Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på arbetet med ordförståelse för yngre barn i större barngrupper där barnen har blandad språkbakgrund. Frågeställningarna är hur förskollärarna arbetar med att introducera nya ord, vad de tror påverkar inlärningen och hur utvecklingen av språket påverkas av faktorerna kring barngruppen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två förskollärare som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år på förskolor i större städer i Mellansverige. Studien visar att organisation och planering är en viktig del i arbetet i en stor barngrupp. Pedagogens förhållningssätt och goda förebilder hos både pedagoger och andra barn är en viktig del i hur barnen lär sig nya ord. Bilder, sagor och teman är viktiga pedagogiska verktyg för att introducera nya ord för yngre barn. / The purpose ofthis studyis to highlight thepreschool teachers'views on thedevelopment of thevocabularyforyoung childreninlargergroups, where children havemixedlanguagebackground. The questions is howpreschool teachersworking tointroduce newwords, whatthey thinkaffectslearning andhow the development oflanguageis influencedby the factorssurrounding thechildgroup. Qualitative interviews were conducted withtwopreschool teachersworking withchildren aged 3-5yearsinpreschoolsin larger cities incentral Sweden.The study shows thatorganization and planningisan important part ofthe work of alargegroup of children. The teachers'attitudes androle modelsof botheducatorsand other childrenisan important part ofhowchildren learnnew words.Pictures,stories andin themes are important educational tool to introducenew wordsfor younger children.

The purpose of the study is to investigate the working methods and teaching methods used by Swedish teachers in grade 5 at two different schools in Västerort, and how these six swedish teachers argue about fiction and their influence on the development of word understanding by second language speakers. During this study, qualitative methods are used, in the form of observations and interviews.  To fulfill the purpose of my survey, I have formulated the following two questions: 1.      How do the six different Swedish teachers work in the classroom to promote the wording of second language speakers in reading fictional texts? 2.      How do the six Swedish teachers reason about their work on the understanding of words and fiction, as well as the connection between them? The result of the study shows that the six participating Swedish teachers in two different schools mention and use different successful teaching methods and practices that promote the development of word understanding by second language speakers. The survey also shows that fictional texts are used with the purpose of developing the vocabulary of second language speakers, word learning and word understanding. The study shows that all participating Swedish teachers argue, and work based on a multimodal approach, where images, own experiences, student prerequisites and illustrations are used as teaching methods. Furthermore, the study shows that all teachers agree on what they regard as successful working methods. Explicit and implicit teaching, reading, discussion, conversation, full-class work, small groups and in pairs are what the teachers mention and choose to work with in conjunction with fictional texts. Conversation and discussion about the reading fiction and the unknown word together make it possible for interaction and support.

Inom forskningsområdet för serious games (SG) råder en oklar uppfattning om narrativets roll i lärande-spel, samtidigt som SG som koncept har visat sig ha positiv effekt i flera studier. Mot bakgrund av detta undersöker den här studien hur unga vuxna uppfattar den berättelsedrivna speldesignen i ett ordförståelse-spel som självskattad motiverande faktor för att spela vidare. En artefakt, inspirerad av högskoleprovets ORD-del, och enkätfrågor användes för att samla in data från 26 respondenter. Kombinationen av ordförståelse och narrativ kontext visade sig vara ett uppskattat koncept av majoriteten trots ett varierat resultat angående motiverande faktorer för att spela vidare; spelet uppfattades som ett alternativ för att öva ordförståelse. Resultatet utmynnade i ett antal speldesign-principer för spelarens motivation att spela vidare, lämpliga att ha i åtanke vid utvecklingen av liknande lärande-spel. På längre sikt skulle studien kunna fokusera på huruvida spelkonceptet har potential för inlärning och studera eventuella kopplingar mellan detta och motivation. / While serious games (SG) as a concept has been proven effective in several studies, there is a residing unclear perception regarding the role of narrative in games for learning. This study examines how young adults perceive the narrative-driven game design in a word comprehension game as a self-evaluated motivational factor to continue playing. An artifact, inspired by Högskoleprovet, and a survey were used to collect data from 26 respondents. The combination of word comprehension and narrative context proved to be an appreciated concept that the majority, despite varied results regarding motivational factors to continue playing, perceived as an alternative learning method. Game design principles in regards to motivation to continue playing were formed which would be useful to have in mind when developing similar games for learning. Long-term, this study could focus on whether the game concept has the potential for learning and to study possible connections between this and motivations.

<p>Bakgrund: Vi har valt att titta på stavning utifrån två perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förändrats genom åren. Det är viktigt eftersom det än idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn på stavning. En stor del i nyare forskning är skolverkets studie 2003 där de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper. Forskare visar att det finns yttre faktorer som påverkar vår stavning. Dialekter och datorn är två faktorer som påverkar stavningen både positivt och negativt. Stavning och skriftspråk har stor betydelse för varandra så vi har valt att plocka ut de delar som stämmer bäst överens med vår studie.</p><p><strong> </strong></p><p>Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka elevers stavningsproblem ur ett lärarperspektiv i årskurs fyra till nio. Utifrån syftet skapades följande två frågeställningar:</p><p> </p><p>Finns det skillnader i stavningsundervisningen på de olika stadierna?</p><p>Finns det skillnader i stavningsproblematiken mellan de olika stadierna?</p><p> </p><p>Metod: Vi använder oss i vår uppsats av en kvantitativ metod som delvis består av kvalitativa frågor. Vi använder oss av en enkät undersökning som riktar sig till pedagoger i årskurs fyra till nio. Pedagogerna som svarat på enkäten arbetar i en Västsvensk kommun. Det är totalt 12 skolor, varav 9 F–sex-skolor och 3 sju–nio-skolor. 29 pedagoger medverkade i vår studie. Enkäten består av 17 frågor, varav 14 kvantitativa och 3 kvalitativa frågor. Resultatet har behandlats i tre omgångar. Vi delade upp varje stadie för sig innan vi gjorde en jämförande analys. Vi kategoriserade respondenternas svar och sedan försökt hitta likheter och skillnader i dessa.</p><p> </p><p>Resultat: Resultatet behandlar stavning utifrån tre aspekter: Ordkunskap, inlärning och undervisning. Resultatet har delats upp i tre delar: årskurs 4–6, årskurs 7–9 och jämförande analys. Läsning, dialekter och kommunikationsverktyg har stor betydelse för elevers stavning. Läsning har positiv inverkan på stavning eftersom elever exponeras för ord. Oavsett elevers ålder kan man se att läsning spelar stor roll. Talspråk och skriftspråk har ibland en otydlig gräns. Elever stavar orden som de uttalas istället för att använda sig av skriftspråkets normer. Dialekter berikar vårt språk men kan samtidigt ses som en svårighet i stavningssammanhang. En stor del av vår vardag innebär kommunikation av olika slag. Barn och ungdomar kommunicerar bland annat genom sms och datorer. Vid denna typ av kommunikation använder de sig av ett förkortat språk. Dessa språk har stora influenser av talspråket men även av engelskan. Det har visat sig att elever använder sig av dessa språk även i skolan. Det påverkar deras stavning eftersom de hellre använder sig av dessa ord.</p>

The purpose of this study was to examine which of the two vocabulary-learning methods non-contextualized vocabulary learning and vocabulary learning combined with semantic relations promote the learning and retention of new vocabulary items. The following research questions were asked: Which of the two above-mentioned methods best promotes the students’ vocabulary learning and word comprehension? What differences can be noted in the students’ test results regarding learning and retention of new vocabulary items between these two methods? Which method promotes the students' long-term retention of vocabulary items and word comprehension? In total, 36 students from two classes, divided into four groups, participated in the study. Each group was taught using one of the two methods. After the first round of lessons, the teaching methods were swapped such that all the students tried both methods and so that the survey could be considered reliable. The empirical material was obtained from field experiments and tests in direct connection with the lessons and retention tests four days later. The results were analyzed using Schema theory and a theory of memory processing called Executive Control Processes. These theories were used to investigate the students’ retention of vocabulary items and how students use schematic knowledge to associate words to one another. The results showed that the second method, the combined method, seemed to be the most promising not only for retention, but also for the number of learned vocabulary items and for word comprehension.

Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning har för avsikt att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande i religionskunskap. Avsikten har varit att fördjupa oss i hur undervisning i religionskunskap kan främja elevers skolframgång med hjälp av språkutveckling. Bakgrunden till vår frågeställning är att vi såg en brist i hur man jobbar språkinriktat i religionskunskapen ute på vår VFU, med särskilt fokus på läsförståelse, ordförråd och samtalsinteraktion i enlighet med en ämnesdisciplin.  För vår undersökning har vi använt oss av såväl nationell som internationell forskning för att hitta relevans i vår sökning. Resultatdelen valde vi att dela in i tre delar. Läsförmåga, begrepp och ordförråd samt samtal är de språkdidaktiska perspektiv vi valt att fokusera på. Målet är att få fram värdet av att eleverna bildar sig förmågor i det ämnesspecifika språket för att kunna erövra ämnet. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att både språk- och kunskapsutveckling inom ämnet förstärks och fördjupas när elever i religionskunskapen får arbeta aktivt och processinriktat. För en sådan utveckling behövs en väl reflekterad och medveten didaktisk planering från lärarens sida. Forskning visar att en undervisning med fokus på språkutveckling gynnar alla elever i alla ämnen. Våra forskningsområden är konkret religionsdidaktik och språkutveckling.

The aim of this intervention study was to examine the effect of Robust Vocabulary Instruction in a Swedish second grade regular classroom setting, to evaluate to which degree a rich vocabulary instruction is beneficial for all students’ vocabulary growth. Sophisticated target-words (tier 2 words) from a children’s book read aloud, were instructed to 24 children in the experimental class, whereas 20 children in the comparison class heard the same story but received no instruction. Students in each classroom were divided into two sub-groups based on the results of a standardized vocabulary test, group A with an estimated vocabulary knowledge below age-level, and group B with an estimated vocabulary knowledge within age-level. To assess their knowledge of the target-words, all 44 pupils were tested pre and post intervention. Both groups of children in the experimental classroom made significantly higher results post intervention. Gains were largest in experimental group B. In experimental group A the effect of the intervention varied considerably. Four pupils out of ten in experimental group A made little or no progress. The results suggest that some children in language vulnerability might not respond to vocabulary instruction as expected in a whole classroom setting, which calls for a differentiated and multi-tiered approach, with a higher level of support for these children in small groups or one-to-one design.

Skolans uppdrag är att ge eleverna förutsättningar att leva i ett föränderligt samhälle och att lära ut språk som gör att de kan delta i olika samhällsfrågor. Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska val lärare gör vid muntlig undervisning för att utveckla elevernas ordförståelse. Frågeställningen som studien utgår ifrån är ”vilka didaktiska val ligger till grund för lärares muntliga undervisning, i årskurserna F-3?” Utifrån en granskning av tidigare vetenskapliga studier som berör föreliggande studies frågeställning, kunde fyra teman synliggöras, vilket utgör studiens analytiska ramverk. Dessa är ”lärarens ordval”, ”lärarens upprepning av ord”, ”lärarens konkretisering av ord” och ”dialogisk undervisning”. Det analytiska ramverket används för att analysera och diskutera resultatet. Studiens empiri samlades in via semistrukturerade intervjuer med 11 lärare som är verksamma i F-3. Empirin analyseras därefter med teoridriven tematisk analys. Resultatet visar att lärarna väljer ut ämnesord och vardagsord. Lärare väljer också att upprepa ord på olika sätt i olika situationer samt att konkretisera ord med exempelvis bilder. Dialogisk undervisning förekommer genom att lärare exempelvis låter elever förklara ord för varandra. Gemensamt för alla lärare i studien är att en del didaktiska val är planerade och andra är mer spontana. I föreliggande studie framkommer det även att tidsbrist gör att dialogisk undervisning och repetition av ord ibland bortprioriteras. Vetskapen om detta samt vikten av ordförståelse pekar på att det hade varit intressant att genomföra en kvalitativ studie där lärare i sin undervisning prioriterar att utgå från alla fyra teman inom ordförståelse som denna studies analytiska ramverk presenterar. Detta med syftet att se om prioriteringen av alla fyra teman är gynnsamt för elevers ordförståelse i praktiken. / The school’s mission is to provide pupils with the conditions to live in a changing society and to teach languages that enable them to participate in various social issues. The study aims to investigate which didactic choices teachers make in verbal teaching to develop pupils’ vocabulary. The study’s question is “what didactic choices form the basis for teachers’ verbal teaching, in grades F-3?”. Based on a review of previous scientific studies relating to this study’s question, four themes could be highlighted, constituting the study’s analytical framework. These are “the teacher’s choice of words,” ”the teacher’s repetition of words,” “the teacher’s concretization of words,” and “dialogical teaching.” The analytical framework is used to analyze and discuss the results. The study’s empirical data was collected through semi- structured interviews with 11 teachers working in F-3. The empirical data is then analyzed with theory-driven thematic analysis. The results show that teachers select subject words and everyday words. Teachers also choose to repeat words in different ways in different situations and to concretize words with, for example, pictures. Dialogic teaching occurs when teachers, for example, let students explain words to each other. Common to all teachers in the study is that some didactic choices are planned and others are more spontaneous. The present study also shows that lack of time means that dialogical teaching and repetition of words are sometimes not prioritized. The knowledge of this and the importance of word comprehension indicates that it would have been interesting to conduct a qualitative study where teachers in their teaching prioritize starting from all four themes in word comprehension that this study’s analytical framework presents. The purpose of this would be to determine if prioritizing all four themes is beneficial for students’ word comprehension in practice.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i åk 1 med ett gemensamt läsprojekt, där elever läser självvalda skönlitterära böcker under åtminstone en timme per dag under lektionstid i ungefär tre veckor.Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivläsning av skönlitteratur har någon positiv påverkan på elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andraspråkselever som få modersmålsundervisning och de elever som inte får det.För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivläsningen samt en enkätundersökning med frågor om elevernas språkliga bakgrund.Resultatet visar att läsning av en bok även under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan på andraspråkselevernas ordförståelse. De flesta eleverna visar någon förbättring av sin ordförståelse under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmålsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket också kan antydas i resultatet av min undersökning.Litteraturläsning spelar en stor roll i individens språkutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stärkte min övertygelse i att läsningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjälp även på kort tid kan man åstadkomma en betydlig förbättring i elevernas ordförråd. Lärare i både svenska och i svenska som andraspråk bör känna till läsningens positiva inverkan på elevernas ordförråd och oftare använda sig av olika läsprojekt under sin undervisning.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning i sin svenskundervisning på mellanstadiet. Undersökningen utfördes på en mellanstadieskola i mitten av Sverige. Studien undersökte lärarnas syfte med högläsning samt hur de använder högläsning i sin undervisning. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare i svenska. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga lärare använder sig av högläsning i sin undervisning, dock varierar deras syfte. Lärarnas syfte med högläsning varierar även beroende på om det är ämnesstyrd eller skönlitterär högläsning. Studien visar också utmaningar för att få en effektiv högläsning. Tidigare forskning visar högläsningens effekter och till­vägagångssätt­­ i undervisningen samt dess utmaningar. Forskningen visar att före, under och efterarbetet med högläsningen är väsentligt för att få till en givande undervisning, vilket gav ett blandat resultat i undersökningen. Slutsatsen med studien visar att lärarna använder sig av högläsning och upplever att eleverna utvecklar sin språkliga förmåga, dock används högläsningen inte alltid på ett effektivt sätt. En ytterligare slutsats är därför att lärarna behöver vidare kunskaper för att kunna bedriva en mer effektiv högläsning. / The purpose of this paper is to get an idea about the usages of reading-aloud by teachers in middle schools during Swedish-periods. The study was conducted at a school in the central part of Sweden, the study was conducted using semi-structured, qualitative interviews with eight currently working Swedish teachers and afterwards the material collected was analysed using a form of content-analysis. The results of the study and the analysis is that while all of the teachers were reading aloud, the intent of reading aloud differed depending on the teacher, especially it differed based on if the text that was read was a literary or a subject-controlled text. Apart from the intent the study also showed the challenges to use reading aloud as a tool effectively, this is in line with earlier research in this subject that shows there exists a challenge in achieving maximum efficiency and gain in reading aloud. The previous research shows that you must conduct work for the students both before, during, and after reading aloud, the study showed mixed results in this case. Another conclusion shows that teachers thought their students gained a linguistic advantage from the teacher reading aloud, regardless of the efficiency of the usage of reading aloud. A derived conclusion from this paper is that teachers need to further their knowledge of how to read aloud to gain maximum efficiency and gain.