Studiens forskningsgap visas genom mångtydigheten som råder kring specialpedagogensuppdrag och arbetsuppgifter, vilket medför och ökar utbytbarheten i den specialpedagogiskayrkesprofessionen. Tidigare forskning visar att ramfaktorer såsom rektorns ledarskap ochkunskap om specialpedagogens uppdrag, påverkar vilka arbetsuppgifter och ansvarsområdensom tillfaller specialpedagoger i grundskolan. Syftet med studien är därmed att synliggöraramfaktorer som styr specialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiskakvalitetsarbete och på så sätt rama in specialpedagogens profession. För detta användessemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, innefattandes fyra rektorer och femspecialpedagoger från fyra olika grundskolor. Den teoretiska ansatsen i studiens analys utgickfrån professionsteorin. Resultat och analys visar att specialpedagog tillhör benämningsemiprofession utifrån bland annat sin tvärvetenskapliga utbildning och begränsade autonomigenom skolans styrdokument, rektors ledarskap och organisatorisk struktur i grundskolansverksamhet. Analysen visar vidare att specialpedagogens tvärvetenskapliga kunskap möjliggörflexibilitet för hur specialpedagogers kompetens kan prioriteras i det systematiskakvalitetsarbetet samt ökar möjlighet för samsyn i den tvärprofessionella samverkan i detsystematiska kvalitetsarbetet. Studiens slutsats är att de främsta ramfaktorer som styrspecialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiska kvalitetsarbete ärstyrdokument, ledarskap och organisation i kvalitetsarbetet. Vidare dras slutsats att trotsspecialpedagogens flexibla och mångfacetterade kompetens, skulle professionen gynnas av ettförtydligande av specialpedagogens uppdrag som i sin tur skulle kunna minskaspecialpedagogens utbytbarhet. / This studies research gap is shown by the ambiguity revolving around the special educationneeds coordinators (SENCO) work tasks and assignments, causing, and increasing theinterchangeability of the profession. Prior research has shown that frame factors as the headteachers’ leadership and knowledge of the SENCOs tasks, affects which assignments and areaof responsibility are assigned to SENCOs in primary school. The aim of this study is to visibilizethe frame factors determining the responsibilities of SENCOs in the primary schools’ systematicquality work, and thereby frame the profession of SENCO. The data was collected though semistructuredinterviews including four head teachers and five SENCOs from four differentprimary schools. The studies theoretical approach was based on the theory of profession.Results and analysis show that SENCO belongs to the term semi-profession due to theirinterdisciplinary education and autonomy limited by the schools’ governing documents, thehead teachers’ leadership, and the organizational structure in the primary schools’ activities.The analysis also show that the SENCOs’ interdisciplinary knowledge enables flexibility tohow SENCOs’ expertise can be prioritized in the schools’ systematic quality work. Following,this increases the opportunity for consensus within the interprofessional cooperation in thesystematic quality work. The conclusion of the study is that the most outstanding frame factorsdetermining SENCOs responsibilities in the primary schools’ systematic quality work aregoverning documents, leadership, and the organization of the primary schools’ activities.Furthermore, the study concludes that even if the expertise of SENCO can be described asflexible and versatile, the profession would benefit from a clarification of the tasks which coulddecrease the interchangeability of SENCO.

Revisorns oberoende är en ständigt omdiskuterad fråga och ämnet verkar aldrig gå ur tiden, detta då massmedia ständigt florerar med spekulationer om jävsituationer mellan företag och revisorer. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer och dess klienter resonerar kring oberoende och beroende. För att studera denna komplexa fråga har vi genomfört elva personliga intervjuer, fem intervjuer med auktoriserade eller godkända revisorer och sex intervjuer med revisionsklienter. I studien har vi analyserat hur revisorer och klienter resonerar kring revisorns oberoende samt vad parterna anser är viktigt i deras förhållande till varandra. Utfallet av studien pekar på att både revisorerna och klienterna tänker och arbetar aktivt för att upprätthålla sitt anseende, det vill säga sin legitimitet. För revisorernas del uppnås legitimitet genom att de ständigt beaktar hot mot sin objektivitet och på så sätt säkerställer sitt oberoende. Detta leder till att de kan fungera som ett kontrollorgan för klienternas finansiella rapporter. Studien visar även att utifrån klientens perspektiv är det viktigt att revisorn fungerar som en oberoende tredje part eftersom det ger bolagets finansiella rapporter en ”kvalitetsstämpel”. Studien är relevant då den bidrar med en förståelse för vad som är viktigt i relationen mellan revisor och klient. / Auditor independence is an intensely debated issue, the topic never go out of time when the media are constantly rife with speculation about a conflict of interest between the company and the auditors. The purpose of this study was to create an understanding of how auditors and its clients reason about independent and dependency. To study this complex issue, we have completed eleven personal interviews, five interviews were with authorized or approved auditors and six interviews were with audit clients. In this study we analyzed how auditors and clients reasoning about auditor independence and what they consider important in their relationship to each other. The outcome of this study indicates that both auditors and clients think and work actively to maintain its reputation, videlicet their legitimacy. From the perspective of the auditors, they achieved legitimacy by ensuring theirs independence by staying objective. This means that they can function as a control for the client's financial statements. From the perspective of the clients, it is important that the auditor acts as an independent third party, it gives the company's financial reports, a "quality label". The study is relevant as a contribution to an understanding what´s important in the relationship between auditor and client.

The purpose of this study has been to examine and analyze school counselors’ experience of collaboration with other professions in the student health team and the preconditions for their work. The study is based on qualitative semi-structured interviews with six elementary-, and two high school student counselors in a medium-sized town in Sweden. The theoretical approach being used is: role theory, theory of professions and theory about collaboration. The study´s result shows that the school counselors’ experience an unclarity in their job assignments and their role is often described as diffuse and vauge. Furthermore, the result also shows that personality, different perspectives, education, lack of time, resources and confidentiality is affecting their possibility to execute an independent professional social work in the student health team. This study also shows that the school counselors valuate collaboration. A opportunity that sometimes is being obstructed through the different perspectives as compared to the other professions in the student health team, and therefore affects their experience of collaboration.

Den internationella kunskapsmätningen PISA får en allt större uppmärksamhet och betydelse inom den skolpolitiska debatten i Sverige. I studien undersöks betydelsebildningen kring PISA-fenomenet inom den svenska lärarprofessionen och de subjektspositioner som konstrueras i den diskursiva kampen om betydelse, både inom lärarprofessionen och i relationen till politiken. De subjektspositioner som framträder diskuteras i relation till den kollektiva självbilden och lärarnas professionsidentitet. Detta har undersökts genom en diskursanalys av artikulationer i de lärarfackliga förbundens tidningar; Lärarnas tidning och Skolvärlden. Undersökningen har fokuserat på framställningen kring presentationen av PISA 2012 utifrån en tidsperiod mellan november 2013 och april 2014, där materialet består av artikulationer kring tecknet PISA i 21 olika texter. Analysen visar att det inte finns någon entydighet i betydelsebildningen. PISA-resultaten används både för att legitimera och dislegitimera skolpolitik, samtidigt som relevansen ifrågasätts i relation till en metodologisk och dekontextuell problematik. Resultaten visar också att det finns en antagonistisk dimension i relationen till politiken och i den diskursiva kampen kring betydelse. Vidare konstrueras tre olika subjektspositioner i form av den utsatta och pressade läraren, läraren som syndabock och den aktiva och kämpande läraren. Studien får betydelse genom att synliggöra de konflikter som finns kring betydelsebildningen av PISA och i relationen till politiken, men även genom att visa hur lärarnas självbild och professionsidentitet konstrueras i relation till PISA-fenomenet. Detta kan föranleda ytterligare studier kring diskursiva förskjutningar kring betydelsebildningen och vilken betydelse PISA-fenomenet får i relation till lärarnas professionsprojekt.

No description available.

Abstract In recent years, the interest and development of artificial intelligence has been extensive, and society is in the middle of the Fourth Industrial Revolution. Given the changes that have occurred, an interest to examine how this has affected the role of the controller arises, considering it is tasks as theirs that AI is now competing with. Therefore, the purpose of this study is to understand how AI is integrated into the role of the controller and how the surrounding environment influences AI-usage in this context. Hereby, the dynamic relationship between AI, practitioners, and the surrounding environment is considered by examining how technological advancements and human attitudes influence the use of AI.  The study was conducted with a qualitative approach, where eleven respondents were interviewed in semi-structured interviews. The two selection groups consisted of actors within ERP systems and controllers. The collected data was analyzed through coding, identifying the following main themes: development, business and economic consequences, tasks, competence and attitude. The analysis of the empirical data was based on an integration of existing research along with the Technology Acceptance Model (TAM) and the theory of professions. The impact of AI was not equally prominent for everyone; however, where it had influence, AI was used as an assistant, working together with the controller to fulfill tasks. Furthermore, an indication of a shift in competence requirements was observed, where technical competence gained increased significance. Additionally, users' knowledge and perception of AI-tools influenced their attitude, with a lack of understanding leading to fear, while deeper understanding and positive experiences promoted acceptance. Consequently, attitude indicated significance for actual AI-usage. However, barriers such as unclear regulations, ethical and social considerations, and technical limitations were identified, requiring reflection for successful integration of AI within the accounting industry. In summary, AI works as a complement to the controller, depending on user attitude and the influence of external factors, which may have a limiting effect. / Sammanfattning Under de senaste åren har intresset och utvecklingen av artificiell intelligens (AI) varit explosivartad och samhället befinner sig mitt i den fjärde industriella revolutionen. Med grund i den förändring som skett är det av intresse att studera hur detta fått effekt på rollen som controller, då det är uppgifter som deras som AI konkurrerar med. Syftet med studien är därför att förstå hur AI integreras med rollen som controller samt hur den omgivande miljön har inflytande på AI-användningen i denna kontext. Härigenom beaktas den dynamiska relationen mellan AI, yrkesutövare och den omgivande miljön genom att undersöka hur tekniska framsteg och mänskliga förhållningssätt har inflytande på AI- användningen.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där elva respondenter intervjuades i semistrukturerade intervjuer. De två urvalsgrupperna bestod av aktörer inom affärssystem och controllers. Insamlade data analyserades genom kodning där följande huvudteman identifierades: utveckling, affärsmässiga och ekonomiska konsekvenser, arbetsuppgifter, kompetens och inställning. Analysen av empirin baserades på en integrering av existerande forskning tillsammans med de teoretiska modellerna Technology Acceptance Model (TAM) och professionsteori. Av analysen framkom att effekten av AI inte är lika framträdande för alla respondenter, där den däremot fått inflytande nyttjas AI som en assistent vilken tillsammans med controllern kan fullfölja arbetsuppgifterna. Vidare kunde även en indikation på skiftning i kompetenskravet observeras där den tekniska kompetensen fått ökad vikt. Även användarnas kunskap och uppfattning om AI-verktyg har inflytande över inställningen, där bristande förståelse kan leda till rädsla, medan en djupare förståelse och positiv upplevelse kan främja acceptans. Inställningen indikerar därefter få betydelse för den faktiska AI-användningen. Däremot identifieras hinder som otydlig reglering, etiska och samhälleliga hänsynstaganden samt tekniska begränsningar, vilka kräver beaktning för en lyckad integration av AI inom redovisningsbranschen. Sammanfattningsvis fungerar AI som ett komplement åt controllern, dock beroende av användarens inställning samt influensen av externa faktorer vilka kan ha en begränsande effekt.