När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori. De mönster som framgår i resultatet av studien visar att många lärare bedriver ett ostrukturerat värdegrundsarbete medan några få närmar sig ett mer medvetet och normkritiskt arbetssätt. Till de slutsatser som dras hör att lärare anser att det inte finns ett gemensamt värdegrundsarbete på skolan och att det därför finns brister, framför allt när det gäller arbetet med jämställdhetsfrågor. Det mest påtagliga problemet verkar vara att värdegrundsarbetet (i den betydelsen som det ges i den här studien) inte prioriteras och att det därför inte heller sker någon fortbildning på skolan. Då både ett kritiskt mångkulturellt och ett normkritiskt arbetssätt kräver teoretisk kunskap och ett gemensamt språk kan en sådan utveckling av värdegrundsarbetet vara svår att genomföra om inte skolan gör vissa strukturella förändringar.

This study investigates whether teachers working with children ages 6 – 9 are including an LGBTQ perspective in their teaching methods. The purpose is to critically examine sexuality and gender as part of the teaching methods in Swedish schools; whether teachers are working with LGBTQ questions in their classes, and if so, how. The following research questions are answered:  Are the teachers incorporating an LGBTQ perspective in their classes, and if so, in what sense? Are LGBTQ questions relevant and of interest in the education? Do teachers feel like they have gained the right tools in their pedagogical education and/or in their workplace to work with LGBTQ questions in their class room? And if so, in what way?  The method used is qualitative research in the form of interviews and observations. The conclusions reached are that in theory most teachers agree that an LGBTQ perspective is of importance in the classes; however in practice it is not that easy. Most teachers agree that is it difficult to incorporate this perspective. All teachers stress that their pedagogical education lacked in providing an LGBTQ perspective, but a couple teachers point out that they have received it from their workplace instead.

Denna rapport redogör för det examensarbete som genomförts på uppdrag av designbyrån Spektra Design. Arbetet gick ut på att skapa en hemsida till den latinamerikanska filmfestivalen Panoramica, som anordnas för första gången i Stockholm i september 2015. Jag har skapat designen till hemsidan samt utvecklat sidan från grunden i Wordpress. Panoramica har en vision om att bilda ett underlag för ett distributions- och marknadsföringsnätverk som sprider latinamerikansk film i Sverige. De vill att festivalen ska bli ett ansikte utåt för latinamerikansk film i Sverige och arbetar för att ”stimulera utbyte och dialog mellan olika etniska grupper i Sverige genom att uppdatera utbudet av berättelser från Latinamerika.” En stor del av en webbsida är dess design. Designen bidrar till det övergripande intrycket av hemsidan, men också om den uppfattas som lättförståelig eller komplicerad. Denna uppsats undersöker hur man kan tillämpa normkritisk teori i en praktisk designprocess. Jag har även undersökt principer kring användarvänlighet och Användarupplevelse. Resultatet av arbetet är en färdig hemsida där fokus ligger på festivalens fokus: film. Det är enkelt att läsa om varje film, se trailers och skapa sitt eget program. Färgerna och typografin är kraftig och karaktäristisk och tillåts ta plats, i ett försök att bryta mot den västerländska minimalistiska formgivningstrenden och lyfta det latinamerikanska. Under arbetet har jag kommit fram till att det inte är ett måste att bryta normer eller konventioner för hur en sida bör se ut. Det viktiga är att ha med sig frågor om vem som får synas, vad som är normen i ett sammanhang och vem designen är till för. Det är viktiga frågor att ha med sig i en designprocess även om de är svårbesvarade. / This report describes the work commissioned by design bureau Spektra Design. The task was to create a website for the Latin American Film Festival Panoramica, organized for the first time in Stockholm in September 2015. I have created the design for the website and developed the site from scratch in Wordpress. Panoramica has a vision to form a basis for a distribution and marketing network spreading Latin American film in Sweden. They want the festival to become a public face for Latin American film in Sweden and works to "promote exchanges and dialogue between different ethnic groups in Sweden by updating the range of stories from Latin America." A large portion of the website is its design. The design contributes to the overall impression of the site, but also if it is perceived as easy to understand or complicated. This paper examines how one can apply critical theory in a practical design process. The outcome of the work is a complete website where the focus is on film. It's easy to read about each movie, watch trailers, and create your own program. The colors and the typography is strong and distinctive and is allowed to take place, in an effort to break the Western minimalist design trend and highlight the Latin American aspects of the design. During the work I have come to the conclusion that breaking norms or conventions of how a web page should look like is not necessarily a must. The key is to keep asking yourself: Who is represented, who is the norm and who is the design for? These are important issues to bring into a design process even if they are difficult to answer.

The aim of this study has been to investigate future history teachers’ perspectives of the development of the subject of history, in conjunction with the democratic mission of the curriculum. Based on critically constructivist theories, the history subject is reproducing oppressive structures, especially related to gender, sexuality, and ethnicity, which is not in line with the democratic mission, teachers are obliged to comply with. History didactic research also shows that the subject of history tends to be characterized by eurocentrism, ethnocentrism and a perspective based on male domination which problematizes an inclusive, democratic education.

Med denna kunskapsöversikt har vi haft för avsikt att undersöka vad forskningen säger om hur kanoniserade verk kan läsas på ett genusmedvetet sätt för att främja en reflekterande undervisning på högstadiet och gymnasiet. I undersökningen av detta område har vi identifierat fyra teman, som alla kopplats till genusmedvetenhet, i vilka vi tagit avstamp för att besvara arbetets frågeställning  Hur kan kanoniserade litterära verk läsas för att främja genusmedvetenhet?  Dessa fyra teman är genusmedvetenhet i förhållande till kanonbegreppet, teoribildning, pedagogiska strategier och förhållningssätt samt ett litterärt exempel i form av förankring i August Strindbergs Fröken Julie (1888).  Resultatet har grundat sig i metodisk läsning och sammanställning av olika forskares perspektiv på ämnet. Frågeställningen besvaras med att läsning av kanoniserade verk behöver anpassas efter nutida värderingar såväl som den historiska kontexten i vilken verket blev skrivet. Vidare har resultatet pekat på att feministisk litteraturteori är en aspekt av vad vi idag kallar genusmedvetenhet och därav är nödvändigt att ha i åtanke när pedagogiska strategier ska formas i arbetet med litteratur i klassrummet. De pedagogiska strategierna behöver ta avstamp i inkludering och normkritik. Slutsatsen av detta resultat är att kanoniserad litteratur kan läsas genusmedvetet då de pedagogiska strategierna kring verket påverkar hur läsaren förhåller sig till innehållet.

Syftet med studien är att undersöka hur identitet framträder i läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan. För att svara på syftet har följande frågeställningar besvarats: (1) Vilka aspekter av identitet framträder i läroböckerna? (2) Vilka likheter och skillnader framträder i läroböckernas sätt att presentera identitet? Studien har en normkritisk utgångspunkt och använder en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det inte råder en enighet om vilka kategoriseringar av identitet som ska behandlas. Däremot behandlas inte funktionsförmåga i någon av läroböckerna. Kategoriseringarna behandlas var och en för sig utan ett genomgående intersektionellt perspektiv. Det finns skillnader i hur läroböckerna definierar normer. Resultatet visar även att läroböckerna har en tendens av att presentera identitetsaspekter i form av dikotomier. / The aim of the study is to examine how identity is presented in social studies’ textbooks for upper secondary school. To reach the aim of the study the following questions have been answered (1) What aspects of identity are presented in the textbooks? (2) What similarities and differences appear in the textbooks’ approach of presenting identity? The theoretical framework of this study is norm criticism, and the method is a combination of qualitative and quantitative content analysis. The result shows that there is no unanimity on which categories of identity that should be addressed. However, neither of the textbooks address functional abilities. The categories are addressed detachedly without a consistent intersectional perspective. There are differences in how the textbooks define norms. The result also indicates that there is a tendency among the textbooks to present aspects of identity as dichotomies.

97 procent av alla misstänkta sexualbrottsförövare är män. Trots detta misslyckas många samtyckeskampanjer med att skapa design som tilltalar män. Denna uppsats syftar till att undersöka hur visuell retorik och specifikt normkritisk design kan tilltala män och därmed främja sexuellt samtycke i praktiken. Uppsatsens frågeställning är: Hur används visuell retorik och speciellt normkritiska designlösningar i kampanjfilmen Let's talk about consent baby för att nå män? Genom en visuell analys med stöd från teori om visuell retorik, genusvetenskap och marknadsföringsteori kommer uppsatsen fram till att kampanjfilmen har vissa bra normkritiska designlösningar. Stundtals är dessa aningen utmanande för att fungera som visuell retorik för att nå normativa män. Rosa används för att symbolisera normkritik men fungerar retoriskt snarare för att stärka kvinnor och icke-binära än att tilltala män. Filmen visualiserar en maskulinitet som utmanar dagens maskulinitetsnorm och stärker individer som faller utanför den. Retoriskt behöver Fatta! stärka sitt etos hos män för att deras andra retoriska verktyg ska fungera. Slutligen använder filmen linjeillustrationer som å ena sidan kan tolkas som inkluderande och normkritiskt, å andra sidan som en reproduktion av vithetsnormen.Languageswe (iso)Subjectgenusgrafisk design​ / 97 percent of all suspected sexual offenders are men. However, many campaigns regarding sexual consent fail to create design that appeal to men. This thesis aims to study how visual rhetoric and especially norm critical design will reach men and therefore promote sexual consent in practice. The thesis studies the question: How is visual rhetoric used and specifically norm critical design solutions in the campaign film Let´s talk about consent baby to appeal men? This is concluded through a visual analysis with support from theory. The thesis concludes that the campaign has some great norm critical design solutions. The solutions are sometimes a little bit too challenging to work as visual rhetoric to reach normative men. Pink is used to symbolize norm criticism but works more as empowering for women and non-binary than to appeal to men. The film visualizes a masculinity that challenges the masculinity norm and empowers individuals that are not part of it. Rhetorically, the ethos needs to be strengthened for the other rhetorical tools to work. Finally, the film uses line illustrations that on one hand can be interpreted as inclusive but on the other hand can be seen as a reproduction of the white norm.​

Syftet med detta examensarbete är att normkritiskt granska ett av de vanligaste läromaterial som används i sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet, Sex & sånt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhåller sig till den mångfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger på en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kärlek och sex. För att synliggöra hur normer och värderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val används analysredskap från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet från den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, språkhandlingar, satskonstruktioner och ordval på olika sätt bidrar till att både bryta och upprätthålla begränsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien är att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhållningssätt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen. Mot bakgrund av detta kan konstateras att det i en demokratisk skola är viktigt att lärare är medvetna om språkets makt i upprätthållandet av diskriminerande maktstrukturer, så att normer som underbygger dessa kan synliggöras och utmanas.

I dagens samhälle råder det en stark norm kring att barn ska vara aktiva. Aktivitet tillsammans med krav på prestation eller brist på vila och återhämtning kan leda till stress. Jag har själv upplevt den aktiva normen i förskolan och sett ett behov av att skapa balans mellan aktivitet och vila. Tidigare forskning visar att mindfulness skulle kunna möta det identifierade behovet och har bidragit till arbetets form. Syftet är att genom ett utvecklingsarbete implementera mindfulness i förskolan och att efter fyra veckor undersöka de eventuella effekterna. Utvecklingsarbetet har genomförts i fyra olika barngrupper, på tre olika förskolor, i en stad i Sverige. Mindfulness har där gjorts till en mer eller mindre daglig rutin under fyra veckors tid. Genom en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, observationer och dagboksanteckningar har jag sökt svar på arbetets frågeställningar: Hur framställer pedagogerna balansen mellan aktivitet och vila före och efter genomfört utvecklingsarbete? Och: Vilka faktorer kan tänkas påverka implementeringen av mindfulness i förskolan? Ett normkritiskt perspektiv har bekräftat att den aktiva och kravfyllda normen är mycket stark. Implementeringen av mindfulness visar sig utmana och förändra den aktiva normen, vilket kommer till uttryck i en känsla av större balans. Mindfulness har även gett upphov till lugnare måltider och en känsla av subjektivt välbefinnande hos barn så väl som pedagoger. Vad som även blivit tydligt är att det finns en mängd olika faktorer och förutsättningar som påverkat genomförandet i de olika verksamheterna. Normer kring ansvar och ledarskap, förhållningssätt och normativa förväntningar på barn har visat sig möjliggöra eller begränsa barnens tillgång till mindfulness. Genom att synliggöra dessa faktorer tror jag det är möjligt att införa mindfulness i förskolan på ett mer medvetet sätt.

Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka lärarstudenters upplevda kunskaper i och åsikter om sex- och samlevnadsundervisning i förskoleklassen och grundskolans år 1-3. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: ”Vilka kunskaper i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad anser sig lärarstudenter på Malmö högskola ha efter genomförd utbildning?” samt ”Vilka åsikter har lärarstudenter på Malmö högskola efter genomförd utbildning kring att yngre elever undervisas i sex och samlevnad?”.Arbetet är skrivet vid Malmö högskola under vårterminen 2016 av oss - Sara Glassel och Elisabeth Bengtsson – två lärarstudenter som inom en snar framtid kastar sig ut i arbetslivets vilda djungel.Undersökningen utgår ifrån teorin om att lärarstudenter är i behov av god utbildning i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad, då eleverna har rätt till och behov av en adekvat sex- och samlevnadsundervisning eftersom detta i sin tur påverkar deras identitetsutveckling. Det empiriskt insamlade materialet – baserat på intervjuer med lärarstudenter på Malmö högskola – visar på spridda kunskaper kring sex- och samlevnadsundervisning samt en stor variation i åsikter gällande hur ämnet ska läras ut, när detta ska ske och vem som är mest lämpad att bedriva undervisningen.