp, där Miljöbyggnad är det vanligast förekommande i Sverige. Möjligheterna att påverka ett projekt är störst i tidiga skeden, vilket även gäller miljöarbetet. Därför är målet med studien att undersöka hur ett projekt klassat enligt Miljöbyggnad Silver påverkar en byggentreprenads kalkylarbete, i jämförelse med ett likadant projekt utan miljöcertifieringskrav. Metod: Litteraturstudie för att bygga ett teoretiskt ramverk, dokumentanalys av ett referensprojekt utifrån tillhandahållna handlingar och semistrukturerade intervjuer med kalkylingenjörer på Serneke Bygg AB i Göteborg. Resultat: Resultatet från dokumentanalysen och intervjuerna motsäger varandra till viss del. Dokumentanalysen visar på flera aspekter som kan påverkas av kalkylingenjörernas arbete, medan respondenterna endast nämner ett fåtal skillnader mellan ett projekt med respektive utan certifiering enligt Miljöbyggnad Silver. Respondenterna anser sig sakna kunskap om Miljöbyggnad, samtidigt är de osäkra på om och vad som behövs. Dokumentanalysen indikerar däremot att ytterligare kunskap krävs för att säkerställa att aspekterna ovan beaktas redan i kalkylskedet. Detta för att kunna säkerställa att anbudet möter kraven för Miljöbyggnad Silver.   Konsekvenser: För att kunna säkerställa att kraven enligt Miljöbyggnad möts redan i anbudsskedet är rekommendationen att kalkylingenjörerna, alternativt en anställd, fördjupar sig inom Miljöbyggnad. Om det görs beror dock på företagets ambitionsnivå gällande noggrannheten i anbudet och deras inställning kommer ha betydelse för hur arbetsprocessen och tidsaspekten påverkas i och med ökat krav på kunskap. Begränsningar: Endast en typ av miljöcertifiering samt ett enskilt projekt har valts. Studiens mål anses vara uppfyllt, men resultatet och slutsatser hade kunnat stärkas ytterligare om fler projekt studerats samt om intervjuer förts med kalkylchefen.