Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om sambandet mellan ADHD-symptom och utsatthet för brott genom att undersöka sambandet mellan särskilda symptom relaterade till ADHD, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Det finns inte mycket forskning om hur ADHD-symptom kan påverka utsattheten och därav ämnar studien att minska kunskapsluckan. Studien är en kvantitativ studie där 203 respondenter, män och kvinnor, mellan åldrarna 16-100 år besvarar en enkät med olika frågor om ADHD-symptom, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Först gjordes deskriptiv univariat analys av de beroende respektive oberoende variablerna. Vidare gjordes bivariata analyser av ADHD-symtom och utsatthet för brott i kombination med rutinaktiviteter. Slutligen gjordes den binära logistiska regressionsanalysen som undersökte ifall ADHD-symtom kan predicera utsatthet som utfall, vilken jämförs med modeller för rutinaktiviteter. Resultatet påvisar statistiskt signifikanta samband mellan ADHD-symtom och utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott. I den binära logistiska regressionsanalysen framkommer det att både ADHD-symtom och rutinaktiviteter enskilt kan predicera utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall, men förmågan att predicera utsatthet ökar när symtom och rutinaktiviteter kombineras. Den primära slutsatsen av denna studie är således att kombinationen av ADHD-symtom och rutinaktiviteter är den bästa prediktorn för utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall. / The aim of this study is to evolve the knowledge of the relationship between symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and crime victimization, by examining correlations between particular symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. There isn't much research on how ADHD-symptoms can affect victimization and therefore this study aims to reduce the knowledge gap. The study is performed as a quantitative survey, where 203 respondents, male and female, between the ages 16-100 years answer questions about different symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. The analysis began with a descriptive univariate analysis of the dependent and independent variables, followed by a bivariate analysis of ADHD-symptoms combination with routine activity. Finally the binary logistic regressionanalysis was used to create models of prediction to test if symptoms of ADHD can predict crime victimization and repeated crime victimization in comparison with routine activity. The results show statistically significant associations between symptoms related to ADHD, crime victimization and repeated crime victimization. In the binary logistic regression analysis it appears that both symptoms of ADHD and routine activities individually can predict crime victimization and repeated crime victimization. However, the combination of these increase the ability to predict crime victimization and repeated crime victimization The primary conclusion of this study is thus that the combination of ADHD symptoms and routine activities is the best predictor of crime victimization and repeated crime victimization.

Avsikten med denna undersökning syftar till att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet inom skol- och fritidsverksamhet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för att tillgodogöra inlärningen. Studien knyter an till det sociokulturella perspektivet på lärande. De frågeställningar som besvaras är: Har elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning större behov av att röra på sig än andra och i sådana fall varför? Vad blir det för positiva förändringar hos elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som resultat av fysisk aktivitet/rörelse under deras skoldag? En enkätundersökning genomfördes på tre olika skolor med totalt 19 fritidslärare/extralärare och ett par specialpedagoger. Samtliga tillfrågade besvarade enkäten. Enligt studiens frågeställningar och utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppet appropriering framkom följande resultat. Elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har hjälp utav att röra på sig mer. Respondenterna menar att elevernas kommunikation för lärande förbättras. Resultatet pekar på att eleverna fick genom att röra sig mer, bättre möjlighet att ta över och ta till sig – appropriera – kunskaper i en samspelssituation.  Enligt respondenterna är det tydligt att undervisningsresultaten försämras när eleverna är stillasittande för länge. Att fysisk aktivitet har betydelse för lärandet bekräftas av tidigare forskning. Slutsatsen av denna enkätundersökning är att genom ökad fysisk aktivitet så skulle appropriering av kunskap kunna underlättas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Elever med ADHD upplever fler svårigheter i skolan än elever utan ADHD vilket leder till mer stress och i förlängningen ökad risk för psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur unga vuxna med ADHD upplevde sin tid i grundskolans senare år. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på hur kognitiva svårigheter förknippade med ADHD uppstår i den miljö eleven befinner sig i, i relation till skolans struktur och undervisningens upplägg. Stödinsatserna varierade och ledde ibland till att eleven inte fick lärarstöd. Detta ledde till stress som berodde på de upplevda svårigheterna och att det under dessa omständigheter var svårt att prestera i enlighet med skolans mål och egna krav. Undersökningen visade också att det var svårt att få hjälp av skolan och ofta krävdes att föräldrar hjälpte till. Att byta skola i hopp om att få hjälp var vanligt. Slutsats: Pedagoger behöver mer kunskap om diagnosen ADHD, vilka svårigheter och pedagogiska behov dessa elever har. Detta skulle kunna leda till mindre stress för dessa elever, ökad måluppfyllelse och bättre förutsättningar till god hälsa. Detta är speciellt viktigt då individer med ADHD har större risk för psykisk ohälsa än befolkningen i övrigt. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-02.</p>

Studiens syfte är att analysera de upplevelser som föräldrar till barn med problematiskskolfrånvaro har gällande de insatser som skola, socialtjänst och andra aktörer erbjuder.Tidigare forskning visar att trots att skolpliktiga barn har rätt till utbildning enligt svensk lagfinns det idag barn som är frånvarande från skolan och inte kan fullfölja sin utbildning. Vidareär problematisk skolfrånvaro en av riskfaktorerna för både utanförskap och psykisk ohälsabland unga. För att kunna motverka problematisk skolfrånvaro är det av stor vikt attundersöka i vilken mån olika insatser och anpassningar hjälper barn med problematiskskolfrånvaro att fullfölja sin utbildning. För att besvara studiens syfte har fyra föräldrar tillbarn med problematisk skolfrånvaro intervjuats eftersom de besitter kunskap kring hur derasbarns skolgång såg ut både innan, under och efter insatser gjorts. Intervjuerna varsemistrukturerade och urvalet gjordes genom ett målinriktat urval. Intervjuerna analyseradesmed en tematisk analys där åtta teman identifierades. Studiens resultat visar på att anpassatschema och skolmiljö samt en nära dialog mellan föräldrar och skolan har upplevts fått enpositiv inverkan på barn med problematisk skolfrånvaro. Resultatet redogör även för negativaupplevelser som att skolan inte lyssnar på föräldrarna, att skolan kräver fastställd diagnos föranpassningar, bristande kunskap bland professioner och att ingen ser hela barnet och dessproblematik. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde det som svårt att få rätt insatsför sina barn och att de själva fick ta ett tungt ansvar för att hjälpa sina barn ur problematiskskolfrånvaro. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori har möjliggjort en djupareförståelse för hur insatser, anpassningar och samspelet som sker runt barnet påverkar barnet isin skolfrånvaro. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur insatser, anpassningar ochannan hjälp från olika aktörer i samhället kan hjälpa barn att komma ur en problematiskskolfrånvaro. Studien redogör även för flera utvecklingsområden för aktörer kopplade till barnmed problematisk skolfrånvaro vilket är väsentligt för att kunna hjälpa fler barn att fullföljasin utbildning.

Genomgående beskrivs vikten av kunskap för socialsekreterare i tidigare forskningen för att möjliggöra delaktighet i samhället för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevda kunskap kring NPF samt deras upplevelse av kunskapens betydelse för kontakten med vuxna klienter med NPF. Undersökningsmetoden för studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex informanter deltog. Utifrån resultaten identifierades temana kunskapsinhämtning, anpassningar och begränsningar vilka analyserades utifrån kunskapsteori och diskuterades sedan i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever att kunskap är viktig för att kunna individanpassa kontakten. Vidare fanns en variation kring hur de upplevde sin egen kunskap där vissa informanter upplevde tillräcklig kunskap medan andra uttryckte den begränsad. / The importance of knowledge for social workers is consistently described in the previous research to enable participation in society for people with neurodevelopmental disorders (NDD). The purpose of this study was to investigate social workers' perceived knowledge about NDD and their experience of the importance of knowledge for contact with adultclients with NDD. The research method for the study was qualitative semi-structured interviews in which six informants participated. Based on the results, the themes of knowledge acquisition, adaptations and limitations were identified, which were analyzed based on knowledge theory and then discussed in relation to previous research. The results show that the social workers feel that knowledge is important in order to be able to individually adapt the contact. Furthermore, there was a variation regarding how they experienced their own knowledge, where some informants experienced sufficient knowledge while others expressed it as limited.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en grupp diagnoser som påverkar hur hjärnan hanterar information och kan ge svårigheter med koncentration, reglera uppmärksamhet, minne m.m. En metod som används för att ge stöd till personer NPF är Tydliggörande pedagogik. Tydliggörande pedagogik går ut på att beskriva händelser och omgivningen på ett sätt som personer med NPF lätt kan förstå. Metoder som används inom tydliggörande pedagogik är visuella scheman, arbetsordningar och visualisering av tid. Det här projektet har vidareutvecklat applikationen Vardag åt uppdragsgivaren Altran. Vardag implementerar ett visuellt schema för att ge stöd till personer med NPF. Denna uppsats beskriver utvecklingen av applikationen och vilka funktioner som finns i applikationen. Uppsatsen beskriver också funktioner som kan vidareutvecklas i applikationen. Applikationen kommunicerar med ett webb-API på en server för att synkronisera aktiviteter och bilder som tillhör schemat. De funktioner som har implementerats i applikationen under projektet är bilder som synkas till server, underaktiviteter, visuella teman, token autentisering till webb-API:et och datum för aktiviteter. Vardag är implementerad med React Native för att göra applikationen kompatibel med Android och IOS. / Neurodevelopmental disorders affect the way the brain handles information and can result in difficulties with concentration, shifting attention, memory and processing the surrounding environment. Clarifying pedagogy is a method that is used to support people with neurodevelopmental disorders.  Clarifying pedagogy aims to describe the environment and events clearly to the people with neurodevelopmental disorders. Aid included in clarifying pedagogy is schedules, checklist and time visualisations. This project is continuing the development of the Vardag-application for the company Altran. Vardag implements schedules in an application to help people with neurodevelopmental disorders. Vardag is implemented with React Native to make the application compatible with IOS and Android. A web API was developed and used to communicate between the application and the server.  During this project the features upload image, sub activities, visual themes and activities on a specific date was implemented.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som inte bara har ökat bland barn, utan även hos vuxna. Enligt Socialstyrelsen beror denna ökning på att det finns en större kunskap om diagnosen och symtomen märks tydligare i och med att vi nu lever i ett informationssamhälle med högre kognitiva krav. I framförallt USA har det blivit populärt att använda sig av ADHD-coacher som ett komplement till medicin och terapi. Metoden existerar i Sverige, men den ingår inte som en behandlingsform som erbjuds eller föreslås till individer som får diagnosen ADHD. Syftet med denna studie är att ge mer kunskap om ADHD-coaching samt att jämföra denna metod med andra behandlingsalternativ som ges till en individ med ADHD diagnos. Jag har utgått ifrån ett salutogent perspektiv med Antonovskys KASAM som stöd, då jag tittat på det kognitiva området och vidare empowerment i förhållande till det psykosociala stödet. Resultatet av studien visar på att det finns effektiva behandlingsmetoder för ADHD, men att införa ADHD-coaching som metod kan motiveras då denna metod är specifikt inriktad på ADHD och visar på effekt i U.S.A. Empirin i studien består av vetenskapliga artiklar och facklitteratur i ämnet. Det framgår också i studien att det finns behov av fler vetenskapliga studier både om ADHD-coaching som metod och om andra behandlingsmetoder för framförallt vuxna med ADHD diagnos. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neuropsychiatric impairment that not only has increased in children but also in adults. It is considered by the Swedish National Board that the increase directs us to a greater knowledge of the diagnosis and the symptoms are more noticeable now since we live in an information society with higher cognitive demands. Foremost in USA, it has become popular to use ADHD coaches as a method complementary to medicine and therapy. The method does exist in Sweden, but it is not a treatment that individuals are informed of or even suggested as a complementary. The purpose of this study is to increase awareness of ADHD Coaching and comparing the method to other treatments for people with ADHD. The results showed that there are effective methods for ADHD, but ADHD Coaching would be a good complementary as it is tailored for the symptoms of ADHD. Viewed from Antonovskys salutogenic perspective, I have used KASAM to support the cognitive aspect and I have used empowerment to support the psychosocial aspect of treatments. My studies and empirical material includes peer reviewed articles and literature on the subject. The results show a need for more empirical studies of ADHD Coaching as well as therapeutically methods for adults with ADHD in particular.

Bakgrund: Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är i behov av stöd och det centrala är att känna sig sedd i hälso- och sjukvården. Skolsköterskans primära uppgift är att stödja och stärka till välbefinnande genom att vara närvarande, lyssna och inge hopp i samtalet. Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att stödja och stärka elever i skolan med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Att inge trygghet och hopp genom tillgänglighet och samtal och Genom samverkan med andra utvecklas ett starkare stöd, med fem tillhörande underkategorier. Slutsats: Skolsköterskans stöd leder till att eleverna med NPF känner sig stärkta i sin situation vilket ger ökat hopp och tro på framtiden. Att hjälpa eleverna att främja dess sunda och friska beteenden medverkar till att elevernas skyddsfaktorer stärks. Genom samtal och lyhördhet stärks eleverna att lära sig ta egna beslut och växa som individer. Ett bra teamsamarbete bidrar till större möjlighet att främja hälsa och förebygga ohälsa för elever med NPF / Background: Children with neuropsychiatric disabilities (NPF) are in need of support and importance to be seen in the health care sector in school. The primary duty of the school nurse is to ensure that the students are in wellbeing. School nurses are supporting and strengthening the good of health by being present, listening and giving hope in the dialogue. Purpose: Describing school nurse's experience of supporting and strengthening students with neuropsychiatric disabilities Method: The study used a qualitative method with inductive approach where eight interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Two major categories emerged from the analysis; Entering security and hope through accessibility and conversation and Strengthening cooperation with others, with five belonging subcategories. Conclusion: The school nurse's support in school leads the neuropsychiatric disabilities students feeling stronger in their situation, which gives greater hope and faith in the future. Helping students to promote their health and healthy behaviors helps to strengthen the students' protection factors. Through dialogue and responsiveness, students are strengthened to learn to make their own decisions and grow as individuals. Good teamwork contributes to greater opportunities for promoting health and preventing illness for students with neuropsychiatric disabilities.

Several studies show that physical activity has positive effects for children with autism. Therefore, I chose to investigate the form of adaptions student in autism spectrum in the subject of sports and health and what conditions the physical education teachers have to create a favorable environment for student with autism. Through a qualitative research method with teachers in physical education and health, the material has been collected with semi structured interviews. The results show how teachers adapt teaching to student with autism spectrumdisorders. Physical education and health teachers work in different ways. The adaption can consist of preparation, the student’s special interests, structure, participation/involvement, andclarity in the teaching. Based on the discussion, all students are different and the teachers need to adapt the student’s needs. / Flertal studier visar att fysisk aktivitet har positiva effekter för barn med autism. Därför valde jag att undersöka vilken form av anpassningar elever inom autismspektrumet i ämnet idrott och hälsa och vilka förutsättningar idrottslärarna har för att skapa en gynnsam miljö för elever med autism. Genom en kvalitativ forskningsmetod med lärare inom idrott och hälsa har materialet samlats in via semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det hur lärarna anpassar undervisningen till elever med autismspektra. Idrott och hälsa lärarna arbetar på olika sätt för att anpassa undervisningen. Anpassningen kan bestå av förberedelser, elevensspecialintressen, struktur, delaktighet/involvering samt tydlighet i undervisningen. Utifrån diskussionen är alla elever olika och lärarna behöver anpassa elevens behov.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur grundskollärare uppfattar sin egen förmåga att ge stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det har genomförts sju stycken semistrukturerade intervjuer med sju stycken grundskollärare och materialet har haft en tematisk bearbetning. Det har analyserats utifrån kritisk teori samt Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. Studien pekar på att lärare uppfattar att deras förmåga att möta elevernas behov inte är problemet, utan att det har tid att göra. Studien pekar också på att lärare önskar att de hade mer förberedelse under utbildningstiden. Denna förberedelse förklaras både kan vara i teoretisk benämning i form av kunskap kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men framförallt i praktisk benämning i form av verksamhetsförlagt utbildning. / The purpose of this study has been to investigate how primary school teachers perceive their own ability to provide support to students with neuropsychiatric disabilities. Seven semi-structured interviews have been conducted with seven primary school teachers and the material has been thematically processed. It has been analyzed on the basis of critical theory and the Specialpedagogiska skolmyndighetens accessibility model (tillgänglighetsmodellen). The study indicates that teachers perceive that their ability to meet students' needs is not the problem, but that the lack of time does. The study also indicates that teachers wish they had more preparation during the educational period. This preparation is explained both to be in a theoretical designation in the form of knowledge about neuropsychiatric disabilities, but above all in a practical designation in the form of work-based education.